I studien har implementeringen av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö varit huvudfokus. Hanteringen på nationell, regional och lokal nivå har studerats för att få en bred förståelse om utmaningar vid implementeringen av miljökvalitetsmålet. De områden som vi främst studerat inom God bebyggd miljö är trafikplanering och urban grönstruktur. En kvalitativ intervjustudie har genomförts med informanter på Naturvårdsverket, Boverket, Länsstyrelsen i Östergötland samt Linköpings kommun för att se likheter och skillnader i resonemang vad gäller implementeringen av miljökvalitetsmålet mellan de olika samhällsnivåerna. En stor del av analysen utgör de utmaningar som har framkommit i intervjustudien vilket är utmaningar som berör problematik och utmaningar för trafikplanering och urban grönstruktur, juridiska styrmedel och planinstrument, politisk drivkraft, ekonomi och resurser, samverkan samt uppföljning. Genom sitt fokus bidrar studien både till förståelsen för hur miljömålsarbetet hanteras och hur implementeringen skulle kunna förbättras. De mest omfattande utmaningarna vad gäller implementeringen är miljökvalitetsmålets bredd och komplexitet, bristen på långsiktigt hänsynstagande och förmågan att samverkan inom samhällsnivåerna.

Miljömässig hållbarhet fokuserar på att bevara jordens naturresurser och att minska skadlig miljöpåverkan. De små och medelstora företagen vill ofta vara med och bidra till hållbar utveckling, men det kan dock vara problematiskt då det saknas lämpliga verktyg och metoder. Vi vill med denna studie kartlägga möjliga tillvägagångssätt för att utforma miljöpolicy och miljömål för små och medelstora företag. Vi ämnar även utveckla en modell som beskriver ett möjligt sätt att gå tillväga. Modellen avses slutligen appliceras på en koncern i praktiken, för att ta fram policy och mål. I arbetet har vi använt oss av en kvalitativ metod där två intervjuer utförts i syfte att kartlägga möjliga tillvägagångssätt. För att ta fram policy och mål för koncernen har vi använt aktionsforskning, där vi utfört intervjuer och observationer på plats. Resultatet av studien pekar på att det inte är möjligt att generellt säga hur små och medelstora företag ska gå tillväga i utvecklandet av miljöpolicy och miljömål. Vi har däremot funnit modellen som utvecklats användbar i utformandet av policy och mål i praktiken.

The world population is increasing, meanwhile people are looking for the urban environments for better living conditions. The increase will result in growing pressures on ecosystems which are located near the cities. This means a reduction of green areas, loss of biodiversity and higher emissions of air pollutants. To prevent this meanwhile as the society is focusing in developing for a more sustainable urban planning for a better living environment and a sustainable development, it can also enable the work towards Sweden's environmental goal of a God-built environment (God bebyggd miljö).The purpose of the study is to investigate what opportunities there are to make demand on environmental requirements during the land allocation process. The study focuses on the urban development project Barkarbystaden in Järfälla, Sweden. The involved actors in the land allocation process are Järfälla municipality and the developers.The method which was used for the study was interviews with a municipal worker from Järfälla municipality and developers in Barkarbystaden. As an analysis tool, implementation theory has been used with focus on the top-down and bottom-up perspective.The results show good opportunities to set environmental requirements for both the municipality and the developers, and an effective implementation of environmental requirements. The study is based on the implementation theory, and three conditions that indicate the theory; understanding, feasibility and willingness to implement / Jordens befolkning ökar medan människor söker sig till urbana miljöer, för bättre levnadsvillkor. Denna ökning resulterar i ett ökat tryck på exploatering och påverkan på ekosystem som befinner sig i närområdet till städerna. Mer specifikt innebär det en minskning av gröna ytor, påverkan och förlust av biodiversitet och utsläpp av föroreningar i både luft och natur. För att hindra detta samtidigt som en utveckling för en hållbar stadsplanering till goda livsmiljöer och en hållbar utveckling, kan det även leda arbetet mot Sveriges miljömål om God bebyggd miljö.Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter det finns att ställa miljökrav under markanvisningsprocessen. Studien fokuserar på stadsbyggnadsprojektet Barkarbystaden i Järfälla kommun, där de involverade aktörerna Järfälla kommun och respektive byggherrar får ta sig igenom markanvisningsprocessen.Metoden som användes för studien var intervjuer med en kommuntjänsteman från Järfälla kommun samt tre byggherrar i Barkarbystaden.Resultatet visar goda möjligheter att ställa miljökrav för både kommunen och byggherrarna. För att svara på detta utgår studien från implementeringsteorin, och tre villkor som tyder på de; förståelse, genomförbarhet och vilja att implementera ett beslut.

Sverige har 16 nationella miljökvalitetsmål som ska uppfyllas för att genomföra den miljömässiga dimensionen av de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Sveriges elfte nationella miljömål myllrande våtmarker specificerar vikten av att skydda och restaurera våtmarker till förmån för flora och fauna. Miljömålet visar att våtmarker har ett stort ekologiskt värde, vilket de inte alltid har haft. Sedan slutet av 1700-talet växte mosskulturen fram, denna rörelse torrlade många våtmarker till förmån för jordbruk, skogsbruk och torvtäkter. Våtmarkerna ansågs bli betydligt mer värda om de torrlades och denna diskurs ledde till att de omformades. För att analysera resultatet används därför Richard Scheins teori om discourse materialised där dagens kulturlandskap betraktas som materialiseringen av den ständiga process som sker utifrån förd diskurs. I detta kulturlandskap är kulturen aktören (the agent) medan det naturgivna landskapet är mediet. Denna studie fördjupar sig i hur synen på våtmarker har förändrats till att idag bli en viktig del av Sveriges miljöarbete, både nationellt och lokalt. Dock visar resultatet att även fast målkonflikter uppstår och myllrande våtmarker inte prioriteras lika högt som många andra mål och miljömål, så har våtmarker som landskapselement en god potential att skapa samverkan i arbetet med flera mål och miljömål. Man kan kalla det en slags målsynergi.

Hållbar utveckling är ett omdiskuterat begrepp som sedan Brundtlandrapporten 1987 ständigt har florerat inom politik, media, organisationer och företag. Alla tycks veta vad det innebär och vad som krävs för att nå en hållbar utveckling, men idag, trettio år senare lever vi fortfarande inte hållbart. Sedan Agenda 21 introducerades vid FNs Rio-konferens 1992 har Sveriges kommuner delegerats ett större ansvar i arbetet om att nå en hållbar framtid i samarbete med närings- och föreningsliv inom kommunernas gränser. Lokala satsningar har stor påverkan och Sveriges kommuner har således en viktig roll att spela i arbetet med att nå en hållbar utveckling.I den här uppsatsen studeras Sveriges miljömål och hur de appliceras i en kommunorganisation, med fokus på Östra Göinge kommun. Även enkäten sammanställd av tidskriften Aktuell Hållbarhet om ”Sveriges miljöbästa kommun” studeras för att undersöka om enkäten bidrar till att Östra Göinge ställer skarpare miljömål för att kunna ta poäng i rankingen och därmed kunna utmärka sig som en av Sveriges miljöbästa kommuner.Som metod används innehållsanalys där jag använder mig av dokument från Östra Göinge kommun tillsammans med enkätundersökningen för att se om mål och handling korrelerar, vilket i så fall bör visa sig i resultatet av enkätundersökningen. / Sustainable development is a controversial concept, a concept which has since the Brundtland report in 1987 flourished in politics, media, organizations and companies. Everyone seems to know what it means and what it takes to achieve sustainable development, but today, thirty years later, we are still not sustainable. Since the introduction of Agenda 21 at the UN Rio Conference in 1992, Sweden's municipalities have been delegated a greater responsibility in achieving a sustainable future in cooperation with companies and organizations within the boundaries of the municipalities. Local initiatives have great influence and Sweden's municipalities thus have an important role to play in achieving sustainable development.In this essay, Sweden's environmental goals will be studied and how they are applied in a municipal organization, focusing on the municipality of Östra Göinge. The Survey on "Sweden's most environmentally-friendly municipality" conducted by the magazine “Aktuell Hållbarhet” will be studied to investigate whether the survey contributes to Östra Göinge making sharper environmental goals to be able to score in the ranking and thus be able to distinguish itself as one of Sweden's most environmentally-friendly municipalities.Content analysis is used as method, where I use documents from Östra Göinge municipality along with the survey to see if goals and actions correlate, which should be shown in the results of the survey.

<p>Sveriges 16 miljökvalitetsmål utgör ett politiskt handlingsprogram för att nå en ekologisk hållbar utveckling och Miljöbalken utgör de rättsliga verktygen för att nå dessa miljökvalitetsmål. Miljöbalkens tillämpning i praktiken övervakas av tillsynsmyndigheterna. Naturvårdsverkets projekt Tillsyn och Miljömål (TIM) skapade år 2003 en modell för tillsynsplanering som är styrd av miljökvalitetsmålen, dvs. miljömålstyrd tillsyn.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera hur miljömålstyrd tillsyn fungerar i praktiken på kommunal nivå. För att uppfylla syftet har ett antal frågeställningar formulerats kring implementeringen av miljömålen i tillsynsplaneringen, arbetssättet med målstyrd tillsyn, fördelar och nackdelar med TIM-modellen, dess utvecklingsbehov och framtida miljötillsyn samt det miljörättsliga perspektivet på miljömålstyrd tillsyn. Detta gjordes genom intervjuer med ett urval av inspektörer från kommuner som arbetar med målstyrd tillsyn. Resultatet av intervjuerna analyserades och diskuterades i jämförelse med tidigare studier inom området.</p><p>Slutsatserna visar att generellt sett verkar TIM-modellen fungera bra för kommunerna som målstyrningsverktyg för tillsynsplaneringen och många av målstyrningens fördelar syns i resultatet. Men det finns fortfarande en del områden som TIM-modellen behöver utveckla för att underlätta användningen och göra den mer användbar. Slutsatserna är redovisade som rekommendationer ur två perspektiv, den ena är riktad mot kommuner med råd och tips medan den andra är inriktad mot Naturvårdsverket och modellens utvecklingsmöjligheter.</p>

Sveriges 16 miljökvalitetsmål utgör ett politiskt handlingsprogram för att nå en ekologisk hållbar utveckling och Miljöbalken utgör de rättsliga verktygen för att nå dessa miljökvalitetsmål. Miljöbalkens tillämpning i praktiken övervakas av tillsynsmyndigheterna. Naturvårdsverkets projekt Tillsyn och Miljömål (TIM) skapade år 2003 en modell för tillsynsplanering som är styrd av miljökvalitetsmålen, dvs. miljömålstyrd tillsyn. Syftet med denna uppsats är att studera hur miljömålstyrd tillsyn fungerar i praktiken på kommunal nivå. För att uppfylla syftet har ett antal frågeställningar formulerats kring implementeringen av miljömålen i tillsynsplaneringen, arbetssättet med målstyrd tillsyn, fördelar och nackdelar med TIM-modellen, dess utvecklingsbehov och framtida miljötillsyn samt det miljörättsliga perspektivet på miljömålstyrd tillsyn. Detta gjordes genom intervjuer med ett urval av inspektörer från kommuner som arbetar med målstyrd tillsyn. Resultatet av intervjuerna analyserades och diskuterades i jämförelse med tidigare studier inom området. Slutsatserna visar att generellt sett verkar TIM-modellen fungera bra för kommunerna som målstyrningsverktyg för tillsynsplaneringen och många av målstyrningens fördelar syns i resultatet. Men det finns fortfarande en del områden som TIM-modellen behöver utveckla för att underlätta användningen och göra den mer användbar. Slutsatserna är redovisade som rekommendationer ur två perspektiv, den ena är riktad mot kommuner med råd och tips medan den andra är inriktad mot Naturvårdsverket och modellens utvecklingsmöjligheter.

I detta arbete behandlas de grundvattenproblem som kan uppstå om ett slutförvar för använt kärnbränsle byggs i Laxemar. Riskerna undersöks dels från ett miljömålsperspektiv, dels från Laxemars lokalbefolknings perspektiv. / I denna uppsats behandlas de effekter som ett slutförvar i Laxemar kan få på grundvattnet i området. Arbetet är indelat i ett avsnitt om hur det regionala miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet” påverkas och ett avsnitt om lokalbefolkningen som bor i området. I teoridelen behandlas ett antal generella element som rör grundvatten, berggrund och KBS-3. Jag går även in mer specifikt på vad som krävs av grundvatten på förvarsnivå, vad det regionala miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet” innebär och på de förhållanden som finns i Laxemar i dag. I resultatdelen behandlas först och främst de risker som jag har funnit för grundvattnet i området. Jag har funnit att grundvattensänkning är den risk som kommer att få störst betydelse då förvaret byggs. I resultatdelen behandlas både risker för miljömålet och risker för lokalbefolkningen. Jag presenterar också två jämförelser för att visa på problem som har uppstått vid andra byggen under jord. Min analys är uppdelad i de resultat som jag kom fram till för miljömålen och de resultat som kan tänkas påverka de boende i Laxemarområdet. Jag kommer i slutänden fram till att två miljömål kommer att påverkas betydande, två miljömål kan komma att påverkas, två miljömål påverkas under speciella förhållanden, fyra miljömål kan leda till att vissa planer kan behöva uppdateras, och de sista fyra miljömålen kommer inte att påverkas alls. Vad gäller risker för de boende i området kommer jag fram till att det främst är grundvattensänkning som är ett problem. Radioaktivitet kan vara ett problem på mycket lång sikt, men riskerna för detta är relativt små.

<p> </p><p>I detta arbete behandlas de grundvattenproblem som kan uppstå om ett slutförvar för använt kärnbränsle byggs i Laxemar. Riskerna undersöks dels från ett miljömålsperspektiv, dels från Laxemars lokalbefolknings perspektiv.</p> / <p> </p><p>I denna uppsats behandlas de effekter som ett slutförvar i Laxemar kan få på grundvattnet i området. Arbetet är indelat i ett avsnitt om hur det regionala miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet” påverkas och ett avsnitt om lokalbefolkningen som bor i området. I teoridelen behandlas ett antal generella element som rör grundvatten, berggrund och KBS-3. Jag går även in mer specifikt på vad som krävs av grundvatten på förvarsnivå, vad det regionala miljömålet ”Grundvatten av god kvalitet” innebär och på de förhållanden som finns i Laxemar i dag. I resultatdelen behandlas först och främst de risker som jag har funnit för grundvattnet i området. Jag har funnit att grundvattensänkning är den risk som kommer att få störst betydelse då förvaret byggs. I resultatdelen behandlas både risker för miljömålet och risker för lokalbefolkningen. Jag presenterar också två jämförelser för att visa på problem som har uppstått vid andra byggen under jord. Min analys är uppdelad i de resultat som jag kom fram till för miljömålen och de resultat som kan tänkas påverka de boende i Laxemarområdet. Jag kommer i slutänden fram till att två miljömål kommer att påverkas betydande, två miljömål kan komma att påverkas, två miljömål påverkas under speciella förhållanden, fyra miljömål kan leda till att vissa planer kan behöva uppdateras, och de sista fyra miljömålen kommer inte att påverkas alls. Vad gäller risker för de boende i området kommer jag fram till att det främst är grundvattensänkning som är ett problem. Radioaktivitet kan vara ett problem på mycket lång sikt, men riskerna för detta är relativt små.<strong></strong></p>

The climate issue is becoming increasingly relevant, and with that, the EU's greentaxonomy has been designed to support investors in defining environmentally sustainableinvestments. To meet the taxonomy, the business must contribute significantly to at leastone of the six environmental objectives, not significantly harm the remainingenvironmental objectives, and meet minimum requirements for social sustainability.  Environmental certification systems are used to measure a building's environmentalsustainability, but as the taxonomy becomes more relevant, the question arises of howthese systems can be used in taxonomy work or if they become irrelevant. In addition,industry professionals experience the requirements of the taxonomy as unclear. Thepurpose of the report is therefore to analyze difficulties, develop solutions, and investigatehow environmental certification systems for existing buildings relate to the taxonomy.Miljöbyggnad iDrift, BREEAM In-Use, and LEED O + M have been investigated using aliterature review, interviews, and a case study. The main challenges with the EU-taxonomy were found to be the large margin forinterpretation left to affected organizations, due to a lack of clarifications. Another centraldifficulty was that the taxonomy's purpose as a common language fails, partly due tocountries using different systems to measure the sustainability of a building, making itdifficult to compare sustainability on a global scale. Proposed solutions included acommon certification system, demonstrating green potential, and authorities needing totake greater responsibility in providing assistance. An important conclusion of the thesisis that buildings that are certified with the analyzed systems of this report are notautomatically taxonomy-aligned, even though these systems play a continued significantrole in the sustainability work.