Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka lärares upplevelser och erfarenheter av digitalaverktyg i ämnet idrott och hälsa. Utifrån det vill vi granska närmare hur digitala verktyg används i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna för denna studie är: ● Vad menar idrottslärare möjliggör för användning av digitala verktyg i sinundervisning? ● Vad hindrar idrottslärare från att tillämpa digitala verktyg? ● Vad upplever idrottslärare att digitala verktyg har för funktion i undervisningen? Metod Denna studie har genomförts utifrån en hermeneutisk utgångspunkt och utförts med kvalitativansats. Urvalet för denna studie var ett bekvämlighetsurval med inklusionskriterier. Underarbetets gång har fem idrottslärare intervjuats där målet var att gå in på djupet och av den anledningen utfördes semistrukturerade intervjuer. Därefter transkriberades intervjuerna ochdet insamlade materialet kodades för att sedan placeras i olika kategorier. Resultat Resultatet visar att alla intervjuade idrottslärare använder digitala verktyg i sin undervisning iolika utsträckningar. Vi kunde även se att idrottslärarna hade olika typer av erfarenheter och upplevelser när det kom till de digitala verktygen. Slutsats Idrottslärarna som deltagit i denna studie använder digitala verktyg på olika sätt. Det framkommer att det finns fler hinder än möjligheter till att använda digitala verktyg. Trots detta har de deltagande överlag en positiv attityd kring användningen av digitala verktyg i idrottsundervisningen. Därmed kommer dom att fortsätta arbeta med digitala verktyg  iframtiden. / The aim of this study is to examine Physical Education teachers experiences of the use ofdigital tools during teaching. This is a study with a qualitative and hermeneutic approach.There are 5 teachers who are interviewed and questioned about their experiences of the usage of digital tools in their teachings. The results of the study show that all the interviewed teachers use digital tools in their teaching in one way or another, whereas they also have different experiences about digitalization. The conclusion is that all teachers use digital tools in different ways. There are more obstacles than possibilities that affect how often they canuse different digital tools. Overall teachers have a positive attitude towards digital tools, and therefore they will keep on using them.

Traditional writing instruction is disappearing increasingly and digital aids are taking over writing instruction. Research highlights the benefits of having students write by hand because it promotes learning. Unlike having students write with digital tools that are not as favorable. Research has shown that there are many benefits to students 'writing development when they write by hand, the study therefore aims to examine how teachers motivate the use of digital writing tools to promote students' writing development. The study has undergone a qualitative research method where teachers active in year F-3 have been interviewed. The teachers in the study have been interviewed about how they use digital tools in the classroom when it comes to writing lessons and teachers' attitude towards using digital writing tools. The study showed that teachers are positive about using digital tools when teaching writing because the tools contribute to students' motivation to write. Digital aids benefit students' writing development where they develop writing skills. Teachers see digital writing tools as a complement to traditional writing instruction. Based on the study, the authors also conclude that digital tools in teaching are directly decisive for students who for various reasons are in need of support for their continued development in writing teaching. Keywords: writing development analog writing tools, digital tools, traditional writing instruction.

Since the beginning of 2020 covid-19 has been declared as a public health crisis. Whatfollowed when restrictions were introduced in the world, were that many people wereforced to work from home. Our study will investigate the work of auditors at the largeraudit firms in Sweden. The purpose of this study is to find out how auditors work has beenaffected by the industry's increasing digitization during covid-19. A qualitative methodhas been used to answer the following research questions;In what way has digitization changed the way auditors work during covid-19?Could some of these changes remain after covid-19 has ended?Five auditors have been interviewed from KPMG, PwC, and Grant Thornton. By using thestudys collection of theories the responses from the interviews were analyzed. The chapterwith empirical findings is where the data collection is gathered. Here it shows that covid-19 has affected the auditors work in both a positive and negative manner. The mainpositive side of covid-19 is that work became even more flexible than before. Thenegative side is that the social interactions were missing. Digital tools and equipment haveoverall been of great value during covid-19, though perhaps not to a larger extent thanbefore covid-19. Further, now that the restrictions had been lifted, our respondents saw afuture of working from home more continuously and being able to dictate their ownworking hours with the help of digital tools and equipment.

The technical use to create value and ease the work for companies have through the last years taken major steps. The use of information technology (IT) has revolutionized opportunities and forced companies to change their offerings in order not to lose their competitiveness in the market. Today, an established company no longer solely consists of a product that represents its business idea, but primarily how to create value together with the market's customers to meet their needs. The digital solution has thus become a popular way for companies to not only streamline the market but also their own business model. Through major changes in society, companies are forced to follow the development, which has brought about a customer focus. IT- companies use a huge business model with groups within the company with cutting-edge expertise to provide solutions to meet the customer's needs. Companies thus start from a basic offer of standardized services, but through co-creation with customers, the company's business model is further developed. The study therefore intends to understand how companies' business models are affected by digitization and how companies can make strategic and operational adaptations in order to meet the challenges of the future. This will be carried out with the support of interviews of the IT-companies` managers as well as the responsible group managers focused on digital tools and their business models. The results produced for the study show tendencies that the companies' business models contain certain more prominent elements in order to maintain a strong whole. These components need to somehow permeate the company's groups consisting of various cutting-edge competencies. Companies have also had different opinions regarding sustainability thinking and how they work around this in different ways. As the business market today consists of great competitiveness, the trust companies build with their customers is essential. A lost customer can create strong contacts with other companies throughout their entire customer lifetime and thus become difficult to win over at a later stage. Digitization will thus have a strong influence on the companies' business models for a continued strong strategy.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att redogöra för vad aktuell forskning säger om hur elever kan inkluderas i den ordinarie matematikundervisningen med hjälp av digitala verktyg. Skolan har historiskt sett exkluderat de elever som har generella matematiksvårigheter genom segregerade lösningar. Våra egna erfarenheter och forskning visar att digitala verktyg ofta finns i skolor men inte används till sin fulla potential. Denna studie utgår ifrån Göransson och Nilholms (2014) teori om inkludering där de presenterar fyra olika idéer om vad inkludering kan vara. Resultatet i denna studie visar att inkludering med hjälp av digitala verktyg kan uppnås genom individanpassning, detta kan ske genom lättillgängliga mjukvaruprogram som exempelvis tillägg i Google Chrome. Vidare visar resultatet att inkludering med hjälp av digitala verktyg kan uppnås genom motivation och engagemang, detta genom exempelvis datorspelsprogrammet ”Minecraft Education Edition” som förespråkar samarbete. Inkludering är ständigt aktuellt och den ökande digitaliseringen av skolan gör att det finns behov av fortsatta studier. / This systematic literature review provides an overview of current research regarding how students can be included in regular mathematics education using digital tools. Historically, schools have excluded students with general mathematics difficulties through segregated solutions. Our experiences and research indicate that digital tools are often present in schools but are not utilized to their full potential. This study is based on Göransson and Nilholm's (2014) theory of inclusion, which presents four different concepts of inclusion. The findings of this study demonstrate that inclusion with the aid of digital tools can be achieved through individualization. This can occur through readily accessible software programs, such as Google Chrome extensions. The results further demonstrate that inclusion through the use of digital tools can be achieved through motivation and engagement, as exemplified by the computer game program "Minecraft Education Edition", which promotes collaboration. Inclusion remains a timely and relevant topic, and the increasing digitalization of schools necessitates further research in this area.

Studien grundas i att studera hur den aktuella digitaliseringen kan komma och påverka den traditionella geometriundervisningen. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att sammanställa befintlig forskning där eleverna använder digitala verktyg inom geometriundervisning samt att svara på frågan: Hur kan digitala verktyg användas på olika sätt för att skapa möjligheter till geometriska resonemang i matematikundervisning? Hughes (2000) ramverk som identifierar syftet med digitala verktyget ligger till grund för studiens analys. Vidare tar studien en teoretisk utgångspunkt i Lithners (2008) teori om olika matematiska resonemang som eleven använder sig av vid arbete med matematikuppgifter. Resultatet visar att beroende på om det digitala verktyget har ett ersättande, förstärkande eller transformerande syfte kommer det möjliggöra för eleverna att tillämpa olika geometriska resonemang. Detta ställer höga krav på lärares digitala kompetens då det är användningen av det digitala verktyget som påverkar elevernas kunskapsutveckling. Med denna studie kan verksamma lärare skapa en vidare förståelse för hur ett digitalt verktyg kan användas på flera olika sätt. / Studien bygger på att undersöka hur dagens digitalisering kan komma och påverka traditionell geometriundervisning. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att sammanställa befintlig forskning där elever använder digitala verktyg i geometriundervisning och att besvara frågan: Hur kan digitala verktyg användas på olika sätt för att skapa möjligheter för geometriska resonemang i matematikundervisningen? Hughes (2000) ramverk, som identifierar syftet med digitala verktyg, ligger till grund för studiens analys. Vidare tar studien en teoretisk utgångspunkt i Lithners (2008) teori om olika matematiska resonemangsstrategier som elever använder sig av när de arbetar med matematiska uppgifter. Resultaten visar att beroende på om det digitala verktyget har ett ersättande, förstärkande eller transformerande syfte, gör det möjligt för eleverna att tillämpa olika geometriska resonemang. Detta ställer höga krav på lärares digitala kompetens eftersom det är användningen av det digitala verktyget som påverkar elevernas kunskapsutveckling. Med denna studie kan verksamma lärare få en bredare förståelse för hur ett digitalt verktyg kan användas på olika sätt.

Bakgrund: I dagens undervisning använder språkläraren digitala verktyg för att stödja elevernas lärande och motivera dem. Enligt de svenska styrdokumenten ska skolans mål vara att ansvara för att varje elev ska kunna använda de digitala verktygen, och lärare ska utveckla sina digitala kompetenser för att kunna använda dem på ett genomtänkt sätt. Tidigare forskning har visat att användningen av digitala verktyg måste stödjas av en pedagogisk idé för att leda till önskade resultat, och att användningen av digitala verktyg slumpmässigt eller oorganiserat leder till negativa resultat. Syftet: var att bygga kunskap om språklärares användning av digitala verktyg för att stödja elevers lärande och motivera dem utifrån deras olika behov. Metod: Erfarenheterna från 49 språklärare belystes genom att genomföra ett digitalt enkätformulär. Jag valde att ställa slutna och öppna frågor vilket ger tillgång till kvalitativa och kvantitativa data. Resultat: Tematisk innehållsanalys visar att språklärare är medvetna om hur man använder digitala verktyg för att stödja elevernas lärande och sätt att motivera dem, men ibland möter de vissa utmaningar i att använda dem, som elevernas bristande kompetens, eller att använda digitala verktyg för andra icke-pedagogiska ändamål. Slutsats: De digitala verktygen är användbara för lärande, och utgår från varje elevs individuella behov på ett organiserat sätt. Lärare behöver identifiera de utmaningar som kan uppstå till följd av att använda digitala verktyg i språkundervisningen. / Background: In today's teaching, the language teacher uses digital tools to support the students' learning and motivate them. According to the Swedish governing documents, the school's goal is to ensure that every student can use the digital tools, and teachers must develop their digital skills to be able to use them in a well-thought-out way. Previous research has shown that the use of digital tools must be supported by a pedagogical idea to lead to desired outcomes of use, and that the use of digital tools in a haphazard or disorganized manner leads to negative outcomes. Purpose: It was to build knowledge about language teachers' use of digital tools to support students' learning and motivate them despite their different needs. Method: The experiences of 49 language teachers were highlighted by completing a digital questionnaire. I chose to ask closed and open questions, which gives access to qualitative and quantitative data. Results: Thematic content analysis shows that language teachers are aware of how to use digital tools to support students' learning and ways to motivate them, but sometimes they face some challenges in using them, such as students' lack of competence, or using digital tools for others not - educational purposes. Conclusion: The digital tools are useful for learning, and they should be used in the classroom based on the individual needs of each student in an organized way. Teachers need to identify the challenges that may arise because of using digital tools in language teaching.

This thesis aims to evaluate the implementation of digital tools in terms of worker and manager experiences and perceptions at Stora Enso Packaging Solutions with respect to safety and where the opportunities for improvement are for these technologies to enhance the workplace safety through an external vantage point. The goal is to identify factors at the design and implementation phase of the digital tools and provide suggestions on improvements. The rapid ascent of digitalization in the workplace poses both remarkable opportunities and considerable challenges, particularly in the realm of Occupational Safety and Health (OSH). This study, entitled "Digitalization and Safety," performs a thematic analysis of the current digital operational safety framework within Stora Enso, focusing on the impacts of digitalization on safety measures by. By synthesizing extensive literature reviews with primary data collection methods, this research investigates common OSH challenges related to digitalization and evaluates the feasibility of integrating digital solutions to mitigate associated risks. The thesis covers three mills across three countries and involves the conducting of interviews with safety managers, production engineers, worksite employees, and also at the managerial level with business unit heads. The data is also collected via an anonymous survey regarding the safety work providing a holistic perspective of administrative and production sectors of the company. The data collected is analyzed using thematic analysis to generate various themes. A total of 25 themes were generated. Simultaneously, using the literature available, two theories are selected which are Human Factors Theory and Unified Theory of Acceptance and Use of Technology. The thematic analysis was conducted in a hybrid way, taking a stand in the deductive thematic analysis where the themes were based on the pillars of selected theories but completed with an inductive analysis where a total of 29 factors were found inductively. Findings reveal that while digital tools offer a potential paradigm shift in OSH management, their design and implementation require more attention for the seamless integration of digital tools that can enhance OSH measures without compromising human factors. These range from questions of data validity and generalizability to ethical and logistical concerns. The study concludes by offering multi-faceted recommendations, emphasizing the need for an interdisciplinary approach that puts humans at the center of this digital transformation. Delimitations of the study are also outlined, providing a transparent and nuanced lens through which the research should be interpreted. This study serves as a cornerstone for organizations navigating the intricate landscape of digitalization in OSH, offering both academic scholars and industry professionals an investigative analysis that bridges existing research gaps. It also lays the groundwork for future studies aimed at further unraveling the complexities of integrating digital tools in occupational safety and health environments.

The purpose of this literature study is to summarize current research to get insight in the use of digital tools for educational purposes in school. As the digital world integrates more into school and society, this can be considered to be an interesting and current topic. The main question to investigate here is therefore whether working with digital tools can promote students' mathematics skills or not. In order to get a substantiated answer, the inquiry also lies on the basis of two sub-questions: "How can you use digital aids during mathematics lessons?" and "What are the advantages and disadvantages of digital tools?". To answer these questions, several databases have been searched with various keywords. In total, 10 different articles, that discuss different aspects of the subject, make out the basis of analysis. Results show that digital use can promote mathematics skills, depending on how and for what purpose it is used. There are also several approaches to the use, as well as several advantages and disadvantages with each of these.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn, användning och erfarenhet av digitala verktyg i förskolan. Genom intervjuer med sex förskollärare har vi synliggjort likheter och skillnader gällande deras syn om digitala verktyg. Den forskning som presenteras i arbetet visar hur digitaliseringen har växt fram till hur det ser ut idag. Studiens resultat analyserades med hjälp av ett läroplansteoretiskt perspektiv där fyra kategorier identifierades: Förskollärares eget intresse, Ett pedagogiskt syfte krävs, Vikten av rätta förutsättningar, Svar på tal till Regeringen. Regeringen har lagt fram ett förslag om att stryka digitala verktyg i förskolans läroplan. Detta diskuteras i intervjuerna där förskollärarna har likvärdiga åsikter om förslaget. Det diskuteras även i intervjuerna att en vanlig uppfattning om digitala verktyg är att det endast är iPads, vilket denna studie motsäger då resultatet visar att digitala verktyg i förskolan även innehåller programmering med hjälp av bluebot, projicering, QR-koder och webägg. Bristen på kunskap gällande vad digitala verktyg innebär styrker behovet av utbildning inom ämnet vilket tydliggörs i studiens resultat. I slutet av arbetet ges bland annat förslag på en längre fältstudie som vidare forskning. Avslutningsvis lyfter slutsatsen hur förskollärares syn, användning och erfarenheter av digitala verktyg i förskolan kopplas till det egna intresset.