The purpose of this study is to conduct a qualitative analysis of monolingual (Swedish) and bilingual (Swedish and Turkish) children’s production of nouns and verbs in a newly developed vocabulary test (CLTs) and to discuss the results using previous research as a starting point. The different categories and the material which form the basis of this qualitative analysis are taken from an ongoing Swedish research study on vocabulary testing: Cross Linguistic Lexical Tasks (CLTs). This research is an extension of the international project COST Action IS0408. In all, there are responses from 115 children, 72 monolingual and 43 bilingual, of which only the Swedish results are analysed. On the whole, test scores show an age-related improvement of expressive vocabulary for both groups, even though the bilinguals lag behind their monolingual age peers. The bilingual children’s improvement is not as evident, with the five-year-olds’ production of nouns standing out. There is a higher number of wrong answers or no answers (don’t know), as well as a preponderance of gestures and innovations/neologisms in the bilinguals. Gestures make it possible to ascertain whether a child knows the meaning and use of a target word even though he or she is not capable of producing it verbally. Answers in the category of innovation/neologism show that the children know more about a word than an assessment of lexical ability using only right and wrong answers could demonstrate. In the monolingual group there are more instances of perceptual confusion, semantic confusion and hypernyms. The other categories do not show corresponding differences between the two groups. As the bilingual children’s responses are analysed only in terms of Swedish vocabulary, it is not possible to assess their total lexical knowledge. Keywords: CLTs (Cross Linguistic Lexical Tasks), expressive vocabulary, bilingualism, mental lexicon, vocabulary depth, vocabulary test, language exposure, Swedish, Turkish. Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av ett nyutvecklat ordförrådstest (CLTs), göra en kvalitativ analys av substantiv- och verbproduktionen hos enspråkiga svenska och flerspråkiga svensk-turkiska 4;0-6;11-åringar och med utgångspunkt i tidigare forskning diskutera resultaten. Analysen görs utifrån ett antal uppställda kategorier som i likhet med det analyserade empiriska materialet hämtats från det pågående svenska forskningsarbetet med ordförrådstestet Cross Linguistic Lexical Tasks (CLTs). Detta arbete är en fortsättning på det internationella projektet COST Action IS0408. Sammanlagt ingår testsvar från 115 barn, 72 enspråkigt svenska och 43 flerspråkigt svensk-turkiska, varav endast resultat från deltesten på svenska analyserats. En förbättring av det expressiva ordförrådet ses med stigande ålder hos både de enspråkiga och flerspråkiga med en påtaglig eftersläpning hos de svensk-turkiska barnen. Hos de sistnämnda är förbättringen med stigande ålder inte heller lika tydlig då 5-åringarna utmärker sig i substantivproduktion. Ett större antal felsvar och inget svar/vet ej ses i den flerspråkiga gruppen liksom en övervikt av antal gester/pekningar och innovationer/nyordbildningar. Gester ger information om att barnet besitter kunskap om målordets innebörd och funktion trots att det inte kan presentera det avsedda målordet verbalt. Svaren i kategorin innovation/nyordbildning visar att barnen vet mer om målordet än vad en bedömning av lexikal förmåga enbart med rätt- och felsvar kan klargöra. I den enspråkiga gruppen förekommer jämförelsevis fler perceptuella förvirringar, semantiska förvirringar och hyperonymer/överordningar. Övriga kategorier uppvisar inte motsvarande lika stora skillnader mellan grupperna. Då endast det svenska ordförrådet hos de flerspråkiga barnen analyserats kan ingen säker tolkning göras av deras fullständiga lexikala kunskap. Nyckelord: CLTs (Cross Linguistic Lexical Tasks), expressivt ordförråd, flerspråkighet, mentalt lexikon, orddjup, ordförrådstest, språkexponering, svenska, turkiska. / Bohnacker, U. (2014-2019). Språkstörning eller typisk språkutveckling? Utveckling av metoder för språklig bedömning av flerspråkiga barn i Sverige. Vetenskapsrådet VR2013-1309.

Ungdomars mentala hälsa har blivit sämre och orsakerna är inte klarlagda, även om försämringarna sammanfaller med digitaliseringen av samhället, smartphones och mer stillasittande. Skolan har ett ansvar att lära sina elever om hälsa och hur livsstilen kan påverka måendet och det finns mer att göra på området där ämnet idrott och hälsa har en stor roll. Genom att lära eleverna om den mentala tallriksmodellens sju delar; sömn, aktiviteter, motion, chilltid, relationer, hjärnvila och fokus kanske vi kan hjälpa eleverna att må bättre då dessa kan ses som skyddsfaktorer för mental hälsa. Därför är syftet med denna studie att undersöka möjligheten att påverka gymnasieungdomars mentala välmående och sömn genom en intervention med hjälp av den mentala tallriksmodellen inom ramen för undervisningen i kursen idrott och hälsa 1. Varje lektion i idrott och hälsa, under sju veckor, fick eleverna i fyra klasser på en gymnasieskola en introduktion till ett nytt av de sju områdena från den mentala tallriksmodellen. Eleverna tilldelades därefter två läxor på området varje vecka och utvärderade sitt mående och sin insats med läxan under veckan som gått. Före och efter interventionen fyllde interventionsdeltagarna samt kontrollgruppen i två enkäter, Brunnsviken Brief Quality of Life Scale (BBQ) samt Sleep-Related Behaviour Questionnaire (SRBQ) och interventionsgruppens vilopuls testades. Resultatet visade att interventionsgruppen försämrade sina sömnrelaterade beteenden i viss mån medan kontrollgruppen inte visade några skillnader. För BBQ visade interventionsgruppen och kontrollgruppen minskad betydelse av vänner vid slutmätning och båda grupperna skattade vänner, fritid och nöjdhet med sig själv som viktigaste faktorerna för livskvalitet. Inga skillnader uppmättes för vilopulsen. Sammanfattningsvis så verkar en intervention över åtta veckor för gymnasieelever, med hjälp av den mentala tallriksmodellen, kunna göra skillnader för sömnbeteenden men inte för livskvaliteten. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning idrott och hälsa</p>

At its core, mental wellbeing refers to positive self-perception, effective coping with challenges and positive social interactions. International students mental wellbeing can be negatively impacted as they face additional challenges compared with domestic students, such as cultural and social differences. The research aimed to integrate mental wellbeing elements into a web application for international students at KTH, as there is a lack of services for this specific target group. Using a user-centered design (UCD) approach, Lull, was designed and developed to include multiple features related to university services, mindfulness, self-reflection and social interactions. The evaluation results showed a high level of usability and a positive feedback from participants in integrating wellbeing elements. The semi-guided chats were able to create a sense of community and were perceived as the most important feature. Finally, a need for targeted services for international graduate students was highlighted along with the potential of digital platforms complementing traditional services, rather than replacing them. / I grund och botten handlar psykiskt välbefinnande om positiv självuppfattning, effektiv hantering av utmaningar och positiva sociala sociala interaktioner. Internationella studenters mentala välbefinnande kan påverkas negativt eftersom de möter ytterligare utmaningar jämfört med inhemska studenter, till exempel kulturella och sociala skillnader. Forskningen syftade till att integrera mentala välbefinnande i en webbapplikation för internationella masterstudenter vid KTH, eftersom det finns en brist på tjänster för denna specifika målgrupp. Med hjälp av en användarcentrerad design designades och utvecklades "Lull" för att inkludera flera funktioner relaterade till mindfulness, självreflektion och sociala interaktioner. Utvärderingsresultaten resultaten visade en hög nivå av användbarhet och en positiv feedback från deltagarna när det gäller att integrera välbefinnandeelement. De halvstyrda chattarna kunde skapa en känsla av gemenskap och uppfattades som den viktigaste funktionen. Slutligen framhölls ett behov av riktade tjänster för internationella masterstudenter tillsammans med potentialen hos digitala plattformar som kompletterar traditionella tjänster snarare än att ersätta dem.

Bakgrund: Epilepsi är klassat som en folksjukdom, ca 50 miljoner människor i världen har diagnosen. Epilepsi innebär att personen har ett kroniskt anlag för att få oprovocerade epileptiska anfall.  Syfte: Syftet var att undersöka vuxna personers upplevelser av vardagslivet med epilepsi. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Artikelsökningen gjordes i CINAHL och Medline samt kompletterandes med en frisökning. Artiklarna är skrivna mellan 2012 och 2022. Analys av elva artiklar skedde med hjälp av Fribergs granskningsmall.  Resultat: Personerna upplevde rädsla för anfall, stigmatisering och utanförskap. Epilepsianfall orsakade frustration då de hindrade personernas vardagsliv.  Vårdmöten var en del i vardagslivet, upplevelserna av dessa var individuella. Personerna behövde omvärdera drömmar och mål som en följd av epilepsin. Detta upplevdes ansträngande och när omvärderingen skett fortlöpte livet i en ny riktning. Personerna använde sig av olika strategier för att hantera sitt vardagsliv. De använde direkta problemlösande metoder, fysisk aktivitet, psykisk bearbetning, informatik och stöd från omgivningen.  Slutsatser: Alla upplevde vardagen med diagnosen olika. Det finns behov av vidare, mer specifika studier. Utveckling av information för vårdpersonal, samhället och individer är vitalt för att skapa möjligheter för en god och fungerande vardag. / Background: Epilepsy is classified as an endemic disease. Around 50 million humans have the diagnosis around the world. Epilepsy is a chronic predisposition for unprovoked epileptic seizures.  Aim: Describe adult people's everyday life with epilepsy. Method: A qualitative study with an inductive approach. The article search was made in CINAHL and Medline, with a complementing free search. The articles are written between 2012-2022. Twelve articles were analysed with the Friberg’s review template.   Result: The individuals experienced fears of seizures, stigmatization, and exclusion. Epileptic seizures caused frustration as they hindered people's everyday lives, this was managed with the help of information and relatives. Healthcare meetings were part of everyday life, the experiences varied. The persons needed to reassess dreams and goals because of their epilepsy. This was a taxing process and afterwards life continued in a new direction. The people used different strategies to manage their everyday life. They adopted direct problem-solving methods, physical activity, mental processing, informatics, and support from society. Conclusion: All subjects experienced everyday life with the diagnosis differently. There is a need for more specific studies. Development of information for healthcare professionals, society and individuals is vital to create opportunities for a good and functioning everyday life.

Quick work out sessions has been shown to improve students’ academic performance. Furthermore, certain cognitive functions have also been shown to improve academic performance. The aim of this study was therefore to investigate if quick work out sessions can improve certain cognitive functions and whether these functions could act as mediator variables between exercise and academic performance. Thirty participants were randomly assigned to a control group that was shown a music video (n=15) and an experiment group that was asked to use a step up exercise device (n=15). Cognitive shifting, episodic memory and perceptual speed were tested in both groups, before and after the intervention. The result didn’t show a significant effect on any cognitive function. This might be explained by the low amount of participants, considering that similar studies often have small effects.Key words: acute exercise, cognitive shifting, episodic memory, perceptual speed. / Korta träningspass har visat sig förbättra elevers skolprestation. Vidare har också vissa kognitiva förmågor visat sig förbättra skolprestation. Denna studies syfte var därför att se om korta träningspass kan förbättra vissa kognitiva förmågor och huruvida dessa förmågor då skulle fungera som mediatorvariablermellan träning och skolprestation. Trettio deltagare delades slumpmässigt in i en kontrollgrupp som fick se en musikvideo (n=15) och en experimentgrupp som fick gå upp och ner för en step up-bräda (n=15). Kognitiv skiftning, episodiskt minne och mentalt tempo testades i båda grupper, före och efter interventionen. Resultatet visade inte på någon signifikant effekt på någon kognitiv förmåga. Detta kan bero på det låga antalet deltagare, då effekter av liknande studier ofta är små.

<p>Sammendrag</p><p>Problemstillingen i vår oppgave er som følger: Har aktørene i prosjekt innlandsuniversitetet et omforent felles mentalt bilde for utvikling av strategien og derigjennom felles visjon for utvikling av Innlandsuniversitetet.</p><p>Vi har brukt ”den lærende organisasjon” som rammeverk for å belyse disse dimensjonene felles visjon og felles mentalt bilde. I tillegg har vi sett at enhver prosess avkrever ledelse.</p><p>Gjennom kvalitative intervju med 11 sentrale personer som har vært eller er knyttet til prosjektet har vi gjort funn som tydelig peker på at aktørene i prosjektet mangler felles visjon og at de mangler en felles referanseramme.</p><p>Dette skaper strategiske og ledelsemessige utfordringer, både på kort og lengre sikt.</p><p>Vi vurderer det slik at Prosjekt Innlandsuniversitetet kan lykkes, men det krever at det tas noen kraftigere ledelsesgrep.</p> / <p>Abstract</p><p>The subject in our thesis is as follows: Do the participants in the Project Innlandsuniversitetet have a shared mental picture of strategy development and by that a shared vision for the development of Innlandsuniversitetet?</p><p>We have used “The Learning Organization” as a framework to enlighten the dimensions “shared vision” and “shared mental picture”. We have in addition observed that any process demands leadership.</p><p>Through qualitative interviews with 11 key persons who have been or still is connected with the project we have made findings which clearly points out that the participants in the project are in lack of a “shared vision” and a “shared framework”. This leads to demands of strategy and leadership.</p><p>In our view the project Innlandsuniversitetet can succeed, but it needs a stronger hand of leadership.</p>

Sammendrag Problemstillingen i vår oppgave er som følger: Har aktørene i prosjekt innlandsuniversitetet et omforent felles mentalt bilde for utvikling av strategien og derigjennom felles visjon for utvikling av Innlandsuniversitetet. Vi har brukt ”den lærende organisasjon” som rammeverk for å belyse disse dimensjonene felles visjon og felles mentalt bilde. I tillegg har vi sett at enhver prosess avkrever ledelse. Gjennom kvalitative intervju med 11 sentrale personer som har vært eller er knyttet til prosjektet har vi gjort funn som tydelig peker på at aktørene i prosjektet mangler felles visjon og at de mangler en felles referanseramme. Dette skaper strategiske og ledelsemessige utfordringer, både på kort og lengre sikt. Vi vurderer det slik at Prosjekt Innlandsuniversitetet kan lykkes, men det krever at det tas noen kraftigere ledelsesgrep. / Abstract The subject in our thesis is as follows: Do the participants in the Project Innlandsuniversitetet have a shared mental picture of strategy development and by that a shared vision for the development of Innlandsuniversitetet? We have used “The Learning Organization” as a framework to enlighten the dimensions “shared vision” and “shared mental picture”. We have in addition observed that any process demands leadership. Through qualitative interviews with 11 key persons who have been or still is connected with the project we have made findings which clearly points out that the participants in the project are in lack of a “shared vision” and a “shared framework”. This leads to demands of strategy and leadership. In our view the project Innlandsuniversitetet can succeed, but it needs a stronger hand of leadership.

The purpose of this study, in the research field of Swedish as a second language, is to investigate whether a connection between form and meaning is established in the pupils’ receptive vocabulary when they play the video game Sweet City in pairs. Two subsidiary purposes are to see whether the use of language scaffolding in the video game affects an vocabulary acquisition and how the situation around the vocabulary tests worked out. The vocabulary change was measured through a pre-test and an instant after-test, hence the focus on the connection between form and meaning. The method was based on Schmitts’ (2010) principles of testing vocabulary change. Because the group was small, with only nine participants, a more qualitative approach was necessary and a discrepancy framework was developed and used to rule out participants’ guessing of target words. The findings show that seven of nine participants had an increase of two to four new words in the connection between form and meaning. Further, the results hint that a use of the video game’s language scaffolding gives a positive effect if used extensively. The discrepancy framework further showed that some participants had guessed extensively in the vocabulary tests, which could have been an effect of a long day of material collection and a desire to get a higher test result.

Whether mentally ill individuals have the right to receive euthanasia is a controversial issue and today it looks different in different countries regarding how legislation relates to this. In this essay I will present philosophical arguments for and against euthanasia for individuals suffering psychologically. Based on the philosophical arguments, I will examine how and when a psychologically suffering individual can be morally entitled to euthanasia in a modern society. In this essay I will suggest that, based on the arguments, there are cases where it is morally justified within a modern society to perform euthanasia on a psychologically suffering individual who autonomously requests to end their suffering. / Huruvida psykiskt lidande individer har rätt till att få dödshjälp är en kontroversiell fråga och idag ser det olika ut i olika länder gällande hur lagstiftningar förhåller sig till detta. I den här uppsatsen kommer jag att presentera filosofiska argument för och emot dödshjälp för individer som lider psykiskt. Jag kommer utifrån dessa filosofiska argument att undersöka hur och när en psykiskt lidande individ kan vara moraliskt berättigad till dödshjälp i ett modernt samhälle. I uppsatsen kommer jag att driva tesen att det, utifrån argumenten, finns fall där det är moraliskt rättfärdigat inom ett modernt samhälle att utföra dödshjälp på en psykiskt lidande individ som autonomt begär att få sitt lidande avslutat.

This thesis for the Bachelor of Arts in Information Design with a focus on Spatial Design has examined and identified exterior places and their characteristics that contribute to a strong sense of place among residents in Katrineholm Municipality. The aim has been to create a design proposal for a hospital park, which currently functions as a walkway and has several shortcomings relative to its potential and the needs and criticisms of the residents. The study is based on theories and previous research on place attachment and topophilia. Through interviews, site observations and notations, as well as a survey, types of exterior spaces, materials, and activities that promote mental well-being and the factors that contribute to a sense of place and place attachment have been identified. The findings show that both place attachment and topophilic values have subjective qualities and that more factors than a place's aesthetics affect the experience. The empirical data has identified specific characteristics that recreational exterior places should consider and implement in their design. The design proposal presents a conceptual hospital park with the aim of informing about optional activities that users can engage in to promote mental well-being and recovery through spatialities. This is achieved by illustrating how spatial designs through spatial organization, form, and disposition can be perceived and used.