Examensarbete undersöker rumslig tillgänglighet av livsmedelsbutiker inom Karlstads kommun. Studien fokuserar på butikskedjor som exempelvis Ica och Coop, som spelar en central roll i att tillhandahålla mat och andra nödvändigheter för befolkningen. Syftet med studien är att analysera tillgängligheten till livsmedelsbutiker genom gång- och cykeltrafik, med målet att förbättra folkhälsanoch värna grönare trafikalternativ.För att uppnå detta mål användes geografiska informationssystem (GIS) för att utföra rumsliga analyser. ArcGIS Pro användes för att skapa en nätverksdataset som möjliggjorde nätverksanalyser, inklusive OD-kostnadsmatrisen för att beräkna antalet tillgängliga butiker per stadsdelsområde ochtjänsteområden från livsmedelsbutikerna. Befolkning- och inkomstdata integrerades för att inkludera socioekonomiska aspekter i analysen.Resultaten visar att det finns betydande skillnader i tillgänglighet mellan olika stadsdelar och transportmedel. Tingvallastaden framstår som ett område med mycket god tillgång till livsmedelsbutiker inom både gång- och cykelavstånd, medan andra områden har lite till ingen tillgång. Studien finner att äldre personer oftare (5 %) bor närmare butiker inom gång- och cykelavstånd jämfört med den totala befolkningen.Arbetet belyser vikten av att använda GIS för att förstå och förbättra tillgängligheten tilllivsmedelsbutiker. GIS baserade nätverksanalyser har potentialen att integrera relevant geodata för en effektiv, informativ och mångpräglad analys som kan användas för att förbättra både folkhälsa och miljövänliga transportmedel. / The thesis investigates the spatial accessibility of grocery stores within the Karlstad municipality. The study focuses on retail chains such as Ica and Coop, which play a central role in providing food and other necessities for the population. The purpose of the study is to analyze the accessibility of grocery stores through walking and cycling traffic, with the goal of improving public health and promoting greener traffic alternatives.To achieve this goal, geographic information systems (GIS) were used to perform spatial analyses. ArcGIS Pro was utilized to create a network dataset that enabled network analyses, including the OD cost matrix to calculate the number of accessible stores per district and service areas from the grocery stores. Population and income data were integrated to include socioeconomic aspects in the analysis.The results show significant differences in accessibility between different districts and modes of transport. Tingvallastaden stands out as an area with very good access to grocery stores within both walking and cycling distance, while other areas have little to no access. The study finds that older people are more likely to live closer to stores within walking and cycling distance compared to the total population.The results show significant differences in accessibility between different districts and modes of transport. Tingvallastaden stands out as an area with very good access to grocery stores within both walking and cycling distance, while other areas have little to no access. The study finds that older people are more likely to live closer to stores within walking and cycling distance compared to the total population.The work highlights the importance of using GIS to understand and improve the accessibility of grocery stores. GIS based network analysis has the potential to integrate relevant geodata for an efficient, informative, and multifaceted analysis that can be used to enhance both public health and environmentally friendly transportation.

<p>En svår och ständigt aktuell fråga är hur landsbygd och glesbygd ska definieras och avgränsas. För att utföra sådana avgränsningar har en stor mängd olika definitioner och mätmetoder tagits fram. Problemet med många av dem är att de ger mycket grova och statiska indelningar och att de ibland bygger på subjektiva eller svårpreciserade kriterier. Samhällsstrukturen har förändrats, exempelvis är tillgången till bil stor idag vilket ökar tillgängligheten och tillåter att människor bosätter sig längre från arbete och service. Det i sin tur bidrar till att gränsen mellan landsbygd och tätort suddas ut och blir mer diffus. Med tanke på dagens teknik anser många att nya mer sofistikerade mätmetoder bör utvecklas, gärna metoder som nyanserar begreppen.</p><p>I det här examensarbetet introduceras och testas en ny mätmetod för befolkningsgleshet och tillgänglighet. Målet har varit en metod mycket väl lämpad för anpassning till olika skalor och som tar hänsyn till befolkningens geografiska fördelning och storlek. Tillgänglighetsfaktorn i måttet är baserad på vägnätets utsträckning vilket ger verklighetstrogna mätvärden. Till metoden valdes att utveckla ett särskilt mått, ett gleshetsindex, för att visa hur metoden på ett entydigt sätt kan användas på flera olika nivåer, exempelvis lokal och regional. Mätmetoden har testats och utvärderats med ArcGIS och nätverksanalys med aktuella demografiska data från 2008 i form av statistik för totalbefolkning. Avgränsningsområdet har varit Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner.</p><p>Mätmetoden går i korta drag ut på att det område som ska mätas delas in i ett rutnät. Från varje ruta mäts hur många invånare som går att nå inom en bestämd sträcka längs vägnätet. Sträckan är metodens huvudvariabel och den kan anpassas efter den nivå mätningen ska utföras på, i den här studien användes 5, 10, 20 och 30 kilometer. Det uppmätta invånarantalet för varje ruta divideras med mätsträckan i kilometer och det ger måttenheten invånare per kilometer.</p><p>Mätningar utfördes med ett flertal mätsträckor och resulterade dels i en kartserie producerad med den nya mätmetoden och dels i en kartserie producerad med en annan mätmetod, baserad på befolkningsdensitet inom cirklar, för jämförelser och utvärdering. Det gleshetsindex som utvecklades fick namnet RURIX (av Rurality Index) och en kartserie producerades också för att illustrera hur mätvärden skulle kunna klassificeras enligt RURIX.</p><p>Resultaten visade att den nya mätmetoden ger bra och realistiska mätvärden över hela avgränsningsområdet. Högre mätvärden visade sig, vid alla mätsträckor, finnas främst där folk är bosatta och där vägnätet är väl utbyggt medan låga värden visade sig i glesbefolkade områden som antingen har dåligt utbyggt eller helt saknar vägnät. Resultaten från jämförelsemetoden klargjorde att enbart ett täthetsmått inte tar hänsyn till befolkningens fördelning och tillgänglighet vilket var tydligt vid mätningar på regional nivå där de högsta mätvärdena med jämförelsemetoden hamnade i otillgängliga och nästintill obefolkade skogsområden i avgränsningsområdets södra delar. En positiv och viktig egenskap för den nya mätmetoden är att den visat sig fungera mycket bra vid olika skalor och den kan därför med fördel användas för mätning på olika nivåer och för olika ändamål. Den har även stor potential att vidareutvecklas och i jämförelse med en metod som enbart mäter befolkningstäthet är fördelarna tydliga.</p> / <p>A difficult and constant concern is how to define and delimit rural and sparsely populated areas. To be able to achieve such delimitations, a wide range of definitions and measures have been produced. The problem with many of them is that they give too crude and static definitions and are sometimes based on criteria that are subjective and hard to specify. The structure of the society has changed, for example the access to cars is high, which increases the accessibility and possibility to commute and allows people to settle further away from work and services. This contributes to making the limits of rural and urban areas more diffuse. Taking into consideration the technology that is available today, new sophisticated measures should be developed to make the concept of e.g. rural more distinct.</p><p>In this thesis a new method of measurement for population sparsity and accessibility is introduced. The goal has been a method well suited for adaptation to different scales and one that takes into consideration the geographic distribution and size of the population. The accessibility factor of the method is based on the extent and spread of the road network which results in realistic population sparsity values. Directly linking to the method, a special measure, the Rurality index was developed in order to show how the method can be used at several different levels in a clear-cut way, e.g. local or regional. The method was tested and evaluated using ArcGIS and network analysis based on the 2008 census materials. The study areas were the municipalities of Hudiksvall and Nordanstig in Sweden.</p><p>The method involves a few steps. Initially, the area to be measured is divided into a grid. Then, for every cell in the grid the number of habitants within a certain distance along the road network is summarized. The distance is the method’s main variable and it can easily be adjusted according to the actual level of the measurement, in this study, 5, 10, 20 and 30 kilometers were used. Lastly, the measured population within reach of the chosen distance is divided by the distance in kilometers giving the values using the measuring unit of habitants per kilometer.</p><p>Measurements were performed using several distances and resulted in a series of maps produced with the new method, as well as a series of maps produced using a different resulting method, based on the population density within circles, for comparison and evaluation. The rurality index was given the abbreviated name RURIX (Rurality Index), and a series of maps were produced to illustrate how the measurement values could be classified using RURIX.</p><p>The results of the study showed that the new method gives good and realistic results throughout the study area. At all measurement distances the highest values could be found where people actually are settled and in areas where the road network is well extended, while lower values are focused on sparsely populated areas with a poor road network. The results of the method of comparison showed that a population density measuring alone cannot considerate the distribution of the population and accessibility. This was clearly shown in this regional level study, where the highest values were found within remote and poorly populated areas in the southern parts of the study area. A positive and important feature is that it worked well on a wide range of scales and can therefore be used with great benefit for measurements at different levels and for different purposes. The method also has potential for further development and, compared with methods that only measure population density, its advantages is clear.</p>

En svår och ständigt aktuell fråga är hur landsbygd och glesbygd ska definieras och avgränsas. För att utföra sådana avgränsningar har en stor mängd olika definitioner och mätmetoder tagits fram. Problemet med många av dem är att de ger mycket grova och statiska indelningar och att de ibland bygger på subjektiva eller svårpreciserade kriterier. Samhällsstrukturen har förändrats, exempelvis är tillgången till bil stor idag vilket ökar tillgängligheten och tillåter att människor bosätter sig längre från arbete och service. Det i sin tur bidrar till att gränsen mellan landsbygd och tätort suddas ut och blir mer diffus. Med tanke på dagens teknik anser många att nya mer sofistikerade mätmetoder bör utvecklas, gärna metoder som nyanserar begreppen. I det här examensarbetet introduceras och testas en ny mätmetod för befolkningsgleshet och tillgänglighet. Målet har varit en metod mycket väl lämpad för anpassning till olika skalor och som tar hänsyn till befolkningens geografiska fördelning och storlek. Tillgänglighetsfaktorn i måttet är baserad på vägnätets utsträckning vilket ger verklighetstrogna mätvärden. Till metoden valdes att utveckla ett särskilt mått, ett gleshetsindex, för att visa hur metoden på ett entydigt sätt kan användas på flera olika nivåer, exempelvis lokal och regional. Mätmetoden har testats och utvärderats med ArcGIS och nätverksanalys med aktuella demografiska data från 2008 i form av statistik för totalbefolkning. Avgränsningsområdet har varit Hudiksvalls och Nordanstigs kommuner. Mätmetoden går i korta drag ut på att det område som ska mätas delas in i ett rutnät. Från varje ruta mäts hur många invånare som går att nå inom en bestämd sträcka längs vägnätet. Sträckan är metodens huvudvariabel och den kan anpassas efter den nivå mätningen ska utföras på, i den här studien användes 5, 10, 20 och 30 kilometer. Det uppmätta invånarantalet för varje ruta divideras med mätsträckan i kilometer och det ger måttenheten invånare per kilometer. Mätningar utfördes med ett flertal mätsträckor och resulterade dels i en kartserie producerad med den nya mätmetoden och dels i en kartserie producerad med en annan mätmetod, baserad på befolkningsdensitet inom cirklar, för jämförelser och utvärdering. Det gleshetsindex som utvecklades fick namnet RURIX (av Rurality Index) och en kartserie producerades också för att illustrera hur mätvärden skulle kunna klassificeras enligt RURIX. Resultaten visade att den nya mätmetoden ger bra och realistiska mätvärden över hela avgränsningsområdet. Högre mätvärden visade sig, vid alla mätsträckor, finnas främst där folk är bosatta och där vägnätet är väl utbyggt medan låga värden visade sig i glesbefolkade områden som antingen har dåligt utbyggt eller helt saknar vägnät. Resultaten från jämförelsemetoden klargjorde att enbart ett täthetsmått inte tar hänsyn till befolkningens fördelning och tillgänglighet vilket var tydligt vid mätningar på regional nivå där de högsta mätvärdena med jämförelsemetoden hamnade i otillgängliga och nästintill obefolkade skogsområden i avgränsningsområdets södra delar. En positiv och viktig egenskap för den nya mätmetoden är att den visat sig fungera mycket bra vid olika skalor och den kan därför med fördel användas för mätning på olika nivåer och för olika ändamål. Den har även stor potential att vidareutvecklas och i jämförelse med en metod som enbart mäter befolkningstäthet är fördelarna tydliga. / A difficult and constant concern is how to define and delimit rural and sparsely populated areas. To be able to achieve such delimitations, a wide range of definitions and measures have been produced. The problem with many of them is that they give too crude and static definitions and are sometimes based on criteria that are subjective and hard to specify. The structure of the society has changed, for example the access to cars is high, which increases the accessibility and possibility to commute and allows people to settle further away from work and services. This contributes to making the limits of rural and urban areas more diffuse. Taking into consideration the technology that is available today, new sophisticated measures should be developed to make the concept of e.g. rural more distinct. In this thesis a new method of measurement for population sparsity and accessibility is introduced. The goal has been a method well suited for adaptation to different scales and one that takes into consideration the geographic distribution and size of the population. The accessibility factor of the method is based on the extent and spread of the road network which results in realistic population sparsity values. Directly linking to the method, a special measure, the Rurality index was developed in order to show how the method can be used at several different levels in a clear-cut way, e.g. local or regional. The method was tested and evaluated using ArcGIS and network analysis based on the 2008 census materials. The study areas were the municipalities of Hudiksvall and Nordanstig in Sweden. The method involves a few steps. Initially, the area to be measured is divided into a grid. Then, for every cell in the grid the number of habitants within a certain distance along the road network is summarized. The distance is the method’s main variable and it can easily be adjusted according to the actual level of the measurement, in this study, 5, 10, 20 and 30 kilometers were used. Lastly, the measured population within reach of the chosen distance is divided by the distance in kilometers giving the values using the measuring unit of habitants per kilometer. Measurements were performed using several distances and resulted in a series of maps produced with the new method, as well as a series of maps produced using a different resulting method, based on the population density within circles, for comparison and evaluation. The rurality index was given the abbreviated name RURIX (Rurality Index), and a series of maps were produced to illustrate how the measurement values could be classified using RURIX. The results of the study showed that the new method gives good and realistic results throughout the study area. At all measurement distances the highest values could be found where people actually are settled and in areas where the road network is well extended, while lower values are focused on sparsely populated areas with a poor road network. The results of the method of comparison showed that a population density measuring alone cannot considerate the distribution of the population and accessibility. This was clearly shown in this regional level study, where the highest values were found within remote and poorly populated areas in the southern parts of the study area. A positive and important feature is that it worked well on a wide range of scales and can therefore be used with great benefit for measurements at different levels and for different purposes. The method also has potential for further development and, compared with methods that only measure population density, its advantages is clear.

Community detection in networks is an important area of current research with many applications. Finding community structures is a challenging task and despite significant effort no satisfactory method has been found. Different methods find different communities in the same network and with different computational requirements. To counter this problem, several different methods are often used and the results compared manually. In this thesis, we present three different methods to instead merge the results from different methods (or several runs from the same algorithm) to find better estimates of the community structure. Another problem in practical applications is noisy and imperfect networks with missing and false edges. These imperfections are natural results from the methods used to map the network structure and are often difficult to eliminate. In this thesis, we apply a Monte Carlo-sampling method in combination with the introduced methods for merging community detection results to find community structures in such networks. The method is tested by simulation studies on both real-world networks and synthetic networks with generated uncertainties and imperfections. We finally demonstrate how it is possible to generate confidence levels of the obtained community structure from the merging methods. This allows for a qualitative comparison of the robustness and significance of the network clustering. / Identifikation av grupperingar i nätverk är ett viktigt område inom aktuell forskning med många olika tillämpningsområden. Att finna grupperingar är ofta svårt och trots betydande ansträngningar har ingen tillfredsställande metod hittats. Olika metoder finner ofta olika grupperingar i samma nätverk och kräver varierande beräkningskraft. För att hantera dessa problem används ofta flera metoder vartefter resultaten jämförs manuellt. I detta examensarbete presenterar vi tre olika metoder att istället slå samman resultat från olika metoder (eller fler körningar från samma algoritm) för att hitta bättre uppskattningar av grupperingarna. Ett annat problem i praktiska tillämpningar är brus och ofullständiga nätverk med saknade och falska kanter. Dessa brister är naturliga resultat från de metoder som används för att kartlägga nätverketstrukturen och det är ofta svåra att eliminera dessa. I detta examensarbete använder vi Monte Carlo-metoder i kombination med de introducerade metoderna för att slå samman funna grupperingar för att hitta grupperingar i det osäkra nätverket. Vi testar metoden genom simuleringstudier på både verkliga och syntetiska nätverk med genererade osäkerheter och brister. Slutligen demostrerar vi hur det är möjligt att skapa konfidensnivåer för noder i grupperingar med hjälp av metoderna för sammanslagning. Detta möjliggör en kvalitativ jämförelse av stabilitet och signifikans av identifierade nätverksgrupperingar.

SPATIAL &amp; TRANSPORTATION MISMATCH IN SWEDEN, 2015: EFFECTS OF MISMATCH &amp; EASEMENT OF TRANSPORTATION IN ÖRNSKÖLDSVIK &amp; SUNDSVALL (Master thesis by Oscar Uneklint, 2018). The paper firstly aims to investigate how spatial and transportation workplace-access influences employment outcomes in the cities and municipalities of Sundsvall &amp; Örnsköldsvik, located at the coastal north of Sweden. Secondly, the paper aims to evaluate the performance of the local public transportation networks in easing the effects of mismatch. Sweden’s sparse population, lesser degree of segregation and egalitarian economic model questions the influence of spatial mismatch in Sweden, recent increase in immigration and inequalities gives urgency to such questions. Accuracy of investigation is improved by the availability of microlevel-data but may be improved further by additional instruments. Results confirm minor influence of spatial access and major influence of transportation access on employment outcomes in the study area, 2015. The minor effect of job-access is stronger at the neighborhood-level, than commuting-level. The local public transportation networks reveal core-periphery structures and visualizes the strengths, weaknesses and complementarity of each system. While Örnsköldsvik’s network is more equitable and interconnected, Sundsvall’s network is better serviced with fewer but more relevant stations resulting in different challenges for public transportation in easing employment mismatch and improving life chances. / SPATIAL &amp; TRANSPORTATION MISMATCH IN SWEDEN, 2015: EFFECTS OF MISMATCH &amp; EASEMENT OF TRANSPORTATION IN ÖRNSKÖLDSVIK &amp; SUNDSVALL (Masteruppsats av Oscar Uneklint, 2018). Studien syftar för det första till att undersöka hur transportoberoende och transportberoende tillgänglighet till arbetsplatser påverkar anställningsutfall i Sundsvalls och Örnsköldsviks tätorter och kommuner, lokaliserade vid norra Sveriges kuststråk. Sveriges fåtaliga befolkning, mindre segregation och utjämnande ekonomiska modell ifrågasätter tillämpningen av rumslig missmatchning i Sverige. Samtidigt leder ökad immigration och tilltagande socioekonomiska skillnader till att förståelsen av dessa frågor brådskar. Resultatet bekräftar ett mindre inflytande av transportoberoende tillgänglighet och ett större inflytande av transportberoende tillgänglighet till arbetsplatser inom undersökningsområdet, 2015. Samtidigt är effekten av arbetstillgång större inom kvarteret än på pendelavstånd. Precisionen av både de skattade effekterna och hur de lindras förbättras av tillgången till individbaserade data, men effektskattningen försvagas av få instrument-variabler. För det andra syftar studien att utvärdera det kollektiva transportsystemet i de båda städerna för att lindra och utjämna de skattade tillgänglighetseffekterna. Resultatet bekräftar tydliga centrum-periferi strukturer i båda nätverken och visualiserar tillgänglighet, frekvens, styrka, funktion och komplementaritet i respektive buslinjenät.

Ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Ren luft, rent vatten, pollinering och biologisk mångfald är exempel på tjänster som människan är beroende av och vars värde behöver integreras i beslutsprocesser i samhällets alla olika sektioner. Kommunerna har en viktig roll i detta då de genom den fysiska planeringen har möjlighet att på lokal nivå styra utvecklingen mot mer långsiktigt hållbara lösningar. Syftet med examensarbetet var att synliggöra ekosystemtjänsterna i Knivsta kommuns grönstrukturplan och att med hjälp av ArcGIS-verktyget Matrixgreen analysera den ekologiska konnektivteten mellan de ekologiska strukturerna. En litteraturstudie lade grunden för arbetet och följdes av en workshop där viktiga ekosystemtjänster för Knivsta kommun identifierades. Utifrån den inlästa kunskapsbasen skapades ekologiska profiler där 11 av de 18 prioriterade ekosystemtjänsterna kunde kopplas till en viss biotoptyp. Biotoptypen kunde i sin tur kopplas till en biologisk art eller artgrupp, kallad profilart, med den specifika biotopen som möjlig livsmiljö. Profilartens habitatpreferenser (storlekskrav och spridningsmöjligheter) satte ramarna för hur konnektiviteten för respektive biotop skulle analyseras. Efter insamling av relevant kartunderlag skapades ekologiska nätverk i Matrixgreen. Nätverken analyserades med avseende på patchernas position i nätverket (”Betweenness Centrality”-analys) samt den totala konnektiviteten i kommunen (Komponentanalys). Gemensamt för de fyra valda biotoperna (våtmark, gräsmark, äldre barrskog och lövskog) är att de indirekt förser oss med de prioriterade stödjande ekosystemtjänsterna livsmiljöer och biologisk mångfald. De prioriterade ekosystemtjänsterna vattenrening, flödesreglering och översvämningsskydd kunde kopplas till biotopen våtmarker och material (dekorativa) och pollinering kunde kopplas till biotopen gräsmark. Till biotoperna barrskog och lövskog kunde de prioriterade ekosystemtjänsterna livsmedel (tama och vilda djur, växter), material (biomassa), bioenergi och klimatreglering kopplas. Nätverksanalyserna visar god konnektivitet i kommunen för våtmarker samt områden med äldre barrskog. För gräsmarker och lövskog är den totala konnektiviteten begränsad. Analyserna visar vidare att för respektive biotop finns ett antal områden som är extra viktiga för konnektiviteten, dessa områden har ett högt så kallat ”Betweenness Centrality”-värde. De ekologiska profiler som ligger till grund för analyserna är teoretiska profiler, inga platsbesök eller inventeringar har gjorts för att se hur verkligheten stämmer överens med teorin. De nätverk som har skapats och analyserats i detta examensarbete ska därför främst ses som en guide till var i kommunen de utvalda ekosystemtjänsterna finns. Nätverken utgör inte fullgoda livsmiljöer för de valda profilarterna och inga direkta slutsatser kan dras om var i kommunen en specifik art finns eller inte. Den biologiska mångfalden är en ekosystemtjänst i sig men utgör också en försäkring för ekosystemen som blir mer resilienta, det vill säga mer stabila och motståndskraftiga mot yttre störningar. Resilienta ekosystem är en förutsättning för de ekosystemtjänster som har studerats. Bristande konnektivitet i landskapet riskerar att leda till ökad fragmentering och en utarmad biologisk mångfald. / Ecosystem services are the direct and indirect contributions of ecosystems to human well-being. Clean air, clean water, pollination and biodiversity are all examples of ecosystem services that humans depend on and whose value needs to be integrated into decision-making processes in all different levels of society. Local authorities have an important role in this as they at local level through spatial planning have the possibility to steer development towards more sustainable solutions. The aim of this thesis is to make ecosystem services in Knivsta municipality visible through the green structure plan and to analyze the ecological connectivity between the ecological structures using the ArcGIS-tool Matrixgreen. A literature study laid the foundation for further work and was followed by a workshop where important ecosystem services to the municipality of Knivsta were identified. Ecological profiles were created where 11 of the 18 prioritized ecosystem services were associated with specific biotopes which in turn could be linked to a biological species or species groups, called target species, with the specific biotope as possible habitat. The habitat preferences of the target species (size requirements and distribution patterns) worked as a framework for how to analyze the connectivity for each biotope. This was followed by gathering of maps and the making of ecological networks in Matrixgreen. The networks were analyzed with respect to position of the patches in the network (Betweenness Centrality analysis) and the overall connectivity in the municipality (Component analysis). Common to the four selected biotopes (wetland, grassland, coniferous and deciduous forest) is that they indirectly provide us with the prioritized supporting ecosystem services habitats and biodiversity. The prioritized ecosystem services water treatment, flow regulation and flood control were linked to the biotope wetlands and materials (ornamental) and pollination were linked to the biotope grasslands. The biotopes coniferous and deciduous forest could be linked to the prioritized ecosystem services food (domestic and wild animals, wild plants), raw materials (fiber), bio-energy and climate control. The network analyses show good connectivity for wetland areas and coniferous forest in the municipality. The total connectivity for grasslands and deciduous forest is limited. The analyzes also show that for each biotope a couple of areas are especially important for the overall connectivity. These areas have a high Betweenness Centrality value. The ecological profiles upon which the analyzes are based are theoretical profiles, no site visits or surveys have been done to investigate how reality matches theory. The constructed and analyzed networks in this thesis are therefore to be seen mainly as a guide to where in the municipality the selected ecosystem services are available. The networks do not constitute adequate habitats for the selected target species and no conclusions can be drawn as to where in the municipality a specific species exists or not. Biodiversity is an ecosystem service itself but also represents an insurance for the ecosystem that becomes more resilient, i.e. more stable and resilient to external shocks. Resilient ecosystems are essential for the ecosystem services that have been studied. Lack of connectivity in the landscape could lead to increased fragmentation and eventually risk biodiversity depletion.

I det här examensarbetet undersöks policy och nätverksstruktur för REKO-konceptet – ett sätt för små livsmedelsproducenter att genom Facebook samordna försäljning direkt till slutkonsumenter. Uppsatsen diskuterar REKO som ett samtidsfenomen påverkat av stora trender som den digitala omvandlingen av samhället och en allt längre livsmedelskedja. Den beskriver och diskuterar hur policy skapas och sprids i ett platt nätverk utan formell beslutsfattning. Analysen av policyn visar vidare att ”enkelhet” är en fokalpunkt i nätverket, vilket är laddat med olika värde beroende på ställning i nätverket. Arbetets netnografiska underlösning beskriver och analyserar nätverksstrukturen ur olika aktörsperspektiv – vilket visar att då REKO syftar till att uppnå olika mål för dess aktörer kan det gestaltas annorlunda beroende på aktörsperspektiv. Arbetet sätter även fenomenet REKO i en allmän teknokulturell kontext där internet och dess sociala medier får en allt större betydelse för människan. / This bachelor level thesis examines policy and network structure for the Swedish food distribution network called REKO. A network which matches local producers with consumers through Facebook. The thesis discusses REKO as a cotemporally example of technoculture under influence of trends such as the digital transformation of social life and longer distances between producer and end consumer. The thesis also describes and discuss how policy is made and recreated in a flat network without legal bodies. The policy analysis shows how “simplicity” is a focal point loaded with different meanings and goals. In the nethnographic part of the study describes the shifting shape of the network. Lastly the thesis puts REKO in a general technocultural context where internet and social media still gets a bigger role for humanity.

Denna studie har fokuserat på villkor, kontroll och reglering av den barnkulturella platsen Schoolforgoodandevil.com och hur den tänkta målgruppen av barn rör sig inom platsen och dess rum. Genom användandet av en netnografisk metod har studien gått i dialog med platsens rum med hjälp av Foucaults heterotopiabegrepp samt barndomsgeografi för att påvisa hur diskursiva praktiker som kretsar kring barnet har påverkat uppbyggnaden av platsen och hur användarna tillåts nyttja dess rum. Anonymisering och censur har varit den främsta taktiken för platsens uppehållande av barnets ”säkerhet”. I analysen används även en social nätverksanalys som är en netnografisk metod för att deskriptivt analysera användarnas dialog för att undersöka förhållning till platsen regler, villkor och kontroll. Studien kommer fram till att målgruppen och positionen av platsen, det vill säga barnet respektive det digitala rummet, var den främsta påverkande faktorn i dess uppbyggnad, regler och kontroll.

Studiens syfte var att undersöka hur professionella på Barnahus skapar förutsättningar för barn att berätta om sexuella övergrepp. Datainsamlingen i denna kvalitativa studie gjordes genom nio semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades mot kommunikationsteori och med hjälp av en tematisk nätverksanalys. Resultatet visade att professionella måste ha kunskap om barn och olika samtalsmetoder samt att det måste finnas en beredskap för att ta emot barnets berättelse. Studien visade även att en struktur för samtalet och att skapa trygghet för barnet är framgångsfaktorer för att barn ska våga berätta om sexuella övergrepp.Mer forskning behövs för att utveckla trygga samtalsmetoder för att möjliggöra för fler barn att berätta om övergreppen. / The aim of the study was to investigate how professionals at Children’s advocacy center (Barnahus) create conditions for children to talk about sexual abuse. The data in this qualitative study was collected through nine semi-structured interviews and the material was analyzed with thematic network analysis. Communication theory was used as an theoretical frame. The results showed that professionals must have knowledge of children and different counseling methods, and they must be prepared to listen to the child´s story. The study also showed that a structure for the conversation and creating security for the child are success factors helping children to tell about sexual abuse. More research is needed to develop safe conversation and counseling methods to enable more children to tell about the abuse.

Studien syftade till att synliggöra eventuella samarbeten mellan företag i assistansbranschen, och mellan företag i assistansbranschen och andra företag, samt hur dessa eventuella samarbeten såg ut på branschnivå. Avsikten med arbetet var att få en djupare förståelse för hur organiserad brottslighet kan se ut när brottsligheten möjliggörs med företag som brottsverktyg. Arbetet baserades på registerdata från Inspektionen för vård och omsorg, gällande företag som fått sina tillstånd att bedriva personlig assistans återkallade, samt på information gällande dessa företags styrelser och verkliga huvudmän. Metoden social nätverksanalys användes för att studera dessa samarbeten. Vidare gjordes en deskriptiv analys av assistansföretagens samarbeten på branschnivå. Resultaten visade en låg grad av samarbeten mellan de assistansföretag som fått sina tillstånd återkallande. Däremot var styrelseengagemang i andra företag vanligt förekommande bland företrädare för dessa, framförallt i andra assistansföretag, men också i företag som ägnar sig åt juridisk- och ekonomisk rådgivning. Baserat på teori och tidigare forskning fanns goda skäl att anta förekomst av branschöverskridande brottsliga samarbeten. / The aim of the study was to highlight potential collaborations between companies in the assistance industry, and between companies in the assistance industry and other companies, as well as what these possible collaborations were like at the industry level. The purpose of the exercise was to gain a deeper understanding of what organised crime can look like when crime is facilitated by using companies as criminal tools. The research was based on register data from the Swedish Health and Social Care Inspectorate, concerning companies that have had their licences to provide personal assistance withdrawn, and on information concerning the management boards and actual directors of these companies. The social network analysis method was used to study these collaborations. Furthermore, a descriptive analysis of the assistance companies' cooperation at the industry level was made. The results indicated a low degree of cooperation between the assistance companies that had their licences withdrawn. However, board involvement in other companies was common among representatives of these companies, especially in other assistance companies, but also in companies that provide legal and financial advice. Based on theory and previous research, there were good reasons to assume the existence of cross-industry criminal co-operation.