Digitaliseringen inom byggbranschen har inte kommit långt i dess utveckling i jämförelse med andra branscher, men det finns en ökande insikt om att ökad digitalisering kan leda till betydande effektiviseringar. I detta arbete har fokus legat på att undersöka användningen av digitala verktyg, särskilt 3D-modellen, i produktionsskedet. Detta beror på att utvecklingen inom produktionen har varit relativt långsam jämfört med andra skeden. För närvarande används digitala verktyg och 3D-modellen främst i projekterings- och förvaltningsprocessen för att bland annat skapa digitala modeller, samordna olika discipliner och fungera som beräkningsverktyg. Trots framstegen kvarstår frågan om hur dessa verktyg, särskilt 3D-modellen, bör tillämpas och användas i produktionsskedet på ett mer omfattande sätt. Därför är målet med denna rapport att föreslå hur arbetssättet kan utvecklas inom produktionen för att öka användningen av 3Dmodellen och uppnå en mer effektiv arbetsprocess inom entreprenadföretag. Genom att utforska och identifiera de potentiella fördelarna med att använda 3D-modellen i produktionsskedet kan vi identifiera områden där den kan integreras på ett mer meningsfullt sätt. Rapporten undersöker eventuella hinder och brister i 3D-modellen som kan förhindra en bredare användning i produktionen. Genom att identifiera dessa kan det föreslås åtgärder och strategier för att övervinna dem och främja en mer omfattande användning av digitala verktyg samt 3D-modell i byggproduktionen. Metoden som har använts under studiens gång för att undersöka detta är både kvalitativ, som innefattar intervjuer, och kvantitativ i form av litteraturstudier. Intervjuerna genomfördes på fem arbetsledare som är verksamma på olika projekt på ett och samma större entreprenadföretag i Malmö. Litteraturstudier användes för att komplettera förståelsen och dra nytta av tidigare forskning. En viktig avgränsning i arbetet är att samtliga projekt är ungefär densamma i omfattning och storlek, detta för att bidra till ett mer tillförlitligt och jämförbart resultat. Resultatet av intervjuerna visar att arbetsledare nyttjar tillgång till digitala verktyg och 3Dmodell i produktion idag, dock till en begränsad omfattning. Det finns resurser för att använda sig av dem, men det finns inte en tydlig arbetsmetodik för det. Det finns dessutom diverse brister i 3D-modellen som gör det mindre tillförlitligt samt ökar svårigheten med att använda modellen. I det fallet faller arbetsledare och resterande arbetare tillbaka till att använda ritningar som komplement. Studiens slutsats är att det ligger en stor vikt vid att ha en tydlig presenterad arbetsmetod i början av ett projekt. Entreprenadföretagen bör ta fram arbetssätt som upplyser, demonstrerar samt utbildar samtliga arbetsledare om vilka funktioner 3D-modellen har, hur den kan effektivisera det vardagliga arbetet samt hur den kan nyttjas. Detta skulle bidra till mer motivation hos samtliga i produktionen samt ökad användning av de digitala verktygen. Dessutom påvisar studien vikten av en kontinuerligt uppdaterad 3D-modell samt ökad detaljhantering redan från projekteringen, som förutsättning för ökad användning av 3D-modell i produktion. / The digitalization of the construction industry has not advanced significantly compared to other industries, but there is a growing recognition that increased digitalization can lead to significant efficiency improvements. This study focuses on investigating the use of digital tools, particularly the 3D model, in the production phase. Therefore, the goal of this report is to propose ways to develop the workflow in production to increase the use of the 3D model and achieve a more efficient work process within construction companies. By exploring and identifying the potential benefits of using the 3D model in the production phase. The methodology employed in this study encompasses both qualitative aspects, such as interviews, and quantitative elements, through literature reviews. The interviews were conducted with five construction supervisors involved in different projects within a major construction company in Malmö. The interview findings indicate that construction supervisors currently utilize digital tools and the 3D model in production to a limited extent. While resources are available for their use, there is a lack of clear methodologies. Other challenges highlighted in the report include various deficiencies in the 3D model, which make it less reliable and increase the difficulty of its utilization. The study concludes that a significant emphasis should be placed on establishing a clearly presented workflow at the beginning of a project. Construction companies should develop approaches that inform, demonstrate, and educate all construction supervisors about the functionalities of the 3D model, how it can streamline daily work, and how it can be utilized. Furthermore, the study highlights the importance of maintaining an updated 3D model throughout the project and enhancing detail management from the design phase as a prerequisite for increased usage of the 3D model in production.

Titel: Transformativt ledarskap i en digitaliserad värld - En kvalitativ studie om användning av digitala verktyg och följarnas upplevelse av ett digitalt transformativt ledarskap Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi inriktning strategisk ledning, 30 hp. Författare: Arvin Moani och Anton Gustafsson  Handledare: Jean-Charles Languilaire  Examinator: Michal Lysek Nyckelord: Transformativt ledarskap, Digitala verktyg, Digitalt ledarskap, Ledare, Följare  Bakgrund: Idag påverkas de flesta organisationer av den digitala transformationen vilket leder till att ledarskapet nu måste förmedlas digitalt. Digitala ledare behöver därav utföra ledarskapet genom digitala verktyg och lösa de utmaningar digitaliseringen medför. Däremot är ledarskapet inte kopplat till någon traditionell ledarskapsstil och följarnas upplevelser av ledarskapet har inte uppmärksammats. Vidare specificeras inte vilka digitala verktyg en ledare är i behov av. Denna transformation har därför lett till ett aktuellt forskningsområde. Frågeställning: Hur använder en transformativ ledare digitala verktyg och anpassar sig till ett digitalt ledarskap? Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva vilka digitala verktyg som behövs i ett digitalt transformativt ledarskap, samt beskriva hur följarna upplever ledarskapet. Detta görs genom att titta på hur väl det transformativa ledarskapet fungerar i den digitala miljön samt vilka digitala verktyg som används utifrån både ledare och följares perspektiv.   Metod: Studien genomfördes med kvalitativ karaktär och tillämpar en abduktiv ansats. Insamling av data har utförts genom semistrukturerade intervjuer till ledare inom olika branscher. Datainsamling från respektive ledares följare utfördes även genom kvalitativa enkäter. Den totala datainsamlingen bestod av 7 ledare och 19 följare.  Resultat: Studien drar slutsatsen att de digitala verktyg en digitalt transformativ ledare värdesätter främst är IKT och GSS/fildelnings verktyg. Vidare finner studien att andra digitala verktyg ledare använder är komplement och grundas på arbetet som utförs. Studien fastställer även att följarna i stor grad bekräftar ledarnas syn på det digitalt transformativa ledarskapet. Vidare finner studien tre centrala faktorer för ledarskapet som består av kommunikation, individ uppmärksammande och teknisk kunskap.

The society today is heading towards a digital development and many companies are adopting a more digital way of working. The working procedures used in the industry of real estate inspections are in a need of modernization to keep up with the society’s rate of development. Thus, to be able to satisfy the requirements from both the customers and the new generation of surveyors, new tools to perform more efficient inspections need to be developed. The purpose of this study is to examine if real estate inspections, primarily pre-purchase inspections, can be performed more efficient with the use of a digital tool. The study covers the work from the ocular inspection to the post-processing work with the documentation. At first, the study mapped out all the available solutions for digital documentation. A digital tool was chosen to be tested during two pre-purchase inspections. Thereafter, the surveyor’s way of working was compared with a digital way of working. The comparison included differences in the working process, efficiency, and the post processing work. The digital tool could then be evaluated, and improvements were suggested. The study was concluded by a qualitative interview study where people working in the industry of real estate inspections answered nine questions about digital development to increase the comprehension for their personal thoughts and experiences of the subject. The results showed the largest difference between a digital way of working compared to working with paper and pen, was during the post-processing work with the documentation. A digital tool removes unnecessary steps, such as transferring handwritten notes to digital form, which in turn alleviates the workload. Furthermore, it is important that a digital tool is user friendly and flexible, to ensure that the facts about the house are easily collected. Many of the respondents from the interviews were positive to and understood the digital development in their line of business. Most of the responders had also a motivation to develop their skill in digitalization. In conclusion, this study shows that there exists an interest to develop the inspections of real estate and an aim towards a more modern work procedure. Alas, there is more work to be done to make the digital tools competitive to the traditional tools. The area of business is small which unfortunately leads to a limited development. By cooperation between companies and by listening to the professionals in the line of business, the digital development can achieve greater progress. / Dagens samhälle går en digital utveckling till mötes och många verksamheter ansluter sig till ett mer digitalt arbetssätt för att följa med i utvecklingen. Arbetsmetoderna som fastighetsbesiktningsbranschen idag använder sig av kan behöva moderniseras för att kunna hänga med i samhällets utvecklingstakt. För att möta både kunders och den nya generationen besiktningsmäns behov behöver nya verktyg utvecklas för att kunna utföra effektivare besiktningar. Den här studien syftar till att undersöka om fastighetsbesiktningar, främst överlåtelsebesiktningar, kan göras effektivare genom användandet av ett digitalt hjälpmedel. Undersökningen sträcker sig från arbetet med den okulära besiktningen till efterarbetet med dokumentationen. Verkställandet av studien gjordes genom en kartläggning av befintliga lösningar för digital dokumentation. Genom noggrann överläggning valdes ett av de digitala hjälpmedlen ut för att testas vid två överlåtelsebesiktningar. Fortsättningsvis gjordes en jämförelse mellan besiktningsmannens arbetssätt och ett digitalt arbetssätt med det valda hjälpmedlet på arbetsgång, effektivitet samt skillnad i efterarbete med dokumentationen. Det digitala hjälpmedlet kunde sedan utvärderas och förslag till förbättringar och önskvärda egenskaper kunde tas fram. Studien avslutades med en kvalitativ intervjustudie där yrkesverksamma inom branschen fick svara på nio frågor om digital arbetsutveckling för att öka förståelsen för deras personliga tankar och upplevelser kring ämnet. Resultatet visade att den största skillnaden mellan ett digitalt arbetssätt och ett arbetssätt med papper och penna upplevdes under rapportskrivandet. Ett digitalt hjälpmedel tar bort onödiga moment, som exempelvis dubbelarbete genom överföring av redan skrivna anteckningar till dator, som stjäl dyrbar tid. Vidare är det tydligt att det digitala hjälpmedlet ska vara användarvänligt och flexibelt för att utan svårigheter kunna samla fakta om huset som ska besiktigas. Resultatet av intervjustudien visade att majoriteten av de tillfrågade var positiva till och förstod behovet av digital arbetsutveckling. De flesta hade dessutom en vilja att öka sina kunskaper inom digitalisering. Konklusionen är att studien visar att det finns en vilja att utveckla praktiken gällande besiktningar och gå mot ett modernare digitalt arbetssätt, men att det är en bit kvar att gå för att göra dagens digitala hjälpmedel attraktiva för branschens besiktningsmän. Utvecklingen är begränsad av att verksamhetsområdet är litet. Med samarbete företag sinsemellan och genom att lyssna på dem som är yrkeskunniga i branschen kan den digitala utvecklingen åstadkomma större framsteg.

Psykisk ohälsa är ett utbrett problem i det svenska samhället. En möjlig delförklaring till detta kan vara bristen på utrymme för existentiella frågor i vården såväl som i samhället i stort. På senare tid har existentiella dimensioner av hälsa uppmärksammats allt mer. Det digitala Livsstilsverktyget är utformat för att främja hälsa ur ett holistiskt och existentiellt perspektiv. Denna studie syftade till att undersöka användares upplevelser av existentiell hälsa i relation till Livsstilsverktyget. Sex användare intervjuades och materialet analyserades genom en induktiv tematisk analys. Analysen resulterade i tre teman: Hitta sin egen väg, Omvärderade förhållningssätt och Att vila i något större. Upplevelser av existentiell hälsa i relation till Livsstilsverktyget berörde ökad självkännedom, förändrade förhållningssätt till sig själv och sin omvärld, närvaro i livet och utforskande av andlighet. / Mental illness is a widespread problem in the Swedish society. A partial explanation for this could be the lack of space for existential questions in healthcare and in society as a whole. Recently there has been an increased recognition of existential dimensions of health. The digital lifestyle-tool Livsstilsverktyget is designed to promote health from a holistic and existential perspective. This study aimed to examine users' experience of existential health in relation to Livsstilsverktyget. Six users were interviewed and the material was analyzed through an inductive thematic analysis. The analysis resulted in three themes: Finding one’s own way, Reassessed approaches and To rest in something bigger. Experiences of existential health in relation to Livsstilsverktyget included increased self-awareness, changed approaches to oneself and one's surroundings, presence in life and exploration of spirituality.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och få utökad kunskap om synen på digitalisering hos vårdnadshavare till barn i förskolan. Genom 17 utformade enkätfrågor med både öppna och slutna svarsalternativ har detta genomförts. Resultaten har analyserats genom tematisk analys och med utgångspunkt i centrala tankar och begrepp från systemteorin. Resultatet visade att de flesta av de deltagande vårdnadshavarna upplever att det finns fördelar och möjligheter med digitalisering i förskolan, särskilt i ett framtidsperspektiv och som komplement till undervisning, lärande och det analoga. Samtidigt framgick att vårdnadshavarna också kunde se risker och nackdelar, där oro främst riktades mot faktorer som mindre tid till fysisk aktivitet och interaktion samt att barn lämnas ensamma med digitala verktyg. Det framkom även att ett övervägande antal av vårdnadshavarna inte upplever sig ha inflytande i förskolans arbete med digitalisering, men att flera å andra sidan inte känner ett behov av att ha det. Slutsatserna som dragits från insamlad data är att vårdnadshavares syn på digitalisering i förskolan och inflytande inte innefattar enkla svar på vad som kan förstås som rätt eller fel, bra eller dåligt, positivt eller negativt, utan det är mer invecklat än så. / The purpose of this study has been to investigate and gain increased knowledge about the view of digitization among guardians of children in preschool. Through 17 designed survey questions with both open and closed answer options, this has been carried out. The results have been analyzed through thematic analysis and based on central ideas and concepts from systems theory. The results showed that most of the participating guardians feel that there are advantages and opportunities with digitization in the preschool, especially in a future perspective and as a complement to teaching, learning and analog. At the same time, it appeared that the guardians could also see risks and disadvantages, where concern was mainly directed at factors such as less time for physical activity and interaction and that children are left alone with digital tools. It also emerged that a majority of the guardians do not feel that they have influence in the preschool's work with digitization, but that several, on the other hand, do not feel a need to have it. The conclusions drawn from the collected data are that guardians' views on digitization in preschool and influence do not include simple answers to what can be understood as right or wrong, good or bad, positive or negative, it is more complicated than that.

As society constantly develops and becomes increasingly digitized, the demands on digital competence also increase. This also applies to schools, where teachers play a central role in integrating digital learning resources into teaching. Teachers need to have a good understanding of digital technology and be able to use it effectively to help students achieve their learning goals. The purpose of this study is therefore to investigate whether professional primary school teachers feel that their teacher training has contributed to sufficient digital competence to be able to integrate digital tools in mathematics teaching. By focusing on aspects such as the teachers' age, university and graduation year, it is also analyzed whether these factors play a significant role for the teachers' digital competence in relation to their teacher education. To fulfill this purpose, a web-based survey was carried out and sent out to primary school teachers around Sweden. The responses from the survey were analyzed using the DigCompEdu framework. The results showed that most teachers in the study do not feel that their teacher training has contributed to increasing their digital competence and many wished that they had had more training. It also emerged that age, university and year of graduation are not decisive factors for teachers' digital competence, but that they can influence it. Many respondents pointed to attitude and interest as more important factors for increasing digital competence. The study also shows the importance of further education after completing teacher training, in order to develop one's digital competence and always be up-to-date in today's society. / I takt med att samhället ständigt utvecklas och blir alltmer digitaliserat, ökar också kraven på digital kompetens. Detta gäller även inom skolans värld där lärare spelar en central roll i att integrera digitala lärresurser i undervisningen. Lärarna behöver ha en god förståelse för digital teknik och kunna använda den på ett effektivt sätt för att hjälpa eleverna att uppnå sina lärandemål. Syftet med denna studie är därför att undersöka om yrkesverksamma lågstadielärare upplever att deras lärarutbildning har bidragit till tillräcklig digital kompetens för att kunna integrera digitala verktyg i matematikundervisningen. Genom att fokusera på aspekter som lärarnas ålder, lärosäte och examensår analyseras även om dessa faktorer spelar en betydande roll för lärarnas digitala kompetens i relation till deras lärarutbildning.  För att uppfylla detta syfte genomfördes en webbaserad enkät som skickades ut till lågstadielärare runt om i Sverige. Svaren från enkäten analyserades genom ramverket DigCompEdu. Resultatet visade att de flesta lärare inte anser att lärarutbildningen har bidragit till att öka deras digitala kompetens och många hade önskat mer utbildning. Det framgick även att ålder, lärosäte samt examensår inte är avgörande faktorer för lärares digitala kompetens, men att de kan påverka. Många respondenter pekade på attityd och intresse som viktigare faktorer för att öka den digitala kompetensen. Studien visar även på vikten av vidareutbildning efter avslutad lärarutbildning, för att utveckla sin digitala kompetens och alltid vara uppdaterad i dagens samhälle.

Sammanfattning Detta arbete handlar om i vilka lärsituationer lärare upplever språkbarriärer hos andraspråkselever i matematikundervisningen. Studien handlar även om att undersöka vilka strategier lärare använder sig av för att stötta andraspråkselever när språkbarriärer uppstår. Vidare är vi intresserade av att undersöka hur lärare ser på att digitala verktyg kan stötta när språkbarriärer uppstår i matematikundervisningen för andraspråkselever. Denna studie är baserad på två teoretiska koncept, scaffolding och den didaktiska triangeln. Studien undersöker vart i den didaktiska triangeln som språkbarriärer uppstår samt vilka delar som lärare använder för att stötta eleverna. I studien genomförs det kvalitativa intervjuer med lärare på låg- och mellanstadiet som undervisar i matematik och har andraspråkselever i klassrummet.   Genom att undersöka lärarens syn på språkbarriärer kom vi fram till att lärarna upplever språkbarriärer i sin matematikundervisning. Lärarna använder sig av flertalet strategier för att stötta sina elever, däremot skiljde sig inte stöttning markant mellan andraspråkselever och elever med svenska som modersmål. Lärarna ansåg att digitala verktyg var stöttande för andraspråkselever, främst vid översättning. Resultatet visade att lärare ofta justerade sin framställning av innehållet eller stärkte sin interaktion med eleven för att stötta andraspråkseleverna när språkbarriärer uppstår. Studien visar även att lärare upplever digitala verktyg som stöttande men att utbudet är bristfälligt gentemot andraspråkselever. Nyttan med vår studie är att den kan bidra med kunskaper om hur lärare kan stötta andraspråkselever i matematikundervisningen. Studien synliggör vart språkbarriärer uppstår samt vart stöttningen sker från lärarna. Vårt intresse var att uppmärksamma vilka strategier lärarna använder och om digitala verktyg kan vara ett hjälpmedel när språkbarriärer uppstår i matematikundervisningen.    Nyckelord: Andraspråkselever, språkbarriärer, digitala verktyg, strategier, stöttning / Abstract This work is about in which learning situations teachers experience languages barriers with second language learners in mathematics education. The study also aims to investigate the strategies teachers use to support second language learners when languages barriers arise. Furthermore, we are interested in exploring whether teacher sees that digital tools can support second languages learners when languages barriers arise in mathematics education. Based on two theoretical concepts, scaffolding and the didactical triangle this study. The study examines where in the didactic triangle languages barriers arise and which parts teachers use to support their students. Qualitative interviews were conducted with teachers in primary school who teach mathematics and have second language learners in their classrooms.  By examining teachers´ view of languages barriers, we found that teachers do experience languages barriers in their mathematics teaching. Teachers use several strategies to support their students, but this support does not differ noteworthy between second languages learners and students with Swedish as their mother tongue. Teachers find digital tools supportive for second language learners, mainly for translation. The study showed that teachers often adjust their presentation of the content or strengthened their interaction with the student to support second language learners when language barriers arise. The study also shows that teachers perceive digital tools as supportive, but the range of available tools is insufficient for second language learners.  Our study is that it can contributes with knowledge about how teachers can support second language learners in mathematics education. The study makes visible where languages barriers arise and where support is provided by teachers. Our interest was to draw attention to the strategies teachers use and whether digital tools can be helpful when languages barriers arise in mathematics education.      Keywords: Second language learners, languages barriers, digital tools, strategies, support

Det framgår tydligt i förskolans styrdokument att förskollärare ansvarar för att varje barn ska använda digitala verktyg i samband med utveckling och lärande. Studiens syfte är att undersöka förskollärares uppfattningar beträffande användandet av digitala verktyg som ett arbetssätt i förskolan. Exempelvis undersöks vilka möjligheter och hinder förskollärare ser med anledning av införandet av digitala verktyg i förskolan. Studien har en kvalitativ design med halvstrukturerade intervjuer med förskollärare som analyserats med tematisk analys. Resultatet visar att förskollärarna är väl medvetna om sitt ansvar för att stimulera utveckling och lärande i samband med digitala verktyg. Trots sitt givna ansvar upplever förskollärarna en kunskapsbrist vilket medför att digitala verktyg på förskolan stundtals används utan tydligt syfte. För att kunna nå förskolans läroplansmål om att stimulera barns digitala utveckling efterlyser förskollärarna mer utbildning om hur de digitala verktygen ska användas. / It is clear from the preschool's governing document that preschool teachers are accountable for each child’s use of digital tools in connection with development and learning. The purpose of the study is to investigate preschool teachers' perceptions regarding the use of digital tools as a way of working in preschool. For example, it is examined what opportunities and obstacles preschool teachers see as a result of the introduction of digitalization in preschool. The study has a qualitative design with semi-structured interviews with preschool teachers that have been analyzed with thematic analysis. The results show that preschool teachers are aware of their responsibility to stimulate development and learning in connection with digital tools. Despite their given responsibility, the preschool teachers experience a lack of knowledge, which means that digital tools at the preschool are used without a clear purpose. To achieve the preschool's curriculum goal of stimulating children's digital development, preschool teachers are calling for more education on how to use the digital tools.

In today's society, the use of digital tools and social media is increasing. Therefore, we want to study how preschool teachers express their use of digital tools, and how they describe a source-critical approach in relation to children's usage of information communication technology (ICT). Semi structured interviews have been conducted to collect data. A qualitative analyse based on socio-cultural and a media pedagogical approach, focusing on a source-critical perspective was conducted. Preschool teachers establish that digital tools and ICT are complementary to the analogue. The results show that similar digital tools are available at the studied preschools. Further, how preschool teachers discuss the purpose of and how digital tools were used was congruent.  A projector was for example used to create imaginary worlds for intra-active play. Tablets and computers are supposed to be used to play educational games, read fairy tales, listen to music, take photos and document. The preschool teachers work conscious to plant a seed that enable the children’s source critical ability to grow. This is based on a conscious critical source use when it comes to digital tools and ICT. / I dagens samhälle ökar användandet av digitala verktyg och sociala medier. Därför vill vi undersöka hur förskollärare beskriver att de använder digitala verktyg, och hur de beskriver ett kritiskt förhållningssätt i relation till barnens användning av Information- och kommunikationsteknik (IKT). En kvalitativ metod har använts för att kunna svara på syftet. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet med ett mediepedagogiskt, samt källkritiskt förhållningssätt. Genom semistrukturerade intervjuer har ett resultat uppnåtts. I resultatet framgick det vilka digitala verktyg som finns på de olika förskolorna, samt hur förskollärare resonerar kring hur och vad de använder de digitala verktygen till. De digitala verktygen används främst till att projektera på väggen för att skapa olika lekvärldar. Surfplattor och datorer används mest till att spela kunskapsspel, läsa sagor, lyssna på musik, samt att fota och dokumentera. Digitala verktyg och IKT bör användas som ett komplement till den vardagliga undervisningen och ska inte ta över de analoga verktygen. Förskollärarna arbetar medvetet för att så ett frö som möjliggör för barnens källkritiska förmåga till att växa. Detta bygger på en kritisk medvetenhet kring källanvändning när det kommer till digitala verktyg och IKT.

Problem statement: How can a digital platform be designed to become an alternative to the brokerage profession and at the same time be beneficial for sellers? What problems can there be for stakeholders with a digitized platform in a housing business? Purpose: The purpose of this study is to find out how a digitized platform can be designed for sellers and brokers. We will also investigate whether it can possibly lead to a more cost-effective and smoother process in a digital world. Through increased understanding, we will see what opportunities and problems emerge and what a future digital brokerage world can look like Method: A qualitative and a quantitative survey was conducted to get answers to the study's questions from both brokers 'and sellers' perspectives. With the help of semi-structured interviews, empirical data has been collected through telephone interviews. Empirical data has also been collected through survey questions that previous sellers have answered. Conclusion: The real estate service can currently be partially digitized through administration and digital tools that either replace or supplement the existing services. A few more parts of the process may be digitized in the future, but changes in laws and regulations are needed to make this possible. The human factor that exists in the personal meetings between the parties and the security it provides shows the importance of having an impartial advisor throughout the process, which is so important that it can not be replaced by digital solutions at the moment. / Problemformulering: Hur kan en digital plattform utformas för att bli ett alternativ förmäklaryrket och samtidigt vara fördelaktigt för säljarna? Vilka problem kan finnas förberörda parter med en digitaliserad plattform i en bostadsaffär? Syfte: Syftet med den här studien är att ta reda på hur en digitaliserad plattform kan utformasför säljare samt mäklare. Vi ska även undersöka om det eventuellt kan leda till enkostnadseffektivare och smidigare process i en digital värld. Genom ökad förståelse kommervi se vilka möjligheter och problem som växer fram och hur en framtida digital mäklarvärldkan se ut. Metod: En kvalitativ och en kvantitativ undersökning utfördes för att få svar på studiensforskningsfrågor utifrån både mäklare och säljares perspektiv. Med hjälp avsemistrukturerade intervjuer har empirisk data samlats in genom telefonintervjuer. Empiriskdata har även samlats in genom enkätfrågor som tidigare säljare fått svara på. Slutsats: Fastighetsmäklartjänsten kan i dagsläget delvis digitaliseras genom administrationoch digitala verktyg som antingen ersätter eller kompletterar de befintliga tjänsterna.Ytterligare några delar i processen kan i framtiden komma att digitaliseras men de behövsförändringar i lagar och regler för att möjliggöra det. Den mänskliga faktorn som finns i depersonliga mötena mellan parterna och tryggheten det ger visar på vikten av att ha en opartiskrådgivare genom hela processen vilket har så pass hög vikt att den idag inte kan digitaliserasbort.