The purpose of this project is to survey the attitudes towards using film in the subject of Swedish among teachers and students in some upper secondary schools in Sweden. The investigation is based on two surveys answered by teachers of the subject of Swedish, and by students in their second last and last year of upper secondary school. The results show that there is a positive attitude towards using film as a didactic tool among both teachers and students. The teachers’ main purposes of using film are to illustrate a literary epoch and to use films as basis for discussions about different subjects. The students experience learning in a more interesting and motivating way than using only traditional teaching like reading novels. The study also shows a lack in teaching about literacy, critical literacy and media literacy with the help of film. However, the conclusion is that film play an important part and have a place in teaching the subject of Swedish.

Studien utforskar marknadsföringens roll i dagens samhälle och fokuserar specifikt på hur marknadsföring i sociala medier upplevs påverka individers självbild och kroppsuppfattning. Uppsatsen granskar utvecklingen av kroppsideal och deras skadliga effekter på individernas självuppfattning och kroppsbild.  Syftet med studien är att kvantitativt undersöka om människor upplever en negativ påverkan på sin självbild och kroppsuppfattning baserat på människor de sett i marknadsföring på sociala medier, samt att undersöka om informanternas perception skiljer sig mellan könen.  Forskningen understryker hur marknadsföring på sociala medier både påverkas av och formar samhällets värderingar och förväntningar. Studien tar fäste i teorier om medialisering, genus, marknadsföring, objektifiering, självobjektifiering, social jämförelse, och digital marknadsföring på sociala medier med inslag av övervakningskapitalism.  Sammanfattningsvis visar undersöknings resultat hur sociala medier och marknadsföring kan ha en negativ upplevd inverkan på individers självbild och kroppsuppfattning. Resultaten som undersökningen genererat bekräftar tidigare forskning där kvinnor upplever en större upplevd negativ påverkan på sin självbild och kroppsuppfattning.

The starting point of this study is understanding religion as a mediatized and contested social phenomenon. The study aims to analyze how the Church of Jesus Christ Latter-Day Saints (LDS Church or the Mormons) is perceived by the Finnish people in the documentary film The Mission – Lähetyssaarnaajat (2022). Furthermore, the study intends to explain how and why certain types of religion can come to be seen and framed as problematic, respectively acceptable, in contemporary Finnish society. The methods that are employed to answer the research questions are qualitative content analysis and frame analysis. While the mediatization of religion is used as a theoretical backdrop in the study, the results are analyzed further with Hjelm’s (2014) idea of religion as a problem or utility, the concept of culturalized religion (Astor & Mayrl, 2020) and prior research. The final results of the study indicate that the LDS Church continues to be framed and perceived as an alien and potentially problematic denomination in Finland. That is due to the considered heretic and anti-scientific character of Mormon thought and the perception of the LDS Church as a restrictive denomination. The acceptable Finnish religion in the material is based, instead, on a cultural form of Lutheranism that prioritizes scientific reasoning and emphasizes individual well-being.

This paper has three aims: to identify how Islam and Muslims are pictured in Muslim popular music, to examine if the message has been adjusted dependig on the listener, and if the music can be used in the construction of identities. To achieve this aim, music by the artists Sami Yusuf and Maher Zain have been analyzed. The research questions are; which images of Islam and Muslims are being portrayed through the music of Sami Yusuf and Maher Zain? Are there any differences in the images and the messages depending on who the listener is? What meaning can the music have for the constuction of individual and collective forms of identity? The material consists of 52 song lyrics which have been studied using the method of content analysis. The data were analyzed in relation to Mediatization Theory as described by Hjarvard, Schofield Clark and Lövheim, as well as Ammerman's theory on identity and religion. The result of the study shows that Muslim popular music portray Islam as a religion of love that promotes peace. According to the themes that were identified Muslims are pictured as people who have gone through hardships, who have left their old life behind them and found inner peace with the help of Allah. Muslims are portrayed as people who love their families and the Prophet Muhammad, and they worship Allah and believe in an afterlife. Only small differences in the music's message depending on the receiver were found. One difference is that songs in English tend to contain a smaller amount of references to religion than songs that are sung in for example Arabic. The result show that muslim popular music can help the construction of identities because it portrays a different kind of image of Islam compared to the negative image portrayed by the media. The music also provides the listener with biographical stories to identify with and invities people to Islam. Moreover, the songs challenge both Western modernity and traditional Islam.

Den här uppsatsen undersökte hur medielogiken uttrycks i Rädda Barnens och Sverige för UNHCR:s videomaterial under flyktingkrisen september 2015. Då majoriteten av den medialiseringsrelaterade forskningen i Sverige har intresserat sig för partiledardebatter och politisk kommunikation finns det en kunskapslucka kring hur medielogiken formar andra sfärer i samhället. Denna studie avsåg att genom semiotisk analys och mulitmodal analys undersöka videomaterial i dessa två ideella organisationer, för att identifiera mediernas berättartekniker i dem. Sammanlagt analyserades fyra videoklipp i två ideella organisationers Facebook-sidor under september 2015 utifrån teorin om semiotik och medielogik. Två tydliga teman i videoklippen framträdde ur resultatet. Dessa benämnde vi som Flyktingkrisen som empati och Flyktingkrisen som verklighet. Ur dessa framkom fyra underteman. Dessa benämnde vi som dramatisering, dokumentering, reklamformat och nyhetsformat. Studiens resultat visade även att medielogiken personifiering förekommer starkt i samtliga av våra studieobjekt. Utifrån detta resultat kunde vi dra slutsatser kring genom vilka stereotyper personifieringen framkom i.   Vår studie bidrar därmed till forskningsfältet med kunskap om stereotyper av flyktingar. I tidigare forskning av Ylva Brune (1998) urskiljs två sorters stereotyper av flyktingar: offer eller hot. Vidare menar Urban Ericsson (2001) att stereotypen den duktige flyktingen tenderar att förekomma i media endast på individnivå. I vårt material fann vi att en flykting gestaltades annorlunda än de stereotyper vi fann i vår tidigare forskning. Vi valde att kalla den här kategorin flyktingen som målmedveten då denne är fast besluten att ta sig fram trots omständigheterna. Vi fann även en icke tidigare dokumenterad framställning av flyktingar som likartad publiken när det gäller välfärdsbakgrund. / The aim of this paper was to examine how media logic’s are expressed in Save the children’s and Sweden for UNHCR’s video material during the migrant crisis. Since the majority of the mediatization research in the Swedish context has focused on the party leaders and political communication, there is a lack of awareness regarding how media logic shapes other spheres in the community. This study’s objective was to examine video material through semiotic and multimodal analysis, to identify media logics. In total four videos from two nonprofit organizations, that were published in September 2015, were analyzed based on the understanding of media logics.  Two distinctive themes appeared in the results. These were titled migrant crisis as empathy and migrant crisis as reality.  From these, four subthemes appeared. These were titled dramatization, documentation, advertising formats and news format. The result shows that personalization occurs strongly in all of our study.  Our study contributes to the research field with knowledge about stereotypes of refugees. We found a new kind of stereotype that we have chosen to call the determined refugee. The choice of name for this category is based on our interpretation of a refugee as determined to survive. In addition to the study’s contribution of how the representation of refugees among nonprofit organizations now take a new form, we also found a not previously documented representation of refugees like the crowd when it comes to the welfare background.  Our study contributes to knowledge about how mediatization is expressed in strategic communication.

Denne masteroppgaven undersøker forholdet mellom kikking, selvstudie og rollespill i Olaug Nilssens roman Vi har så korte armar (2002). Hovedpersonene Liv og Ølgjer blir spionert på av en tohodet vi-forteller gjennom hele romanen. Samtidig observerer både Liv og Ølgjer seg selv utenfra og reflekterer over hvordan de fremstår (eller ønsker å fremstå). Ved hjelp av nærlesning og tekstanalytisk arbeid ser jeg nærmere på denne blikkvekslingen og knytter den til hovedpersonenes identitetsutprøving. Jeg konsentrerer meg i hovedsak om romanens innhold, men i oppgavens andre kapittel behandles også bruddestetikken i romanen. Den kjennetegnes blant annet ved en blanding av ulike sjangre, et usammenhengende plot og en uklar fokalisering. Gjennom å analysere komposisjonen, typografien og sjangerblandingen kommer jeg frem til at romanen kan leses som bruddstykker av en fortelling om de to hovedpersonene, som små puslespillbrikker i en større fortelling om selvidentitet og sosial identitet. Kikking er gjennomgående motiv og tema i Vi har så korte armar. I kapittel 3 ser jeg nærmere på de voyeuristiske sidene ved romanen og på forholdet mellom sosialt blikk og selvblikk. Sistnevnte kan leses som en form for selvoppdagelse; som et forsøk på å forstå og realisere seg selv og finne mening i tilværelsen. Det sosiale blikket som følger hovedpersonene, sier noe om hvilke normer, forventninger og verdier Liv og Ølgjer må forholde seg til. Det kan også knyttes til moderne digital kikking og en medialisert selvforståelse. Nilssen evner slik å problematisere den ekshibisjonistiske kikkerkulturen vi lever i. Liv og Ølgjer prøver å finne seg til rette som studenter i byen, og de vurderer konstant identiteten sin knyttet til det å komme fra bygda. I det fjerde kapitlet knytter jeg denne identitetsutprøvingen til teorier om sosialt rollespill og performative selviscenesettelser. Vi har så korte armar kommenterer, går i dialog med og til tider kritiserer den også sosiologiteorien og –forskningen. Slik fungerer romanen som en annerledes utforsking av identitetsproblematikken enn den sosiologien tilbyr. Nilssens formspråk underliggjør og problematiserer ulike fremstillinger av identitetsbegrepet, narsissisme og medias innvirkning på hvordan vi samhandler og forstår oss selv.

Problemformulering: Det amerikanska valet år 2016 har gått till historien. Det stod mellan två oväntade kandidater, Hillary Clinton som var USA:s första kvinna att kandidera till president. Den andra kandidaten var Donald Trump, en framgångsrik affärsman utan politisk bakgrund. Segrare blev Donald Trump, vilket förbluffade världen. Presidenten började sin första dag med att kritisera medier för att dem ska använda sig utav “Fake News” när det publicerar nyheter. Det är presidentens begrepp “Fake News” som lade idén för vår studie. Syfte: Studien ämnar undersöka huruvida Svenska Dagbladet och Dagens Nyheters utformning och gestaltningar i nyheter framställs och därmed presenteras för medborgarna samt huruvida de två valda tidningarna framställer President Trump. Metod och material: En kvantitativ innehållsanalys har genomförts bestående av totalt 40 analysobjekt från Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Huvudresultat: Nyheters logik och berättartekniker, nyheters beskrivande innehåll samt nyheters utformning utgör i samverkan med varandra, i större och mindre utsträckning, en god grund för hur individer väljer sin informationskälla och uppfattar verkligheten. Dessa skapar även förutsättningar för mediernas betydelse i samhället och vilken påverkan de har på individer i samhället. Utan medialiseringen och nyhetsvärderingen tenderar gestaltningen i nyhetsrapportering inom politik att bli intetsägande. Vidare är de politiska aktörerna och medierna beroende av varandra och samspelet mellan varandra för att fånga uppmärksamheten hos individer i samhället.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skandaler där statliga myndigheter är inblandade skapas i relation mellan tryckta medier och myndigheters egna uttalanden. Detta görs utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv genom att undersöka vilka diskurser som konstrueras och fungerar konstituerande i skandalernas utveckling. Utöver den kritiska diskursteorin tar vi även hjälp av  teorier om intryckshantering och medialisering för att analysera empirin genom en kritisk diskursanalys. Metodvalet har gjorts på grund av dess anknytning till det kritiska diskursteoretiska perspektivet som ser diskurser och sociala praktiker som ömsesidigt konstituerande och konstituerade. Den empiri som analyserats är hämtad från de svenska dags- och kvällstidningarna Dagens Industri, Dagens Nyheter och Aftonbladet samt Transportstyrelsens och Pensionsmyndighetens egna uttalanden från respektive myndighets webbsida. Det huvudsakliga resultatet av studien var att myndigheter tenderar att svara efter den rapportering som sker i tryckta medier och anpassa sin kommunikation därefter. De tryckta medierna har därigenom makten att utmana och sätta diskursen kring det normbrott som skandalen innebär. En diskurs som myndigheterna därmed tvingas bemöta och utmana för att undvika att den egna verksamheten uppfattas som avvikande i förhållande till denna diskurs. / The purpose of this paper is to investigate how scandals involving government agencies are created in relation to print media and authorities’ own statements. This is done from a discourse theoretical perspective by investigating the discourses that are constituted and functioning in the development of scandals. In addition to the critical discourse theory, we also use theories of impression management and medialization to analyze the material through a critical discourse analysis. The choice of critical discourse analysis as the methodology has been made because of its connection to the critical discourse theory, which sees discourses and social practices as mutually constitutive and constitutional. The analyzed material has been taken from the Swedish daily and evening newspapers Dagens Industri, Dagens nyheter and Aftonbladet, and Swedish Transport Agency’s (Transportstyrelsen) and Pension Authority’s (Pensionsmyndigheten) own statements from the respective authorities website. The main result of the study was that authorities tend to respond to the reporting in print media and then adjust their communication accordingly. The printed media thus have the power to challenge and discourage the norm violation that the scandal implies. A discourse that the authorities are therefore forced to respond to and challenge to avoid their own activities being perceived as deviating in relation to this discourse.

Media has a big influence on today's society, as it is one of the main sources of information for the general public. The political scene in Sweden has become more mediazied and politicians use the media platforms to communicate with the citizens. Media has the power to produce, reproduce and challenge discourses. Thus, the purpose of this study is to investigate the construction of the refugee-discourse, with focus on refugees from Ukraine, in a selection of Swedish newspapers during the first two months of the war in Ukraine. The study aims to explain how the discourse is constructed, what affects this can have on the organizational level of social work and how this affects the social worker in regards to thoughts and actions in their profession. The study utilizes critical discourse analysis since this method connects the text to the social practice it exists in, while also looking at the production and consumption of the texts. To analyze the results, theories regarding social psychology and social constructivism were used. The analysis lead to the finding of three main discourses: (1) the diligent refugee, and what possibilities and risks they face when arriving and integrating in Sweden; (2) the refugees as vulnerable mothers and children that risk living in poverty or being exploited on the labor market; and (3) who is responsible for the social integration and care of the ukrainian refugee. The conclusion is that organizational reforms can lead to a disruption in the execution of social work, and that the individual social worker’s professional ethics can be tainted in regards to thoughts about and actions towards the Ukrainian refugee.

I den här uppsatsen har vi undersökt fotbollsfansens egna upplevelser under den ökade medialiseringen, som är en process som påskyndats under den pågående pandemin. Vi har genom etnografiska metoder, där halvstrukturerade livsvärldsintervjuer och etnografiska observationer har varit centrala, försökt uppbringa kunskap kring hur individens egna upplevelser och engagemang förändrats under en tid av ökad medialisering. Genom att applicera Schulz (2004) fyra aspekter av medialisering på vårt material kunde vi se att fankulturen inom fotbollen faktiskt har förändrats som en följd av medialiseringen och pandemin. Denna förändring innebär att nya former av fankulturer har kunnat växa fram och förändrat fansens upplevelser av fotbollen och deras möjligheter till engagemang. Vi kunde se att förändringen som medialiseringen har medfört tagit olika uttryck beroende på om man var ett fan av ett lokalt eller internationellt lag. För majoriteten av de lokala fansen har de tomma läktarna inneburit ett minskat intresse för sitt egna lag men ett ökat intresse för fotbollen i stort, där de stora internationella ligorna och lagen fått den mesta uppmärksamheten. För de internationella fansen har den ökade medialisering inneburit ett ökat medialt intresse för andra internationella lag och spelare utöver sina egna. Vi kunde även se ett utbyte av de känslor man traditionellt förknippar med fotbollsfans som en följd av att intresset förändrats. / In this paper we aim to gain understanding about football fans' own experiences during the increasing mediatization, a process that has been accelerated during the ongoing pandemic. We have through ethnographic methods, where semi structured interviews and ethnographic observations have been central, tried to gain knowledge about how individual experiences and commitments changed during a time of increased mediatization. By applying Schulz (2004) four aspects of mediatization to our gained material, we could see that the fan culture in football has actually changed as a result of the mediatization and pandemic. This change means that new forms of fan cultures have been able to emerge and have changed fans' experiences of football and their opportunities for commitment. We could see that the changes that meditization has brought about has taken on different expressions depending on whether you were a fan of a local or international team. For the majority of the local fans, the empty stands have meant a reduced interest in their own team but an increased interest in football in general, where the big international leagues and teams have received the most attention. For the international fans, the increased mediatization has meant an increased media interest in other international teams and players than their own. We could also see that many of the feelings we traditionally associated with football fans have changed as a result of the change in interest.