Skolverket har som mål att stärka elevers digitala kompetens inom skolväsendet för att främja kunskapsutvecklingen och anser att mer forskning behövs för att se hur elever kan uppnå en hög digital kompetens. För att digitala verktyg ska kunna stötta elevers lärande behöver dessa verktyg utvärderas ur ett elevperspektiv, speciellt för elever med dyslexi som har ett stort behov av digitala verktyg för att uppnå kunskapskraven. När en elev har fått diagnosen dyslexi sätts digitala verktyg in i undervisningen i syfte att underlätta elevens svårigheter, däremot finns det lite forskning som visar på hur elever upplever digitala verktyg i deras undervisning och om de digitala verktygen verkligen stödjer eleverna i deras lärande.Syftet med studien var därför att ta reda på hur digitala verktyg kan främja lärandet för elever med dyslexi sett ur ett elevperspektiv. Genom en kvalitativ forskningsmetod och intervjuer med sex dyslektiska elever från högstadiet och gymnasiet har studien undersökt elevernas upplevelser av digitala verktyg i en skolmiljö. Resultatet från studien visade på att de flesta elever upplevde flera fördelar med digitala verktyg. Ett rättstavningsprogram bidrog till att elever kände flyt i sitt skrivande då de enkelt kunde rätta till grammatiska fel och stavfel. Genom att använda datorn som verktyg för att ta anteckningar kunde elever hänga med i skolan på ett bättre sätt. Läsförståelsen och ordförrådet förbättrades genom att lyssna på böcker med digitala verktyg. Motivationen ökade när elever kände att de utvecklades i deras lärande. Dock upplevde vissa elever även utmaningar med digitala verktyg som kunde hämma deras lärande. Röda undermarkeringar som påvisade felstavningar i ett rättstavningsprogram upplevdes som störande och negativa. Talsynteser med datoriserade röster upplevdes som svåra att förstå. Andra utmaningar som lyftes fram av eleverna var tekniska problem och brist på digital kompetens hos lärare. En lärarens kompetens för att anpassa ett digitalt stöd efter elevers olika behov ansågs som en viktig faktor för elevens lärande. / The National Agency for Education aims to strengthen students' digital competence in the school system to promote student's development of knowledge and believes that more research is needed to see how students can meet a high level of digital competence. For digital tool's ability to support students' learning, these tools need to be evaluated from a student perspective, especially for students with dyslexia who have a great need for digital tools to achieve the knowledge requirements. When a student is diagnosed with dyslexia, digital tools are used in the teaching to alleviate the student's difficulties nevertheless there is little research that shows how students experience digital tools in their education and whether the digital tools support students in their learning.The purpose of the study omitted to find out how digital tools can promote learning for students with dyslexia from a student perspective. Through a qualitative research methodand interviews with six dyslexic students from high school and high school, the study has examined students' experiences of digital tools in a school environment.The results from the study showed that most students experienced several benefits of digital tools. A spelling program helped students feel fluent in their writing because of the easiness of correct grammatical errors and spelling errors. Students could keep up with the school better by using the computer as a tool for taking notes. Reading comprehension and vocabulary were improved by listening to books with digital tools. Motivation increased when students felt that they were developing in their learning. However, some students also experienced challenges with digital tools that could hamper their learning. Students perceived red underscores that indicated misspellings in a spelling program as disruptive and negative. Students perceived speech syntheses with computerized voices as hard to understand. Other challenges highlighted by the students were technical problems and lack of digital competence in teachers. A teacher's competence to adopt digital support to students' different needs was considered a key reason for the student's learning.

Den föreliggande studiens syfte är att undersöka lärare i årskurs 4–6 erfarenheter av att använda multimodala texter i undervisningen samt om det finns en medveten strategi i syftet att använda multimodala texter för att främja elevers läs- och skrivutveckling. För att fullgöra syftet med studien samlades data in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och de som deltog i studierna var behöriga, undervisande lärare i årskurs 4–6. Studiens insamlade data analyse- rades med hjälp av en kategorisering som utformats efter studiens forsknings- frågor. De teoretiska ramar som formulerats för studien har sin grund i den socialsemiotiska teorin, socialsemiotikens multimodala perspektiv såväl som det designteoretiska perspektivet. Resultatet visar att de deltagande lärarna har en liknande positiv syn till multimodala texter. Däremot skiljer det sig åt hur lärarna använder sig av multimodala texter i undervisningen. Resultatet visar på såväl utmaningar som möjligheter i användandet av multimodala texter och samtidigt uttrycker lärarna i studien att multimodala texter är gynnsamma för elevers läs- och skrivutveckling. En återkommande problematik i studien är läroplanens otydlighet av begreppet multimodalitet, vilket kan hämma det multimodala förhållningssättet såväl som det genomtänkta syftet med under- visningen av multimodala texter.

Denna studie syftar till att analysera ledarskapet inom en statlig stadsbyggnadsförvaltning i södra Sverige under pandemin 2021. Baserat på detta syfte har följande frågor formulerats: Hur utspelar sig chefsrollen i en digital arbetsmiljö? Hur uppfattar medarbetarna det digitala ledarskapet? Vad tycker de anställda om att arbeta hemifrån? En kvalitativ fallstudie har genomförts för att besvara dessa frågor, där den huvudsakliga formen för informationsinsamling har varit genom kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer. Resultaten visade att ledarrollen har förändrats i många aspekter sedan pandemin började, särskilt i hur kommunikationen med medarbetare hanteras. Övergången från att arbeta heltid på kontoret till att mestadels arbeta hemifrån har resulterat i en förändring i hur chefer främst hanterar möten och sociala interaktioner. Den sociala sammanhållningen mellan anställda har försämrats, även fast lösningar för att bibehålla den har genomförts. Den allmänna uppfattningen bland alla anställda är att arbeta hemifrån kommer att bli allt vanligare inom arbetsplatsen. Det nämns särskilt att den ökade arbetseffektiviteten och tidsbesparingar, särskilt när det gäller minskad pendling, kommer att göra det svårt att övertyga anställda att återvända till kontoret på heltid. / This study aims to analyze the leadership of a governmental urban planning administration in southern Sweden during the pandemic 2021. Based on this purpose, the following questions have been formulated: How do the managerial role act out in a digital work environment? How do employees perceive that digital leadership? What do employees think about working from home? This qualitative case study has been conducted to answer these questions whereas the main form of information gathering has been through qualitative interviews, with regular employees and managers. The results showed that the leadership role has changed in many aspects since the pandemic began, especially in how the communication between co-workers is handled. The transition from working full-time in the office, to mostly working from home, has resulted in a change in how managers primarily handle meetings and social interactions. It has become more difficult to maintain social cohesion between employees, but measurements to maintain it has been implemented and is something the employees appreciate. That working from home will become increasingly common in public administration is the general perception among all employees. It is particularly mentioned that the gained increased work efficiency and the time savings, especially regarding less commuting, will make it difficult to convince the employees to return to the office on a full-time basis.

Byggbranschen är idag en av få branscher där utvecklingen av digitalisering har gåttlångsamt. En anledning till detta är byggsektorns inställning till förändring eftersom den ansesvara konservativ. Bristen på digitalisering har visat sig medföra konsekvenser som ineffektivproduktivitet och onödiga kostnader.Syftet med studien var först och främst att informera om hur byggbranschen ser ut idag utifråndigitaliseringens synvinkel. Dessutom var målet att bidra med en kartläggning över de digitalaverktyg som används idag i produktionsfasen samt ge en förenklad bild av deras funktioner.Därtill var poängen även att bidra med lösningsförslag på hur byggproduktionen kundeeffektiviseras, detta i form av digitala verktyg som kunde tänkas standardiseras i framtiden.Rapporten har en kvalitativ metod där fokus låg på att kartlägga olika aktörers perspektivinom byggbranschen samt genomföra en informationsrik sökning från litteraturkällor. Detförstnämnda skedde genom enkätundersökningar. Informationen hämtades framförallt frånvetenskapliga rapporter men även artiklar och hemsidor.Resultatet visade att fördelarna överväger nackdelarna, där en hantering av verktygen på rättsätt visade sig ge en ökad produktivitet i produktionsfasen samtidigt som en minskning avbåde kostnad och tid. Nackdelarna beror på ekonomiska skäl i form av dyrainvesteringskostnader och att det krävs en upplärningsperiod. Avgränsningen iexamensarbetet var endast mot digitala verktyg som används i byggproduktion och enkätenbesvarades enbart av personer som jobbar inom Sveriges byggföretag.Slutsatsen som drogs var att digitalisering medför ett flertal positiva egenskaper som kaneffektivisera byggbranschen. / The construction industry is today one of few industries where the development ofdigitalisation has been slow. One reason for this is the construction sector's attitude to changeas it is considered conservative. The lack of digitalisation has been shown to result inconsequences such as inefficient productivity and unnecessary costs.The purpose of this study was to first and foremost inform about what the constructionindustry looks like today from the viewpoint of digitalisation. In addition, the goal was tocontribute knowledge about the digital tools used today in the production phase and provide asimplified depiction of its functions. Furthermore, the point was also to come up with solutionproposals on how construction-production can be made more efficient, this in the form offuture digital tools.The investigation has a qualitative method where the focus was on the perspective of differentpeople in the construction industry and conducting an information-rich search from literaturesources. The former was done with the help of surveys. The information was obtainedprimarily from scientific reports but also articles and websites.The results showed that the advantages outweigh the disadvantages where a handling of thetools in the right way proved to give an increased productivity in the production phase at thesame time as a reduction of both cost and time. The disadvantages are due to financial reasonsin the form of expensive investments and that an education was required. The limitation in theproject was to only cover digital tools used in construction-production and the survey wasexclusively answered by staff working in Sweden's construction sector.The conclusion that was drawn was that digitalisation can lead to a number of positivequalities that can benefit the construction industry.

El sector educativo en el Perú, con la llegada de la pandemia a causa de la COVID-19, generó una fuerte incertidumbre por parte de los docentes por poder seguir entregando la misma calidad educativa, pero de manera remota a través de un dispositivo electrónico, resultando una nueva necesidad en el mercado que debía ser solucionada inmediatamente. Es por tal motivo que Teach Me nace como respuesta para revertir el retroceso dado en el sector educativo y la dificultad de esta nueva modalidad virtual para los docentes. Todo ello, con el fin de ayudar a que los profesores puedan dar una sesión de clase dinámica, atractiva visualmente y apoyada del uso de herramientas digitales para que siga teniendo el potencial de enseñar y desarrollar al estudiante. Este proyecto consta de dos etapas fundamentales que dieron pie a que nuestro proyecto pueda evolucionar y concretar. La primera etapa constó de validar nuestra idea de negocio ante el segmento ya delimitado y expertos, a través de entrevistas; y la segunda requirió la validación de la solución para conocer si realmente nuestro proyecto satisfacía esta brecha en el sector educativo y podía ser viable para su ejecución. Finalmente, concretamos con el desarrollo de Teach Me, una plataforma web orientada a brindar enseñanza a los docentes de manera digital, teniendo como diferencial la creación de una comunidad de expertos docentes, así como el establecimiento de una enseñanza redituable que logre integrar al equipo a los propios usuarios ya suscritos al programa. / The education sector in Peru, with the arrival of the pandemic due to COVID-19, generated a strong uncertainty on the part of teachers to be able to continue delivering the same educational quality but remotely through an electronic device, resulting in a new need in the market that had to be solved immediately. It is for this reason that Teach Me was born as a response to reverse the setback in the education sector and the difficulty of this new virtual modality for teachers. All this, in order to help teachers to give a dynamic class session, visually attractive and supported by the use of digital tools so that it continues to have the potential to teach and develop the student. This project consists of two fundamental stages that led to our project being able to evolve and become concrete. The first stage consisted of validating our business idea with the already defined segment and experts, through interviews; and the second required the validation of the solution to know if our project really satisfied this gap in the education sector and could be viable for its execution. Finally, we concretized with the development of Teach Me, a web platform aimed at providing teaching to teachers in a digital way, having as differential the creation of a community of teaching experts, as well as the establishment of a profitable teaching that manages to integrate the team to the own users already subscribed to the program. / Trabajo de investigación

Bakgrund: Bygg- och anläggningsbranschen är en bransch som bland annat bygger ut bredband. I Sverige, såväl som inom EU, har omfattande mål satts för bredbandsutbyggnad inom de närmsta åren. Detta ställer krav på branschen, specifikt att de måste digitaliseras för att kunna effektivisera sitt arbete, vilket de fått kritik för att ha varit långsamma med. Detta fenomen undersöks i denna studie genom att iaktta anammandet ett digitalt verktyg utifrån TOEramverket. Det är ett ramverk som är lämpat för att analysera vad som motiverar implementering och anammande av en ny teknologi. Syfte: Studiens syfte är att bidra med ökad förståelse för bolag verksamma inom anläggning vad gäller implementering och anammande av digitala verktyg, utifrån en teknologisk, organisatorisk och miljömässig kontext. Därför vill studien undersöka vad som motiverat bolag som jobbar med anläggningsverksamhet att implementera och anamma en ny teknologi. Metod: Studien omfattas av en kvalitativ forskningsmetod, interpretivistisk lins och abduktiv ansats. Studiens urval har tillämpats med hjälp av ett bekvämlighetsurval och snöbollsurval med fokus på respondenter som har en högre position i sin organisation. Datainsamling görs genom semi-strukturerade intervjuer med flera fallföretag aktiva inom branschen, och data har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Slutsats: Studien kan utifrån resultatet av den diskussion som förs i analysavsnittet visa att de faktorerna som ingått i TOE-ramverket påverkar anammande och implementering av teknologi i bolag verksamma inom anläggning. De faktorer som identifierat som spelar roll för en påverkan är: upplevda direkta och indirekta fördelar, komplexitet, kompatibilitet, organisatorisk beredskap, teknologisk beredskap, organisatoriskt stöd, upplevd press från branschen, upplevd press från handelspartners och upplevd press från konsumenter. Slutligen har ett antal nya faktorer identifierats som betydande i anammande- och implementeringsprocessen: nationell kultur, ålder, upplevda direkta nackdelar och indirekta nackdelar / Background: The construction industry is an industry that, among other areas, construct and develop broadband infrastructure. In Sweden, as well as within the EU, extensive goals have been set for broadband expansion in the next few years. This places a demand on the industry, specifically that they must digitize in order to increase efficiency, which is something that the industry has been criticized for. This study investigates this phenomenon by observing the adoption of a digital tool, based on the TOE framework. This is a framework that is suitable for analyzing what motivates firms to adopt new technology. Purpose: The aim of the study is to contribute an increased understanding of construction firms regarding the implementation and adoption of digital tools, based on a technological, organizational and environmental context. Therefore, the study wants to describe what motivated these construction companies to implement and adopt a new technology. Methodology: The study uses a qualitative research method, interpretivistic lens and abductive approach. The study's sample was selected using a convenience sample and snowball sample, focusing on respondents who have a higher position in their organization. The data collection is done through semi-structured interviews with several case companies active in the industry, and data has been analyzed through a qualitative content analysis. Conclusion: Based on the results of the discussion in the analysis section, the study can show that the factors included in the TOE framework affect the adoption and implementation of technology in firms in the construction industry. The factors identified that play a role in influencing are: perceived direct and indirect benefits, complexity, compatibility, financial readiness, technological readiness, organizational support, perceived pressure from the industry, perceived pressure by partners and perceived pressure from consumers. Finally, in the empirical material and subsequently in the analysis section, new factors that have been identified as affecting the adoption and implementation process have emerged: national culture, age, perceived direct disadvantages and indirect disadvantages.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att studera vad aktuell forskning har kommit fram till om eventuella skillnader i läsförståelsen mellan traditionell och digital läsning och hur läsförståelsen hos grundskoleelever kan stödjas och utvecklas vid läsning på skärm. Materialet i studien bygger på 11 publikationer som tagits fram genom databassökning och manuell sökning via referenslistor. För att bearbeta och analysera resultatet gjordes en innehållsanalys. Studiens resultat är motstridiga avseende vilka skillnader som finns mellan läsförståelsen i traditionell och digital läsning. Det finns forskning som visar att läsförståelsen påverkas såväl positivt som negativt vid digital läsning, och det finns forskning som visar att det inte påverkar läsförståelsen om en text läses digitalt eller traditionellt. I studien framkommer också att de förmågor som krävs vid digital läsning är andra förutom de som krävs vid traditionell läsning. Studien visar även att när lärare inkluderar elevsamarbete i undervisningen påverkas elevers digitala läsförståelse positivt. Genomgången visar att forskning om hur lärare kan undervisa i att läsa och förstå digitala texter i klassrumssammanhang är otillräcklig, vilket pekar på ett fortsatt behov av forskning inom det området.

I takt med samhällets utveckling sker förändringar inom förskolans verksamhet, vilket öppnar möjligheter för nya undervisningsmetoder. Därför har syftet med den här studien varit att öka kunskapen på förskollärares uppfattning om användningen av applikationer inom hållbar utveckling, samt om de upplever att applikationer skapar ett mervärde i undervisningen. För att undersöka förskollärares uppfattningar har en enkätundersökning med en kvantitativ ansats genomförts. Resultatet av studien visar att respondenterna upplevde applikations användningen inom hållbar utveckling som positiv, dock saknades kunskaper för att bedriva detta i större utsträckning. Samtidigt påvisade studien hur användningen av applikationer bidrog till mervärde, då respondenterna uttryckte att den sociala kontexten barn befinner sig i ökar förutsättningar för barns lärande. Slutligen diskuteras studiens resultat, i förhållande till tidigare forskning, litteratur, styrdokument och det sociokulturella perspektivet.

Föreliggande studie syftar till att undersöka läsförståelsestrategier utifrån datorprogrammen Bingel och SvenskaPortal samt verksamma lärares syn och tankar kring dessa. Studien genomförs via textanalyser av datorprogrammen och semistrukturerade personliga intervjuer med två verksamma lärare och tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Studien utgår utifrån ett abduktivt förhållningssätt och pendlar mellan empiri och teori för att fastställa ett resultat. Resultatet av frågeställningarna sammanställs utifrån transkriberade intervjuer och analyser av datorprogrammen. I resultatet framkommer det att enbart Bingel tillhandahåller läsförståelsestrategier vilka är memoreringsstrategier. Resultatet för SvenskaPortal omfattar inga övningar där läsförståelsestrategier krävs eller övas, däremot övas bland annat ordförståelse. I resultatet framkommer det också att de båda verksamma lärarna har en varierande syn på arbetet med datorprogram där de lyfter flexibiliteten och möjligheten till självgående arbete under specifika tillfällen, till exempel under läsläxan. De intervjuade lärarna använder SvenskaPortal sporadiskt medan Bingel används kontinuerligt. Lärarna lyfter även negativa aspekter som att eleverna enbart klickar sig fram och inte gör det de ska.

Debido a la pandemia ocasionada por el COVID - 19 muchos negocios se vieron afectados teniendo que optar por medidas que iban desde reinventarse, cerrar o trabajar de forma remota. Muchas personas vieron la coyuntura como una oportunidad para poder crear emprendimientos o los que ya tenían uno potenciarlo, aprovechando las herramientas digitales que fueron un gran aliado para muchos. Sin embargo, se pudo evidenciar que gran parte de estos emprendedores desconocen temas que eran de mucha ayuda para sus negocios y les podrían otorgar mejores beneficios, es por eso que en base a esta necesidad encontrada hemos propuesto iniciar un plan de negocio centrado en una plataforma (App) denominada INNOVA EMPRENDEDOR, donde emprendedores constituidos y no constituidos puedan ingresar con la finalidad de poder acceder a los servicios que ofreceremos que van desde asesorías profesionales, tips hasta noticias más recientes con la finalidad de poder solucionar las principales interrogantes que puedan tener. Asimismo, para poder llevar a cabo la realización del trabajo se realizaron una serie de acciones entre las cuales se encontraban, determinar la propuesta de valor del negocio, entrevistas a expertos y usuarios para la validación del BMC , generación de experimentos para conocer la intención de compra de los potenciales usuarios a través de webinars, encuestas y anuncios en Instagram. Finalmente, a través del plan financiero se pudo conocer la viabilidad que tenía nuestro proyecto, puesto que se obtuvo un VAN de 236, 111 y un TIR de 30.0974%. / Due to the pandemic caused by COVID-19, many businesses were affected by having to opt for measures that ranged from reinventing themselves, closing or working remotely. Many people saw the situation as an opportunity to create ventures or those who already had one to promote it, taking advantage of digital tools that were a great ally for many. However, it was possible to show that a large part of these entrepreneurs are unaware of issues that were very helpful for their businesses and could provide them with better benefits, that is why based on this need we have proposed to start a business plan focused on a platform (App) called INNOVA EMPRENDEDOR, where incorporated and unincorporated entrepreneurs can enter in order to be able to access the services that we will offer that range from professional advice, tips to the most recent news in order to solve the main questions they may have. Likewise, to carry out the work, a series of actions were carried out, among which were, determining the business value proposition, interviews with experts and users for the validation of the BMC, generation of experiments to know the intention of purchase of potential users through webinars, surveys, and advertisements on Instagram. Finally, through the financial plan it was possible to know the viability of our project, since a NPV of 236, 111 and an IRR of 30.0974% was obtained. / Trabajo de investigación