Redovisningskonsultens framtid har, med tanke på digitaliseringen inom yrket, under de senaste åren debatterats både av organisationer och yrkesverksamma inom redovisningsbranschen. Tidigare forskningsstudier uppmärksammar digitala fenomen såsom big data, molntjänster, blockchain, artificiell intelligens, maskininlärning, data mining samt robotic process automation och utforskar hur dessa påverkar redovisningskonsulten. Något som oss veterligen inte är beforskat är vilka digitala verktyg som redovisningskonsulten använder för att hantera dessa digitala fenomen. Denna studie syftar till att, utifrån ovanstående digitala fenomen, undersöka vilka digitala verktyg som redovisningskonsulten använder i sin yrkesroll samt hur denna användning påverkar arbetssättet och kompetensbehovet. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex olika redovisningskonsulter, som är fördelade på fyra olika revisions- och redovisningsbyråer. Resultatet av denna studie indikerar på att redovisningskonsulter använder sig av ett flertal olika digitala verktyg i sitt arbete för att hantera många av de ovanstående digitala fenomenen, men även potentiella kopplingar hur digitala fenomen kan hanteras uppmärksammas. Studien bidrar med en mer positiv inställning till hur arbetssättet förändras samt att det inte alls krävs lika stor kompetensutveckling som tidigare studier visat. / Due to the digitalization within the profession, the future of accounting consultants has been discussed from both organizations and professionals within the branch of accounting the last couple of years. Previous research studies illuminate digital phenomena such as big data, cloud, blockchain, artificial intelligence, machine learning, data mining and robotic process automation and investigate how they affect the accountant. We do not know any previous research studies about which digital tools that can be used by the accounting consultant to deal with the digital phenomena. This study aims to, based on the digital phenomena mentioned above, investigate which digital tools that accounting consultants use in their profession and how it affects their ways of working and competence needs. The study has a qualitative approach and is accomplished through semi-structured interviews with six accounting consultants, from four different auditing and accounting firms. The findings of the study indicate that accounting consultants use several various digital tools in their work to manage many of the digital phenomena mentioned above, but it also pays attention to potential connections of how digital phenomena could be managed. The study contributes a more positive attitude to how the ways of working changes and that the required competence development is not as big as previous research studies have shown.

In Swedish schools, teachers are expected to aid their students through feedback to help them develop their different abilities. The feedback itself can be provided differently depending on several different factors in and out of teachers’ control. Most commonly, teachers provide input either through written or oral feedback. Today, with the fast progression of digital tools, teachers also have the opportunity to provide feedback digitally. Therefore, it was of interest to conduct a study examining what feedback methods Swedish teachers of English choose and the reason for their choice. It was also of interest to examine if the teachers’ methods could be backed up by current research. To understand the teachers’ perceptions and experiences, a qualitative study was conducted through semi-structured interviews with five Swedish upper secondary school teachers who currently teach English. The results showed that the teachers work in different ways regarding feedback on students’ written production. While all respondents work digitally with written comments for shorter assignments, some respondents also print out students’ text to mark by hand regarding confidential essays. Further, results showed that all respondents provide written feedback. However, one teacher provides oral feedback through one-to-one conferences as routine, and an additional three teachers give their students the option to receive oral feedback if needed. Moreover, the most common reasons for the teachers’ methods were student appreciation, gaining a positive student-teacher relationship, and available time. All teachers’ methods could be backed up by current research. What can be concluded from this study is that all methods for feedback are more or less efficient and that efficiency sometimes has to do with factors other than the method. Further, Swedish teachers seem to lack time for feedback, especially oral feedback. / I svenska skolor förväntas lärare att vägleda sina studenter genom återkoppling för att hjälpa dem utveckla sina olika färdigheter. Återkopplingen kan ges på olika sätt beroende på flera olika faktorer inom och utom lärares kontroll. Vanligast är att lärare ger kommentarer genom antingen skriftlig eller muntlig återkoppling. Idag, med den fortlöpande utvecklingen av digitala verktyg, har lärare även möjlighet att ge återkoppling digitalt. Därav var det av intresse att utföra en studie som utforskar vilka metoder för återkoppling svenska engelsklärare väljer att jobba med, och anledningarna till deras val. Det var även av intresse att utforska ifall lärarnas metoder kunde stödjas av relevant forskning. För att förstå lärarnas perspektiv och erfarenheter genomfördes en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer med fem svenska gymnasielärare som nuvarande undervisar i engelska. Resultaten visade att lärarna arbetar olika gällande återkoppling på elevers skriftliga produktion. Medan alla deltagare arbetar digitalt med skriftlig återkoppling för kortare uppgifter, så skriver även vissa deltagare ut elevernas texter och markerar dem för hand när det gäller konfidentiella arbeten. Vidare visade resultaten att samtliga lärare arbetar med skriftlig återkoppling. Dessutom ger en lärare muntlig återkoppling genom individuella samtal som rutin, och ytterligare tre lärare ger sina elever möjligheten att få muntlig återkoppling om så behövs. Vidare var de vanligaste anledningarna till lärarnas metoder elevuppskattning, att bilda en positiv relation mellan elev och lärare, och tillgänglig tid. Samtliga lärares metoder kunde stödjas av relevant forskning. Vad föreliggande studie visar är att alla metoder för återkoppling är mer eller mindre effektiva, och att effektiviteten ibland har att göra med andra faktorer än metoden. Vidare tolkas det som att svenska lärare har brist på tid för att genomföra återkoppling, speciellt muntlig återkoppling.

I ett samhälle där barn spenderar mer tid framför datorn än att läsa i böcker, kan enligt forskning en medvetenhet kring digitala verktyg gynna läsutvecklingen. Denna studie belyser uppfattningar om digitala verktyg i läsundervisningen hos fem verksamma lärare i grundskolans årskurs 4–6. Ett sociokulturellt perspektiv ligger till grund för studien och analysen av materialet. Det insamlade materialet består av transkriberade intervjuer som tolkats och analyserats, dessutom med hjälp av relevant kurslitteratur och redovisad forskning. Studien bidrar med ett kunskapstillskott om hur barns läsning kan påverkas av digitaliserad läsundervisning. Resultatet visar att digitala verktyg kan bidra till en positiv effekt om lärare har kunskaper om hur, när och varför de ska användas. En slutsats som gjorts att skolans läsundervisning kan gynnas av digitala verktyg om användning sker situationsanpassat. / In a society where children spend more time in front of the computer than reading books, can awareness of digital tools benefit read development according to research. This study presents perceptions of digital tools in reading instruction among five active teachers in compulsory school grades 4-6. A sociocultural perspective is a basis for this study and the analysis of the material. The collected material consists of transcribed interviews that have been interpreted and analysed with the help of relevant course literature and reported research. The study contributes knowledge about how children's reading can be affected by digitized reading instruction. The result shows that digital tools can contribute to a positive effect if teachers have knowledge of how, when, and why they should be used. A conclusion has been made that the school's reading instruction can benefit from digital tools if they are used situational.

På grund av corona-pandemin har många företag behövt omvandla sin dagliga verksamhet tillen mer digitaliserad verksamhet för att öka den sociala distanseringen. Som ett resultat av dettaspelar digitala verktyg en betydande roll för organisationer att säkerställa att arbetstagarnauppnår sina önskade produktivitetsnivåer. Det finns tidigare forskning om företag somuppmuntrar sina anställda att arbeta hemifrån, men metoderna och resultaten brister i vissaaspekter som exempelvis varför och på vilket sätt en arbetare upplever förändringar i sinproduktivitet. För att undersöka upplevd produktivitet och bakomliggande faktorer kommer detgenomföras intervjuer med medarbetare från olika företag som blivit tvingade att arbetahemifrån. Syftet med denna studie är att undersöka arbetstagarens upplevda produktivitet isamband med påtvingat distansarbete som ett resultat av COVID-19 pandemin, samt huraffordances utnyttjas och förändras. Dessutom syftar studien till att hitta utveckling- ochforskningsmöjligheter inom området på grund av den nya innebörden av distansarbete isamband med COVID-19 pandemin. Datan från de intervjuade arbetstagarna kommeranalyseras utifrån Research model to measure productivity of telecommuters, affordances ochsociomaterialitet. Studiens resultat visar att den upplevda produktiviteten är högre bland deintervjuade vid distansarbete, affordances har en påverkan på produktivitet, att det på distansuppstår en ökad dikotomi mellan över- och underordnade och att det i den sociomateriellapraktiken uppstår förändringar i övergången till distansarbete. / Due to the corona pandemic, many companies have had to transform their daily operations intoa more digitized business in order to increase social distancing. As a result, digital tools play asignificant role for organizations in ensuring that employees achieve their desired levels ofproductivity. There is previous research on companies that encourage their employees to workfrom home, but the methods and results are lacking in certain aspects such as why and in whatway a worker experiences changes in his productivity. To investigate perceived productivityand underlying factors, interviews will be conducted with employees from different companieswho have been forced to work from home. The purpose of this study is to examine theemployee's perceived productivity in connection with forced telework as a result of theCOVID-19 pandemic, as well as how affordances are utilized and changed. In addition, thestudy aims to find development and research opportunities in the field due to the new meaningof teleworking in connection with the COVID-19 pandemic. The data from the interviewedemployees will be analyzed on the basis of the Research model to measure productivity oftelecommuters, affordances and socio-materiality. The study concludes that the perceivedproductivity is higher among those interviewed for teleworking, affordances have an impacton productivity, that at a distance there is an extended dichotomy between superiors andsubordinates and that in sociomaterial practice there are changes in the transition to telework.

Problem: Digitization has contributed to an impact that is not just about technological evolution but rather a social and industrial revolution driven by consumers, where technological innovations are happening at a rapid pace. This means that companies need to “change” and keep up with the digital trend by daring to invest in new digital tools and develop the skills of their employees in order to primarily be able to remain competitive and contribute to efficiency. According to previous research, changes within companies are challenging and difficult to handle. Many companies invest in digitization only to "keep up with the market" without knowing exactly how a digital tool delivers value and ultimately only becomes costly. Aim: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of the impact of digitalization on the business areas of some selected companies in general. Method: In this study, a qualitative research method was used, where semi-structured interviews with a total of five respondents were conducted. The interviews took place with five different companies, active in completely different industries and all interviewees hold managerial positions and are familiar with all business areas within each company. Conclusion: New digital tools lead to success in companies' business areas regarding efficiency from different perspectives. Business areas such as sales, customer service and administrative within the case companies have become more efficiency thanks to digitalization, which has given more time to provide the customers, which in turn has generated increased revenue streams. Success occurs if managers and employees understand and can identify how a digital tool generates added value. It can be stated that digital tools often result in challenges at the implementation stage, which based on the analysis is mainly due to the negative attitude from employees, more specifically senior employees who are not prone to change and are also linked to a lack of understanding of digitization. Finally, it can be stated that digital competence and digital maturity internally lead to better communication, which in turn means increased understanding and identification of how work processes can be made more efficient. / Problem: Digitalisering har bidragit till en inverkan som inte enbart handlar om en teknisk evolution utan snarare en social och industriell revolution som drivs av konsumenter, där de teknologiska innovationerna sker i en snabb hastighet. Detta gör att företag behöver ”förändras” och hänga med den digitala trenden genom att våga investera i nya digitala verktyg och kompetensutveckla sina medarbetare i syfte att primärt kunna förbli konkurrenskraftiga och bidra till effektivitet. Förändringar inom företag är enligt tidigare forskning mycket utmanade och svåra att hantera. Många företag investerar i digitalisering enbart för att ”hänga med marknaden” utan att veta exakt hur ett digitalt verktyg levererar värde och i slutändan bara blir kostsamt. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse kring digitaliseringens inverkan på några utvalda företags affärsområden i största allmänhet. Metod: I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts, där semistrukturerade intervjuer med totalt fem respondenter genomfördes. Intervjuerna har ägt rum med fem olika företag, verksamma inom helt olika branscher och samtliga intervjuade besitter chefspositioner och är insatta inom samtliga affärsområden inom respektive företag. Slutsats: Nya digitala verktyg leder till framgångar inom företagens affärsområden i form av effektivisering ur olika perspektiv. Affärsområden såsom sälj, kundservice och administrativt inom fallföretagen har effektiviserats tack vare digitaliseringen vilket har gett mer tid till att tillhandahålla och serva kunderna vilket i sin tur har genererat ökade intäktströmmar. Framgångarna sker om ledarna och medarbetarna förstår och kan identifiera hur ett digitalt verktyg genererar ett mervärde. Det kan konstateras att digitala verktyg oftast resulterar i utmaningar vid införandestadiet vilket utifrån analysen främst beror på den negativa inställningen från medarbetarna, mer specifikt seniora medarbetare som inte är benägna till förändring och kopplas även till avsaknad av förståelse för digitalisering. Slutligen går det att konstatera att digital kompetens och digital mognad internt leder till bättre kommunikation som i sin tur innebär ökad förståelse och identifiering av hur arbetsprocesser kan effektiviseras.

Dentro de las etapas que se tienen en los proyectos de construcción, se encuentra la etapa de monitoreo y control, el cual se encarga de corroborar que el proyecto esté dentro del tiempo, costo y alcance delimitado. Los sistemas de monitoreo que se tienen actualmente consisten en recolectar la información de campo, documentarla manualmente y, posteriormente, digitalizarla. Los responsables de realizar los reportes de obra, mediante este procedimiento, dedican entre el 28% al 41% de su tiempo diariamente para su elaboración. Este proceso tradicional es lento e ineficaz, debido a que la información está dispersa en diferentes documentos, lo que puede generar la omisión de datos, ocasionando así, que no se tomen acciones correctivas de manera oportuna. Asimismo, el sector de la construcción cuenta con poco uso de recursos tecnológicos y por ello, no se cuentan con procesos automatizados, lo que dificulta el monitoreo de los proyectos de construcción de una manera eficiente. En ese sentido, la presente investigación establece la optimización del procedimiento de control, mediante el uso de una herramienta digital para reducir las horas hombre empleadas en el control de avance. Con la implementación de esta propuesta, se redujo las horas que invierte el personal involucrado en las labores de control en un 37%. / In the stages that are in the construction projects, there is the control and monitoring stage, which is responsible for confirming that the project is within the time, cost and limited scope. Currently, the monitoring system consists of collecting the field information, writing it manually and later, on the computer. Those responsible for making the reports through this process, dedicate between 28% and 41% of their time daily for their elaboration. This traditional process is labored and ineffective because the information is dispersed in different documents, so data can be omitted, causing corrective actions not to be taken in time. Likewise, the construction sector has little use of technological resources and therefore, there are no automated processes which makes it easier to monitor construction projects in an efficient way. Due to this, the present investigation proposes the optimization of the control process through the use of a digital tool to reduce the time spent on advance control. With the implementation of this proposal, the hours spent by staff in control work were reduced by 37%. / Tesis

Health literacy is the ability to understand and act on health information and is linked to health outcomes. It is unclear how health literacy skills are developed in patients with complex conditions, such as cardiovascular disease and diabetes. The purpose of this grounded theory study was to gain perspectives of both patients and healthcare professionals on how health literacy skills were developed in patients with cardiovascular disease or diabetes. The research questions addressed how knowledge and skills were acquired, the role of digital tools, instructional strategies used by healthcare professionals, and how the instructional strategies of the healthcare professionals matched the learning preferences and needs of the patients. A social ecological framework was used, which underscored the importance of understanding health literacy from multiple sources. Semistructured interviews were conducted on 19 healthcare professionals and 16 patients. Emergent key themes included: (a) social support plays an important role as a learning opportunity; (b) many patients get their information from internet searches; (c) instructional strategies should be personalized, interactive, social, and relevant; and (d) patients are self-directed learners. Linking of these themes led to the development of the health literacy instructional model, which is a 3-step approach, including an emotional support, behavioral approach, and instructional strategy. Social support was the common element in all 3 phases and was perceived to be key to developing health literacy skills, resulting in the key implication for social change. Recommendations are to consider social support in the development of health literacy instructional strategies.

Abstrakt I detta arbete studeras elevernas upplevelser av digitala verktyg i matematikundervisning på gymnasieskolor i Sverige. Problemet kan vara att lärare i ämnetmatematik inte har en uppfattning om elevernas olika behov och förutsättningar när det gäller användandet av digitala verktyg. Det är viktigt att veta hur eleverna uppfattar digitala verktyg för att kunna planera undervisningen utifrån bästa möjliga sätt. Syftet är då att undersöka elevernas upplevelser av digitala verktyg med hjälp av frågeställningar, som fokuserar på digitala verktygs betydelse i matematikundervisning, och om dessa verktyg ses som hinder eller möjligheter i elevernas lärande. Med hjälp av den fenomenografiska teorin studeras elevers uppfattningar och erfarenheter. Studien bygger på en kvantitativ och en kvalitativ analys som gjorts utifrån en enkätundersökning. Resultatet och slutsatsen visade att digitala verktyg har en stor betydelse i matematikundervisningen. Det visar även att majoriteten upplever att Geogebra hjälper eleverna under lärandet. Elever med digitala kompetenser ser digitala verktyg som en möjlighet medan de andra ser det som ett hinder.

The purpose of this qualitative study is to investigate how primary school teachers use their subject knowledge in Swedish in combination with technology and pedagogy. Semi-structured interviews at three schools with five licensed teachers who teach Swedish have been interviewed based on a developed interview guide. Based on the theoretical framework technology, pedagogy, and content knowledge, the results from the interviews have been analyzed. The framework contributes to an understanding of how the teachers' different knowledge can be combined so that good teaching can occur with digital tools. The results show that the teachers in the study predominantly reflect on pedagogical subject knowledge, technical subject knowledge and technical pedagogical subject knowledge in planning and implementing Swedish teaching. When the teachers in the study reflect onhow technology is used in a meaningful way in Swedish teaching by emphasizing the importance of clear learning goals and objectives that can be achieved through the use of technological tools that promote learning, the teachers combine pedagogical subject knowledge, technical subject knowledge and technical pedagogical subject knowledge. Teachers reflect on how technology can support students' text writing by providing different methods and strategies, while allowing for differentiation of instruction to meet students' individual needs. In some cases, it appears that there are difficulties with integrating and getting an interaction between the different knowledge, which appears when the teachers in the study reflect on learning moments that have no clear goal or purpose and when the technology is not used as a pedagogical tool. / Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka hur lärare igrundskolan använder sina ämneskunskaper i svenska i kombination medteknik och pedagogik. Semistrukturerade intervjuer på tre skolor med femlegitimerade lärare som undervisar i svenska har intervjuats utifrån enframtagen intervjuguide. Utifrån det teoretiska ramverket technology,pedagogy, and content knowledge har resultaten från intervjuernaanalyserats. Ramverket bidrar till förståelse för hur lärarnas olika kunskaperkan kombineras för att en god undervisning ska uppstå med digitala verktyg.Resultatet visar att lärarna i studien övervägande reflekterar överpedagogisk ämneskunskap, teknisk ämneskunskap och teknisk pedagogiskämneskunskap i planering och genomförande av svenskundervisningen. Närlärarna i studien reflekterar över hur tekniken används på ett meningsfulltsätt i svenskundervisningen genom att betona vikten av tydliga lärandemåloch syften som kan uppnås genom användningen av tekniska verktyg somfrämjar lärandet kombinerar lärarna pedagogisk ämneskunskap, tekniskämneskunskap och teknisk pedagogisk ämneskunskap. Lärarna reflekteraröver hur tekniken kan stödja elevernas textskrivande genom atttillhandahålla olika metoder och strategier, samtidigt som den möjliggördifferentiering av undervisningen för att möta elevernas individuella behov.Det framgår i vissa fall svårigheter med att integrera och få ett samspelmellan de olika kunskaperna vilket framträder när lärarna i studienreflekterar över lärandemoment som inte har något tydligt mål eller syfteoch när tekniken inte används som ett pedagogiskt verktyg.

Digitaliseringen inom byggbranschen har inte kommit långt i dess utveckling i jämförelse med andra branscher, men det finns en ökande insikt om att ökad digitalisering kan leda till betydande effektiviseringar. I detta arbete har fokus legat på att undersöka användningen av digitala verktyg, särskilt 3D-modellen, i produktionsskedet. Detta beror på att utvecklingen inom produktionen har varit relativt långsam jämfört med andra skeden. För närvarande används digitala verktyg och 3D-modellen främst i projekterings- och förvaltningsprocessen för att bland annat skapa digitala modeller, samordna olika discipliner och fungera som beräkningsverktyg. Trots framstegen kvarstår frågan om hur dessa verktyg, särskilt 3D-modellen, bör tillämpas och användas i produktionsskedet på ett mer omfattande sätt. Därför är målet med denna rapport att föreslå hur arbetssättet kan utvecklas inom produktionen för att öka användningen av 3Dmodellen och uppnå en mer effektiv arbetsprocess inom entreprenadföretag. Genom att utforska och identifiera de potentiella fördelarna med att använda 3D-modellen i produktionsskedet kan vi identifiera områden där den kan integreras på ett mer meningsfullt sätt. Rapporten undersöker eventuella hinder och brister i 3D-modellen som kan förhindra en bredare användning i produktionen. Genom att identifiera dessa kan det föreslås åtgärder och strategier för att övervinna dem och främja en mer omfattande användning av digitala verktyg samt 3D-modell i byggproduktionen. Metoden som har använts under studiens gång för att undersöka detta är både kvalitativ, som innefattar intervjuer, och kvantitativ i form av litteraturstudier. Intervjuerna genomfördes på fem arbetsledare som är verksamma på olika projekt på ett och samma större entreprenadföretag i Malmö. Litteraturstudier användes för att komplettera förståelsen och dra nytta av tidigare forskning. En viktig avgränsning i arbetet är att samtliga projekt är ungefär densamma i omfattning och storlek, detta för att bidra till ett mer tillförlitligt och jämförbart resultat. Resultatet av intervjuerna visar att arbetsledare nyttjar tillgång till digitala verktyg och 3Dmodell i produktion idag, dock till en begränsad omfattning. Det finns resurser för att använda sig av dem, men det finns inte en tydlig arbetsmetodik för det. Det finns dessutom diverse brister i 3D-modellen som gör det mindre tillförlitligt samt ökar svårigheten med att använda modellen. I det fallet faller arbetsledare och resterande arbetare tillbaka till att använda ritningar som komplement. Studiens slutsats är att det ligger en stor vikt vid att ha en tydlig presenterad arbetsmetod i början av ett projekt. Entreprenadföretagen bör ta fram arbetssätt som upplyser, demonstrerar samt utbildar samtliga arbetsledare om vilka funktioner 3D-modellen har, hur den kan effektivisera det vardagliga arbetet samt hur den kan nyttjas. Detta skulle bidra till mer motivation hos samtliga i produktionen samt ökad användning av de digitala verktygen. Dessutom påvisar studien vikten av en kontinuerligt uppdaterad 3D-modell samt ökad detaljhantering redan från projekteringen, som förutsättning för ökad användning av 3D-modell i produktion. / The digitalization of the construction industry has not advanced significantly compared to other industries, but there is a growing recognition that increased digitalization can lead to significant efficiency improvements. This study focuses on investigating the use of digital tools, particularly the 3D model, in the production phase. Therefore, the goal of this report is to propose ways to develop the workflow in production to increase the use of the 3D model and achieve a more efficient work process within construction companies. By exploring and identifying the potential benefits of using the 3D model in the production phase. The methodology employed in this study encompasses both qualitative aspects, such as interviews, and quantitative elements, through literature reviews. The interviews were conducted with five construction supervisors involved in different projects within a major construction company in Malmö. The interview findings indicate that construction supervisors currently utilize digital tools and the 3D model in production to a limited extent. While resources are available for their use, there is a lack of clear methodologies. Other challenges highlighted in the report include various deficiencies in the 3D model, which make it less reliable and increase the difficulty of its utilization. The study concludes that a significant emphasis should be placed on establishing a clearly presented workflow at the beginning of a project. Construction companies should develop approaches that inform, demonstrate, and educate all construction supervisors about the functionalities of the 3D model, how it can streamline daily work, and how it can be utilized. Furthermore, the study highlights the importance of maintaining an updated 3D model throughout the project and enhancing detail management from the design phase as a prerequisite for increased usage of the 3D model in production.