Denna studie syftar till att utforska och jämföra violalärares tolkningar hur de motiverar elever att öva och spela. Detta görs med forskningsfrågorna: Vilka uppfattningar har violalärarna angående motivation? Vilken betydelse och roll har enligt violalärare motivation när det gäller violaelevernas övande och spelande? På vilka sätt upplever violalärare att de arbetar för att gynna elevers motivation att öva och spela? Studiens vetenskapsfilosofiska utgångspunkt är hermeneutik. Den forskningsmetod som används är semistrukturerad intervju och det är fem violalärare som har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och bearbetats med hjälp av tematisk analys utifrån lärarnas syn på violan som instrument, deras arbetssätt för att gynna övning och violaspel, vad rollen som violalärare innebär och syn på motivation. Violalärarnas arbetssätt har belysts var för sig och jämförts med varandra. Resultatet är uppdelat i fyra huvudteman: Violalärarnas tolkningar om instrumentet viola, Violalärare – arbetsroller och relationer, Violalärarnas tolkningar om motivation och Violalärarnas tolkningar om övning. Utifrån resultatet har jag tolkat lärarnas svar. Studien visar bland annat att respondenterna ser att motivation att spela och öva viola kommer ur varandet i musiken, samspel med andra liksom att prestera och därigenom uppleva framgångar. Vad gäller övning visar sig mål och övningssystem som viktiga faktorer, som gör elever mer självgående i sitt egna övande. Det fastställs även att relationen mellan lärare och elever är grundstenen i undervisningen. Underhålla och sköta om instrumenten påverkar elevens upplevelse positivt i det vardagliga övandet. Arbetsklimatet framträder som viktigt för att ge musikundervisningen status. För att elever och lärare ska kunna prestera behöver de ha grundläggande behov tillfredsställda. Rollen som lärare innebär att vara i god spelform och känna sig inspirerad, som vidare influerar eleverna. Läraren har en viktig roll att grunda för elevens självständighet inom musikens värld. Föräldrars inkludering i lärandet och miljön hemma påverkar övningen. / This study aims to explore and compare the ways viola teachers motivate their pupils to practice and playing. The study has three research questions: What opinions do the viola teachers have regarding motivation? What significance and role does the motivation have regarding the viola students’ practice? What’s the viola teachers’ experiences and roles to promote student motivation of practice and playing? The theoretical foundation is hermeneutics. The interviews have been transcribed and processed using thematic analysis based on views of the viola as an instrument, what the viola teacher’s role entails, viola teachers’ ways of working to promote exercise and viola playing and views of motivation. The viola teachers’ ways of working has been illuminated and compared separately, and then simultaneously. The result is divided into four main themes: Teachers’ interpretations of the instrument viola, The viola teacher - work role and relationships, Teachers’ interpretations of motivation and Teachers’ interpretations of exercise. Based on the results, I have interpreted the teachers’ answers. The study shows, among other things, that the respondents see that motivation of playing and practice viola comes from being in the music, interacting with others as well as performing and thereby experiencing success. As far as exercise is concerned, goals and training systems appear to be important factors that make students more self-sufficient in their own practice. It is also established that the relationship between teachers and students is the basic foundation of teaching. Maintaining the instruments positively affects students’ experiences in everyday practice. The working climate emerges as important in order to give the music education status. The role of the teacher is to be in good shape and feel inspired, which is affecting the students. The teacher has an important role to play for the student’s independence in the music world.

De senaste 150 årens successiva utveckling från en konfessionell till en konfessionsfri skola har medfört stora förändringar angående religionens plats i skolan. De flesta religiösa inslag är idag förbjudna inom skolan, men läroplanen påbjuder att psalmer ska ingå i musikämnets centrala innehåll. Psalmsång kommer ur en stark tradition i skolväsendet och ses av många fortfarande som ett självklart inslag i skolan. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur musiklärare hanterar konfessionellt material i sin undervisning, samt hur de resonerar kring konfessionsfrihet och bygger på tidigare forskning om religionsläraryrkets utmaningar, religionsfrihet och kulturella riters betydelse. Studien omfattar kvalitativa intervjuer med fyra musiklärare verksamma i grundskolan i Sverige. Den hermeneutiska tolkningen av forskningsmaterialet visar att tolkningarna kring begreppet konfessionsfri går isär, och att lärare känner en osäkerhet kring hur de ska säkerställa en konfessionsfri undervisning med sådant material, även om flera intuitiva lösningar på dilemmat visades. Diskussionen tar upp huruvida religionsfrihet för barn säkerställs genom konfessionsfrihet, samt några praktiska förslag för pedagogisk praktik. / The development over the past 150 years from confessional to confession-free schools has resulted in large changes concerning the role of religion in Swedish schools. Most religious elements in schools are forbidden today, but current curriculum decree that hymns still should be part of the central content of the subject of music. The singing of hymns springs from a strong tradition within the Swedish school system and is still considered by many to be necessary content. The purpose of this study is to contribute with knowledge about how music teachers handle confessional material in their teaching, and how they reason about confession-free education. The study is built upon previous research about religion didactics, freedom of religion, and the importance of cultural rites. The study consists of qualitative interviews with four active music teachers in Sweden. The hermeneutic analysis of the research material shows that the interpretations of the concept confession-free are varied, and that teachers feel an insecurity about how to ensure a confession-free education with religious material, even if several intuitive solutions to the dilemma were shown. The discussion lifts whether the concept confession-free ensures the religious freedom of the pupils, and some practical suggestions for music education.

Utifrån min egen skolgång och känslan av att musikskapande aktiviteter bortprioriterats för att skapa utrymme för sådana moment som ger ”mest kunskap” har jag med denna studie valt att undersöka just användandet av musikskapande aktiviteter i grundskolans musikundervisning. Den tidigare forskning som lyfts fram visar att kreativa arbetssätt och skapande aktiviteter främjar elevers musikaliska kunskaper och sociala färdigheter. Trots detta visar statliga utvärderingar av musikämnet att musikskapande aktiviteter är eftersatt på många skolor i landet samt att musiklärare saknar självförtroende och kompetens att undervisa i momentet. Genom en webbenkät som datainsamlingsmetod syftar föreliggande studie till att studera musiklärares arbete med musikskapande aktiviteter. Forskningsfrågorna som ligger till grund för arbetet berör musiklärares definition av musikskapande aktiviteter, attityd till och prioritering av momentet samt eventuella samband mellan olika faktorer och användandet av musikskapande aktiviteter i undervisning. Metodmässigt tar studien en medelväg och med avstamp i ett explorativt perspektiv kan studien anses ha sin grund i den kvantitativa ansatsen tillsammans med vissa kvalitativa tolkande inslag. Resultatet av studien visar att de medverkande informanterna har en övervägande positiv attityd till musikskapande aktiviteter samt enligt sin egen uppfattning prioriterar momentet i relativt hög grad i sin undervisning. Musikskapande som komposition, musikskapande som digital produktion och musikskapande som gestaltande kommunikation är tre övergripande innebörder av begreppet musikskapande som framträder ur resultatet, dock anser många informanter att begreppet är svårdefinierat och att det snarare är ett sammanfattande begrepp för flera moment i undervisningen. Ytterligare resultat visar att faktorer som kön, yrkeserfarenhet, attityder och vilken del av landet informanten undervisar i pekar på tydliga samband i förhållande till attityd och prioritering av musikskapande aktiviteter. Avslutningsvis förs en diskussion kring studiens resultat och huruvida musikskapande aktiviteter bör ses som ett genomsyrande förhållningssätt i musikundervisningen snarare än ett enskilt moment. / Based on my own schooling and the feeling that music-creating activities have been de-prioritized to create space for elements of music that provides "the most knowledge", I have with this study chosen to investigate the use of music-creating activities in primary school music education. Previous research that highlights shows that creative thinking and creative activities promote students' musical knowledge and social skills. Despite this, evaluations of Swedish music education shows that music-creating activities are neglected in many schools and that music teachers lack the self-confidence and competence to teach the element. Through a web survey as a collection method of data, this essay aims to study music teachers’ usage of music-creating activities in their practice. The research questions that form the basis of the study concern music teachers' definition of music-creating activities, attitudes to and inclusion of the element and possible connections between different factors. Methodologically, the study takes a middle ground and with a starting point in an exploratory perspective the study is considered to have its basis in the quantitative approach together with certain qualitative interpretive elements. The result of the study shows that the participating informants have a predominantly positive attitude towards music-creating activities as well as recurring use of it in their teaching. Music creation as composition, music creation as digital production and music creation as formative communication are three main definitions of the concept of music creation that emerges from the survey answers, however, many informants believe that the concept is difficult to define and that it is rather a summary concept for several moments in teaching. Further results show that factors such as gender, professional experience, attitude and which part of the country the informants teach point to clear connections in relation to the use of music-creating activities. Finally, there is a discussion about the results of the study and whether music-creating activities should be seen as a permeating approach in music teaching rather than an individual element.

Studiens syfte är att synliggöra hur musiklärare på musikhögskola upplever omställningen till distansundervisning. Det teoretiska perspektivet utgörs av hermeneutik och insamlandet av material har gjorts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där lärare på musikhögskolenivå har fått berätta om sina upplevelser kring den tvingande omställningen till distansundervisning. Materialet har spelats in och transkriberats för att sedan analyseras med hjälp av kvalitativ analys. I resultatet framkommer en delvis delad bild av lärarnas upplevelse där både negativa och positiva aspekter lyfts fram. Den övergripande bilden är dock negativ och undervisningens kvalité upplevs ha gått ner. De negativa aspekterna handlar bland annat om teknik och teknikens begränsningar och svårigheter, att möjlighet till musikaliskt samspel är låg samt att planeringen upplevs som utmanande. De positiva aspekterna handlar om att den kollegiala kommunikationen har blivit bättre, utveckling av den egna lärarkompetensen har blivit större. Distansundervisningen ses också som ett positivt substitut till alternativet att inte ha någon undervisning alls. I diskussionen ställs resultatet mot tidigare forskning och diskuterar lärarens arbetssituation och förförståelse, lärarnas upplevelse av distansundervisningen samt anpassningar, svårigheter och möjligheter. / The purpose of this study is to make it visible how music teachers at a music academy experience the transition to distance education. The theoretical perspective consists of hermeneutics and the collection of research material has been done through semi-structured interviews where teachers at the music college level have been allowed to describe their experiences of the forced transition to distance education. The material has been recorded and transcribed to allow it to be analyzed by qualitative analysis. The result is a partially shared picture of the teachers' experience where both negative and positive aspects are highlighted. The overall picture is however negative, and the quality of teaching is perceived to be deteriorated. The negative aspects include technology and the limitations it comes with, the possibility of musical interaction is low, and that planning is more challenging. The positive aspects refer to the collegial communication being improved, the development of one's own teacher competence has become greater. Distance education is also seen as a positive substitute to the alternative of not having any teachings at all. In the discussion, the results are compared to previous research and discusses the teacher´s work situation and preunderstanding, the teachers experience of distance learning and adaptions, difficulties and opportunities.

According to research and authorities both young people and musicians are in need of hearing health knowledge in order to protect their own hearing. The purpose of this study was to investigate music teacher trainees’ experiences and thoughts concerning hearing health education at their music teacher programmes and internships. A sociocultural framework was used in this study. Semi-structured interviews were utilised to collect viewpoints and experiences from participants. The study involved 4 music teacher trainees, from three different music teacher training programmes. Two students were from the same music teacher programme. The data was analysed using thematic analysis. A sociocultural perspective was also used when analysing the data. The results indicate that music teacher students are not examined in hearing conservation. They do not seem to receive formative assessment in hearing conservation or hearing loss prevention. The staff is not necessarily knowledgeable in hearing conservation, even though they educate future music teachers. The staff does not seem to teach hearing conservation. Some supervisors at the internships were knowledgeable in hearing conservation and appeared to help their younger students understand risks. Other supervisors were not as knowledgeable and could be perceived as relatively passive when their students found themselves in risky sound environments without hearing protection. Social interactions which focused on hearing conservation or hearing loss prevention seemed to be quite absent at higher education and internships in Sweden. In conclusion, according to research and authorities, both youth and musicians are at risk and lack understanding of the risks in their sound environments. Music teachers are expected to teach hearing care according to the curriculum in Sweden, but many music teacher students do not feel well equipped to teach hearing care. It is important to have knowledgeable music teachers who can teach hearing care, as today's youth need this knowledge. The results and conclusions of this study suggest that society needs to equip music teachers at various levels of education with knowledge of hearing care. Several music education students in this study also expressed a desire for more hours of hearing care education at their music teacher programmes. These groups, music teachers and future music teachers, need knowledge of hearing care and hearing loss prevention to create cultures that emphasize hearing care and hearing health.

Denna studie undersöker nyanställda musiklärare i grundskolan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Studien undersöker vilka artefakter de använder när de bedömer och vilka prioriteringar som görs. Studien bygger på tre intervjuer i fokusgrupper som analyserats med tematisk analys. Tidigare forskning framhäver att lärare byter jobb allt oftare och att lärarens förmåga att bygga relationer är av stor betydelse för undervisningens kvalitet. Det finns mycket forskat på hur nyutexaminerade musiklärare agerar i sin första yrkesroll. Vissa menar dock på att det kan finnas likheter som berör alla nyanställda, oavsett hur mycket eller lite erfarenhet de har sen innan, därtill sällar sig denna studie. Föreliggande studie finner att nyanställda musiklärare använder flera olika slags artefakter vid bedömning, så som olika typer av planering, skriftliga anteckningar och videoupptagningar. Nyanställda musiklärare prioriterar, enligt denna studie, att fokusera på att strukturera sin musiksal, bygga relation till sina nya elever och kollegor samt kartlägga elevernas aktuella kunskaps och färdighetsnivå för att på så vis handskas med stressen av att vara nyanställd. / This study investigates newly hired music teachers in the elementary school from a sociocultural perspective. The study investigates how they assess their students, which artifacts they use for this, and which priorities they make. The data for the study was collected from interviews in three focus groups. This was then analyzed using thematic analysis within a sociocultural perspective. Previous research shows that teachers change schools more and more often. Furthermore, the teacher’s ability to build relationships has a major impact on the quality of the teaching according to previous research. There is research on how newly examined music teachers act at their first job, however there is also research indicating that there might be similarities amongst newly hired music teachers regardless of their prior working experience. This study is an example of such research. This study finds that newly hired music teachers use many different artifacts as they assess. These can be for instance different types of planning, written notes, and video records. According to the present study, newly hired music teachers prioritize creating a structure in their music room, building relationships with their new pupils and colleagues, and mapping the current level of their student's knowledge and abilities to handle the stress of being a newly hired teacher.

No description available.

Detta självständiga arbete handlar om idén om den kulturkanon som ska införas enligt Tidöavtalet som publicerades 2022. Syftet är att belysa hur musiklärarstudenter reflekterar kring en kulturkanon och vilka implikationer den potentiellt skulle ha för musikundervisning utifrån forskningsfrågan; Vad karaktäriserar musiklärarstudenters utsagor om en potentiell kulturkanon och dess implikationer för deras framtida musikundervisning? För att besvara forskningsfrågan har sex musiklärarstudenter, från de senare årskurserna under höstterminen 2023 på Kungl. Musikhögskolan, intervjuats och deras utsagor har analyserats utifrån en kulturhistorisk teori. Resultatet visar på att det existerar en typ av outtalad kanon redan idag samt att innehåll från den används för att mediera förståelse för andra människor baserad på kollektiv kunskap. Resultaten visar även på att det existerar mindre kollektiv samt att ett sådant kan vara en outtalad kanon inom en uttalad kanon. Resultatet visar att informanterna anser det viktigt gällande representation i utförandet och innehållet av en uttalad kanon och vidare att en uttalad kanon kan användas för att styra historia och kollektiv kunskap. Avslutningsvis visar resultatet att en uttalad kanon kan verka hämmande för en musiklärare, men att den kan leda till aktiviteter för kreativitet och fantasi genom en gemensam förståelse av kollektiv kunskap. / This study is about the idea of ​​the cultural canon that’s going to be introduced according to the Tidö-agreement that was published in 2022. The aim is to highlight how music teacher students reflect on a cultural canon and what implications it would potentially have for music education while answering the research question: What characterizes music teacher students' statements about a potential cultural canon and its implications for their future music teaching? To answer the research question, six music teacher students, studying their later years during the autumn semester of 2023, were interviewed and their statements were analyzed from a cultural-historical perspective. The results show that a type of unexpressed canon already exists today and that content from it is used to mediate understanding for other people based on collective knowledge. The result also show that there are smaller collectives and that such can be an unexpressed canon within an expressed canon. The result show that the informants consider representation important in the execution and content of an expressed canon and further that an expressed canon can be used to control history and collective knowledge. In conclusion, the result show that an expressed canon can be inhibiting for a music teacher, but that it can lead to activities for creativity and imagination through a common understanding of collective knowledge.

No description available.

Music production is constantly evolving and new "gadgets" and "apps" to help the creation of music are continuously being released. They enable the music production, so even the most unskilled music maker can produce one ́s own slideshow from the vacation for example, or a digital Christmas card to send to the loved ones. But if we are to have education for future music producers in high school, then what are we going to teach the students, so that they are able to advance from the "everyday" use to a more professional level of music production. Are the goals that have been set up for the course music by the Agency for education really relevant to what will be expected of a music producer now and in the future? The survey that has been made by data acquisition of young people shows a picture of the progress and a future vision of the music creation. Additionally, interviews with practicing teachers and music producers have been made, where each and one are giving their personal view of music production around us today. What has emerged from these studies is that in spite of the democracy and availability, which is characteristic of today ́s music production, the need of experts who perform this profession is indeed still great. The objectives and requirements for music production in high school set by the Agency for education, reflects the realities of music producers today relatively well, but that’s mainly because the objectives are hugely extensive and interpretable. If we want a more democratic music production, the availability needs to improve further. / Musikproduktion är ett ständigt utvecklande område och för varje dag som går introduceras nya ”gadgets” och ”appar”, som möjliggör för gemene man att kunna göra sin egen musik, t.ex. till ett nyskapande bildspel från semestern eller varför inte ett digitalt julkort för att skicka till sina nära och kära. Men om vi nu ska ha utbildningar för kommande musikproducenter på gymnasiet, vad är det då som ska undervisas för att vidareutveckla sig från det ”vardagliga” användandet som enkelt går att lära sig på egen hand, till ett mer professionellt musikproducerande. Är de mål som skolverket har implementerat för kursen musikproduktion verkligen relevanta med vad som kommer att förväntas av en musikproducent, i nutid och i framtiden? Undersökningen som har gjorts genom datainsamling via enkät från ungdomar, visar en bild av utvecklingen och framtidsvisionen av musikskapandet. Vidare har intervjuer genomförts med verksamma lärare och musikproducenter, som har bidragit med sin egen uppfattning av dagens musikproduktion som finns runt omkring oss. Det som har framkommit i dessa undersökningar är att även om musikproduktionen är tämligen demokratisk och tillgänglig så finns fortfarande ett stort behov av experter som utför detta yrke professionellt. Skolverkets mål och krav för gymnasiet speglar hur verkligheten ser ut för musikproducenter idag relativt bra, men det har mycket att göra med att målen är enormt omfattande och tolkningsbara. Om vi vill ha en mer demokratisk musikproduktion behöver tillgängligheten bli ännu bättre.