The Libraries of Malmö are in the process of integrating new technology for logistics and distribution of materials to their library system. This study proceeds from a global discussion about technologies and their usage in libraries, including automation processes and the application of algorithm technology. To study the social implications of the algorithm system IMMS at the public libraries of Malmö, interviews are conducted with representatives of different organizational perspectives of the library, as well as qualitative analysis of documents regarding the implementation. An actor-network theory (ANT) approach is used in the analysis of these materials, to map out the network where the process is taking place, as well as the relationships and actions of the actants involved. Through this analysis certain conclusions are made: a successful transition is made where the network is reconfigured by the integration of the IMMS-technology, even though not all actants are in agreement of the condition of this process. Some fears regarding the role of librarians, due to centralization of tasks and responsibilities, are identified, as well as dissidence in the form of dissatisfaction with the process. Some cases of mutiny in relation to the system changes are reported, opening for further research of resistance in implementation processes of new technology in libraries. In conclusion, a complicated process is now undergoing where useful new technology is implemented in the library, but also raising questions of the work and professional role of librarians today.

Syftet med studien är att undersöka samspel mellan människa och föremål som förekommer i nätverk av kristenhet samt analysera föremålens kulturella funktion och betydelse. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: - Vilka föremål används av aktörer i nätverk av kristenhet? - Hur tillskrivs betydelser och funktioner till dessa föremål?

The overall aim of this master’s thesis is to, with tools offered by Actor Network Theory, study how policies produced by Swedish universities present the actors involved in the practices surrounding open access and quality assuring mechanisms in scientific publishing. The material consists of policies regarding scientific publishing and the ongoing shift towards open access gathered from twenty-two universities in Sweden. The documents (23 in total) are analyzed qualitatively and further supported by patterns generated through data mining using Orange3. The results suggest that the shift towards open access is widely accepted at Swedish universities, although some variation is present regarding the type of open access that is promoted. Comments on the overall quality of open access channels are infrequent in the material. However, it is often mentioned that it is important to choose peer reviewed open channels. Furthermore, peer review and general reputation are commonly referred to as indicators of a quality publishing channel. Lastly, I conclude that the surrounding actors involved in scientific publishing have a large influence on the way the practices develop and solidifies. These actors are also actively referred to within the policies to strengthen the overall arguments.

Initially, civil society received other emphases since the 1990s, which were associated with cooperation, empirical solutions and community of interests. In Sweden, segregation has increased and the current government for 2022 in Sweden has mentioned this in its government declaration that segregation is due to socio-economic and social problems. With this starting point, the purpose of the essay was built. The purpose of the study is to investigate how civil society organizations work with integration projects to counteract segregation in the city of Växjö, as well as what the cooperation between civil society organizations and the state, the county board and the municipality looks like. The method for the master's thesis is a qualitative interview study. The interviews are the empirical materials for the essay, and the interviews were based on semi-structured interviews from three civil society organizations and an interview with business developer in Växjö municipality. The conclusion of the survey is that communication, cooperation, interactions, common goals etcetera are instruments that are needed for cooperation between civil society organizations and the municipality, the county board and the state to function. But what is needed to carry out integration projects to counteract segregation is funding. This is what civil society organizations are in need of, because they have opportunities, knowledge and are first in line in the fields of integration. KeywordsCivil society, civil society organizations, integration, segregation, network governance, interdependence, coordination, pluralism.NyckelordCivilsamhället, civilsamhälletsorganisationer, integration, segregation, nätverksteori, ömsesidigt beroende, samordning, pluralism.

During the 1980s, an acute and deadly epidemic appeared in the United States. AIDS, a disease that initially affected mainly gay men, required a rapid and effective treatment. Due to tough regulations form government agencies and the stigma surrounding the disease, it would take a long time for a treatment to be developed. To break the silence, demand action and push for changes to combat the AIDS epidemic, the activist group ACT UP (AIDS Coalition to Unleash Power) was formed. A network formed around their actions that created an environment capable of developing new treatment methods. Using interviews, articles, and reports, this analysis will draw on Actor-Network Theory (ANT) to examine how ACT UP mobilizes lay expertise and navigates conflicts within its network to influence research processes and AIDS treatment. This analysis highlights the mobilization of lay expertise and shows how the constructive management of conflicts within networks can play a crucial role in challenging established research structures, influencing decision-making processes, and ultimately shaping the response to public health crises like the AIDS epidemic.

Denna studie belyser det komplexa aktör-nätverket som påverkar svensklärarnas digitaladidaktiska förutsättningar i svenskundervisningen. Studien syftar till att utforska ett urvalsvensklärares digitala didaktiska förutsättningar i svenskundervisningen och förstå vad digitalaoch digitala didaktiska kompetenser innebär för svensklärare. Studien undersöker ocksåsvensklärares beskrivningar av digitala didaktiska förutsättningar. För att besvara studiensfrågeställning om digitala didaktiska förutsättningar används Aktör-nätverksteorin och dessmetodansats. För materialinsamlingen tillämpas en semistrukturerad intervjumetod med fyrasvensklärare som respondenter. Totalt kunde 15 olika aktörer identifieras i respondenternasnätverk, som påverkar deras förutsättning i skolan. Svensklärare står inför digitalaomställningar vilket kräver holistiska strategier och det är med goda digitala didaktiskakompetenser samt rätt digitala didaktiska förutsättningar som det är möjligt. Respondenternaupplever att deras lärplattform inte är användarvänlig men också trubbig och i vägen, attprovverktygen leder till onödig arbetsbelastning. De anser deras behov och önskemål för engod digital ergonomi och infrastruktur i skolan inte bemöts uppifrån.

Förskolorna i Sverige regleras genom skollagen och läroplanen, där likvärdighet fått en betydande roll. Med likvärdighet avses främst att kvalitén på utbildningen ska vara lika för alla barn oberoende av var i landet de bor och som är ett uppdrag som vilar på förskolecheferna. Men hur uppnås likvärdighet för barnen om inte förskolechefernas förutsättningar i deras arbetsuppgifter är likvärdiga? I en större svensk kommun genomfördes en omorganisation under våren 2018 där ett av de uttalade målen var att uppnå likvärdighet mellan förskolecheferna i deras dagliga arbete. Studiens syfte var att undersöka förskolechefernas upplevelser av likvärdighet för deras arbetsuppgifter efter omorganisationen. Genom deras redogörelser lyfter vi aspekter för likvärdighet i deras arbetsuppgifter och identifierar olika problemområden. För att åstadkomma detta använder vi oss av Aktör-nätverksteorins förhållningssätt, både teoretiskt och metodologiskt. Med olika lokala samt nationella styrdokument och genom semi-strukturerade intervjuer har vi tagit del av nio förskolechefers redogörelser, samt en intervju med den tidigare verksamhetschefen som initierade omorganisationen. Resultatet visar att likvärdighet mellan förskolecheferna och deras arbetsuppgifter innehåller många olika aspekter. Antalet enheter utgör en skillnad i arbetsbelastning mellan förskolecheferna samt att deras arbetsteam har många fördelar, men innebär också en snedfördelning av stödresurser. Rektorsutbildningen som förskolecheferna går tar tid från den operativa verksamheten, utbildningen har också betydelse för att likvärdighet i deras arbetsuppgifter inte uppnåtts. Ett komplicerat nätverk framträder med problemområden kopplade till likvärdighet mellan förskolecheferna och andra relevanta aktörer.

Den vanligaste rekryteringsvägen är genom informella kontakter och spontanbesök är den näst vanligaste vägen. Arbetsförmedlingen (AF) som rekryteringsväg minskar ständigt och sociala medier används allt mer som rekryteringsverktyg. Många företag har svårt att rekrytera personal med rätt kompetens. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och vilka sociala medier som används i rekryteringssammanhang. Forskningsstrategin är en fallstudie av Länsförsäkringar Bergslagens rekryteringsprocess. Det empiriska materialet består bland annat av interna dokument och intervjuer med personalchefen. Resultatet visar att nuvarande rekryteringsprocess genomgår 13 olika steg och att målet är att få fler att lämna intresseanmälan på hemsidan. Sociala medier definieras som webbrelaterade tjänster där människor bland annat kan konversera, ta del av och utbyta information och knyta kontakter. Arbetsmarknaden har förändrats och anställningarna är inte lika stabila som tidigare. Arbetsrelaterad teknik överensstämde tidigare med en individs hela karriärutveckling. Idag förändras arbetet, organisationen och den tekniska utvecklingen betydligt snabbare, vilket innebär att en tjänst kan förändras radikalt på bara fem år. Detta innebär att urvalsprocesser och verktyg behöver uppdateras. Arbetsgivare utnyttjar flera olika verktyg för urval och rekrytering men informationen om användningen är begränsad. / The most common recruitment route is through informal connections, and spontaneous visits are the second most common route. The use of the Employment Service (AF) as recruitment channel is consistently reduced and social media is increasingly used as recruiting tool. Many companies have difficulties recruiting staff with appropriate skills. The purpose of this paperis to examine how, and what social media is used in the recruitment context. The research strategy is a case study of the recruitment process at Länsförsäkringar Bergslagen. The empirical evidence includes internal documents and interviews with the personnel manager.The results show that the current recruitment process consists of 13 different steps and the goal is to get more individuals to leave their applications of interest on the homepage. Social media is defined as Web-related services where people can converse, receive and exchange information and establish contacts. The labour market has changed and jobs are not as stable as they used to be. Before, work-related technologies were consistent with an individual'sentire career. Today, work, organization and technological progress are changing much faster, which means a service can radically change in only five years. This means the selection processes and tools needs to be updated. Employers use a variety of tools for the selection and recruitment, but the information on their use is limited.

Sammanfattning Uppsatsen undersöker historien om Svenska skifferoljeaktiebolaget (SSAB): de centrala aktörerna och de argument som de framförde för företagets uppstart, fortlevnad och sedermera nedläggning. Svenska skifferoljeaktiebolaget startades som ett beredskapsföretag under andra världskriget och fick vid krigsslutet status som ett "normalt långtidsföretag". Företaget hade en livslängd på 25 år, från 1941 till 1966. SSABs huvudsakliga ändamål vid starten var att utvinna olja ur alunskiffer i Kvarntorp, Närke, för att sedan sälja detta till marinen. SSAB var alltid helt ägt av staten och var beroende av stora mängder statligt kapital för att kunna finansiera verksamheten. Trots detta gav företaget aldrig ekonomisk avkastning och hade också svårt att nå upp till den förväntade produktionsmängden. Uppsatsen syfte är att försöka ge förståelse för varför ett företag av SSABs karaktär drevs vidare under så lång tid trots de stora kostnaderna för staten. Från uppstarten 1941 fram till beslutet om nedläggning 1961 ändrades argumentation kring fortsatta satsningar på SSAB. Från början var försörjningen av marinens grundläggande behov av drivmedel och smörjolja behov det viktigaste. Detta vidgades till att efter några år se SSABs då mer diversifierade produktion som nödvändig för beredskapen på fler varuområden. Mot slutet anfördes att den inhemsk oljeproduktion skulle kunna minska importbehovet och därmed bättra på handelsbalansen. I slutsatsen för uppsatsen argumenteras för att investeringar för SSABs utbyggnad och fortlevnad i första hand motiverades med att säkra beredskapen för drivmedel, men att investeringarna villkorades av att det fanns potential för framtida avkastning. Genom att använda forskning kring modernitetsmyten och myten om neutralitet kommer uppsatsen dra slutsatsen att den svenska neutralitetspolitiken och tron på den tekniska utvecklingen, samt att de investerade intressena var faktorer som var viktiga i SSABs fortlevnad.

Denna studie syftar till att synliggöra relationen mellan pedagoger, barn och den digitala pekplattan i förskolans verksamhet. Detta för att en kunskapslucka har visat sig i forskning och tidigare erfarenheter, där förskolans verksamhet präglas av ett humanistiskt synsätt och betoningen ligger på att använda sig av tekniken istället för tillsammans med tekniken. Där pedagoger står framför en utmanande uppgift att utforma aktiviteter med pekplattan i verksamheten. Studien förhåller sig till ett posthumanistiskt perspektiv med inriktning på aktör-nätverksteorin, intra-aktion och agens, dessa använts som ett analysverktyg för att analysera fram ett resultat av den valda empirin. Ett posthumanistiskt perspektiv bidrar till att hierarkin mellan vad som är människa och icke-människa har jämnats ut och ses som likvärdiga. Genom att tillämpa detta perspektivet i studien vill jag bidra med att synliggöra den mänskliga och icke-mänskliga aktörens delaktighet och påverkan, så att pedagoger får en djupare förståelse för hur de kan angripa arbetet i tillsammans med pekplattan. Studiens insamlade empiriska material skedde via videoobservationer på två förskolor i två olika kommuner. Studiens resultat visar att nätverket aktörerna ingick i aktiviteterna kan enbart upprätthållas om alla aktörer, således pedagogen, barnet och pekplattan förstår varandra. Att pedagogens, barnets och pekplattans deltagande har lika grundläggande faktorer för att påverka, förändra eller utveckla ett samutvecklat nätverket.