This paper addresses strong artificial intelligence (AI) and, if it is possible,if consciousness could be replicated. Focus lies on Searle's article Minds,brains and programs and David J. Chalmers's theory that consciousness can be replicated because it is as an organizational invariant. The purpose is to evaluate Searle's argument against strong AI in light of Chalmers theory that simulation is replication in terms of consciousness. My thesis is that Chalmers can show that simulation can be replication but not that it is enough to prove strong AI possible. My conclusion is that Searle's arguments against strong AI in the said article does not hold but Chalmers also cannot prove that consciousness can be replicated. However, Chalmers can prove that simulation and replication in some cases can be the same. If it would be possible for some type of semantic content to emerge from syntax, the path for strong AI is open. / Denna uppsats behandlar stark artificiell intelligens (AI) och, om det är möjligt, huruvida medvetande skulle kunna replikeras. Som utgångspunkt används Searles artikel Minds, brains and programs samt David J. Chalmersteori om att medvetande kan replikeras då det är en organisatorisk invariant. Syftet är att utvärdera Searles argument mot stark AI i ljus av Chalmers teori om att simulering är replikering när det gäller medvetande. Min tes är att Chalmers kan visa att simulering kan vara replikering men att det inte räcker till för att bevisa att stark AI är möjlig. Vad jag kommit fram till är att Searles argument mot stark AI i den nämnda artikeln inte håller men Chalmers kan inte heller bevisa att medvetande kan replikeras. Däremot kan Chalmers bevisa att simulering och replikering i vissa fall kan vara samma sak. Om det visar sig möjligt att någon typ av semantiskt innehåll kan uppkomma ur syntax är vägen för stark AI öppen.

Uppsatsen syftar till att undersöka Spoken Word som modern folkbildningstradition och hur detta upplevs hos poeter med anknytning till territoriellt stigmatiserade bostadsområden. Intervjustudien bearbetar Spoken Word-poeters upplevelser kring meningsskapande och splittrade habitus i förhållande till polariserade poetiska rum. Detta besvaras via två frågeställningar: 1. Anser sig Spoken Word-poeter ha ett folkbildande uppdrag? 2. Upplever poeterna att Spoken word är meningsfullt för samhället? Datan bygger på sex intervjuer med verksamma poeter som uppträder med sin poesi på scen. De teoretiska utgångspunkterna är Pierre Bourdieus teori om habitus, habitus clivé och W.E.B Du Bois teori om det dubbla medvetandet kompletterat med Sara Ahmeds vita hav. Detta för att se hur majoritetssamhället priviligierade position påverkar poeters identitetsskapande som representanter ur minoritetsbefolkningen. De teoretiska perspektiven bidrar till förståelsen för hur strukturer i samhället delar in poeten i olika rum baserat på individens socioekonomiska klassbakgrund. Studiens resultat visar att den individuella upplevelsen av ett splittrat habitus eller dubbelt medvetande är inneboende hos individen och påverkar självbilden när denne befinner sig i de vita haven. Detta leder till att homogena grupper reproducerar polariserade habitus, samtidigt som det kan innebära att habitus splittrar individen som i stället influerar denne att skapa möjligheter till förändring i samhället. Poeterna har en drivkraft i sitt textförfattande med ambition att förmedla en alternativ verklighetsbild som berättar något. På så vis kan Spoken Word utgöra en informell läroplan för samhället. Studiens bidrag till forskningsfältet består av en kultursociologisk intervjustudie som undersöker den icke-vita sidan av det poetiska rummet med röster från olika geografiska förorter i Sverige. Detta kan bidra till förståelsen hur individen på denna sida av rummet behöver arbeta i två parallella sfärer samtidigt. Den ena utgör samhällets syn på icke-vita där du behöver motbevisa negativa stereotyper och den andra grundas i dina personliga normer och värderingar från din kulturella bakgrund.

It is often claimed that interactionistic substance dualism is causally problematic. In this paper I review some of the most common causality-based objections to interactionistic substance dualism: the problem of interaction, the exclusion problem, problems from the conservation laws of physics and Chalmers' argument from psychons. The claim that the nature of causality precludes causal relations between the physical and the non-physical is argued to lack sufficient support. It is also argued that the dualist does not need to accept the causal completeness of physics or that the conservation laws of physics applies universally. Further, I argue that Chalmers' argument from psychons rests on incorrect assumptions about the relation between conceivability and possibility and that Kims’ pairing problem can be solved by the soul existing in space. The conclusion is that while we can't be absolutely certain that there is a non-physical substance, there are no obstacles for such a substance to relate causally to the physical if it exists. / It is often claimed that interactionistic substance dualism is causally problematic. In this paper I review some of the most common causality-based objections to interactionistic substance dualism: the problem of interaction, the exclusion problem, problems from the conservation laws of physics and Chalmers' argument from psychons. The claim that the nature of causality precludes causal relations between the physical and the non-physical is argued to lack sufficient support. It is also argued that the dualist does not need to accept the causal completeness of physics or that the conservation laws of physics applies universally. Further, I argue that Chalmers' argument from psychons rests on incorrect assumptions about the relation between conceivability and possibility and that Kims’ pairing problem can be solved by the soul existing in space. The conclusion is that while we can't be absolutely certain that there is a non-physical substance, there are no obstacles for such a substance to relate causally to the physical if it exists.

I detta arbete undersöks det hur koncentration visar sig under rudimental övning för slagverk i enskild övning och gruppövning. Syftet är att utifrån fenomenologins livsvärld se hur koncentrationen visar sig och hur den rör sig under övningstillfällena. Undersökningen innefattar fem stycken slagverkare som övar samma övningsrutin vid två tillfällen, enskilt och i grupp. Som metoder användes en kvalitativ forskningsintervju i form av en ostrukturerad loggbok, videoinspelning och en halvstrukturerad gruppintervju. Analysen av videoinspelningen resulterade i observationer hur deltagarnas fördelade uppmärksamhet rörde sig och hur det påverkade övandet. Intervjun strukturerades upp efter olika teman: delad uppmärksamhet, störningsmoment, automatisering, självmedvetenhet, målmedvetenhet och övriga observationer. Under analysen av empirin från intervjun, videoinspelningen och loggboken från den enskilda övningen och gruppövningen uppkom en liknelse av koncentrationen likt en treenighet. Treenigheten är en metafor hur koncentrationen kommunicerar mellan tre roller och hur dessa förhåller sig till varandra. I termer av konsekvenser av studien innebär pedagogiska implikationer angående mål, tydlighet, variation, svårighetsgrad, tillit, nervositet och distraktioner samt hur gruppövning kan komplettera den enskilda övningen.

The subject of this essay is the concept of omnisubjectivity, which is a form of omniscience introduced by Linda Zagzebski. I will analyse the concept in detail, its possible implications, objections and further developments and critically examine these.      Omnisubjectivity is the idea that God has constant access to our consciousness and all our mental states and that God can grasp all conscious creatures’ first-person perspectives at the same time as God has his own first- and third-person perspective. As a model for this Zagzebski uses human empathy, where she means that God has perfect total empathy which implies that God has constant access to all our mental states at the same time as God never forgets that those mental states aren’t God’s own.      Some of the possible implications that I bring up in this essay are that omnisubjectivity can explain how God hears prayers, how God’s love and providence can deepen, how God might or might not be affected by humans’ mental states, especially their failings and immoral actions and thoughts, and how God’s judgement can be perfectly fair. The objections concern Zagzebski’s use of empathy as a model for omnisubjectivity, the definition of perfection, God’s relation to time and what the first-person perspective contributes to. The developments concern Thomas Aquinas thought of God as everything’s first cause and christology.      This essay’s conclusion is that omnisubjectivity is, to a large extent, already a part of omniscience, but that it also contributes with new aspects and opens up for new questions and deepens the meaning of omniscience and God’s relation to his created creatures.

Idag finns det en större medvetenhet när det talas om klimatet och arbetet mot en hållbar utveckling har ökat. En del av avfallet tas inte hand om ordentligt idag vilket gör att en stor källa till energiomvandling inte tas hand om. Samverkan mellan hanteringen av avfallet och invånarnas attityd till källsorteringen är ett sätt att kunna uppnå en hållbar samhällsutveckling. Problemet med avfallet handlar i sin tur om hur varje person källsorterar, där det finns en förbättringspotential. Källsortering är en självklarhet för somliga men inte för alla, denna studien syftar till att med hjälp av en kvantitativ undersökning besvara frågeställningarna och undersöka hur Halmstad kommuns invånare ser på källsortering och deras källsorteringsvanor. De teoretiska perspektiven som behandlas i studien är risksamhället, miljösociologi och kollektivt medvetande. Studien visar på att det är olika faktorer som spelar roll vid källsortering och i synnerhet sorteringen av matavfall. / Today there is a bigger awareness when it comes to the climate and the work towards sustainable development has increased. A large part of the waste is not taken care of properly today which means that a large source of energy conversion is not taken care of. A collaboration between the management of waste and the inhabitants attitude to recycle, is a way of achieving sustainable societal development. The problem with waste is in turn about how each person recycle today and that there is a potential for improvement in it. Recycling is obvious to some people but not for everyone, this study aims to use a quantitative survey to answer the questions and investigate how Halmstads residents view of recycling and their recycling habits. The theoretical perspectives covered in the study are the risk society, environmental sociology and collective consciousness The study shows that there are various factors that play a role in recycling and in particular the sorting of food waste.

Covid19-vaccin är ett omdebatterat ämne i media och samhället. Tidigare forskning visar att individer ställer sig tveksamma till vaccinationen av Covid19 på grund av eventuella biverkningar, misstro till vaccintillverkarna och den korta tillverkningstiden. Samtidigt visar forskning på minskat förtroende för vetenskap och expertsystemets legitimitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka de icke vaccinerades upplevelser och vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för att ha avstått Covid19-vaccinet. Den teoretiska referensramen utgörs av Giddens teori om konfiskering av erfarenhet och reflexivitet tillsammans med Becks teori om risksamhället och Goffmans teori om stigma. Empirin har genererats genom semistrukturerade intervjuer med 15 respondenter som har avstått Covid19-vaccinet. Deras upplevelser har analyserats genom den hermeneutiska metodansatsen. Vaccinets biverkningar och den framstressade tillverkningsprocessen var några av de bakomliggande faktorer till att inte vaccinera sig. Respondenterna upplever att deras beslut att avstå vaccin medförde ett begränsat handlingsutrymme, kränkande kommentarer på sociala medier och negativt bemötande av majoritetssamhället. Det framkommer individuella skillnader i vilken utsträckning respondenterna tror på konspirationsteorier. / The Covid19- vaccine is a debated topic in the media and society. Previous research shows that individuals are hesitant about the vaccination of Covid19 due to possible side effects, distrust of the vaccine manufacturers, and the short manufacturing time. At the same time, research shows a loss of trust in science and the legitimacy of the expert system. The paper aims to investigate the experiences of the unvaccinated and the underlying factors underlying the Covid19-vaccine. The theoretical frame consists of Giddens' theory of confiscation of experience and reflexivity, Beck's theory of the risk society, and Goffman's stigma theory. Semi-structured interviews with 15 participants who had abstained from the COVID-19 vaccine generated the empirical data. A hermeneutic approach was used to analyse the respondents' experiences. The vaccine's side effects, and the stressed manufacturing process were some of the underlying factors for not getting vaccinated. Respondents feel that their decision to abstain from the vaccine entailed limited room for manoeuvre, offensive comments on social media, and adverse treatment from the majority society. Individual differences in the extent to which respondents believe in conspiracy theories emerged.

Uppsatsen beskriver utveckling av medvetandets filosofi i science fiction mellan 1800-talet och mitten av 1900-talet. För analysen används Mary Shelleys Frankenstein och Isaac Asimovs the Bicentennial Man. Utvecklingen i science fiction går parallellt med utveckling inom filosofin. Utvecklingen går mot en fysikalisk lösning på kropp och medvetande problemet med argument från behaviorismen, identitetsteorin, samt funktionalismen.

The protagonist Martha in Doris Lessing’s Martha Quest is born to white British settler parents and grows up in a British colony in southern Africa in the 1930s. Although officially the coloniser rather than the colonised, Martha tries to reject this role mentally, verbally, and physically. This essay aims to show that a postcolonial reading of Martha in relation to the colonial context helps in understanding her double consciousness and, more specifically, her inability to find a real or lasting sense of home. Using Homi Bhabha’s concept of unhomeliness, the essay argues that Martha does not truly feel at home anywhere, because the “unhomely” always disturbs the “homely.” Through close reading of the text, it shows how Martha tries to find a sense of home in four areas of her life: her physical home, nature, her body, and her mind. This essay finds that despite Martha’s efforts in moving from her family home to rented accommodation, from the bush to the city, from girlhood to womanhood, and from her individual thoughts to the solidarity of others, she still does not feel at home anywhere. Whenever she starts to feel comfortable in a place or situation, unhomely moments, such as reminders of her nationality, race, or class, always disturb the homely feelings of belonging. Ultimately, Martha cannot escape her unhomeliness. / Huvudpersonen Martha i Doris Lessings Martha Quest är dotter till vita brittiska bosättare och växer upp i en brittisk koloni i södra Afrika på 1930-talet. Trots att hon formellt sett är kolonisatören snarare än den koloniserade, försöker Martha att avvisa denna roll mentalt, verbalt och fysiskt. Denna uppsats syftar till att visa att en postkolonial tolkning av Martha i förhållande till det koloniala sammanhanget bidrar till en förståelse av hennes dubbla medvetande och mer specifikt hennes oförmåga att hitta en verklig, eller bestående, känsla av hemma. Med hjälp av Homi Bhabhas koncept gällande o-hemlikhet argumenterar uppsatsen för att Martha inte känner sig riktigt hemma någonstans, eftersom det ”o-hemlika” alltid stör det ”hemlika.” Genom en noggrann läsning av texten visar den hur Martha försöker hitta känslan av ett hem inom fyra områden av sitt liv: sitt fysiska hem, naturen, sin kropp och sitt sinne. Denna uppsats konstaterar att trots Marthas ansträngningar att flytta från sitt familjehem till ett hyresrum, från land till stad, från ung flicka till kvinna och från sina individuella tankar till solidaritet med andra, känner hon sig fortfarande inte hemma någonstans. När hon börjar känna sig bekväm på ett ställe eller i ett läge, stör o-hemlika ögonblick i form av påminnelser om hennes nationalitet, ras eller klass alltid hennes hemlika känslor av tillhörighet. I slutändan kan Martha inte undgå sin o-hemlikhet.

The aim of the present thesis was twofold, first to map the semantic memory decline in Alzheimer patients over time, second to take the patient’s perspective and create a multifaceted picture of the individual with Alzheimer’s disease through the study of memory, awareness, central coherence and emotions. Further issues concerned how Alzheimer individuals handled their cognitive erosion in everyday life and if they were well calibrated with their spouse in disease related matters. Two studies were performed, the first involved a longitudinal study of sematic deterioration, the second had a mixed methods design involving both quantitative and qualitative measures as in neuropsychological assessment and interviews. Through the longitudinal study it could be concluded that the nature of semantic deterioration is best described as loss of memory information rather than problems in accessing the information. It was further concluded that semantic concepts gradually lose their specific features during course of illness. The results from the second study revealed that the Alzheimer individuals were aware of their disease although they could not foresee the implications of their cognitive shortcomings in their everyday life. They evidenced weak central coherence, in that they were unable to infer details into a meaningful whole. This implies that they perceive their surrounding world in a fragmented way as consisting of separate objects rather than a comprehensible context. Concerning emotions it was found that they responded to negatively valenced words in the same way as normal ageing individuals, although being impaired in their response to positively and neutral words. Finally, the Alzheimer individuals and their spouses were not well calibrated regarding disease related issues. The findings of the present thesis have important clinical implications and gives valuable input to the understanding of the individual with Alzheimer’s disease. / Föreliggande avhandling hade två huvudsyften; dels att kartlägga försämringen av semantiskt minne hos Alzheimerpatienter över tid; dels att ta patientens perspektiv och skapa en mångfacetterad bild av individen med Alzheimers sjukdom. Fyra begrepp studerades i relation till detta, nämligen minne, medvetande, central koherens och emotioner. Ytterligare aspekter som studerades var hur Alzheimerindivider hanterar sina kognitiva tillkortakommanden i sin vardag samt hur väl kalibrerade de är med sin make/maka angående sjukdomsrelaterade frågor. Två studier genomfördes varav den första var en longitudinell studie av semantisk minnesförsämring och den andra hade en ’mixed methods’ design, inkluderande både kvantitativa (neuropsykologiska tester) och kvalitativa (intervjuer) metoder. Resultaten från den longitudinella studien avslöjade att semantiska begrepp som inte längre är välrepresenterade hos individen har gått förlorade snarare än att det skulle vara från om att individerna inte kan plocka fram informationen. Vidare kunde konstateras att semantiska begrepp gradvis tappar sina nyanser i takt med att sjukdomen fortskrider. Den andra studien visade att Alzheimerindividerna var medvetna om sin sjukdom och sina minnesproblem men att de inte kunde förutsäga vilka problem deras kognitiva tillkortakommanden skapade i deras vardag. De konstaterades ha svag central koherens vilket innebär att de ser sin omgivning på ett fragmentariskt sätt utan att kunna få ihop de olika objekten runt omkring sig till en meningsfull kontext. Vad gäller emotioner så kunde konstateras att Alzheimerindivider reagerar likadant som normalt åldrande individer på negativt laddade ord men att de är signifikant försämrade i förmågan att känna igen positiva och neutrala ord. Alzheimerindividerna och deras make/maka var inte väl kalibrerade vad gäller sjukdomsrelaterade frågor. Avhandlingens resultat har viktiga kliniska implikationer och ger ett värdefullt bidrag till förståelsen av en individ med Alzheimers sjukdom.