Bakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Att få ett besked om en livshotande sjukdom kan generera starka känslor. Hur kvinnorna hanterar ett sådant besked beror på omedvetna försvarsmekanismer och medvetna copingstrategier vilka kan vara mångfacetterade. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja dessa copingstrategier för att främja en god omvårdnad.                 Syfte: Syftet var att belysa kvinnors känslor och copingstrategier efter ett bröstcancerbesked. Metod: En litteraturöversikt gjordes utifrån tolv vetenskapliga artiklar vilka analyserades enligt Fribergs metod. Artiklarna är författade mellan år 2010 och år 2018 och var av kvalitativ-, kvantitativ- och mixad metod. Utifrån artiklarnas resultat identifierades likheter och skillnader vilket resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. Resultat: Resultat visade att vanligt förekommande känslor och copingstrategier vid ett bröstcancerbesked var olika känslor i form av chock, rädsla och ångest och oro samt copingstrategier vilka visade sig hos kvinnorna i form av förnekelse, ändra fokus, positiv attityd, social stöttning och tro. Diskussion: Diskussionen berör att ångest kan förekomma innan, under och efter att ett bröstcancerbesked givits. Ångesten är således existentiell och kan påverka livskvalitén under längre tid än vid diagnostillfället. Ändringen av fokus och prioritera saker som var betydelsefulla diskuterades ge en känsla av kontroll. Social stöttning var en copingstrategi vilken diskuterades kunna ha en positiv effekt och negativ effekt för kvinnorna. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women. Receiving news regarding a life-threatening disease can cause strong emotions. How women handle such news is due to defense mechanisms and conscious coping strategies that can all be multifaceted. The nurse has an important role to support these coping strategies and to promote good caregiving. Aim: The purpose was to highlight women’s feelings and coping strategies after breast cancer diagnosis. Method: Twelve scientific articles were analyzed in the present literature review according to the method recommended by Friberg. The articles were written between year 2010 and 2018, which were of qualitative, quantitative and mixed methods. Based on the results of the articles, similarities and differences were identified which became two head categories and eight sub-categories. Results: The result showed that common kinds of feelings and coping strategies when receiving the news of breast cancer were feelings such as shock, fear and anxiety and worries. It also showed coping strategies such as denial, change of focus, positive attitude, social support and faith. Discussion: The discussion concerns that anxiety can occur before, during and after a breast cancer message. Anxiety is therefore existential and can affect quality of life for longer time than at the time of diagnosis. The change of focus and prioritizing matters that were significant were discussed to give a sense of control. Social support was a coping strategy that was discussed to have a positive and negative effect for the women.

abstract: The introduction of a new instrumental piece—specifically Taiwanese—into the cello repertoire is as exciting as it is important. Currently, the majority of works for cello and piano include predominantly Western compositions that is repeatedly taught and performed. Reflections, by Taiwanese composer Ming-Hsiu Yen (Ms. Yen) is a response to this saturation. It is a piece that is both demanding for the performers and entertaining for the audience. Brilliantly written by a composer who has intimate familiarity with both the cello and piano, it is highly suitable for scholarly study and performance. This document details ensemble issues, interpretative suggestions for both cellist and pianist, and general concepts about the music. The composer further adds to these concepts and suggestions. Reflections is a programmatic work comprised of four movements, each with a descriptive title: “Gear,” “Tears of the Angel,” “Spintop,” and “Transformation.” Because the composer’s intentions were driven by pictorial ideas and not by a formal harmonic structure, this paper concentrates on ensemble issues and interpretation less than harmonic analysis. Secondly, the project includes the premiere recording of Reflections, as performer by Yu-Ting Tseng, cellist, and Dr. Jeremy Peterman, pianist. This audio documentation provides other cellists and pianists the opportunity of hearing the piece as originally conceived by the composer, as an aid to their own future preparation of this work. This recording, combined with the interpretative analysis, will assist in bringing Reflections into the cello repertoire and public eye. / Dissertation/Thesis / Reflections Recording Movement I Gear / Reflections Recording Movement II Tears of the Angel / Reflections Recording Movement III Spintop / Reflections Recording Movement IV Transformation / Doctoral Dissertation Music 2016

No description available.

Today‘s changing business environment versus the change in curricula creates a potential shortfall in the competencies gained by the students who complete their degree course against the expectations of prospective future employers. The universities however endeavour to teach a tax syllabus that will equip the students with sufficient information and skills to be able to provide tax compliance on a corporate and personal level without much learning subsequent to university level. To some it would appear that the dominant guideline for universities as to what level of knowledge is required of graduates, is what is considered by regulatory bodies to be sufficient. It would follow then, that future employers may require a more technical and detailed knowledge of tax for their type of business than what the graduate would have been taught as a result of a curricula suited to professional bodies. In addition to a potential disconnect in theoretical knowledge, the dynamic working environment requires graduates to be adaptable and maintain a skill set that will aid them more than their theoretical knowledge. Using a questionnaire, data was obtained from the senior personnel employed in the tax departments of the top 30 listed companies of the Johannesburg Stock Exchange (―JSE‖) in South Africa. The results showed that there is a variation between the current views and preferences of employers in respect of the theoretical tax knowledge of certain topics listed in the study, as well as in all the types of practical skills listed in the study. / Dissertation (MCom)--University of Pretoria, 2013. / gm2014 / Taxation / unrestricted

With all the changes and renovation in South Africa’s tax legislation, taxation is emerging as a profession in its own right. While the role and demand for tax practitioners in the market are increasing, it is uncertain what the “current” views and preferences of employers of small accounting firms are. A questionnaire was used to determine employers’ “current” views and preferences in terms of qualifications obtained by newly qualified graduates, as well as the theoretical knowledge, practical skills and personal characteristics of these newly qualified graduates. The participants were from small accounting firms that provided tax services at the time of this study. The results indicated that there was no major difference between the qualifications of the “current” employees and those the employers preferred the employees to have. However, employers demanded more newly qualified graduates who possessed the necessary qualifications. There were, however, sufficient differences between the “current” views and preferences of employers in respect of theoretical knowledge of most topics listed in the dissertation, as well as in almost all the types of practical skills listed in the study. Even in respect of personal characteristics, employers preferred newly qualified graduates to strive for a higher level of personal characteristics. The conclusion drawn in this research was that different stakeholders had different preferences. In order to provide newly qualified graduates that would satisfy the needs of future employers, all stakeholders should be taken into consideration when determining the level of theoretical knowledge, practical skills and personal characteristics that these newly qualified graduates should develop. Results indicated that there was room for improvement in order to provide better newly qualified graduates to the market who were ‘all-rounders’ in taxation. / Dissertation (MCom)--University of Pretoria, 2014. / Taxation / unrestricted

Ett aktuellt ämne inom skolan i Sverige idag är hur man på bästa sätt kan organisera för undervisning för nyanlända elever. Antalet nyanlända elever ökar och detta kommer att ställa nya krav på skolan beträffande mottagande och organisation för undervisning för dessa elever. Detta innebär också att skolan behöver förbättra sin kunskap kring dessa elever. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva rektors, lärares och elevers upplevelse av en inkluderande organisation av undervisning för nyanlända elever. Två olika skolor med inkluderande arbetssätt i invandrartäta områden i en av Sveriges största städer har valts ut. På dessa skolor har lektionsobservationer genomförts för att få en förförståelse för hur skolan arbetar. Därefter har intervjuer genomförts med rektorer, lärare och elever. Rektor på båda skolorna anser att arbetet kring nyanlända elevers undervisning ska bedrivas i en inkluderande organisation. Dels beroende på hur länge skolan har arbetat på detta sätt men också beroende på lärarnas egna tidigare erfarenheter anser lärarna att det är gynnsamt för eleverna att arbeta inkluderande. På den skola, Betaskolan, som arbetat på detta sätt längst av de två skolorna ser också lärarna fler fördelar med arbetssättet. Eleverna är i högre grad positiva på båda skolorna. Det kapital eleven har med sig när de börjar på skolan påverkar i hög grad de har lätt att anpassa sig. Det finns också en skillnad i vilken position den nyanlända eleven intar beroende på det kapital den har med sig. Flera beståndsdelar är av betydelse i den skola som väljer att arbeta inkluderande. Några av dessa är studiehandledning, språkutvecklande arbetssätt, relationer och en gemensam syn på nyanländas undervisning på skolan. / A current subject in Sweden today is how to organize education for newly arrived children in school. The number of newly arrived children continues to increase and this will ask for new demands on the school regarding reception and organization of learning for these students. This also demands the school to improve the knowledge about these children. The aim of this study is to describe the principals’, teachers’ and students’ experience of an inclusive organization of learning for newly arrived students. Two different schools in an area frequented of immigrants in one of the largest cities in Sweden have been selected. Both schools are working with inclusion around the newly arrived students. To obtain a pre-understanding of how the school works, lesson observations have been carried out in the schools. Thereafter interviews with principals, teachers and students have been carried out. The principals at both schools believe that the work with newly arrived students should be carried out in an inclusive organization. Depending on how long the school has had this way of working, but also depending on the teachers’ backgrounds, they are thinking differently about if it is favourable for the students to be included. At the Betaschool which is a school that has worked longer than the Alfaschool in an inclusive way, the teachers see more advantages with this way of working. The students at both schools are more positive than the teachers. The cultural capital that the students already have when they arrive to the school is important for the way of adjusting to the new school. There is also a difference in which position the student take on depending on the capital they bring with them. Several components are important for the school choosing to work inclusively with newly arrived students. Some of these are study counsellors, language development approach, relations and a shared view on how to educate newly arrived children at the school.

Bakgrund: Den avancerade kirurgin inom operationsverksamheten ställer höga krav på operationssjuksköterskans kompetens och hon verkar i en ständigt utvecklande miljö. Operationssjuksköterskans perioperativa kunskaper gör henne till en nyckelspelare i operationsteamet. Den nyfärdiga operationssjuksköterskan saknar både erfarenhet av yrket och fördjupad yrkeskompetens som kan hjälpa henna att hantera kraven i arbete. Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på vilka utmaningar nyfärdiga operationssjuksköterskor upplever och vilka copingstrategier de använder sig av. Metod: Sex nyfärdiga operationssjuksköterskor, verksamma på en operationsavdelning med multidisciplinär och avancerad kirurgi med mellan sex till tolv månaders erfarenhet, intervjuades. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Att vara nyfärdig operationssjukksöterska innebar splittrade känslor inför sitt yrke och yrkesroll. En tillfredsställelse över att få utvecklas och bygga upp sin kompetens innebar samtidigt en arbetssituation som upplevdes kravfylld och många gånger övermäktig. Utmaningarna med yrket var att komma in i rollen som operationssjuksköterska, att erhålla den kunskap som krävs och att acceptera sin roll som novis. Att förhålla sig till situationen genom att distansera sig eller ha kontroll över sina känslor var två vanliga strategier. Slutsats: Att bli en kompetent operationssjuksköterska kan underlättas av att de utmaningar som de nyfärdiga operationssjuksköterskorna ställs inför uppmärksammas och att de får stöd i sin utveckling. Stöd i form av mentorskap och tid för reflektion för att förebygga negativa känslor som stress och osäkerhet. / Background: Today’s advanced surgery demands the theatre nurse to be highly skilled and competent. The theatre nurse is working in a constant developing environment. Her specific knowledge of perioperative care makes the theatre nurse a key-player in the operating team. The newly graduated theatre nurse lacks deeper competence in both working experience and professional skills that could help her meet the highly set standards in surgery. Aim: The aim of this study was to examine which challenges newly graduated theatre nurses experience and which coping strategies they use. Method: Six newly graduated theatre nurses working in an operating setting, with six to twelve months of working experience, were interviewed. The narrative data was analyzed with qualitative content analysis. Results: Being a newly graduated theatre nurse with lack of previous working experience created mixed feelings about the profession and the role. The experiences were characterized a satisfaction in learning and developing skills but at the same time experiencing feelings of being overcome by work burden. The challenges they encountered were entering the role of an operation theatre nurse, allowing one self to gain competence and accepting the situation of being a novice. Adjusting to the situation by adopting different strategies became a way of coping with the experienced challenges. Conclusion: Gaining access to the role of becoming a competent theatre nurse can be supported by acknowledging the challenges experienced by newly graduated theatre nurses and by mentoring their progress to prevent negative feelings such as insecurity and stress.

Utveckling av det svenska språket hos nyanlända barn i förskolan är en empirisk studie om pedagogernas arbetssätt, metoder och strategier för att främja nyanlända barns språkutveckling samt betydelsen av modersmålet för språkutvecklingen. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes med sex pedagoger verksamma vid fem förskolor i mångkulturella områden i en medelstor stad i Sverige. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för studien är Vygotskijs sociokulturella teori, Piagets teori av den kognitiva utvecklingen, samt Bruners teori om språkutveckling. I resultaten har framkommit att utvecklig av det svenska språket hos nyanlända barn upplevs som en utmaning men samtidigt som en spännande uppgift för pedagogerna. Det har visat sig att trygghet, barns samspel, pedagogers närvaro och stöd, tecken- och kroppsspråk, olika stödmateral samt modersmålet är avgörande för barns språkutveckling. / Development of the Swedish language of newly-arrived children in preschools is an empirical study about preschool-teachers’ work procedures, their methods and strategies for supporting newly-arrived children’s language development and about the importance of the children’s mother tongue for their language development. Six qualitative interviews were conducted with preschool teachers working in five different preschools in multicultural areas in a medium-sized town in Sweden. The theories that form the basis for the study are Vygotskij’s sociocultural theory, Piaget’s theory of the cognitive development, and Bruner’s theory of language development. The result of the study shows that preschool teachers have experienced the process of the Swedish language development of newly-arrived children as a challenging as well as an exciting task. It has been also revealed that feeling of safety, interaction among children, presence and support of preschool teachers, sign and body language, various support material and mother tongue are crucial for children´s language development.

Syftet med studien är att analysera den vardagliga kommunikationen, inom förskolans verksamhet, för att introducera och samverka med nyanlända föräldrar. Frågeställningarna till studien besvarar hur nyanlända föräldrar introduceras i förskolan, samt hur kommunikation i samverkan kan förbättras. I användningen av tidigare forskning och relevant litteratur skapas ett underlag till undersökningen. Litteraturen beskriver att samverkan med föräldrar ingår i förskolans uppdrag. Utgångspunkten i undersökningen är att skapa en trygg relation och en ömsesidig kommunikation mellan förskolan och föräldrarna, där föräldrarna ses som individer och kompetenta aktörer. Litteraturen tar upp att ett lyssnade förhållningssättet och en öppen dialog kan vara det som uteblir i samverkan med nyanlända föräldrar. Undersökningen utgår ifrån den kvalitativa metoden intervju, i urvalet ingår fyra förskollärare. Utifrån användningen av intervju som metod får undersökningen tillgång till en djupare förståelse av det som undersöks. Datainsamlingen ger personliga svar som besvara frågeställningarna.   Resultatet visar att det tar längre tid att introducera nyanlända föräldrar i verksamheten. Det handlar om att vara så tydliga som möjligt, för att på bästa sätt föra ett samtal med de nyanlända föräldrarna så att de förstår det som sägs. Informanterna är överens om att det är språket som är det stora hindret vid samverkan med nyanlända föräldrar. De tar upp olika typer av resurser och verktyg som används, för att kunna kommunicera med föräldrar som saknar det svenska språket och kulturen. / The purpose of the study is to analyze everyday communication within pre-school activities, to introduce and interact with newly arrived parents. The questions to the study answer how newly arrived parents are introduced to preschool, and how communication in collaboration can be improved. The use of previous research and relevant literature creates a basis for the survey. The literature describes that collaboration with parents is part of the preschool's assignment. The starting point of the survey is to create a safe relationship and mutual communication between preschool and parents, where parents are seen as individuals and competent actors. The literature states that a listened attitude and open dialogue can be what is lacking in collaboration with newly arrived parents. The examination is based on the qualitative method interview, the selection includes four preschool teachers. Based on the use of interview as a method, the study will gain access to a deeper understanding of what is being investigated. The data collection provides personal answers that answer the questions. The result shows that it takes longer to introduce newly arrived parents into the business. It's about being as clear as possible, so as to best talk to the newly arrived parents so that they understand what is said. The informants agree that language is the major obstacle in collaboration with newly arrived parents. They address different types of resources and tools used to communicate with parents who lack the Swedish language and culture.

I denna studie behandlas frågan om nyanlända och deras bristfälliga roll i dagens samhällsplanering. Dessa individer är en utsatt samhällsgrupp som växer i en oerhörd takt i Sverige och riskerar att inte känna någon tillhörighet i städer om de utesluts ur planeringsprocessen. Syftet med denna studie var således att öka deltagande av nyanlända i medborgardialogen för att tillgodose deras behov och preferenser. Eftersom kommuner spelar en ledande roll i planeringsprocessen beslutades det att målet med studien var att skapa en checklista, som kommuner kan använda sig av för att öka deltagandet av nyanlända i medborgardialogen. För att uppnå detta genomfördes en litteraturgranskning av tidigare studier och arbeten för att upptäcka tillvägagångssätt, metoder och nyckelfaktorer som kan öka deltagandet av nyanlända. Fem stycken svenska kommuner intervjuades hur de arbetar med frågor om nyanlända i medborgardialogen. Responsen påvisade att kommuner arbetar med dessa frågor till viss del och att samtliga upplevde ett mycket lågt deltagande av nyanlända i dagens planering. De deltagande kommunerna validerade nyckelfaktorerna. Detta bidrog till slutsatsen att checklistan är tämligen komplett men att fler nyckelfaktorer hade givit en mer nyttig påverkan. Eftersom reaktionen av kommunerna pekar på att de funna nyckelfaktorerna är centrala för frågan om nyanlända ses studiens checklista som högst användbar. Förbättringar av checklistan kan vara ett uppdrag för framtida studier. Dessutom drogs slutsatsen att kommuner kan se problematik med ytterligare arbete med frågan om nyanlända på grund av bristfälliga resurser. Ytterligare en frågeställning framkom under studiens gång på grund av ett lågt deltagande av svenska kommuner och bakomliggande faktorer i denna studie. Frågan behandlade varför svenska kommuner undviker dessa frågor om nyanlända i planeringsprocessen. Slutsatsen av detta pekade på att kommuner inte arbetar med frågorna och att det bör ske förändringar i lagstiftningen. Detta skulle tvinga alla kommuner att prioritera frågan, som även underlättar arbetet för andra kommuner som vill arbeta mer.