La prépondérance des outils numériques dans l’espace communicationnel revèle l’enjeu de leurs utilisations éfficientes pour les acteurs de la société dans leurs stratégies d’expression et d’influence. Ce travail propose une exploration au coeur de l’univers d’un de ces outils (le blog) pour une compréhension de son fonctionnement en vue de dégager les potentialités stratégiques de son utilisation par un acteur particulier de la société: l’Église catholique de France. La première partie de cette recherche a consisté à expliciter les différents concepts qui ont été mobilisés : l’intelligence stratégique, le blog, et la notion de participation à des débats de société. Cette étape de définition s’est avérée nécessaire car, elle nous a permis, par notre définition de l’intelligence stratégique, de choisir l’angle suivant lequel, nous avons conduit la présentation du concept du blogs. La seconde partie de notre travail présente progressivement l’émergence de l’intelligence stratégique dans le cadre de la révision de la loi de bioéthique de l’Église catholique. Dans cette présentation, nous avons explicité les particularités (la diversité, la fugacité et la complexité) d’un terrain d’étude comme la blogosphère catholique. Ces particularités nous ont amené à l’adoption d’une méthode de sélection de blogs faisant référence à Google, et à une technique d’archivage dynamique des blogs. Par la suite nous avons essayé d’appréhender cette blogosphère catholique, par une explicitation de l’organisation et du fonctionnement institutionnel de l’Église catholique. / The Ascendancy of digital tools in the domain of communication reveals the importance of their efficient use for social actors in their strategies of expression and influence. This study proposes an exploration into the heart of the universe of one of these tools (the blog) to understand it’s function in order to identify potential strategic use by a specific actor in society: the Catholic Church in France. The first part of this research consisted in clarifying the various concepts used: strategic intelligence, the blog, and the notion of participating in social debates. This definition phase proved to be necessary, because it allowed us, by using our definition of strategic intelligence, to choose the approach from which the concept of blogs would be presented. The second part of our study gradually shows the emergence of strategic intelligence regarding the revision of bioethical laws in the Catholic Church. In this study, we explain the specificities (diversity, fugacity and complexity) for a field of study such as the Catholic blogosphere. These features have led us to adopt a method of selecting blogs referenced by Google, and to a technique of dynamic archiving of blogs. Subsequently we have tried to approach this Catholic blogosphere, by clarifying the organization and institutional functioning of the Catholic Church.

El objetivo de esta investigación es identificar cuáles son las principales competencias laborales que los empleadores de medios digitales valoran en los futuros publicistas. Validar desde el punto de vista de estos empleadores de agencias publicitarias si es que los futuros publicistas cuentan con las habilidades requeridas de acuerdo al mercado laboral actual. De este modo analizaremos los ejes de la publicidad digital, la evolución de las agencias publicitarias, la formación digital de educación superior y las competencias laborales. Estas nos darán claridad sobre el contexto actual de las habilidades y desempeño de publicistas de la Universidad Peruana de Ciencias Aplicadas en sus áreas laborales.  Los empleadores identificaran cuales son las herramientas imprescindibles las cuales un publicista debe manejar para lograr las competencias las cuales ellos valoran como necesarias para un futuro publicista de medios digitales. / The objective of this research is to identify what are the main job competencies that digital media employers’ value in future advertisers. Validate from the point of view of these advertising agency employers if the future advertisers have the required skills according to the current job market. In this way, we will analyze the axes of digital advertising, the evolution of advertising agencies, digital higher education training and job skills. These will give us clarity about the current context of the skills and performance of publicists from the Peruvian University of Applied Sciences in their work areas. Employers will identify what essential tools an advertiser must use to achieve the skills they value as necessary for a future digital media advertiser. / Trabajo de investigación

Efter genomförd nulägesanalys kunde vi konstatera att det fanns ett behov och en önskan hos fritidshemslärarna att utveckla undervisningen med digitala verktyg. Utvecklingsarbetet syftade således till att utveckla undervisningen kring digitala verktyg samt att bidra till elevernas och lärarnas kunskapsutveckling genom digitala verktyg. Arbetet grundades på aktionsmodellen i planering, agerande, observation och reflektion. Arbetets utgångspunkt till att utgå ifrån elevernas och lärarnas intressen i hur varje aktion genomfördes, detta för att få en meningsfullhet och motivation i att genomföra uppgiften. Resultatet i aktionerna varierade beroende på elevernas innehåll i filmerna. Ett innehåll i till exempel musikvideo kunde mynna ut i ett lärande kopplat till dans och samarbete medan ett innehåll i legobygge visade på abstrakta färdigheter som tålamod. Lärarnas projekt skiljde sig en del från elevernas i exempelvis fokus. Lärarna lade mer fokus vid filmskapandet och att innehållet skulle anpassas därefter medan eleverna utgick från innehållet. Efter genomförda intervjuer visade lärarna på en utvecklad kompetens i området samt en nyfunnen vilja i att arbeta med digitala verktyg. Med utgångspunkt från resultatet kan ett sådant projekt med specifikt filmskapande utveckla undervisningen utifrån lärarnas perspektiv samt bidra till elevernas lärande genom motivation och meningsfullhet. / After conducting the current situation analysis, we were able to find that there was a need and a desire of the teachers to develop the teaching with digital tools. Thus, the development-oriented project aimed to develop the teaching with digital tools and contribute to the students' and teachers' konwledge through digital tools. The work was founded on the action-model in planning, action, observation and reflection. The starting point of the work is to take into account the interests of the students and the teachers in how each action was carried out, in order to gain a meaningful and motivation in carrying out the task. The results of the actions varied depending on the students' content in the films. Content in music videos, for example, could culminate in a learning linked to dance and collaboration, while content in lego building showed abstract skills as patience. The teachers' projects differed somewhat from the students'. The teachers put more focus on filmmaking and that the content would be adapted accordingly, while the students' focus was based on the content. After the interviews, the teachers showed a developed competence in the area as well as a newfound will to work with digital tools. Based on the result, such a project with specific filmmaking can develop teaching from the teachers 'perspective and contribute to students' learning through motivation and meaningfulness.

Dagens globaliserade samhälle är sammankopplat bl.a. via den digitala tekniken, vilket bidrar till utvecklingen av individens språk och kommunikationsförmåga. Dagens barn utvecklar sitt engelska språk och digitala kompetenser i skolan men även utanför genom interaktion via sociala medier och spelifiering. Detta faktum stärks såväl av tidigare forskning som presenteras i denna studie, som av de intervjuade lärarna som också presenteras här. Den sociokulturella teorin och multiliteracitet-teorin (multiliteracies) anses vara relevanta i denna studie eftersom båda anses bidra till elevers utveckling av språket, kommunikationsförmågan samt digitala kompetenser.   Syftet med denna studie är att undersöka hur engelsklärare som undervisar i årskurs 4–6 ser på implementering av digitala verktyg i engelskundervisningen, vilka fördelar och nackdelar kan det finnas enligt lärare samt vilka konkreta digitala verktyg som används. Denna studie vilar på den kvalitativa ansatsen. Den är viktig eftersom fokuset ligger på individens personliga tankar, idéer samt resonemang kopplad till språkinlärning och digitala verktyg. För att få svar på studiens frågeställningar användes semistrukturerade intervjuer.   Resultatet visar att engelsklärarna är positivt inställda till digitaliseringen och de använder olika digitala verktyg i sin engelskundervisning men även i andra ämnen dagligen. Dock visar studien att lärarna efterfrågar fortbildningar inom engelskan kopplade till digitala verktyg, bl.a. hur vissa andra program, hemsidor samt appar som lärarna inte har använt kan implementeras i engelskan för att stärka elevernas språkinlärning. De digitala verktygen som används är oftast filmer, musik, kunskapsspel, där Youtube, SLI, British Council Kids/Teens, Elevspel, Bingel och Kahoot används som mest. Dock anser de flesta engelsklärarna i studien att papper och penna inte bör bytas ut mot digitala verktyg, utan digitala verktyg är och bör vara ett komplement i språkundervisningen.

El objetivo de nuestra idea de negocio se apoya en satisfacer las necesidades que existen actualmente en el rubro de la educación en nuestro país ya que, por la coyuntura presente causada por la pandemia del COVID-19, varios centros educativos se vieron en la necesidad de permanecer cerrados y enfocar en promover una educación de forma virtual. El sistema de educación se ha adaptado de manera abrupta y ha manifestado que tanto los alumnos como el profesorado no están capacitados para recibir y adoptar educación a distancia de calidad respectivamente. Por esta razón, se busca que mediante los cursos que ofrece Kusqa, se pueda entender de forma sencilla la importancia que tienen las herramientas digitales en la educación hoy en día y el aprendizaje de estas para poder desarrollar conocimientos y destrezas en este ámbito. Por otra parte, los indicadores financieros que presenta el alcance del proyecto apuntan a que Kusqa es rentable en el tiempo, ya que el Valor Actual Neto (VAN) es de S/.168,562, por lo que el negocio es viable y generará un rendimiento. También, la Tasa Interna de Retorno (TIR) que nos ofrece esta inversión es de un 65%. Por último, el tiempo de recupero de la inversión (PRD) es de 2.45 años (3 años aproximadamente). / The objective of our business idea is based on satisfying the needs that currently exist in the field of education in our country since, due to the current situation caused by the COVID-19 pandemic, several educational centers needed stay closed and focus on promoting an education virtually. The education system has adapted abruptly and has shown that both students and teachers are not trained to receive and adopt quality distance education, respectively. For this reason, it is sought that through the courses offered by Kusqa, it is possible to understand in a straightforward way the importance of digital tools in education today and the learning of them to develop knowledge and skills in this area. On the other hand, the financial indicators presented by the scope of the project indicate that Kusqa is profitable over time since the Net Present Value (NPV) is S /.168,562, so the business is viable and will generate a return. Also, the Internal Rate of Return (IRR) offered by this investment is 65%. Finally, the payback time (PRD) is 2.45 years (3 years). / Trabajo de investigación

Den digitala utvecklingen pågår i samhället i stort. Revisionsbranschen är en bransch som är i förändring till följd av digitaliseringen. Digitaliseringen tar bland annat uttryck i form av olika digitala verktyg som kan användas i revisionsprocessen. Syftet med digitala verktyg är att förenkla revisionsprocessen och effektivisera. Studiens syfte är att göra en jämförelse mellan hur stora och små byråer använder sig av digitala verktyg i revisionsprocessen. I syfte att göra en jämförelse valdes en kvalitativ metod. Studiens empiri samlades in genom intervjuer av revisorer från stora och små byråer. I samband med studien framfördes tidigare forskning, definition av viktiga begrepp samt den institutionella teorin, TOE ramverket och diffusion of innovation som tillsammans utgjorde studiens teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen har använts för att analysera studiens empiri. Empirin pekar på att stora och små byråer använder digitala verktyg på liknande sätt i revisionsprocessen. De digitala verktygen används på liknande sätt och ofta i samma delar av revisionsprocessen. Granskningen är den delen där samtliga revisorer i studien har mest nytta av digitala verktyg. Digitala verktyg effektiviserar revisorns arbete och på så sätt kan revisorn fokusera på mer komplexa delar av revisionen. Skillnaden ligger i vilka digitala verktyg som används där små byråer tenderar att köpa in externa digitala verktyg medan stora byråer utvecklar egna. Det är också tydligt att digitala verktyg utgör en viktig del i revisorns dagliga arbete. / Digitalization affects society in an extensive manner and the audit profession is no exception. Auditing is changing as a result of digitalization. The digitalization in audit expresses itself through different digital tools that can be used in the audit process. Digital tools aim to simplify and make the audit process more efficient. The purpose of the study was to compare how large and small audit firms use digital tools in the audit process. A qualitative method was chosen in order to research the area. The empirical findings of the study was developed by interviewing auditors from large and small audit firms. Previous literature along with definitions of key concepts and theories such as institutional theory, TOE framework and diffusion of innovation were described in conjunction with the study in order to create a theoretical framework. The theoretical framework was used to analyze the empirical findings of the study. The digital tools are being used in a similar way and often in the same parts of the audit process. According to the study, digital tools are most useful in the reviewing phase of the audit process. Digital tools increase the efficiency of the audit and it allows the auditor to complex parts of the audit. The difference is in which digital tools are being used where small firms tend to buy external digital tools while large firms develop their own digital tools. It is also clear that digital tools are an important part of the auditor’s daily work.

The digitalization of the school has led to teachers increasingly using digital tools in their teaching of mathematics. In comparison with other subject, however, mathematics sees the least use of digital tools. Teachers pedagogical awareness and knowledge of how they can use digital tools affects how they use digital tools for formative feedback. In the study 9 teachers working with years 4-6 from 3 different schools have been interviewed. The purpose of the study has been to investigate how teachers experience the feedback and how the feedback is affected in student work with mathematics assignments. The purpose was also to bring forward advantages and disadvantages teachers experience with digital mathematics assignments. To examine this, the data was analyzed based on the feedback theory The Power of Feedback (Hattie & Timperley, 2007). The results show the digital mathematics assignments are seen to have both advantages and disadvantages to feedback that contributes to the development of students' knowledge. This is partially affected by the teacher's choice of assignments as well as how actively the teachers are working to give students feedback. It is also apparent that there is a need to both develop teacher's knowledge of how to use digitial mathematics assignments and to develop already existing programs to facilitate a more formative teaching. / Skolans digitalisering har lett till att lärare allt mer använder digitala verktyg i matematikundervisningen. Användningen av digitala verktyg är dock lägst i jämförelse med övriga ämnen. Lärarnas pedagogiska medvetenhet och deras kunskap om digitala verktyg påverkar hur de digitala verktygen används för formativ återkoppling. I studien har 9 lärare som arbetar i årskurs 4–6 från tre olika skolor intervjuats. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare upplever återkopplingen och hur återkopplingen påverkas vid elevarbete med digitala matematikuppgifter. Syftet var även att lyfta fram fördelar och nackdelar som lärarna upplever med digitala matematikuppgifter. För att undersöka detta analyserades data utifrån återkopplingsteorin The Power Of Feedback (Hattie & Timperley, 2007). Resultatet visar att digitala matematikuppgifter både anses ha fördelar och nackdelar för återkoppling som bidrar till elevernas kunskapsutveckling. Detta påverkas dels av lärarens val av uppgifter samt hur aktivt lärarna arbetar för att eleverna ska få återkoppling. Det framgår även att det finns ett behov av att utveckla både lärares kunskap om användningen av digitala matematikuppgifter och de redan befintliga programmen för att möjliggöra en mer formativ undervisning.

The aim of this study is to examine in what ways civics teachers perceive digitalization as a means of efficiency in perspectives mainly revolving the teachers’ organization. By conducting interviews with five teachers educating within civic studies, the aim is to collect data about a perceived reality, rather than a factual state. Hence the following essay focuses on a qualitative approach, rather than a quantitative. The interviews were conducted over the internet as a result of the raging pandemic, Covid-19. By including the neoliberal marketing model of New Public Management as the theoretical framework in the analysis, the purpose is to illuminate the difficulties of steering a dynamic organization with quantitative values. The result showed that teachers were generally pessimistic about the inclusion of digital tools within both the administration and the classroom. All of the interviewed teachers worked with digital tools, but in different extent and with varied competence. The work with digital tools was well established in both administration and classroom. Teachers believed the digital tools could be used as means of efficiency, but that would require a more pragmatic approach, from developing the tools, to implementing them. Teachers mainly believed digitalization to increase the workload. The conclusion is that the downside of including digital tools overweighed the upside. The main issues teachers mentioned included indirect threats to teacher autonomy and student equality. These threats sprung out of the economic efficiency teachers believed digitalization to muster. Digitalization could be used as means to create efficiency in teaching and administration, however, not when schools are steered by a neoliberal market fundamentalism. Questions rose on how the teachers’ education prepare its students for working within this reality, and how the style of teaching could adapt to the increased opportunities digital tools provide. Furthermore, considering the current state of the world with an on-going pandemic, how will the attitudes towards digital tools and digitalization be in a near future?

Vårt samhälle blir allt mer digitaliserat, vilket även leder till att skolan blir mer digitaliserad i form av bland annat digitala läromedel och att många elever har varsin dator eller surfplatta. En intressant aspekt är hur den digitala läsningen påverkar elevernas läsning och om det finns en skillnad mellan traditionell och digital läsning. Syftet med denna studie är därför att genom en mixed method undersöka vilka uppfattningar elever har om traditionell och digital läsning. Forskningsfrågorna handlar om vilket av traditionell och digital läsning eleverna använder sig av mest, vilket av de två sätten att läsa som de föredrar och slutligen vilka skillnader mellan traditionell och digital läsning de uppfattar. Detta har gjorts genom en mixed method där den kvalitativa delen i studien har inspirerats av fenomenologin. Studien bygger på en sekventiell design och har bearbetats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det är fler elever som dagligen läser på en skärm än i en bok, men det var fler av eleverna som föredrar att läsa i en bok. De största skillnaderna de uppfattar handlar om läsupplevelsen, ögonen och om tillgängligheten. / Our society is becoming increasingly digitalized, which also means that school is becoming more digitalized in the form of, among other things, digital teaching materials and that many students have their own computer or tablet. An interesting question is whether digital reading affects students' reading abilities and whether there is a difference between traditional and digital reading. The purpose of this study is therefore to investigate, through a mixed method, what perceptions students have about traditional and digital reading. The research questions are whether students mostly read traditionally or digitally, which of the two ways of reading they prefer and finally what differences between traditional and digital reading they perceive. This was done through a mixed method where the qualitative part of the study was inspired by the phenomenology. The study is based on a sequential design and has been processed through qualitative content analysis. The results showed that there are more students reading on a screen daily than in a book, but more of the students prefer to read in a book. The biggest differences they perceive are about the reading experience, the eyes, and the accessibility.

Denna studie undersöker hur olika professioner ser på hur lärare genom assisterande teknik kan öka delaktigheten i skolan för elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien bygger på sex semistrukturerade intervjuer och deltagarna består av två specialpedagoger, en speciallärare, en logoped, en IT-pedagog och en forskare inom läs- och skrivsvårigheter samt assisterande teknik. Intervjuerna utgör empirin för studien, vilket har analyserats utifrån delaktighetsaspekterna tillhörighet, tillgänglighet och samhandling. Resultatet av vår analys visar att en elevs tillhörighet främst berör vilken skolform, skola eller klass hen är inskriven i men också huruvida lärare kan skapa möjligheter för en elev att uppleva tillhörighet i en grupp. Resultatet pekar också på att tillgänglighetsaspekten är en övergripande och essentiell del av en elevs delaktighet i skolan och berör bland annat hur lärare genom assisterande teknik kan erbjuda stöd till elever i läs- och skrivsvårigheter att delta i undervisningen. Vidare visar resultatet att tillgänglig assisterande teknik kan möjliggöra för en elevs samhandling, eftersom tekniken kan skapa förutsättningar för eleven att kunna delta och bidra i samma aktiviteter som kamraterna. Studien drar slutsatsen att delaktighet är komplext, men att tillgänglig assisterande teknik kan bidra till att skapa delaktighet för elever i läs- och skrivsvårigheter