This paper is a literature review exploring previous research on digital learning at school and the competence required both of teachers and pupils. Furthermore, it aims to point out advantages and disadvantages of digital tools in teaching at school by focusing on foreign language teaching. Previous studies indicate that using digital tools in school help to individualize teaching in order to consider the pupils’ individual needs in learning. Recent studies document as well that the teachers’ well-conceived teaching designs are important for target-aimed learning success. According to referred literature should teaching with help of media not replace the teacher in class but rather accompany it. There is however not much research related to digital multimedia schoolbooks which aim to cover all content in a subject. This paper presents two digital schoolbooks for German at Swedish schools in reference to underlying didactic parameters and in comparison, to digital tools. The paper refers both German and Swedish perspectives on digital learning. Finally, the paper deals with the question how far school providers are prepared to implement digital learning at school in order to fulfil their own ambitions.

Barnen idag växer upp i ett digitaliserat samhälle, ett samhälle som ställer högre krav på individernas digitala kompetens. Tekniken utvecklas och förnyas ständigt och det är viktigt att skol och fritidsverksamheten hänger med i utvecklingen. Skolan och fritidshemmet har ett ansvar att utbilda eleverna i digitalt användande för att utveckla digital kompetens hos eleverna. Därför har vi i detta arbete valt att undersöka om fritidsverksamheten har de förutsättningarna som krävs för att uppnå målsättningarna gällande digitala verktyg som finns i styrdokumenten. Studien innefattar både en kvalitativ och kvantitativ metod där vi genomfört både enkäter och intervjuer. Resultatet av studien visar att fritidslärarna i vissa fall saknar kompetens för att bedriva digitala aktiviteter och att det saknas formell utbildning i digitalt användande hos fritidslärarna.

Syftet med studien är att belysa relationen mellan undervisning och lärande, med IKT som arbetsredskap, för att möjliggöra lärande om ett specifikt lärandeobjekt om area. Studien inriktas mot elever i årskurs 4–6. Teorin som studien bygger på är variationsteorin. Olika variationsmönster används med variationsteorin, vilket är ett verktyg för att skapa lektionsdesign och analysera lärandet. Det är nödvändigt för elever att upptäcka skillnader innan likheter kan urskiljas vilket skapas med variationsteorin.   En learning study börjar med att välja ett lärandeobjekt. För att sedan ta reda på elevers missuppfattningar om area. Sedan skapas ett preliminärt lärandeobjekt med tillhörande kritiska aspekter. Utifrån missuppfattningarna, kritiska aspekter och lärandeobjektet gör eleverna ett förtest innan lektionsdesignen skapas för att få reda på om de kritiska aspekterna fortfarande existerar. Efter lektionen gör eleverna ett eftertest för att se om eleverna har urskilt de kritiska aspekterna och ifall några nya har hittats.   Resultatet från studien visar att sex kritiska aspekter till det specifika lärandeobjektet har identifierats. De kritiska aspekterna är urskilja; skillnaden mellan area och omkrets, vad areaenhet är, hur areaenheter används i uppskattningar, hur areaenheter används i beräkningar, enheten för area och till sist sambandet mellan areaenheter och angivna värden. Lärandeobjektet är att elever ska kunna förklara, uppskatta samt beräkna area i tvådimensionella figurer genom att använda areaenheter. I en del av lektionsdesignen visades olika figurer för att få eleverna att urskilja skillnaden mellan area och omkrets och diskutera areaenheter. I den andra delen av lektionsdesignen användes GeoGebra för att illustrera hur areaenheter kan uppskattas men också hur de kan beräknas. Slutsatsen enligt resultatet i studien är att verksamma lärare bör använda variationsteorin för att elever ska få möjlighet att urskilja det som är kritiskt. / The aim of this study is to illustrate the relationship between teaching and knowledge, with ICT as a tool, to enable learning about a specific object of learning about area. This study concentrates to pupils in grade 4-6. The theory that underlies the study is the theory of variation. Different variation patterns are used within the theory of variation, which is a tool for designing teaching and analyze learning. It is necessary for the students to experience the difference before similarities can be experienced, which is done with variation theory. A learning study starts with choosing an area content. Afterwards examine the pupils’ misconceptions about the area content. Then a tentative object of learning and associated critical aspects determine. Within the misconceptions, critical aspects and the object of learning the pupils are doing a pre-test before the lesson designs for letting know if the critical aspects and the object of learning still exist. After the lesson the pupils are doing a post-test to know if the pupils have distinguished the critical aspects and if some knew critical aspect have been found. The result of the study shows that there are six critical aspects to the specific learning object. The critical aspects are distinguish; between area and perimeter, about area unit, how area unit uses in estimates, how area unit uses in calculations, the area unit and finally the connection between area unit and specified values. The object of learning is, pupils should be able to explain, estimate and calculate object of two dimension by using area unit.  In one part of the design lesson, different figures were shown to let the pupils distinguish between area and perimeter and discuss area unit. In the other part of the design lesson GeoGebra were used to illustrate how area can estimates and even how area can be calculated.  The conclusion of the result in the study is that teachers should use the theory of variation, so pupils get the opportunity to distinguish what is critical.

Technology increase in preschool and initiate become a ordinarly event for the children, this while as the books space possibly reduces and gets taken over by the digital. The intention with this investigation is to find out preschool teacher´s view on the physical book, in this case the picture book in a physics form. Then how they work with it among the older children at the preschool, it means children in the ages of 3–6. It is because that informations and communication technics (ICT) together with it´s digital tools The method that I has applied to figure out the preschool teacher´s views and working methods is a questionnaire on 11 questions. On that questionnaire 50 preschool teacher´s answered in the ages between 20–62. In the outcome result of the questionnaire it has emerged that all preschool teacher thinks the physical book is very important to the children. Why it is so important for the children, the preschool teachers has different opinions but the answers premeated by the language development in all forms. It has also emerged that althrough the digtal tools take their place at the preschool, the teachers choose to work with the physical book because the children themselves must be able to browse in the book, determine the tempo and discover peace in the tales. / Teknologin ökar inom förskolan och börjar bli en vanlig upplevelse för barnen, detta medan böckernas utrymme eventuellt/kanske minskar och övertas av det digitala. Avsikten med den här undersökningen är att ta reda på förskollärarnas syn på den fysiska boken, det vill säga detta fall bilderboken i fysisk form. Sedan hur de arbetar med boken bland de äldre barnen i förskolan, det menas barn som är 3-6 år gamla. Det för att Informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt dess digitala verktyg gör sin framfart på förskolan. Den metod som har använts för att tagit reda på förskollärarnas syn och arbetssätt är en enkät på 11 frågor. På enkäten svarade 50 stycken förskollärare i åldrarna 20–62. I resultatet av enkäten har det framkommit att alla förskollärarna tycker att den fysiska boken är väldigt viktig för barnen. Varför den är viktig för barnen, har förskollärarna olika anledningar på men svaren genomsyras av språkutvecklingen i alla dess former. Det har även framkommit att även om de digitala verktygen tar plats i verksamheten, väljer pedagogerna att arbeta med den fysiska boken, detta för att barnen ska kunna bläddra själv, bestämma tempot och finna ro i sagorna.

The purpose of this study has been to examine how teachers use and reflect on digital tools in mathematics education and what opportunities and obstacles they feel they come across when it comes to using the digital tools at their disposal. To answer this I asked myself the following questions: How do teachers use digital tools in mathematics education? In what ways do the teachers reflect upon the use of digital tools in mathematics education? What kind of opportunities and obstacles do the teachers come across when using digital tools in mathematics education? The study is based on a qualitative method with five classroom observations and five interviews with the class teachers. My study are based on Glover, Miller, Aviers and Doors idea of different concept of interactivity and Glover and Millers idea of different attitudes towards technology. My conclusion is that all teachers are using digital tools to some form of drill training in mathematics. All teachers except teacher 2 also use digital tools to immerse in mathematics. Teacher 4 use digital tools to develop students' mathematical communication. Something that all teachers see as a possibility with the digital tools is an easy way to individualize teaching. Further, teachers 3, 4 and 5 believes that good apps enable students, teachers and parents to take part of the student's progression in an easy way. All teachers, except teacher 3 believe that technical problems that can occur and are an obstacle when it comes to the use of digital tools in mathematics education. Teachers 2 and 5 also believe that access, or rather lack of access, to digital tools can be an obstacle in teaching mathematics. Teacher 1, 2 and 5 also addresses the aspect of time as an obstacle when using digital tools, both the time it takes to find apps or to start a computer. Something that all teachers agree upon is that to have all mathematics teaching based on digital tools wouldn’t be suitable because it can be difficult to get access to a pupils’ knowledge that way. The best, according to the teachers in this study, would be to complement mathematics teaching with other teaching methods as well. Despite their different views on the opportunities and obstacles, and reflections on digital tools all teachers are positive about using digital tools in mathematics education, although many of the teachers point out technical shortages which in most cases is due to insufficient IT-education.

Multimodala texter är den vanligaste textformen som elever möter idag (Björkvall, 2009:8f). Traditionella texter utmanas nu av multimodala texter och hur texter kan produceras och läses har förändrats. Syftet med studien är att undersöka hur sex lärare i årskurserna 1–3 uppfattar arbetet med multimodala texter i svenskundervisning. Följande frågeställningar har formulerats utifrån syftet: Hur säger sig lärare använda olika multimodala texter i svenskundervisningen? Hur säger sig lärare använda olika digitala hjälpmedel i arbetet med multimodala texter? Vilka möjligheter och utmaningar ser lärarna med multimodala texter i svenskundervisningen? Studien utgår från det sociokulturella perspektivet med utgångspunkt i att texter skapas i sociala kontexter och att texten får sin status genom lärarens undervisning. Materialet samlas in genom intervjuer. Resultaten visar att lärare främst arbetar med skrift och muntliga former i sin svenskundervisning. Skriften framställs även som den viktigaste modaliteten och komponenten itexter. Digitala hjälpmedel anses vara ett stöd som hjälper elever att komma framåt i textarbetet, exempelvis genom skrivstöd. Lärarna upplever dock att tekniken med digitala hjälpmedel är stressande och tidskrävande. Lärarna är osäkra på begreppet multimodala texter och vad det innefattar. Ett tecken på osäkerheten är att digitala texter automatiskt ses som multimodala. Lärarna behöver få tid att fortbilda sig inom det multimodala textarbetet för att bli mer säkra, vilket ligger på rektorns ansvar att se till.

Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur lärare förhåller sig till det nya tillägget med digital kompetens i kursplanen för ämnet matematik, och om det kommer påverka matematikundervisningen. Intervjustudien inriktar sig på grundskollärare i någon av årskurserna 1-6. Resultatet av studien visar att lärarna inte är oroliga över sin egen digitala kompetens i undervisningssyfte. Detta trots det framkommit att dagens utbud av digitala verktyg bland lärarna var varierande men majoriteten av gångerna undermålig, samt att informationen kring tillägget många gånger hade kunnat varit informationsrikare. Resultatet visar även att lärarna tror på en framtida förändring av matematikundervsningen, varav flertalet ser en undervisningen där det finns ökad möjlighet till individualisering. Men trots detta finns det en staka unisonisk önskan av mer fortbildning inom området.

Social media is a large part of Swedish adolescents’ lives. As such, social media is also prevalent in Swedish upper secondary schools. Some international research has shown positive outcomes from the use of social media as a learning tool in the English as a Foreign Language (EFL) classroom, such as higher student motivation. However, there are no recent equivalent studies in Sweden. Teachers’ attitudes have also been researched, also in a Swedish context. The aim of this study is twofold: to explore EFL teachers’ attitudes, as well as their practices, regarding social media as a learning tool. A web-questionnaire was constructed and subsequently answered by 20 random EFL teachers in Swedish upper secondary schools. The findings show that participants have positive attitudes toward using social media platforms in their teaching. It was also found that participants do indeed use social media, as well as many other tools, in their teaching, and use it for many different purposes. The findings suggest there needs to be more research into how social media platforms could, should, and are being used in Swedish EFL classrooms.

The aim of this study is to find out how the preschool teachers plan, implements and reflect their education containing technology and digital tools. In order to find out qualitative interviews has been conducted with three preschool teachers, the same preschool teachers has also participated during observation where they have conducted an activity containing digital tools. The result displays that all the preschool teachers expresses that there has been some change in the way technology and digital tools are being considered in the curriculum today compared to how it was looked at when they finished their education. The result shows that all the preschool teachers use digital tools and primarly refers to the digital tablets. The result also shows that digital tools are being used in the education but in different extent when it comes to planned activities. The experience and interest of the preschool teachers determines the extent of the usage of digital tools in the education. The conclusion showed that if preschool teachers are given the right conditions to evolve their digital competence it could result in improved planning, implementing and reflecting covered digital tools in the preschool education. / I denna studie är syftet att ta reda på hur förskollärare planerar, genomför och reflekterar undervisningen innehållande teknik och digitala verktyg. För att ta reda på detta har kvalitativa intervjuer genomförts med tre förskollärare. Samma förskollärare har även planerat och iscensatt ett undervisningsupplägg med en aktivitet innehållande digitala verktyg som vi har observerat. Resultatet visar att samtliga förskollärare uttrycker att det skett en viss förändring att teknik och digitala verktyg i förskolan har förändrats från att de har slutat sin utbildning fram till idag om hur man ser på teknik och digitala verktyg i förskolans läroplan. Studien visar att samtliga förskollärare använder sig av digitala verktyg och hänvisar främst till lärplattan. Resultatet visar också att digitala verktyg används i undervisningen men i olika utsträckning när det kommer till planerade undervisningstillfällen. Förskollärares erfarenheter och intresse avgör i vilken utsträckning och hur mycket digitala verktyg inkluderas i undervisningen. Slutsatsen visade därför att får förskollärare rätt förutsättningar för att utveckla sin digitala kompetens kan det här resultera i att planering, genomförande och reflekterande arbete med digitala verktyg kan omfattas mer i förskolans undervisning.

Pandemin covid-19 har haft en stor påverkan på arbetslivet då arbetare blir uppmanade att följa restriktioner vilket bland annat är att distansera sig från varandra. Detta innebär att revisorerna i denna studie har blivit tvungna att jobba hemifrån för att minska smittspridningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur pandemin covid-19 har påverkat revisorernas arbetsprocess och vilka digitala verktyg som använts under pandemin. En kvalitativ metod har använts i studien för att besvara forskningsfrågan och syftet med studien. Sex stycken revisorer från BDO, Frejs revisorer AB, PwC, EY och Mazars har intervjuats. Respondenternas svar analyserades därefter med hjälp av studiens insamling av teorier. Insamlingen av data redovisas i resultatkapitlet som visar att pandemin har påverkat revisorerna både negativt och positivt. Det som har påverkats negativt är revisorernas sociala arbetsliv medan den positiva påverkan är att det har blivit effektivare att jobba hemifrån. Slutligen har digitala verktyg varit ett stort stöd i revisorernas arbetsprocess under pandemin. Utifrån den empiriska datainsamlingen kan pandemin fortsätta länge till. Teorin i studien och den empiriska datainsamlingen lyfter upp möjligheterna med digitalisering som gör revisorerna oberoende av arbetsplatsen. Revisorernas välmående under pandemin är det som ska sättas i fokus då pandemin kan pågå länge till. / The pandemic covid-19 had a major impact on the working life as workers are urged to comply with restrictions, which include distancing themselves from each other. This means that the auditors in this study had to work from home to reduce the spread of infection. The purpose of this study is to investigate how the covid-19 pandemic has affected the auditors work process and which digital tools have been used during the pandemic. A qualitative method has been used in the study to answer the research question and the purpose of the study. Six auditors from BDO, Frejs revisorer AB, PwC, EY and Mazars have been interviewed. Responses were then analyzed using the study's collection of theories. The collection of data is reported in the results chapter, which shows that the pandemic has affected the auditors both negatively and positively. What has been negatively affected is the auditors social working life, while the positive impact is that it has become more efficient to work from home. Finally, digital tools have been a great support in the auditors work process during the pandemic. Based on the empirical data collection, the pandemic could last many years. The theory in the study and the empirical data collection highlights the possibilities with digitization that makes the auditors independent of the workplace. The auditor’s well-being during the pandemic is what should be put in focus as the pandemic could last many years.