Detta arbete inom prestationsmätning av effektiv logistik är utfört på Scanias produktionsenhet MB i Oskarshamn. Denna produktionsenhet tillverkar hytterna till Scanias lastbilar på europamarknaden, från plåtrulle till färdigmålad hyttkaross. Produktionsenheten MB består av en pressverkstad, en karossverkstad och ett måleri. Uppgiften i detta arbete är att utveckla ett antal mätetal för prestationsmätning av MB:s internlogistik, och utifrån dessa ge förslag på förbättringsmöjligheter i verksamheten. Uppgiften löses genom att använda Bourne och Neelys metoder för utveckling av mätetal, så som en framgångskarta för den kritiska framgångsfaktorn effektiv logistik och utformandet av ett definitionsblad, vilket explicit definierar varje mätetal. Detta tillsammans med Parmenters definitioner angående mätetal och arbetssätt vad det gäller prestationsmätning, avser att spegla moderna tillvägagångssätt för prestationsmätning och för implementering av dessa i ett företag. De mätetal som rekommenderas för implementering i MB:s logistiska verksamhet är trucktimmar per hytt, leveranspålitlighet, lageryta, energianvändning per hytt för transporter och materialhanteringskostnad per hytt. Flera förbättringsförslag rekommenderas också vad det gäller den förbättringspotential som finns vid införandet av en gemensam materialhanteringsfunktion på MB. Vidare ges också förslag på system- och rutinförändringar som kan genomföras för att ge mer tillförlitlig information för prestationsmätning och skapa mer effektiv logistik. / This master thesis within performance measurement of logistic efficiency is carried out at the Scania production unit MB in the city of Oskarshamn. This production unit manufactures the cab body to heavy trucks for the European market, from metal coil to painted cab body. The production unit consists of one press shop, one body shop and one paint shop. The mission of the thesis is to develop a few Key Performance Indicators (KPIs) for performance measurement of MB’s logistics and with these KPIs as a base, point out potential improvements at the production unit. The task was fulfilled through the use of Bourne and Neely’s methods for developing KPIs, such as a success map based on the critical success factor, efficient logistics combined with their record sheet for developing and defining each KPI. This together with Parameter’s definition regarding KPIs and guidelines for performance measurement should present a modern approach of how to implement performance measurement in a company. The KPIs which is recommended for implementation in MB’s logistic operations is forklift hours per cab, delivery reliability, storage area, energy consumption by transports per cab and material handling costs per cab. Several improvements are suggested when it comes to the benefits of a common material handling organization which serves all MB operations. Also suggestions are made regarding the information system and routine changes which aim to give more reliable information for performance measurements and as a mean to create more efficient logistics.

Syftet: Syftet med denna studie är att kartlägga belastningsergonomiska risker i ett framtida internt logistikflöde, samt att ge förslag på hur dessa risker kan undvikas genom tillämpning av LEAN metodik och en ny logistiklösning. Följande frågeställningar har ställts för att identifiera orsaker till problem och förbättringsmöjligheter: 1)    Vilka arbetsmoment i det studerade logistikflödet leder till ergonomiska risker? 2)    Hur kan fallstudieföretaget införa LEAN metodik för att uppnå bättre ergonomi vid materialhantering? 3)    Hur kan en ny generell och mer ergonomisk logistiklösning för materialhantering se ut på fallstudieföretaget? Metod: Studien har genomförts baserat på en fallstudie på ett industriföretag. Data har samlats in genom intervjuer och observationer på fallstudieföretaget, studiebesök på två andra industriföretag samt genom en litteraturstudie. För att identifiera och bedöma olika ergonomiska risker har verktyget RAMP tillämpats. Studiens resultat: Studien resulterade i en ergonomisk kartläggning för ett utvalt internt logistikflöde med förslag på hur bättre ergonomi kan uppnås i fallstudieföretagets material-hantering. Den ergonomiska kartläggningen påvisade att flera arbetsmoment innebär en ökad risk för att personalen utvecklar belastningsbesvär. Många tunga lyft, skjuta- och dra arbete samt olämpliga arbetsställningar visades ha störst negativ inverkan på ergonomin. För att minska dessa risker utan större förändringar av nuvarande fabrikslayout och befintligt arbetsflöde kan bland annat arbetsrotation, olika hjälpmedel och modifieringar av teknisk utrustning införas. Förslag presenteras också på hur en ny och mer ergonomisk materialhanteringslösning kan se ut på fallstudieföretaget genom införande av en omplockningsstation och en supermarket. Även ett förslaget ramverk presenteras för hur fallstudieföretaget kan arbeta genom LEAN-metodik i syfte att uppnå en bättre ergonomi i materialhanteringen. Slutsats: Den ergonomiska kartläggningen indikerade att förbättringsåtgärder krävs för att personal inte ska riskera att utveckla belastningsbesvär och förslag har tagits fram för hur den ergonomiska situationen kan förbättras. Rekommendationer: Fallstudieföretaget rekommenderas att vidta åtgärder för de ergonomiska risker som har identifierats. Innan de föreslagna förbättringarna fullföljs krävs vidare studier för att utvärdera förbättringsförslagen ur andra än ergonomiska aspekter samt genomförande av RAMP-analys. Fallstudieföretaget rekommenderas även att undersöka möjligheten att införa det föreslagna LEAN-ramverket i syfte att skapa förutsättningar för en god ergonomisk situation. Nyckelord: Belastningsergonomi, RAMP, Omplockningsstation, Arbetsmiljö, Intern logistik, Materialhantering / Purpose: The purpose of this study is firstly to identify risks of ergonomic strain in a future internal logistics flow and secondly propose how to avoid these risks by applying LEAN methodology and a new logistics solution. In order to identify causes for problems and to find improvement opportunities the following issues have been addressed: 1)    What tasks in the studied logistics flow lead to risks of ergonomic strain? 2)    How can the studied company implement the LEAN methodology to improve ergonomics in the material handling? 3)    How can a new general and more ergonomic logistic solution for material handling look like for the studied company? Method: The study has been conducted based on a case at an industrial company. Data has been collected through interviews and observations at the company, visits at two other industries and through a literature survey. To identify and assess various ergonomic risks, the RAMP tool has been applied. Study result: The study resulted in an ergonomic survey for a selected internal logistics flow with suggestions on how to improve ergonomics in the studied company´s material handling. The ergonomic survey showed that several work tasks cause an increased risk for the operators to develop strain injuries and therefore improvements are required. Heavy lifting, pulling and sliding work pieces and incorrect working positions were shown to have the most adverse impact on good ergonomics. To reduce these risks - without major changes to the current factory layout and existing workflow - work rotation, various tools/aids and modifications of technical equip-ment can be implemented. Proposals are presented on how a new and more ergonomic material handling solution can be achieved at the studied company through the introduction of a pickup station and a “supermarket”. A suggested framework is also presented for how the company can use LEAN methodology in order to achieve better ergonomics in the material handling process. Conclusion: The ergonomic survey indicated that improvements are required in order not to risk strain injuries for the operators. Suggestions have been made for how the ergonomic situation can be improved. Recommendations: The studied company is recommended to take measures with respect to the ergonomic risks identified. Before the proposed improvements can be introduced, studies are required to evaluate the improvement proposals from other than ergonomic aspects as well as performing a RAMP analysis. The studied company is also recommended to investigate the possibility of introducing the proposed LEAN framework. Keywords: Strain ergonomics, RAMP, Picking station, Work environment, Internal logistics, Material handling

Syfte – Syftet med studien är att identifiera kritiska begränsningar i inlagringsprocessen i ett distributionslager för att därmed kunna effektivisera materialflödet. Studiens syfte uppnås genom att följande forskningsfrågor har formulerats: Vilka kritiska begränsningar kan förekomma i materialflödet i en inlagringsprocess i ett distributionslager? Hur kan de identifierade begränsningarna exkluderas i en inlagringsprocess? Metod – Studien hade en induktiv ansats och datainsamling skedde genom intervjuer, observationer, dokumentstudier och litteraturstudier. En fallstudie genomfördes på ett distributionslager och empiri och teori har jämförts för att kunna uppfylla studiens syfte. Resultat – Studiens resultat påvisar att de förekommande kritiska begränsningarna i ett distributionslager är brist på yta, materialhantering, automatiska system samt lagerlayout. Studiens slutsats är att begränsningarna är sammankopplade och påverkar varandra eftersom de ingår i samma process. För att exkludera begränsningarna bör distributionslager implementera diverse standarder i sin inlagringsprocess och arbeta med ständiga förbättringar. Implikationer – Studien bidrar inte med nya teorier men bidrar med praktisk nytta för distributionslager med liknande kriterier som studiens fallföretag. Begränsningar – Studien riktar enbart in sig på distributionslager och var en fallstudie av enfallsdesign. Genom att utföra flera liknande undersökningar på företag med liknande kriterier hade generaliserbarheten kunnat stärkas. / Purpose – The purpose of the study is to identify critical constraints in the inbound process at a distribution warehouse. To accomplish the purpose two research questions were formulated: Which critical constraints can occur in the material flow in the inbound process at a distribution warehouse? How can the identified constraints be excluded in the inbound process? Method – The study was performed inductively, and the data collection techniques were interviews, observations, document studies and literature studies. A single case study was performed at a distribution warehouse and the empirical data and theories were compared to accomplish the purpose of the study. Findings – The result of the study demonstrates that the critical constraints in the inbound process at a distribution warehouse are space, material handling, automatic systems and warehouse layout. The conclusion of the study is that the constraints are connected and affect each other since they are all included in the same process. To exclude the constraints different types of standards should be implemented in the inbound process, and distribution warehouses should work with continuous improvements. Implications – The study does not contribute to new theories but can be practically beneficial for distribution warehouses similar to the studies case study. Limitations – The study only focuses on one distribution warehouse and is therefore a single case study. The generalizability could have been higher if the study had been conducted at multiple distribution warehouses.

Handling materials and packaging, which is the focus of this study, requires efficient logistics, both internally and between companies. To achieve an efficient material flow, good information systems, whose role is to collect, store, process and distribute information, are required. The assumption that packagings are handled in an efficient manner is currently not a matter of course, when many companies do not prioritize the internal management of the package. The purpose of this report was to investigate how medium-sized businesses working with distribution and handling of spare parts packaging can improve their internal management of packaging. In order to answer the purpose, we have used an abductive process and a qualitative data collection. The study had Logistic Center Ljungby (LCL) at Electrolux Laundry Systems (ELS) as a case company and two other respondents, Nibe in Markaryd and Enertech in Ljungby. With these respondents, we conducted two interviews per respondent. In this study we described the concepts that are linked to the internal management of packaging according to three main areas. These three main areas are inventory planning, information systems to support and Enterprise Resource Planning. The empirical report is divided into three chapters which each respondent is treated separately. These three chapters are structured in the same manner, but with a greater emphasis on the case company. The areas of these chapters are company facts about the company, inventory planning today and the view of information systems. Through effective inventory planning with information to support, we believe that the internal management of packaging could be better. The result of this study shows that following factors should be considered, A rticle number, Classification, Reorder point, Reduce separated inventory, Call-of and BOM-terms.

The purpose of this master thesis is to develop a model for assessing cost effectiveness of facility layouts. A critical literature review of the available relevant models as well as theories was performed in accordance to this purpose. After this a model was developed in order to cover lacks in existing theories. The aim of the model is to evaluate different facility layouts, from both economical and working environmental aspects. The model as a whole is about evaluating, creating and selecting the most preferable facility layout. In this thesis a case study has been performed for testing the developed model. The case company for this testing was the Mail Terminal in Alvesta, which is a part of Posten Sweden AB. The mail terminal receives, sorts and distributes the mail further. The result of this thesis is that, by following the model the authors were able to evaluate all the layouts and also to create the most preferable one. This thesis provides a general model in a structured way, primary aimed to be used for manufacturing companies. Further researches could be to test the model on service producing companies and to define to what extent the model can be generalised. / Syftet med denna magisteruppsats är att utveckla en modell för att utvärdera kostnadseffektiviteten av anläggningslayouter. En kritisk litteraturundersökning av tillgängliga relevanta modeller samt teorier genomfördes i enlighet med syftet. Därefter utvecklades en modell för att täcka brister i existerande teorier. Syftet med modellen är att utvärdera olika layouter, från både ett ekonomiskt- och arbetsmiljös- perspektiv. Modellen i sin helhet handlar om att utvärdera, skapa och välja den mest fördelaktiga layouten. En fallstudie har genomförts i denna uppsats för att testa den skapade modellen. Fallföretaget för att testa modellen var Postterminalen i Alvesta, som är en del av Posten Sverige AB. Postterminal tar emot, sorterar och distribuerar posten vidare. Resultatet av denna uppsats är att genom att använda modellen lyckades författarna utvärdera alla layouter och även skapa den mest fördelaktiga layouten. Denna uppsats bidrar med en strukturerad generell model, som främst riktar sig till producerande företag. Fortsatt forskning skulle kunna vara att testa modellen på service baserade företag och att definiera till vilken omfattning man kan generalisera modellen.

The purpose of the master thesis has been to examine the production system at the company Lundqvist Trävaru AB and use the gathered information to create a layout suggestion together with a couple of improvement ideas. The thesis is the final part of the Industrial Design Engineering programme at Luleå University of Technology (LTU). Lundqvist Trävaru AB is a manufacturing company that specializes in producing prefabricated building kits out of wood, but the insufficient size of their current factory located in the industrial area of Öjebyn on the outskirts of Piteå, have created a need to relocate to alarger site. This new site is located at Haraholmen south of Piteå. The aim and objective have therefore been to develop a layout suggestion as well as a couple of improvement ideas, with the purpose of solving the identified problems at the current factory, thereby making sure that they do not reappear at the new site. Methods in the form of interviews, observations and documentation reviews were performed to identify potential problems with the production system and the work organization. To aid the investigation of the current factory, literature reviews of scientific books and articles were also performed during the project, with the purpose of giving the thesis a solid scientific foundation. After an overview of the production system had been created, the next step was to analyze the identified problems. These affected many different aspects of the company, for instance the material handling, work organization, flow ofinformation, production flexibility, inventory capacity and production flow. The main problem that in turn caused many of the identified problems was the insufficient inventory capacity, which led to problems with overflowing inventories and long delivery times for materials. This in turn affected thematerial handling negatively and made it hard to keep track of materials in the factory.  Additional problems that were identified was divided workstations, scattered areas for material storage, an increasing amount of special orders with dimension outside of the ordinary size range, a lack of standardized working methods and lack of communication between the office and the production team. After the problems had been identified, the next part of the project was dedicated to performing creative methods with the purpose of developing layout concepts as well as improvement ideas. The methods that were used to fulfill this task was brainstorming, mind map, requirement specification, proximity chart and workshop. After these methods had been performed the result was four layout concepts and several improvement ideas.  The next step was to evaluate the layouts and the ideas with the help of the requirements that had been specified together with the management at Lundqvist. The evaluations resulted in a final layout together with the most promising improvement ideas. These ideas were to standardized drawings and working methods, increase the work with creating manuals for the different stations and machines, adapt the workstations for special orders, purchase tablet computers for each workstation thereby allowing better information sharing and contact between the production team and the office, create a digital map of the factory, use markings and colors at inventories to facilitate identification of specific materials, better routines for the disposal of production waste and larger passages for trucks and wheel loaders. The result of the last part of the project was a 3D-model of the factory and the site, which showed the placement of the different machines, workstations and inventories used during the production of the prefabricated building kits. The benefits of the suggested layout and improvement ideas are bettermaterial handling, increased inventory capacity, better information sharing, standardized working methods and drawings, a straighter production flow and an increased production flexibility, which gives a better ability to produce special orders. If it turns out that it is hard to implement the layout at thepresent, the recommendation for Lundqvist Trävaru AB is to start with implementing the improvement ideas and then successively implement the layout. The suggested ideas and layout will make the company more prepared for the future and increase their ability to handle the planned productionincrease, while also making sure that they are able to better keep production deadlines, attract more customers and successfully establish themselves at Haraholmen. Which in turn will lead to reduced unemployment and increased tax revenue for Piteå municipality / Syftet med examensarbete har varit att undersöka produktionssystemet hos företaget Lundqvist Trävaru AB, samt använda den insamlade informationen för att skapa ett layoutförslag tillsammans med ett par förbättringsidéer. Detta examensarbete är sista delen av programmet Teknisk Design vid Luleå Tekniska Universitet (LTU). Lundqvist Trävaru AB är ett tillverkningsföretag som är specialiserade på att producera prefabricerade byggsatser gjorda av trä, men otillräckligt utrymme vid deras nuvarandefabriken belagd i industriområdet Öjebyn i utkanten av Piteå, har skapat ett behov av att flytta till en större anläggning. Denna nya anläggning är placerad i Haraholmen söder om Piteå. Syftet och målet har därför varit att utveckla ett layoutförslag, såväl som ett antal förbättringsförslag, med syftet att lösa de identifierade problemen vid den nuvarande fabriken och därmed se till att de inte dyker upp igen vid den nya anläggningen. Metoder i form av intervjuer, observationer och dokumentgranskningar utfördes för att identifiera potentiella problem med produktionssystemet och arbetsorganisationen. För att underlätta undersökningen av den nuvarande fabriken utfördes också litteraturgranskningar av vetenskapliga böcker och artiklar under projektets gång, i syfte att ge examensarbetet en stabil vetenskaplig grund. Efter att en översikt av produktionssystemet hade skapats var nästa steg att analysera de identifierade problemen, vilket påverkade många olika aspekter av företaget, bland annat materialhanteringen, arbetsorganisationen, informationsflödet, produktionsflexibiliteten, lagerkapaciteten och produktionsflödet. Huvudproblemet som i sin tur orsakade många av de identifierade problemen, var den otillräckliga lagerkapaciteten, som lede till problem med överfyllda lager och långa leveranstider för material. Detta påverkade i sin tur materialhanteringen negativt och gjorde det svårt att hålla reda på material i fabriken. Ytterligare problem som identifierades var uppdelade arbetsstationer, utspridda områden för materiallagring, en ökande mängd specialbeställningar med dimensioner utanför det vanliga storleksområdet, brist på standardiserade arbetsmetoder samt brist på kommunikation mellan kontoret och produktionsteamet. Efter att problemen hade identifierats ägnades nästa del av projektet åt att utföra kreativa metoder i syfte att utveckla layoutkoncept och förbättringsidéer. Metoderna som användes föratt utföra denna uppgift var brainstorming, mind map, kravspecifikation, närhetsanalys och workshop. Efter att dessa metoder hade utförts blev resultatet fyra layoutkoncept och flera förbättringsidéer. Nästa steg var att utvärdera layouterna och idéerna med hjälp av de krav som hade specificerats tillsammans med ledningen hos Lundqvist. Utvärderingen resulterade i en slutlig layout tillsammans med de mest lovande förbättringsidéerna. Dessa idéer var att standardisera ritningar och arbetsmetoder, öka arbetet med att skapa manualer för de olika stationerna och maskinerna, anpassa arbetsstationerna för specialbeställningar, köpa surfplattor för varje arbetsstation och därmed möjliggör bättre informationsdelning och kontakt mellan produktionsteamet och kontoret, skapa en digital karta över fabriken, använda markeringar och färger vid lager för att underlätta identifiering av specifikt material, bättre rutiner för hantering av produktionsavfall och större passager för truckar och traktorer. Resultatet av projektets sista del var en 3D-modell av fabriken och tomten, som visade placeringen av de olika maskinerna, arbetsstationerna och lagren som används under produktionen av de prefabricerade byggsatserna. Fördelarna med den förslagna layouten och förbättringsidéerna är bättre materialhantering, ökad lagerkapacitet, bättre informationsdelning, standardiserade arbetsmetoder och ritningar, ett rakare produktionsflöde samt ökad produktionsflexibilitet, vilket ger en bättre förmåga att producera specialbeställningar. Om det visar sig vara svårt att implementera layouten i nuläget är rekommendationen för Lundqvist Trävaru AB att börja med att implementera förbättringsidéerna och sedan succesivt implementera layouten. De förslagna idéerna samt layouten kommer att göra företaget mer förberett för framtiden och öka deras förmåga att hantera den planerade produktionsökningen, samtidigt som de ser till att de kan hålla produktionsdeadlines bättre, locka fler kunder och framgångsrikt etablera sig på Haraholmen. Vilket i sin tur kommer att leda till minskad arbetslöshet och ökade skatteintäkter för Piteå kommun.

Purpose – The purpose of this study is to increase the knowledge about the material handling of a module house manufacturing company. In order to achieve the study's purpose, three research questions were formulated. ▪ Which factors affect material handling? ▪ Which factors are considered important for material handling? ▪ How can standardization improve material handling? Method – The study has been characterized by an inductive approach to conducting the case study. To achieve the purpose, empirical data has been collected via a pilot study, interviews, observations, and document studies from reality. Subsequently, previous theories were examined via a literature collection. Furthermore, the processing and analysis of collected empirics and theory have helped to answer the purpose and demonstrate the generalizability of the study. Findings – The study has focused on the entirety of the various processes and an understanding of the various factors that influence material handling has been obtained. The case study company has challenges to look at the entirety of the modular house production and separates the production and construction sites. The wastes transport, movement, waiting and unused skills are considered to be the most important wastes to reduce or eliminate. It is clear that the case study company’s new employees must constantly reinvent the wheel and learn from their own mistakes. Moreover, it is difficult to determine if the mistake is a deviation, error or insufficient knowledge. By implementing a standard for what should be on drawings and how materials are to be delivered from production to the construction sites, deviations and wastes can be reduced and costs reduced. Implications – The study is based on a problem area that already exists in separate theories and comparisons. However, operations that have a material handling that both concerns manufacturing and construction work have not previously been investigated to the same extent, which is the theoretical contribution of the study. The empirical contribution to the study is to identify which factors affect material handling in businesses that have common flows between manufacturing and construction work. Limitations – The study only addresses two of the material handling flows; the material flow and the information flow. The study also does not take into account the processes of suppliers, subcontractors, or customers. Finally, the study will not include financial calculations to demonstrate potential cost efficiencies. Keywords – Material handling, Lean, Construction logistics, Wastes, Current flow, Value stream mapping, Lean tools.

Byggsektorn har fortfarande svårigheter med att hantera fuktproblematiken.  Vi har valt att fokusera på hanteringen av material i produktion. Den informationssamling vi utfört ligger till grund för vår analys och slutsats. Vi har intervjuat flera olika entreprenörer från byggbranschen för att ge oss en helhetssyn av fuktsäkerheten ute på byggarbetsplatserna. Studien påvisar att det råder brister både på beställar- och entreprenörssidan. Vi ser att det finns potential för förbättring när det så krävs. Därför rekommenderar vi att högre krav ställs på fuktsäkerheten och att tydliga riktlinjer finns att följa. Den handbok som framtagits är riktat till att hjälpa yrkesarbetarna på entreprenörssidan att uppnå de krav som ställs. Handboken innehåller tillvägagångssätt för materialhantering och fuktkvotsmätning samt kritiska fuktvärden för olika material. / The construction sector still has difficulties in dealing with moisture problems. We have chosen to focus on the material handling in the production phase at the building site. The information collection we performed is the basis for our analysis and conclusion. We have interviewed several contractors in the construction industry to give us a comprehensive view of the moisture safety out on construction sites. The study shows that there are shortcomings on both constructor- and contractor’s side. We see that there is a potential for improvement when it’s required. We recommend that greater demands are placed on the moisture safety and that clear guidelines are to follow. The handbook is directed at helping skilled workers in the contractor end to achieve the required demands. The handbook includes procedures for material handling and moisture measurements as well as critical moisture values for different materials.

Introduction: The purpose of the introduction is to provide a description of the background and problem related to logistics in manufacturing companies to develop a deeper understanding in why this subject is important for today’s businesses. The aim for the thesis is to investigate an internal material flow that starts with unloading and ends with point of use, in order to provide suggestions for improvement based on theories on Lean and material handling. Two research questions have been formulated from the purpose, to find problem solving solutions: FF1: What wastes occur in the material handling process? FF2: How can efficiency increase in the flow of materials? Approach and method: A case study has been conducted at a manufacturing company and data has been collected through observations and interviews. A literature study has been conducted through data obtained from scientific articles and books as a foundation to the theoretical framework that has been used to analyze the empirical data from the case study. Results: Waste was identified at the case company. The types of waste that was identified was waiting, transportation, excess inventory, unnecessary work and underutilization of employees. Among the reasons for these wastes were complex and inexplicit flows and also non-standardized work. Conclusion: A conclusion that can be drawn from the study is that waste in the material handling process contributes to an inefficient flow of materials at the case company. Suggestions for improvements to achieve an increased efficiency in the material flow have been made by the use of analysis of empirical data, flowcharts and spaghetti diagrams. / Introduktion: Syftet med introduktionen är att ge en beskrivning av bakgrunden och problem kring logistik för tillverkande företag för att skapa en förståelse för varför ämnet är viktigt för dagens företag. Examensarbetets syfte är att undersöka ett internt materialflöde från lossning av gods till användning i produktion, för att kunna ge förslag på förbättringar baserat på teorier kring Lean och materialhantering. Två forskningsfrågor har formulerats utifrån syftet för att hitta lösningarpåproblemet: FF1: Vilka slöserier förekommer i materialhanteringsprocessen? FF2: Hur kan materialflödet effektiviseras? Ansats och metod: En fallstudie har utförts på ett tillverkande företag och data har samlats in genom observationer och intervjuer. En litteraturstudie har genomförts genom datainsamling från vetenskapliga artiklar och böcker som grund för den teoretiska referensramen som har använts för att analysera empirin från fallstudien. Resultat: Några slöserier har identifierats på fallföretaget iform av väntan, onödiga transporter eller förflyttningar, överlager, onödiga arbetsmomentoch outnyttjad kompetens. Orsaker till dessa slöserier är bland annat komplexa och otydliga flöden, samt icke-standardiserade arbetsmetoder. Slutsatser: En slutsatssom kan dras är att slöseri i materialhanteringen bidrar till ett ineffektivt materialflöde på fallföretaget. Genom analys av empirin tillsammans med flödesscheman och spagettidiagram har förslag på förbättring tagits fram för att åstadkomma ett effektivare materialflöde.

Purpose - The purpose of this study is to examine how a warehouse of finished goods can be made more effective with warehouse design, warehouse control, new technologies and how the current way of work must be adjusted to the new technologies. In order to achieve the purpose of the study, the writers had two research questions connected to the purpose. Method - A case study has been conducted as research strategy in collaboration with Smurfit Kappa AB. The study began by researching possible theories that could be relevant to the study. This was followed by an empirical study where interviews and observations were carried out. Documents with floor plans have also been studied to understand the current state of the warehouse. The empirical findings have been compiled, discussed, and compared to the theoretical findings. Results - At the time of the study, the warehouse house of finished goods did not have a system for storing goods. They also do not have an ERP-system and therefore the communication possibilities are limited. The company will implement an ERP-system and barcode scanners in the future which makes it possible to improve the efficiency of the warehouse with design, control, layout, zones, scanners, and standardize movement. There is also new finding of wastage that can be controlled. Findings - Even though the case company of this study can achieve improved efficiency in the warehouse by using the management methods and tools presented in this study, the most important part is to provide the employees with the right information. Thereafter the management methods and tools such as zone sectioning, barcode scanners, and standardized create more effectiveness. In addition to previous findings, two new forms of waste that can occur in a warehouse has been identified. Research limitations - Because of the decisions made by the case company of future implementation of barcode scanners, the researcher felt that there were limitations to the possible improvement proposals. If the researchers could have proposed a different tool, the outcome of the work could have looked different. If there were more interviews or several business cases the generalization it would strengthened the case study. / Syfte - Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur färdigvarulagret kan effektiviseras med hjälp av lagerutformning, lagerstyrning och ny teknik och hur arbetssättet måste anpassas till den nya tekniken. För att kunna uppnå syftet med studien har författarna två forskningsfrågor som stöd för att uppnå effektivitet. Metod - För att besvara studiens syfte samt frågeställningar har författarna utfört en fallstudie som undersökningsstrategi på Smurfit Kappa AB. Studien började med att undersöka vilka befintliga teorier som kan kopplas till arbetet. Därefter genomfördes observationer och intervjuer på fallföretaget. Författarna fick även ta del av ritningar för att få förståelse av det nuvarande flödet. Empirin har sedan sammanställts, diskuterats och jämförts mot det teoretiska ramverket. Nulägesbeskrivning - Fallföretagets färdigvarulager använder i dagsläget inget system för lagring av artiklar. De har heller inget affärssystem vilket gör att information inte kan kommuniceras ordentligt. Företaget ska införa ett affärssystem och streckkodsläsare. Detta gör att det finns möjligheter att effektivisera färdigvarulagret. Resultat - Företag kan öka sin effektivitet med hjälp av flera metoder, principer och verktyg. Författarna tror dock att det viktigaste är att medarbetarna får tillräckligt med information för vad som ska göras. Därefter kan olika utformningar och styrningar som layout, zonindelning, streckkodsläsare och standardiserade arbetssätt anpassas för att få ett effektivt färdigvarulager. Utöver detta har två nya slöserier som kan förekomma i ett färdigvarulager identifierats. Begränsningar - Då fallföretaget som undersöktes redan bestämt sig för vilket affärssystem och vilket verktyg som skulle användas i lagerverksamheten, i detta fall streckkodsläsare, upplevde författarna att det fanns begränsningar vid framtagning av förslag på förbättringsåtgärder. Om verktyg inte redan bestämts hade andra lösningar kunnat presenteras. Om studien hade fler intervjuer eller jämförts med fler fallföretag hade generaliseringen ökat.