Denna studies syfte är att undersöka hur intresseområden, självförtroende, platstagande och genusföreställningar skiljer sig åt mellan elever med olika kön i kurserna Musikproduktion 1 och 2 på gymnasiet i relation till musikbranschens könsnormer. Studiens data samlades in genom fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med informanter som går kurserna Musikproduktion 1 och Musikproduktion 2 på gymnasiet. Empirin analyserades sedan med tematisk analys och utifrån ett genusteoretiskt ramverk. I resultatet framkommer det att kursernas könsfördelning skiljer sig mot normen inom musikbranschen - det är alltså fler tjejer än killar. Även teknikintresset skiljer sig där tjejerna i kurserna generellt sett är mer intresserade av teknik än de som identifierar sig som kille respektive icke-binär. I andra situationer, där grupparbete är i fokus, är genusordningen mer likt normen. I dessa situationer väljer tjejerna att positionera sig i en supportande roll till killarna för att slippa bli dömda utifrån deras kunskap inom teknik. Hos en av informanterna som identifierar sig som tjej, följs den norm som enligt tidigare forskning finns gällande dåligt självförtroende. Utifrån studiens bakgrund, tidigare forskning och genusteoretiskt perspektiv diskuteras sedan resultatet.

Denna studie utforskar musikspanade med pop-trummor i fokus. Jag försöker ringa in hur detkonventionella trumsetet ofta brukar ta sin form både i relation till funktion och sound. I minundersökning arrangerar jag två perkussiva komp där jag försöker gå emot de förväntningar vi har på ett poptrumset. Jag experimenterar med ljud, rytmer, och editering för att komma fram till ettokonventionellt trumkomp som är svårt att associera till de vanligaste trumfunktionerna. Som grund använder jag två egenskrivna låtar där resten av arrangemanget korrigeras för att passa ihop med mittnya trumkomp. Resultatet visar på att för att kunna gå ifrån associationer till det konventionella trumsetet så krävsmer komplexa och oförutsägbara rytmer. Det blir också svårare att få en tydlig rytmisk grund i avsaknandet av bastrumma och virveltrumma, samt att metoden kan vara effektiv för att skapa ettintresse hos lyssnaren. Enkelhet och komplexitet diskuteras även i relation till groove och popgenren.

I detta konstnärliga forskningsarbete har jag undersökt hur olika produktionstekniska begränsningar påverkar min kreativa process som musikproducent. Syftet med arbetet är att undersöka hur min produktionsprocess påverkas när jag producerar musik utifrån begränsningar av olika slag. Mitt resultat av undersökningen resulterade i två tracks där jag begränsade mig till att använda olika verktyg i arbetsprocessen. Under det första experimentet producerade jag ett track med premissen att enbart använda mig av en digital sampler och under det andra experimentet under premissen att enbart använda mig av en mjukvarusynt. Begränsningarna agerade motsatspar till varandra då första experimentet utmanade mig att komponera ny harmonik och melodik från ett befintligt material och andra experimentet utmanade mig att arbeta med ljuddesign för att uppnå ljud som jag vanligtvis hämtar från samplingsbibliotek.Det har under denna undersökning blivit tydligt att begränsningar av olika slag är positivt för min kreativitet och min arbetsprocess. Efter detta arbete har jag fått nya perspektiv på mig själv som kreatör och konkreta verktyg att tillämpa i mitt fortsatta arbete som musikproducent.

Jag har undersökt mitt egna skapande utifrån ett arbetssätt som är nytt för mig, i detta fall ett analogt arbetssätt. Vanligtvis jobbar jag helt digitalt med mjukvaruinstrument och MIDI där möjlighet till bearbetning är nästintill oändliga. Jag ville ta reda på hur ett analgot arbetssätt kan påverka mitt slutresultat men också hur jag kan föra över det jag lärt mig till mitt digitala arbetssätt. När jag utför det praktiska får jag enbart använda mig av hela tagningar och utan digital bearbetning av ljuden både innan och efter inspelning.  I denna undersökning går jag från planering av inspelning till en färdig låt. Genom min loggbok och mina egna reflektioner går jag igenom dag för dag för att sedan landa i vad jag lärt mig och vad jag vill ta med mig och applicera på mitt digitala arbetssätt. I slutändan blev jag en erfarenhet rikare och fick upp ögonen för att bevara den mänskliga faktor istället för att allt måste vara tillrättalagt och polerat. Något som jag kommer applicera på mitt digitala arbetsätt är att hänge sig till ett ljud, att börja exportera ut mjukvaruinstrument till ljudspår istället för att ha kvar MIDI informationen. Jag upplever en lättnad med att inte kunna gå in och ändra allt i efterhand. På så sätt blir det mindre beslut man måste ta i slutändan.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förståendeprocessen mellan en musikproducent ochen artist går till, och att i det utforska mitt tillvägagångssätt för att bevara artistens vision under inflytandet av min konstnärligaidentitet. Arbetet innefattar tolkandet av både min och artistens konstnärligaidentiteter vilket görs genom besvarandet av konstnärliga frågor innan vigår in i studion. Ett nytt sätt för mig att angripa och se på en skapandeprocess. Undersökningen görs från en mall vilken påvisa olika faktorer som påverkar slutresultatetinom ett konstnärligt samarbete mellan en artist och en producent. Jag är intresserad av attsynliggöra hur jag som musikproducent och min konstnärligaidentitet påverkar en artists uttryck, samt hur jag kan förvalta och tolka en artists konstnärliga vision på bästa sätt. Metodenför arbetet består utav tre huvudsakliga delar och framförallt läggs fokus på att göra ett välplanerat förarbete, detta i form av en intervju. Svaren jag får i intervjun utgör grunden för helaskapandeprocessen och jag får genom den möjligheten att synliggöra olika steg i min produktionsprocess. Svaren från intervjun ger dessutom möjlighet för mig att på ett enkelt sätt utföradet tredje och sista steget vilket är analyserande av arbetet. Resultatet av undersökningen ger mig insikter inför framtida arbetsprocesser och användandet utav intervjun som ett obligatoriskt steg innan jag utför undersökningens andra del; produktionsprocessen.

I samtidens musikproduktion är det möjligt för musikskapare att hantera hela produktionsprocessen på egen hand, från låtskrivande till mastring. Möjligheten till detta arbetssätt har gjort gränserna mellan produktionens stadier otydliga, vilket kan orsaka missuppfattningar kring de olika stadiernas betydelse för slutproduktionen. I detta självständiga arbete har en fallstudie genomförts i syfte att undersöka samarbetet mellan artist och mixtekniker. Fallstudiens resultat antyder att mixteknikern har ett tydligt inflytande över musikens konstnärliga uttryck. Detta understryker betydelsen för ett konstruktivt samarbete mellan artist och mixtekniker, samt att samarbetet resulterar i en blandning av de olika parternas konstnärliga ideal. Genom ett lyssningstest med 10 deltagare undersöktes även hur olika mixversioner av samma verk kan påverka lyssnares uppfattning av musiken. Lyssningstestets resultat visar att hur musiken har mixats har betydelse för lyssnares uppfattning av musiken, men också att det finns stora variationer mellan olika lyssnares åsikter angående hur de värderat olika mixversioner.

Musikproduktion är ett brett ämnesområde som innefattar flera olika yrkesroller som t.ex producent, inspelningstekniker, studiomusiker, låtskrivare etc. Olika inspelningssammanhang kräver olika roller beroende på vem eller vilka man jobbar tillsammans med. Paletten av kunskaper inom dessa olika yrkesroller behöver vara bred och översiktlig samtidigt som den i vissa situationer behöver vara mer djupgående inom ett specifikt avgränsat område. I den här studien kommer yrkesrollen som musikproducentens roll vara i fokus. Vilka olika roller kan en musikproducent ha? Vilka kunskaper kräver dessa roller? Är vissa kunskaper viktigare att ha än andra? Dessa frågeställningar utforskades genom två fallstudier inom området musikproduktion. Den första fallstudien genomfördes med fokus på det yrkesverksamma fältet och består av intervjuer med yrkesverksamma musikproducenter. Den andra fallstudien hade fokus på utbildningsfältet och är en studie av den konstnärliga kandidatutbildningen i Musik- och Medieproduktion vid Kungliga Musikhögskolan.  Tre kunskapsområden identifierades: musik, teknik och sinne för branschen. Resultatet visade på att "sinne för branschen" var det viktigaste kunskapsområdet för en musikproducent. Det trädde fram fem olika roller som en musikproducent kan få: musikproducenten som arrangör/kompositör, tekniker, ledare, coach och entreprenör, vilka beskrivs ingående under respektive fall med tillhörande kunskaper. I samband med studien utvecklade författaren en ny metod för datainsamling: interaktiv enkät.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka ett antal producenter och låtskrivares tankar kring arbetet med att skapa en framgångsrik poplåt. Insamlandet av data har skett i form av semistrukturerade intervjuer och med utgångspunkt i ett fenomenologiskt inspirerat angreppssätt där strävan varit att parentessätta forskarens förförståelse i syfte att beskriva respondenternas subjektiva erfarenheter på ett så troget sätt som möjligt. Resultatet har så småningom analyserats dels utifrån forskning kring olika sociokulturella faktorer bakom preferensskapande samt även utifrån mer kognitiva förklaringsmodeller för vad vår hjärna reagerar positivt på när det kommer till musik. Med utgångspunkt i dessa teorier har resultatet strukturerats upp under fem rubriker. Under enkelhet och familjaritet kontra oväntade inslag framläggs vikten av att finna en balans mellan det enkla och familjära och det oväntade. Under tajming kontra tidlöshet behandlas betydelsen av tidsenlighet och tidsanda samtidigt som vad man skulle kunna kalla tidlös musik också diskuteras. Rubriken PR, image och budskap tar upp tankar kring hur medieexponering samt skapandet av en medveten image och ett specifikt budskap kan hjälpa poplåtar att slå igenom. Under samarbete och hårt arbete berörs betydelsen av att hitta rätt människor att arbeta med samt även hur det kanske i slutändan inte går att komma ifrån att framgång kräver hårt arbete. Slutligen pratar de intervjuade under medvetet kontra lustfyllt arbete om hur kalkylerande strategier kring låtskrivande och produktion måste paras med en lustfyllt ingång till arbete. I uppsatsen slutskede diskuteras bland annat hur den vanlig förekommande föreställningen om kreatörens suveränitet kan innebär ett förnekande av externa faktorers inflytande på framgång. Resultatets värde för musikundervisning och samhället berörs slutligen.

Musikproduktion är ett relativt nytt utbildningsområde i skolväsendet. Detta faktum, i kombination med att arbetsredskapen är under ständig utveckling, kan tänkas medföra att det finns flera olika uppfattningar i fråga om hur utbildningen bör utformas. Syftet med den här uppsatsen är att söka uttolka hur gymnasielärare förhåller sig till musikproduktionskursernas innehåll och hur de utformar undervisningen, särskilt angående musikskapande och musikproducentrollen. De tre forskningsfrågor som står till grund för studien berör väsentliga förmågor i rollen som musikproducent, fundamentala arbetsmoment för en musikproducent samt hur lärare förhåller sig till kursplanen vad gäller musikskapande. I bakgrunden för undersökningen behandlas tidigare forskning kring kreativitet, Skolverkets riktlinjer för de två gymnasiekurserna i musikproduktion, musikskapande i undervisning, musikproducentens uppdrag och den ojämlika arbetsfördelningen mellan kvinnor och män när det kommer till musikproduktion. Studiens genomförande utgjordes av kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare som undervisar i musikproduktion. Analysarbetet har gjorts med stöd av och hänsyn till framför allt det sociokulturella och kulturpsykologiska perspektivet samt en så kallad ad hoc-metod. Genusperspektivet som lyfts har granskats genom det sociokulturella synsättet som berättar att människans läroprocesser påverkas av hennes sociala och kulturella omgivning. Resultatet av undersökningen visar att samtliga fyra lärare tolkar musikskapande som en central del av musikproduktionsområdet och inkluderar momentet i sin undervisning på ett eller annat sätt, trots att skapande inte finns med i kursplanens direktiv för musikproduktionskurserna. Vidare indikerar studien att föreskrifter saknas även gällande en musikproducents primära arbetsuppgifter, därjämte att musikproduktion som utbildningsområde är en ojämnställd arena sett ur ett genusperspektiv.

Den här uppsatsen behandlar ett konstnärligt arbete i vilket ett antal analyser redovisas. Jag har analyserat fyra låtar med en nedbrytningsmodell, för att se om det finns ett dramaturgiskt förlopp och om det skiljer sig mellan låtarna. Låtarna jag har tagit del av är: ”Heroin” av Velvet Underground, ”Poison Oak” av Bright Eyes, ”Ingen Sjunger Blues som Jeffrey Lee Pierce” av Joakim Thåström och ”Ett Kvinnofängelse” av Kajsa Grytt. Det dramaturgiska förloppet bör vara förankrat i textens berättelse och låten som helhet. Modellen bidrar till att ge arrangemanget och produktionen en referenspunkt, som jag sedan använt (tillsammans med den litteratur jag tagit del av) på tre av mina egna låtar (”Du och jag”, ”Ensam kvar” och ”Här hör ingen dins skrik”). Syftet var att undersöka min arbetsprocess med att låta sångtextens innehåll och dramaturgi påverka låtens arrangemang och produktion. Metoden, med huvudvikt på den film-dramaturgiska steganalysen (bör inte förknippas med det musikteoretiska begreppet med samma namn), ligger som grund för att skapa och analysera mina konstnärliga poplåtar. Arbetet resulterade i tre färdigproducerade låtar, samt en större kunskap om det dramaturgiska förloppet och hur jag kan använda det för att göra mina låtar mer levande, där textens berättelse förstärks i musiken (arrangemanget och produktionen). Arbetet gjorde även att jag kunde förankra de dramaturgiska tillvägagångssätten (musikens förlopp, dramaturgiska termer, berättarfunktionerna och spatialitet) i mina egna låtar, vilket gjorde att min förståelse av dramaturgin och dess påverkan i musiken blev större och mer greppbart.