Information sharing is a critical success factor in supply chains and involves how information is made accessible, archived and shared. Remote work has significantly increased in recent years, which has affected information sharing within organizations as it primarily occurs through the use of digital tools. Therefore, this study aims to investigate how information sharing is perceived by employees in an IT-oriented organization during remote work. For this purpose a qualitative approach was applied in the form of semi-structured interviews followed by a thematic analysis. The results indicate that remote work has had no significant impact on information sharing, but there is a lack of informal information. Furthermore, the use of digital tools has contributed to more frequent documentation, which in turn has increased the amount of stored information. / Informationsdelning är en kritisk framgångsfaktor i försörjningskedjor och handlar om hur information görs tillgänglig, arkiveras och delas. Distansarbete har under de senaste åren ökat markant, vilket har påverkat informationsdelning i organisationer då det huvudsakligen sker med digitala verktyg. Denna studie syftar därmed till att undersöka hur informationsdelning upplevs av medarbetare i en IT-orienterad organisation vid distansarbete. För detta har en kvalitativ metodansats tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer följt av en tematisk analys. Resultaten visar på att distansarbete inte haft någon signifikant påverkan på informationsdelning men att det finns en avsaknad av informell information. Vidare har användandet av digitala verktyg bidragit till mer frekvent dokumentation vilket i sin tur har ökat mängden lagrad information.

Dagens mellan- och högstadieelever lever i en digitaliserad värld där smartphones och surfplattor är en självklarhet. Samtidigt har applikationer för musikskapande blivit fler och bättre, och musikundervisning med digitala verktyg finns idag med i det centrala innehållet i kursplanen för ämnet musik i grundskolan. Syftet med uppsatsen var att ta reda på i vilken utsträckning mellan- och högstadieelevers digitala litteracitet med surfplattor och smartphones kan användas som redskap i musikundervisning samt vad de digitala verktygen kan erbjuda elever och deras lust att musicera. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv och med fokus på lärande och medierande verktyg undersöktes mellan- och grundskoleelevers tillgång till, erfarenhet av, och lust att musicera med surfplattor och smartphones. Detta gjordes genom en kvantitativ enkätundersökning där 222 elever från fem olika skolor runt om i Sverige agerade respondenter. Resultatet visade att de allra flesta mellan- och högstadieelever har tillgång till en surfplatta eller smartphone och att de också använder redskapet dagligen. Dock var det endast en liten minoritet som hade erfarenhet av att skapa musik och spela virtuella instrument på surfplatta och smartphone. Detta mynnade ut i en diskussion där musiklärarens roll i att presentera surfplattor och smartphones som medierande redskap lyfts som viktig. Läraren bör ge eleverna ett sociokulturellt sammanhang där surfplattor och smartphones är medierande redskap och eleverna hittar meningserbjudanden även för musikskapande i artefakten.

Vårt samhälle är under en ständig förändring och digitaliseringen är ett faktum, vilket ställer krav på verksamma förskollärare. Syftet med denna studie är att synliggöra de diskurser förskollärare tar i bruk och skapar samt hur förskollärare positionerar och legitimerar sig i frågan om användning av digitala verktyg i förskolan. Metoden i föreliggande studie är kvalitativ, där semistrukturerade intervjuer med förskollärare som arbetar i fyra olika kommuner på förskolor i Sverige har utförts. Studien är inspirerad utav socialkonstruktionism, som menar att språket är socialt konstruerat och analysmetoden i denna studie är inspirerad av diskursanalys, vilket är en metod som kan användas för att analysera tal och text. I studiens resultat går det att utläsa att det framkom motstridiga diskurser i förskollärarnas tal om användning av digitala verktyg i förskolan, där en del av förskollärarna talade om det som en utmaning, medan andra talade om det som en möjlighet. Det framkom även diskurser kring villkoret för att använda digitala verktyg, vilket innebar att där ska vara ett pedagogiskt syfte, slötittande var inget som var eftertraktat. Vår slutsats är att förskollärarna positionerar och legitimerar sig i motstridiga diskurser när de talar om användning av digitala verktyg i förskolan. / Our society is undergoing constant change and digitization is a fact, which places demands on active preschool teachers. The purpose of this study is to make visible the discourses preschool teachers use and create, as well as how preschool teachers position and legitimize themselves in the issue of the use of digital tools in preschool. The method in the present study is qualitative, where semi-structured interviews with preschool teachers who work in four different municipalities at preschools in Sweden have been carried out. The study is inspired by social constructionism, which means that language is socially constructed and the analysis method in this study is inspired by discourse analysis, which is a method that can be used to analyze speech and text. In the results of the study, it can be deduced that conflicting discourses emerged in the preschool teachers' speeches about the use of digital tools in preschool, where some of the preschool teachers spoke of it as a challenge, while others spoke of it as an opportunity. There were also discourses about the condition for using digital tools, which meant that there must be an educational purpose, casual viewing was not something that was sought after. Our conclusion is that the preschool teachers position and legitimize themselves in conflicting discourses when they talk about the use of digital tools in the preschool.

Denna studie berör hur gymnasielärare använder sig av digitala verktyg i matematikundervisning samt ger rekommendationer hur digitala verktyg kan användas. I denna studie har lärare beskrivit fördelar och nackdelar med digitala verktyg i matematikundervisning. Enligt kursplanen i matematik ska elever bland annat använda sig av digitala verktyg i sitt lärande. Lärarintervjuer och en litteraturstudie genomfördes för att besvara frågeställningarna. Datainsamlingen har jämförts med tidigare studier gällande matematikundervisning med digitala verktyg. Studien bygger på en kvalitativ undersökning, där sju legitimerade matematiklärare har intervjuats. Resultaten visar att digitala verktyg i matematikundervisning kan användas bland annat för bedömning, kommunikation, snabb återkoppling, visualisering och matematiska tillämpningar. Studiens resultat har även visat att alla sju intervjuade matematiklärare är positiva till att använda digitala verktyg i sin undervisning. De övergripande resultaten som lärarintervjuerna visar är att de positiva aspekterna av användningen av digitala verktyg i matematikundervisning överväger de negativa. Fördelar med användandet av digitala verktyg är bland annat att öka elevernas motivation att lära sig matematik, att möjliggöra en varierad undervisning och att matematikundervisningen kan anpassas efter varje elevs behov. Studien indikerar att eleverna får tillgång till en stor mängd relevant digital information. De behöver inte förlita sig bara på den begränsade tillgången på böcker i skolan. Digital distraktion, försämring av elevers kreativitet och försämring av elevers matematiska förmågor är nackdelar med digitala verktyg som har framkommit i studiens resultat. Vidare är det tidskrävande för både lärare och elever att lära sig hur digitala verktyg fungerar. Även är det tidskrävande för lärare att hitta uppgifter som passar elevers olika matematiknivåer. Slutsatsen bygger på lärarens erfarenheter med att utveckla matematikundervisning med digitala verktyg. En matematikundervisningssituation där båda traditionella och digitala verktyg används är den mest optimala undervisningen. Alla lärare i studien har beskrivit sina digitala kompetenser som höga. Analys av intervjuer har visat att trots det har lärarna inte möjlighet att integrera olika typer av digitala verktyg i sin matematikundervisning på grund av tekniska svårigheter. Resultaten har även visat hur viktig lärarens och elevernas digitala kompetens är vid användning av digitala verktyg i matematikundervisning. Utifrån analysen av studiens resultat tillsammans med litteraturstudien och TPACK-modellen dras slutsatsen att lärarna bör ta hänsyn till dessa rekommendationer i en matematikundervisning med hjälp av digitala verktyg: (1) att datorprogram ska vara användbart till lämpligt matematikområde, (2) att hindra elever från digital distraktion, (3) att använda de teknikrika aktiviteterna, (4) att lärarens TPACK-kunskaper är viktiga vid implementering av digitala verktyg och (5) att lärare ska kompetensutveckla sig själv och sina kollegor. / This thesis is about upper secondary school teachers use digital tools in mathematics teaching and gives recommendations on how digital tools can be used. In this study, teachers have described the advantages and disadvantages of digital tools in mathematics teaching. According to the curriculum in mathematics, students must, among other things, use digital tools in their learning. Teacher interviews and a literature study were conducted to answer the questions. The data collection has been compared with previous studies regarding mathematics teaching with digital tools. The study is based on a qualitative survey, in which seven certified mathematics teachers have been interviewed. The results show that digital tools in mathematics teaching can be used for assessment, communication, rapid feedback, visualization and mathematical applications. The results of the study have also shown that all seven interviewed mathematics teachers are positive about using digital tools in their teaching.The overall results that the teacher interviews show are that the positive aspects of the use of digital tools in mathematics teaching outweigh the negative ones. Advantages of using digital tools include increasing students' motivation to learn mathematics, enabling varied teaching and that mathematics teaching can be adapted to each student's needs. The study indicates that students gain access to a large amount of relevant digital information. They do not have to rely solely on the limited availability of books in school. Digital distraction, deterioration of students 'creativity and deterioration of students' mathematical abilities are disadvantages of digital tools that have emerged in the results of the study. Furthermore, it is time consuming for both teachers and students to learn how digital tools work. It is also time consuming for teachers to find tasks that suit students' different levels of mathematics. The conclusion is based on the teacher's experience in developing mathematics teaching with digital tools. A mathematics teaching situation where both traditional and digital tools are used is the most optimal teaching. All teachers in the study have described their digital skills as high. Analysis of interviews has shown that despite this, teachers are not able to integrate different types of digital tools in their mathematics teaching due to technical difficulties. The results have also shown how important the teachers 'and students' digital competence is when using digital tools in mathematics teaching. Based on the analysis of the study results together with the literature study and the TPACK model, it is concluded that teachers should take these recommendations into account in a mathematics teaching using digital tools: (1) that computer programs should be useful in a suitable field of mathematics, (2) prevent students from digital distraction, (3) to use the technology-rich activities, (4) that the teacher's TPACK knowledge is important in the implementation of digital tools and (5) that teachers should develop skills themselves and their colleagues.

The aim of this study is to enhance the understanding of how preschool teachers work with and reason about a language development using a dialogic reading approach in a social reading environment, when reading aloud to the preschoolers.The study consists of a field study that uses qualitative methods including observations and semi-structured interviews with preschool teachers. The focus is on the preschool teachers’ perception about the reading activities that are part of the everyday preschool activities. The result indicates that the preschool teachers are aware of the importance of reading aloud and to use a dialogic reading activities to develop the preschooler’s language development. The result also indicates that an obstacle to a truly successful social reading environment, is the lack of time, but the preschool teachers try to overcome this obstacle by all means. Another result is that preschool teachers’ use of reading-aloud and dialogic reading differs depending on the age of the preschoolers.The study concludes that preschools are working with language development among the preschoolers on a daily basis, by using reading-aloud and dialogic reading, where language and pictures are the main focus. Furthermore, the preschools in this study consider it equally important to involve parents in the education of their children, i.e., that the preschool teachers have to make parents aware of the importance of reading aloud to their child, but also about the significance of using a dialogic reading. / Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen kring hur förskollärare arbetar med och resonerar kring det språkutvecklande arbetet i relation till högläsning och dialogisk läsning i en social läsmiljö. Studien har en kvalitativ metodansats och materialet samlades in med hjälp av observationer och semistrukturerade intervjuer med förskollärare och kretsade kring de läsaktiviteter som sker i förskolans verksamhet. Studiens resultat visar att förskollärarna är medvetna om högläsningens och den dialogiska läsningens betydelse för barns språkutveckling. Resultatet visar även en allmän tidsbrist gör att det språkpedagogiska arbetet ibland blir eftersatt men att förskollärarna ändå försöker hitta metoder för att kringgå detta. Resultatet indikerar även att lärarna arbetar på lite olika sätt på småbarnsavdelningarna respektive på avdelningarna för de äldre barnen.Studien konstaterar att förskolorna kontinuerligt arbetar med dialogisk läsning och sätter språket och olika texter samt bilder i fokus. Förskolorna ser det även som viktigt att vårdnadshavarna blir aktivt delaktiga i sina barns språkutveckling och förskolorna behöver därför uppmuntra dem att bli medvetna om högläsningens betydelse.

Syftet med studien är att utforska förskollärares upplevelser av hur digitaliseringen påverkar förskolans mål och dess inverkan på barnens utveckling. Det teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån är det sociokulturella perspektivet, inklusive mediering. Det är en kvalitativ studie där metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare. Studiens bakgrund utgår från begreppet digitalisering, styrdokument för förskolan, samt förklaring om digital kompetens. Resultaten visar att förskollärare ser digitala verktyg som positiva, samt främjande för kommunikation, skapande och lärande. Förskollärarnas medvetenhet om digitaliseringens samhällsrelevans kopplas till behovet av att förbereda barn för en digital framtid. Slutsatsen understryker anpassningen av digitala verktyg efter barnens individuella intressen och behov för att stödja deras utveckling på ett flexibelt sätt.

The continuously low productivity growth in the construction industry is frequently attributed to inadequate methods of knowledge management. The issue is often linked to the industry’s project-oriented structure, where temporary project organizations result in teams “reinventing the wheel” rather than learning from previous projects. Previous studies have identified that improvement in productivity can be achieved through further development of knowledge management within organizations. Knowledge management regarding progress monitoring of projects can be a crucial method to develop and implement within an organization to achieve positive project outcomes. Therefore, it should be of interest to the construction industry to improve methods for knowledge management, as it can lead to increased productivity and various benefits related to time and cost, while it also contributes to market competitiveness. This study investigates current methods for knowledge management and progress monitoring within construction projects during the production phase, focusing on how digital tools can support and systematize these methods. Furthermore, the study aims to identify the necessary requirements for implementing digital knowledge management methods and to investigate the incentives companies might have to share knowledge and benefit from previous projects. The study is conducted through a combination of a literature review, qualitative interviews, and quantitative surveys. The results indicate that the industry is characterized by insufficient knowledge management which leads to mistakes being made repeatedly in projects. The lack of systematic methods for collecting, managing, and processing knowledge, combined with the project-oriented structure of the industry, are contributing factors to the current situation. To develop and implement a systematic digital method, the study highlights that key factors and conditions to consider are related to the organization and the use of digital tools and methodologies for data collection and management. The results also show that a combination of digital maturity, organizational support, and standardized methods are crucial for the successful implementation of digital tools. The study emphasizes that a well-developed structure for data collection and management is essential to facilitate knowledge management and to achieve higher productivity and efficiency in the construction industry. Finally, the study emphasizes that management needs to integrate knowledge management into their overall strategies and long-term goals to create incentives for knowledge sharing across the whole organization. / Den kontinuerligt låga produktivitetsutvecklingen inom byggbranschen är något som återkommande lyfts kopplat till bristande arbetssätt med kunskapsåterföring. Den bristande hanteringen av kunskap sätts i relation till byggbranschens projektorienterade uppbyggnad med tillfälliga projektorganisationer, där projektgrupper återkommande tvingas “uppfinna hjulet på nytt” i stället för att dra lärdom av tidigare projekt. En produktivitetsutveckling har i tidigare studier identifierats kunna ske med hjälp av en utvecklad kunskapsåterföring inom organisationer. Kunskapsåterföring med avseende på produktionsuppföljning av ett projekts framdrift, det vill säga framdriftsuppföljning, kan därmed vara ett viktigt arbetssätt att utveckla och implementera i en organisation för att uppnå positiva resultat i projekt. Ett förbättrat arbetssätt gällande kunskapsåterföring bör därför vara av intresse för samtliga aktörer i byggbranschen. Detta då det långsiktigt kan leda till en ökad produktivitet och därtill flera tillkommande fördelar kopplat till tid- och kostnadsaspekter samtidigt som det även kan bidra till en konkurrenskraft på marknaden. Syftet med denna studie är att undersöka hur kunskapsåterföring och framdriftsuppföljning fungerar inom anläggningsprojekt under entreprenadfasen i nuläget, med särskilt fokus på hur digitala verktyg kan stödja och systematisera arbetssätten. Studien fokuserar även på att identifiera vilka förutsättningar som krävs för implementering av arbetssätt med digital kunskapsåterföring samt undersöka vilka incitament man som företag kan ha för att dela kunskap och dra nytta av erfarenheter från tidigare projekt. Det undersöks genom en kombination av litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkätundersökningar, där de nuvarande arbetssätten, hinder och förutsättningar som finns för effektiv kunskapsåterföring i byggbranschen identifieras. Studiens resultat visar att nuläget inom branschen kännetecknas av bristande dokumentation och delning av kunskap, vilket leder till att misstag ofta upprepas återkommande i projekt. Avsaknaden av systematiska arbetssätt för insamling, hantering och bearbetning av kunskap i samband med den projektorienterade uppbyggnaden visar sig även vara bidragande faktorer. För att utveckla och implementera ett systematiskt digitalt arbetssätt lyfter studien att viktiga faktorer och förutsättningar att beakta är kopplat till organisationen och användningen av digitala verktyg och metodiker för insamling och hantering av data. Resultaten visar även att en kombination av digital mognad, organisatoriskt stöd och tydliga rutiner är avgörande för framgångsrik implementering av digitala hjälpmedel. Studien betonar att en välutvecklad struktur för datainsamling och hantering är nödvändig för att underlätta kunskapsåterföring och uppnå högre produktivitet och effektivitet inom byggbranschen. Slutligen lyfter studien att det krävs att ledningen integrerar kunskapsåterföring i deras övergripande strategier och långsiktiga mål för att samtidigt skapa incitament för kunskapsdelning hos samtliga inom organisationen.

Utvecklingen av den digitala tekniken har bidragit till att användningen av digitala verktyg och medier blir alltmer vanligt förekommande i skolor och inom utbildningssammanhang. Digitala verktyg och mediers ökade användning ställer krav på att elever utvecklar olika digitala förmågor -digital kompetens. För att elever ska kunna uppnå digital kompetens är det viktigt att både lärare och elever har kunskap om hur digitala verktyg och medier kan användas i undervisningen. Det är även viktigt att lärare har inblick i elevernas användning för att bättre förstå deras kunskapsbehov. Denna studie behandlar lärares uppfattningar om hur elever använder digitala verktyg och medier på mellanstadiet för att uppnå digital kompetens. Studien har genomförts i form av en fallstudie i en svensk skola. Med hjälp av intervjuer och observationer har olika faktorer om elevernas digitala kompetens och användning av digitala verktyg och medier i undervisningen kunnat identifieras. I slutsatserna framgår att användningen av digitala verktyg och medier skiljer sig åt beroende på vilken årskurs eleverna går i. De tidiga årskurserna på mellanstadiet behandlar elevers grundläggande kunskaper inom dator- och programhantering, medan användningen i årskurs 6 är större i omfattning och innefattar att skapa olika projekt. Användningen av digitala verktyg och medier är även beroende av vilket ämne som undervisas, inom exempelvis språkämnena används digitala medier som är språkutvecklande och stödjande för eleverna. Det framgår även att elevernas användning behandlar olika moment inom digital kompetens, som bland annat informationssökning, källkritisk granskning och problemlösningsförmågor. Slutligen framgår två faktorer i slutsatserna som kan ha påverkan på undervisningen med digitala verktyg och medier. Den ena faktorn är att det inte finns tillgång till en-till-en enheter, d.v.s. en dator per elev. Den andra faktorn är att det saknas möjligheter till teknisk support på skolan.

No description available.

The purpose of this study was to investigate how four students in grade 2 in risk for read- and write difficulties use the iPad when they read a literary digital text and to find out how the students experience reading on it. Video observations were used to get the data when the students individually read on the iPad. They read both an eBook and a book with Inläsningstjänst. (Inläsningstjänst is a program that reads the text for you while you read.) When the students read the books, they were interviewed about their experience. Socio- cultural theory in which interaction with other people and cultural tools are important for learning to take place, is the perspective used in this study. The results show that the students´ didn´t use much of the functions they had access to in the iPad while they read. That´s against the research that show that the most students feel like they get good help as they read, from the functions that are available on the digital tools. The results also show that the students experienced was that they thought that it was more fun and easier to read on an iPad, as the research review also shows. The students in my study has dissimilar experience in which way that was the best way to read, the eBook or the book with Inläsningstjänst. Some students liked the eBook best because it had big text and was easy to scroll. Other students liked the book with Inläsningstjänst best. They found it easier to concentrate when the text was read for them. / Syftet med min studie är att undersöka hur några elever som är i riskzonen för läs-och skrivsvårigheter använder iPaden då de läser en skönlitterär digital text och hur de upplever läsning av e-bok och bok från Inläsningstjänst. Studiens data har tagits fram genom videoobservationer då eleverna läste enskilt på iPaden. När eleverna läst böckerna intervjuades de om sin upplevelse. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv, där interaktionen med andra och med kulturella redskap är viktiga för att lärande ska ske. Resultatet i min studie visar att eleverna utnyttjade ytterst få av de funktioner de fick tillgång till i iPaden vid läsningen vilket inte stämmer med forskningen. Forskningen visar att de flesta elever anser att de får god hjälp av de funktioner som finns på de digitala verktygen när de    läser. Resultatet visar även att eleverna upplevde att det var både roligare och lättare att läsa på iPaden, vilket även forskningsöversikten visar. Eleverna i min studie hade olika upplevelser om vilket sätt som de tyckte var bäst att läsa på av e-boken eller boken från Inläsningstjänst. Några elever tyckte att e-boken var bäst för den hade stor text och var lätt att bläddra. Några tyckte att det var bäst att läsa boken från Inläsningstjänst då de upplevde att det var lättare att koncentrera sig när texten blev uppläst.