No description available.

The purpose of this study was to investigate how four students in grade 2 in risk for read- and write difficulties use the iPad when they read a literary digital text and to find out how the students experience reading on it. Video observations were used to get the data when the students individually read on the iPad. They read both an eBook and a book with Inläsningstjänst. (Inläsningstjänst is a program that reads the text for you while you read.) When the students read the books, they were interviewed about their experience. Socio- cultural theory in which interaction with other people and cultural tools are important for learning to take place, is the perspective used in this study. The results show that the students´ didn´t use much of the functions they had access to in the iPad while they read. That´s against the research that show that the most students feel like they get good help as they read, from the functions that are available on the digital tools. The results also show that the students experienced was that they thought that it was more fun and easier to read on an iPad, as the research review also shows. The students in my study has dissimilar experience in which way that was the best way to read, the eBook or the book with Inläsningstjänst. Some students liked the eBook best because it had big text and was easy to scroll. Other students liked the book with Inläsningstjänst best. They found it easier to concentrate when the text was read for them. / Syftet med min studie är att undersöka hur några elever som är i riskzonen för läs-och skrivsvårigheter använder iPaden då de läser en skönlitterär digital text och hur de upplever läsning av e-bok och bok från Inläsningstjänst. Studiens data har tagits fram genom videoobservationer då eleverna läste enskilt på iPaden. När eleverna läst böckerna intervjuades de om sin upplevelse. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där interaktionen med andra och med kulturella redskap är viktiga för att lärande ska ske. Resultatet i min studie visar att eleverna utnyttjade ytterst få av de funktioner de fick tillgång till i iPaden vid läsningen vilket inte stämmer med forskningen. Forskningen visar att de flesta elever anser att de får god hjälp av de funktioner som finns på de digitala verktygen när de    läser. Resultatet visar även att eleverna upplevde att det var både roligare och lättare att läsa på iPaden, vilket även forskningsöversikten visar. Eleverna i min studie hade olika upplevelser om vilket sätt som de tyckte var bäst att läsa på av e-boken eller boken från Inläsningstjänst. Några elever tyckte att e-boken var bäst för den hade stor text och var lätt att bläddra. Några tyckte att det var bäst att läsa boken från Inläsningstjänst då de upplevde att det var lättare att koncentrera sig när texten blev uppläst.

La compréhension orale est une activité langagière complexe, redoutée par les élèves francophones, qui obtiennent de faibles résultats. Face à ces difficultés, les autorités éducatives encouragent les professeurs à utiliser les TICE (Technologies de l'Information et la Communication pour l'Enseignement), dont ils ne perçoivent pas toujours les plus-values. Partant de l'hypothèse que pour améliorer les compétences des élèves il faudrait entraîner ceux-ci en développant des stratégies d'apprentissage, en particulier métacognitives, cette étude a cherché comment intégrer le baladeur vidéo numérique pour entraîner à la compréhension orale. Elle fait état d'une expérimentation menée pendant quatre mois dans quatre classes de première en lycée général, chaque groupe travaillant selon un protocole différent, visant à tester l'effet de l'usage de baladeurs vidéo numériques et du développement explicite de stratégies de compréhension orale. On a cherché dans quelle mesure l'usage de l'outil numérique utilisé pouvait être porteur de motivation et constaté qu'il permettait aux élèves de s'investir davantage dans l'activité, mais sans que ceci améliore nécessairement l'apprentissage. Au travers des parcours créés sur les baladeurs, on a cherché à développer des stratégies cognitives et métacognitives, et observé que l'usage des élèves ne suivait pas toujours les usages prescrits, ainsi que des changements dans la classe en termes d'interactions. L'usage du baladeur et des stratégies développées a eu un impact sur les performances des élèves en termes de métacognition et perception, mais pas en termes de niveau de compréhension. Ces résultats amènent à s'interroger sur les manières de soutenir et entraîner les apprenants à la compréhension orale en anglais, et à aborder plus généralement la problématique des aides dans l'apprentissage des langues médiatisé par les technologies. / Listening is a complex language competence, dreadful to French students, whose results are low. In reaction to those difficulties, educational authorities encourage teachers to use digital tools whose advantages are not always clear for teachers. Assuming that students should be trained with learning strategies, particularly metacognitive strategies, this study tried to assess how digital video players could develop listening skills. It relates an experiment which took place in a French high school during a four-month period, with four groups working differently, in order to test the use of digital video players and of explicit listening strategies. The use of digital video players played a role in the motivation of students as it enabled them to be engaged in the activity, which did not necessarily mean they were learning more. Guided work on the video players aimed at developing cognitive and metacognitive strategies, and we observed the way students complied with the guidelines they had been given, as well as the changes introduced in the classroom in terms of interactions. The use of digital video players and strategies had an impact on the students' skills in terms of metacognition and perception, but not on the students' listening performance. Those results question the way listeners should be helped and trained when listening to English texts, and more broadly how to deal with the issue of technology-mediated language learning.

The aim of this study was to examine what methods Swedish teachers of English use to give feedback on students’ written production and what factors influence them to choose these methods. An additional aim was to find out what teachers’ experiences are of digitalization in relation to feedback on students’ written production. Five semi-structured, qualitative interviews were conducted with five certified English teachers who were currently active in upper secondary school. The results showed that the teachers used different methods when giving feedback on students’ written productions. Nonetheless, all of them mostly use formative feedback in the form of written comments. Four out of five respondents let their students submit texts through digital tools, Itslearning or DigiExam, but then printed them and handed them back with handwritten feedback of different sorts. One respondent gave all feedback electronically. When the teachers chose their methods, the most influential factors were available time, lacking student engagement and the fact that the school management team chose which digital tools that should be used. The fact that no teachers were involved in the decision about which digital tools should be used severely limits teacher autonomy and may be the reason why at least two of my respondents did not want to use these tools, which in their experience do not meet their feedback needs. / Syftet med studien har varit att undersöka vilka metoder engelskalärare använder när de ger återkoppling på elevers skriftliga arbeten och vilka faktorer som påverkar deras val. Vidare var även syftet att undersöka vilka erfarenheter lärare har av digitalisering i förhållande till återkoppling. Fem semi-strukturerade intervjuer hölls med fem aktiva, legitimerade gymnasielärare som undervisar i engelska. Resultatet visade att lärarna använder olika metoder när de ger återkoppling, men det finns vissa gemensamma nämnare. Alla ägnar sig huvudsakligen åt formativ återkoppling som utav fyra av fem respondenter ges skriftligt. Fyra av fem respondenter låter elever skicka in texter genom Itslearning eller DigiExam, men printar därefter ut texterna och ger tillbaka dem med handskrivna kommentarer. En respondent ger all feedback elektroniskt. De faktorer som påverkar lärarnas metodval mest var tidsbrist, upplevelsen av bristande engagemang hos eleverna samt att beslutet om vilka digitala verktyg som ska användas har tagits av rektorer och ledningsgrupp. Faktumet att beslutet togs utan att involvera lärare påverkar och limiterar lärarnas frihet att göra sitt jobb, vilket kan vara en förklaring till flera respondenters negativa inställning till de digitala verktygen. Två respondenter vill inte använda de digitala verktygen som ledningsgruppen implementerat eftersom de anser att verktygen inte passar deras föredragna återkopplingsmetod.

Studien som har bedrivits är ett resultat av den pågående digitaliseringen som sker i både samhället och skolan. Revideringar från Skolverket har försett läroplanen med mer integrering av digitala verktyg och möjligheter för hur eleverna ska kunna använda samt navigera på dem. Denna förändring har även gjort att kraven för lärares digitala kompetens måste utökas. Detta leder in på syftet med denna studie då den har som avsikt att söka en djupare förståelse för hur lärare upplever digitala verktyg i svenskundervisningen samt hur planering och utförande påverkas. Forskningsfrågorna som studien grundar sig i är: Hur använder sig några lärare av digitala verktyg i svenskundervisningen? Vilka möjligheter och utmaningar anser några lärare digitala verktyg medför i svenskundervisningen? För att få en djupare förståelse och höra djupgående argument har studien bedrivits i form av en kvalitativ studie där sex verksamma lärare har intervjuats. All insamlade data har transkriberats och analyserats genom tematisk analys för att få fram ett resultat. Studiens resultat visar att det främst är kompetensen som styr användningen av digitala verktyg i undervisningen. Lärarna anser att de har bristande kunskaper om de digitala verktygen de använder vilket kan leda till att de känner viss rädsla för att använda digitala verktyg. De möjligheter som lärarna beskriver är ökad motivation hos eleven, effektivisering samt att det verkar som ett bra stöd för elever i behov. De utmaningar som lärarna uppger är störningsmomenten samt bristen på digitala verktyg. / The present study is a result of the ongoing digitalization that has been taking place in both society and the school. Revisions by the National Agency of Education have provided the curriculum with more integration of digital tools and how the students should use and navigate them. This change has also made the demand for teachers’ digital skills to be increased. This leads to the purpose of this study as it is intended to seek a deeper understanding of how teachers experience digital tools in Swedish teaching and how planning and execution are affected. The research questions on which the study is based were: How do some teachers use digital tools in Swedish teaching? What opportunities and challenges some teachers find digital tools entail in Swedish teaching? In order to gain a deeper understanding and hear in-depth arguments, the study has been conducted in the form of a qualitative study in which six active teachers have been interviewed. All collected data has been transcribed and analyzed in the basis of thematic analysis to produce a result. The study's results show that it is primarily competence that controls the use of digital tools in teaching. The teachers believe that they have a lack of knowledge about the digital tools they use, which can lead to them feeling some fear of using digital tools. The opportunities that the teachers describe are increased motivation among the pupil, efficiency improvements and that it seems to be a good support for students in need. The challenges listed by the teachers are the disturbances and the lack of digital tools.

This thesis focus on the change in goal within the revised curriculum where digital techniques are included and the preschool teachers’ perception of pedagogical work with aesthetic learning processes. The study has a phenomenographic approach. Semi-structured interviews were conducted to collect data. The analysis points out differences and similarities in the preschool teacher’s perceptions of image creation. The result of the study show that the preschool teachers’ perceptions show similarities and differences in children´s free image creation and the controlled image creation initiated by the adults. The preschool teacher’s perceptions of the controlled image creation show that it is often used as an aesthetic learning process to learn another subject or to process an experience while the perceptions of free image creation are that it happens more often spontaneously. It is used in the different theme areas of the preschool, because they perceive themselves lacking in knowledge and/-or interest. The preschool teacher’s perceptions of digital tools in relation to the preschool’s revised curriculum are that it is seen as a complement to analogue tools, but that the environment believes that the digital will replace analogue tools. The preschool teachers perceive that they lack knowledge about digital tools and that makes it difficult to implement it in teaching so that it will become a natural part of the teaching. The conclusion is that the preschool teachers are perceived to have a basic knowledge in the field of image creation and the digital tools. In order for the image creation and the preschool’s revised curriculum to be implemented, preschool teachers need more knowledge. Through knowledge is interest born and with more interest and knowledge, more aesthetic learning processes are created. / Med utgångspunkt i hur förskollärare uppfattar hur förskolans reviderade läroplan med digitala tekniker och förändrad målbeskrivning så är syftet för studien att fördjupa förståelsen kring hur förskollärare uppfattar det pedagogiska arbetet med estetiska lärprocesser med fokus på bildskapande. Undersökningen genomfördes med en fenomenografisk metodansats och halvstrukturerade intervjuer. Analysen genomfördes för att synliggöra skillnader och likheter i förskollärarnas uppfattningar om bildskapandet. Resultatet visar att förskollärarnas uppfattningar om det fria bildskapandet är barninitierat och sker spontant. Detta ses som det” riktiga” bildskapandet och barnen skapar tillsammans med kompisar. Förskollärarnas uppfattningar om det styrda bildskapandet visar att det ofta används som estetisk lärprocess till att lära ett annat ämne eller för att bearbeta en upplevelse. Det används inom förskolans olika temaområden, detta för att de uppfattar sig själva sakna kunskap och/- eller intresse. Förskollärarnas uppfattningar om digitala verktyg i relation till förskolans reviderade läroplan är att det ses som ett komplement till analoga verktyg, men att omgivningen tror att det digitala ska ersätta analoga verktyg. Förskollärarna uppfattar att de saknar kunskaper kring digitala verktyg och det gör det svårt att implementera det i undervisningen så att det ska bli en naturlig del i undervisningen. Slutsatsen är att förskollärarna uppfattas ha en grundkunskap inom bildskapandet samt de digitala verktygen. För att bildskapandet och förskolans reviderade läroplan ska kunna genomföras så behöver förskollärarna få mer kunskap. Genom kunskap föds intresse och med mer intresse och kunskap skapas fler estetiska lärprocesser.

Vilka möjligheter har elever med måttlig synnedsättning att lära självständigt och tillsammans med andra? Studiens syfte är att undersöka hur elever med måttlig synnedsättning i skolår 1-5 använder assisterande teknik, det vill säga hjälpmedel och digitala verktyg, som stöd i lärsituationen. Undersökningen fokuserar på aktiviteterna i klassrummet och hur lärare arbetar med att utveckla sin undervisningspraktik med assisterande teknik. Studien har en kvalitativ etnografisk ansats och metoden är fältstudier med deltagande observationer och intervjuer. Totalt har fyra skolor och klassrum besökts för fältstudier. Elva pedagoger har deltagit i fyra gruppintervjuer. Studien visar att det finns en osäkerhet kring att undervisa elever med synnedsättning eftersom det är en heterogen grupp och synnedsättning är en sällan förekommande funktionsnedsättning. Skolornas möjligheter att erhålla beprövad erfarenhet eller att få utbildning inom området har därför varit begränsad. Vidare framkommer att eleverna med synnedsättning har god tillgång till assisterande teknik men att det råder en osäkerhet hos pedagogerna kring hur tekniken kan användas. I studien framkommer att pedagoger har en stark ambition att skapa en tillgänglig lärmiljö för elever med synnedsättning men att de behöver stöd på flera nivåer i detta arbete. Resultatet visar att nuvarande stöd inte är tillräckligt. Det behövs en plan för hur ett effektivt stöd kan byggas upp gällande assisterande teknik för elever med synnedsättning i relation och i samklang med en plan för digitalisering som omfattar alla elever. Pedagoger som undervisar elever med synnedsättning behöver en verksamhetsnära och konkret stödfunktion som hjälper dem att göra undervisningen tillgänglig för eleverna så att assisterande teknik används på ett ändamålsenligt sätt såväl självständigt som för gemensamt lärande. Studiens resultat är användbara för dem som skall planera och genomföra undervisning för elever med synnedsättning i grundskolan samt för de instanser som skall stödja skolhuvudmannen i detta arbete. / What opportunities do pupils with moderate visual impairment have to learn independently and with others? The aim of the study is to investigate how pupils with moderate visual impairment in school years 1-5 use assistive technology which means digital tools and technical aids, to support the learning situation. The study focuses on the activities in the classroom and how teachers work on developing their teaching practice with assistive technology. The study has a qualitative ethnographic approach and the method is field studies with participatory observations and interviews. In total, four schools and classrooms have been visited for field studies. Eleven teachers have been interviewed in four interview situations. The study shows that there is uncertainty about teaching pupils with visual impairment as it is a heterogeneous group and visual impairment is a rarely occurring disability. The schools' possibilities of obtaining proven experience or getting education in the area have therefore been limited. Furthermore, it appears that the students with visual impairment have enough access to assistive technology but that there is an uncertainty among the teachers about how the technology can be used. The study shows that educators have a strong ambition to create an accessible learning environment for pupils with visual impairment, but need support at several levels in this work. The study clarifies that current support is not sufficient. There is a need for a plan for effective support built up for pupils with visual impairment in relation and in agreement with a plan for digitization, for all pupils. Educators who teach students with visual impairment need an operational and concrete support function that helps them make the teaching available to the students so that assistant technology is used in an appropriate manner both independently and for collective action. The study's results are useful for those who are to plan and carry out teaching for pupils with visual impairment in compulsory school and for local school authority that will support the school principal in this work.

The aim of this study was to analyze how digital tools are used when teaching writing in Swedish in Primary School, years 4-6. The aim was also to analyze attitudes to the use of digital tools and digital writing. The survey showed that most schools have, or are going to, invest in one-to-one. The survey also showed that the computers or the tablets that the pupils are in use of often are in a bad condition and that the teachers would like to learn more about how to use the digital tools to teach writing in the most effective way. / Den här studien syftade till att undersöka hur digitala verktyg används vid skrivundervisning i svenska för grundskolans årskurs 4-6. Syftet var även att undersöka vilka attityder som finns till de digitala verktygen och digitalt skrivande. Undersökningen visade att de flesta skolor har satsat på, eller är på väg att satsa på, en-till-en. Det har också visat sig att datorerna eller surfplattorna som eleverna har tillgång till ofta inte håller måttet samt att lärarna skulle vilja lära sig mer om hur de digitala verktygen kan användas för att effektivisera skrivundervisningen.

The purpose of this study is to examine whether pupils ' understanding of spoken factual texts is different if you teach using digital tools compared to analogue teaching material. The background to the survey is that Digitalisation has gained an increasingly large place in the Swedish school after changes in the curriculum. The survey's collected material has been received after a survey where 48 students in Grade 1 have been asked to answer questions for two spoken texts, one with digital tools and one using analog teaching material. The answers have since been compiled and analysed from a socio perspective with Vygotskijs thoughts as a basis. The results of my study show that students ' listening comprehension of spoken factual texts is proving to be a little better when teaching is done using digital tools. The reasons for this result I discuss from the idea that digital tools in themselves are not the reason in itself but are an aid and need to interact with several other components to achieve positive results. / Syftet med denna undersökning är att undersöka om elevers förståelse av upplästa faktatexter skiljer sig åt om man undervisar med hjälp av digitala verktyg jämfört med analogt undervisningsmaterial. Bakgrunden till undersökningen är att digitaliseringen har fått en allt större plats i den svenska skolan efter förändringar i läroplanen. Undersökningens insamlade material har inkommit efter en enkätstudie där 48 elever i årskurs 1 har fått svara på frågor till två upplästa texter, en med digitala verktyg och en med hjälp av analogt undervisningsmaterial. Svaren har sedan sammanställts och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med Vygotskijs tankar som grund. Resultatet i min undersökning visar att elevernas hörförståelse för upplästa faktatexter visar sig vara aningen bättre när undervisningen sker med hjälp av digitala verktyg. Orsakerna till detta resultat diskuterar jag utifrån tanken att digitala verktyg i sig inte är anledningen i sig utan är ett hjälpmedel och behöver samverka med flera andra komponenter för att uppnå positiva resultat.

A indústria calçadista brasileira é formada majoritariamente por pequenas e micro empresas que ainda preservam o modo tradicional e autêntico de produção de calçados e têm as mãos do artesão como a mais importante das ferramentas. Dessa maneira, sob a adoção das definições de design propostas pelo ICSID (2014) e por Bonsiepe (2011), o presente trabalho teve como objetivo geral registrar o modo de produção de calçados dessas pequenas e micro unidades produtoras e como objetivo específico propor um modelo híbrido de criação e desenvolvimento, com a implantação de ferramentas digitais que preservasse o modo tradicional de fabricação, e, ao mesmo tempo, impulsionasse essa dinâmica de produção. O trabalho foi fundamentado nas obras E Triunfo?, de Aloísio Magalhães (1985), Tempos de Grossura: o design no impasse, de Lina Bo Bardi (1994) e Design, Cultura e Sociedade, de Gui Bonsiepe (2011). Também foram realizadas pesquisas de campo em dois grandes polos calçadistas brasileiros: região do Vale dos Sinos, no estado do Rio Grande do Sul, e na cidade de Franca, no interior do estado de São Paulo, além de entrevistas com entidades do setor e visitas técnicas a centros de manufatura, centros de ensino e empresas fabricantes de pequeno e micro porte. Como ilustração da importância do artesão e do modo de produção artesanal, o trabalho apresenta um estudo de caso sobre a confecção de um calçado para uma pessoa com necessidades especiais. A proposta do modelo híbrido foi elaborada em fluxograma e comparada ao modelo do sistema atual de fabricação de calçados praticado pelas pequenas e micro empresas. Como resultado verificou-se que elas encontram-se estagnadas em sua dinâmica de produção, com falta de renovação de mão de obra, sem projetos de sua própria autoria e sem departamento de criação, o que implica, a cada dia, o enfraquecimento dessas empresas e, possivelmente, na perda e no esquecimento de um rico modo de produção. Logo, o modelo proposto vem ao encontro das necessidades dessas empresas, mostrando que o design é o fator crucial para o fortalecimento dessas unidades produtoras e para o reconhecimento desse modo de fazer como corpo formador do patrimônio imaterial do país. / The brazilian footwear industry consists mainly of small and micro companies, which still preserve the traditional way and authentic shoe production, where the hand of the craftsman is the most important tool. Thus, under the adoption of definitions of design proposed by ICSID (2014) and Bonsiepe (2011), the present study general goal is to register the footwear production mode of these small and micro units, and propose as specific goal a hybrid model for creation and development, with the implementation of digital tools, which would preserve the traditional way of manufacturing, while this boosts production dynamics. The work was based on the works E Triunfo?, by Aloisio Magalhães (1985), Tempos de grossura: o design no impasse, by Lina Bo Bardi (1994 ) and Design, Cultura and Sociedade, by Gui Bonsiepe (2011). Field research in two large footwear brazilian centers were also performed: Vale dos Sinos in Rio Grande do Sul State and the city of Franca in Sao Paulo State, as well as interviews with footwear institutions and technical visits at manufacturing centers, teaching centers and small and micro manufacturers companies. As an illustration of the importance of artisan and craft production mode a case study about making a shoe for a person with special needs was presented. The hybrid model proposed was drawn in a diagram and compared to the model of the current system shoemaking practiced by small and micro companies. As a result it was found that these are stagnant in their production dynamics with non-renewal of hand labor, no projects of their own, and without the creative department, which means every day as a weakening of these companies and possibly the loss and oblivion of a rich mode of production. Therefore, the proposed model meets the needs of these companies, showing that design is crucial to the strengthening of these mills, and for recognition thus as part of the intangible heritage of the country.