The development and establishment of agriculture in Northern Sweden has since long been believed to appear during the Late Iron Age, close to the Viking period, but recent finds from the Bronze Age in Umeå has opened up new discussion of when agriculture first emerged. Although too early to discuss where and when it developed, the material currently available on the topic allows for discussion for how it developed. By looking at sediment and soil conditions surrounding the settlements in combination with palaeoenvironments and past climate one aim was to try and search for settlement patterns in relation to agricultural potential, this was however unsuccessful. Cultivation practices were analysed using weed and wetland flora as well as agricultural indicators in pollen diagrams. Most settlements appear to focus firstly on animal husbandry and secondarily on cultivating crops, and they might have because of their coastal positioning also relied on fishing. The results confirmed previous hypothesis about the development of agriculture and cultivation practices in Northern Sweden during the Bronze and Iron Age, however, some issues remain concerning the lacking osteological material. / Utvecklingen och etableringen av jordbruk i Norrland har sedan länge verkat förekomma först under yngre järnåldern, nära vikingatiden, men nya fynd från bronsåldern i Umeå har öppnat upp diskussionen igen om när jordbruket först etablerade sig. Fastän det är för tidigt att behandla var och när, så tillåter det nuvarande materialet att börja till att diskutera hur jordbruket utvecklade sig. Kringliggande jordförhållanden har undersökts runtom bosättningar i relation till palaeomiljöer och forntida klimat med målet att söka efter bosättningsmönster i relation till potentialen att etablera jordbruk, men inga mönster framkom. Odlingsmetoder undersöktes genom ogräs och våtmarksväxter såväl som indikatorer på jordbruk och betning i pollendiagram. De flesta bosättningarna uppvisade ett fokus i första hand på djurhållning och i andra hand odling, samt att dess närhet till kusten och havet troligen såg ett utvecklat fiske. Resultaten bekräftade tidigare hypoteser om jordbrukets utveckling och odlingsmetoder i Norrland under Brons- och Järnåldern, dock återstår vissa problem beträffande det bristande osteologiska materialet.

Uppsatsen undersöker två svenska socknar kring nödåret 1867. Syftet är att se de direkta och varierande konsekvenserna av en missväxt. Socknarna är Vilhelmina i Norrland och Döderhult i Småland och den avgränsade tidsperioden är 1865-1870. Undersökningen har gjorts utifrån församlingarnas kyrkoarkiv samt Statistiska Centralbyråns (SCB) befolkningsstatistik. Forskningsläget visar på varierande konsekvenser av nödåren 1867-1869 och ett tydligt samband med en ökad emigration till Nordamerika, men det finns ingen liknande jämförelse på mikronivå som detta arbete kan visa. I uppsatsen finns en översikt över Sverige på 1860-talet, missväxtåren samt en beskrivning över Vilhelmina och Döderhult. Stapeldiagram presenterar de två socknarnas födda, döda, utflyttade, emigrerade samt totala befolkningsmängd. Vad undersökningen kommer fram till är en negativ men icke dramatisk befolkningsutveckling som skiljer sig åt mellan de två socknarna, framförallt vad gäller emigrationerna. / This essay focuses on two swedish parishes before, during and after the famine in Sweden 1867. The purpose is to see the direct and varying impacts by crop failures. The parishes are Vilhelmina in northern Sweden and Döderhult in southern Sweden. The delimited period is 1865-1870. The study was made based on the parishes' church archives and statistics from Statistiska Centralbyrån (SCB). Previous research shows various impacts by the crop failures 1867-1869 and a clear relationship with the following mass emigrations to North America. But there is no previous comparison on a micro level and between these two different geographical areas which this essay has done. The essay gives an overview about the crop failures, Sweden in the 1860's and facts about Vilhelmina and Döderhult. Statistic bars display the number of deceased, born, expatriates, emigrants and total population. The conclusion of the study is a  negative but not dramatic evolvement of the populations, and with differences between the parishes, particularly regarding the emigrations

Through social landscape theory the aim of this thesis is to broaden the understanding of the bronze age monumental graves on the coast of Norrland. Questions about similarities between the stone ship settings and long cairns are analysed by looking at size and placement in the landscape. This shows the possible connections between the two construction types and were questioned throughout the process of writing. A reconstructed shoreline set to Late Nordic Bronze Age period IV, has been analysed by looking at the monuments placement to see possible connections through a maritory between Norrland and southern Sweden. In this thesis I have incorporated some instances of Gotlandic as well as other stone ship settings and long cairns from the Baltic Sea area, to strengthen the point of a possible maritory that connected the societies of northern Sweden with the societies placed around the Baltic Sea. The long cairns can be found in Gävleborg’s county from Söderala parish along the coast all the way up to Byske parish in Västerbotten’s county and seem to be constructed in a way that follow the shape of the mountain, with some anomalies. Stone ship settings can usually be found along the mouth of rivers and are placed more specific in the environment, where the orientation seems to relate to the ancient shoreline and in some cases the monument even point towards plausible routes that would be possible to follow with a ship inland. There is a clear concentration of all monument types in Västernorrland’s county, more specifically around the area of Docksta. The placement of the monuments above sea level in relation to the ancient shoreline, seems to be varied, with no clear rule of what height they should lay on. Many similarities can be found between the two, yet so many differences that only can be answered by excavations of more monuments. Further research and excavations is needed in Norrland with focus on the Bronze Age, which is crucial for the understanding of Sweden’s northern coastal areas and the trade across the Baltic Sea.

Med teknologins utveckling och framsteg har det blivit en utmaning för verksamheter att intehalka efter i den digitala utvecklingen. Digitalisering har potential att öka effektivitet, sänkakostnader och öka ekonomisk tillväxt inom verksamheter, vilket i sin tur leder till ökadkonkurrenskraft. Sverige har kommit långt i den digitala utvecklingen men det betyder dockinte att alla regioner i Sverige har kommit lika långt och det finns mer och mindre digitaliseradeområden i landet. Glesbygden är ett av de områdena som riskerar att halka efter, då glesbygderär mindre befolkad och får mindre resurser för att till exempel utveckla datainfrastruktur.Besöksnäringen är en viktig näring i glesbygden som sysselsätter människor, bidrar tillutveckling av samhället och den svenska ekonomin samt representerar regioner och landet i sinhelhet. Anledningen till att besöksnäringsföretagen i glesbygden var ett intressant område attundersöka var för att denna sektor anses ligga efter när det kommer till digitalisering. Tidigareforskning har visats att besöksnäringen har en lägre digital mognad än andra sektorer. Dåverksamheterna inom besöksnäringen i glesbygden består huvudsakligen av mikroföretag vardet intressant att undersöka denna grupp. Vilket ledde till att studiens syfte var att undersökahur den digitala mognaden såg ut för besöksnäringens mikroföretag i glesbygden. Arbetet harockså undersökt vilken syn företagen har på digitalisering samt utmaningar/behov somupplevdes. Genom intervjuer med fyra verksamheter i olika branscher inom besöksnäringenoch ett konsultföretag fann vi att företag i glesbygdens besöksnäring har samma positiva syn pådigitalisering och upplever liknande utmaningar/behov gällande resurser, digital kompetens ochteknologi som andra branscher/sektorer i glesbygden. En unik karaktär som vi fann var att“digital detox” vilket var en motståndskraft för digitalisering hos företagens kunder. Detta varnågot som ett företag förklarade att de använde som marknadsföring.Vår beräkning av företagens digitala mognad blev högre än tidigare studier. Vilket kan beropå att respondenterna saknade digital kompetens för att självdiagnoserna deras verksamhetdigitala mognadsgrad. Studien fann ett behov för ökad digital kompetens, detta kan bidra tillatt höja besöksnäringens mikroföretags digitala mognaden där en lösning kan vara att användasig av extern hjälp. / With the development and advancement of technology, it has become a challenge for businessesnot to lag behind in digital development. Digitalization has the potential to increase efficiency,reduce costs and increase economic growth in businesses, which in turn leads to increasedcompetitiveness. Sweden has come a long way in digital development, but this does not meanthat all regions in Sweden have come the same way and there are more and less digitized areasin the country. Rural areas are one of the areas that risk lagging behind, as rural areas are lesspopulated and have fewer resources for developing, for example data infrastructure. Thehospitality industry is an important industry in rural areas because it employs people,contributes to the development of the society and the Swedish economy, and represents regionsand the country as a whole. The reason why the hospitality companies in rural areas were aninteresting area to investigate was because this sector is considered to be lagging behind whenit comes to digitalization. Previous research has shown that the hospitality industry has a lowerdigital maturity than other sectors. Businesses within the hospitality industry in rural areasconsist mainly of micro-enterprises and therefore it was interesting to investigate this group.This led to the purpose of the study, to investigate the digital maturity for the hospitalityindustry's micro-enterprises in rural areas. This study has also examined the companies' viewson digitalization and the challenges/needs they experienced. The study gathered data throughinterviews with four companies in different trades within the hospitality industry and oneconsulting company. We found that companies in the hospitality industry in rural areas havethe same positive view of digitalization and experience similar challenges/needs regardingresources, digital skills, and technology as other trades/sectors in rural areas. A uniquecharacteristic that we found was "digital detox" which is a resistance to digitalization from thecustomers. This was something that a company explained was used as marketing.Our calculation of companies' digital maturity was higher than previous studies. Which maybe due to lack of digital competence from the respondents to self-diagnose their businessdigital maturity. The study found a need for increased digital competence, this can contributeto raising the digital maturity of the hospitality industry's micro-enterprises, where onesolution may be to use external help.

Purpose: The purpose of this thesis is to enhance the understanding of how collaboration in the manufacturing industry can enable the formation of industrial symbiosis by identifying challenges and strategies. To fulfill this purpose, two research questions has been addressed: What are the factors hindering collaboration and thus IS formation between companies in Norr- & Västerbotten? and What are the enabling strategies allowing collaboration for IS formation in Norr- & Västerbotten? Method: The research was conducted as a qualitative, inductive study of exploratory nature. The study utilized semi-structured interviews, in total, 14 interviews were conducted with regional companies and additional actors. The data was analyzed through thematic analysis. Findings: The study reveals that companies in the region face three challenges to successful collaboration: insufficient inter-organizational work methods, conservative market for new or agile collaborations, and uncertainty regarding collaboration and knowledge sharing. The study also identified four strategies to overcome those challenges: promoting communication mechanisms, utilize financial and sustainability value as incentive model, offer a platform for networking and matchmaking, and creating transparent data sharing between actors. These findings are summarized in a contingency framework to illustrate what challenges can be addressed by what strategies. Theoretical and practical implications: This study extends the industrial symbiosis literature by utilizing collaboration as a effective means of achieving increased cases of IS formation. Additionally, this study provides collaboration challenges and strategies, with a framework to help practitioners and policy makers successfully navigate and facilitate collaborative efforts. Lastly, this study investigated Norrbotten and Västerbotten, a previously rather unexplored re-gion. Limitations and further research: The generalizability of the findings are uncertain as they rest on the conditions of the region and mostly metallurgical SMEs. Consequently, it is recommended that future research replicate similar studies in other geographical areas, possibly including more companies and an increased diversity. / Syfte: Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen för hur samarbete inom tillverkningsindustrin kan möjliggöra bildandet av industriell symbios genom att identifiera utmaningar och strategier. För att uppfylla syftet har två forskningsfrågor behandlats: Vilka faktorer hindrar samarbete och därmed IS-bildande mellan företag i Norr- & Västerbotten? och Vilka strategier möjliggör samarbete för IS-bildande i Norr- & Västerbotten? Metod: Forskningen genomfördes som en kvalitativ, induktiv studie av explorativ karaktär. I studien användes semistrukturerade intervjuer, totalt genomfördes 14 intervjuer med regionala företag och ytterligare aktörer. Datan analyserades genom tematisk analys. Resultat: Studien visar att företag i regionen står inför tre utmaningar för framgångsrikt samarbete: otillräckliga interorganisatoriska arbetsmetoder, konservativ marknad för nya eller agila samarbeten och osäkerhet kring samarbete och kunskapsdelning. Studien identifierade också fyra strategier för att övervinna dessa utmaningar: främja kommunikationsmekanismer, använda ekonomiskt värde och hållbarhetsvärde som incitament, erbjuda en plattform för nätverk och matchmaking samt skapa transparent datadelning mellan aktörer. Dessa resultat sammanfattas i ett framework för att illustrera vilka utmaningar som kan hanteras med vilka strategier. Teoretiska och praktiska bidrag: Denna studie utökar den industriella symbioslitteraturen genom att använda samarbete som ett effektivt sätt att uppnå ökat antal fall av IS-bildning. Dessutom tillhandahåller den här studien samarbetsutmaningar och strategier, med ett framework för att hjälpa praktiserande aktörer och beslutsfattare att framgångsrikt navigera och underlätta samarbeten. Slutligen undersökte denna studie Norrbotten och Västerbotten, en tidigare ganska outforskad region. Begränsningar och framtida forskning: Resultatens generaliserbarhet är osäker eftersom de vilar på de specifika förhållandena i regionen och mestadels metallurgiska SMF. Därför rekommenderas det att framtida forskning replikerar liknande studier i andra geografiska områden, eventuellt med större antal företag och en ökad mångfald av företagen.

Norrland utgör cirka 60 % av Sveriges yta men knappt en tiondel av Sveriges befolkning bor där. Detta beror till stor del på en pågående urbanisering där allt fler flyttar till storstäder som erbjuder bredare möjligheter. Utöver en minskande sysselsättnings- samt befolkningstillväxt har Norrland även kommit att bli föremål för stereotypa skildringar i medier, där befolkningen och miljöerna klumpas samman via homogen porträttering. Denna studie syftar till att undersöka hur Norrland representeras i den svenska kriminalserien Höök (2007-2008) genom att granska framställningen av norrländsk befolkning, norrländska miljöer samt förhållandet mellan nationell och regional identitet. Med teoretisk ram bestående av Representation, Stereotyp, Representerad identitet samt Intern Orientalism är syftet med studien att påvisa om Höök använder sig av stereotyp representation av Norrland samt om Intern Orientalism förekommer i det utvalda materialet. Studien utgår från ett urval av fyra avsnitt som analyserats med metoden kritisk diskursanalys baserat på Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell och analysfrågor anpassade efter Kristina Boréus mall samt semiotiska begrepp som verktyg. Analysen är indelad i tre huvudkategorier bestående av Miljöer, Befolkning samt Representation av nationell identitet vs. regional identitet som formats efter studiens syfte och frågeställningar samt med tillhörande underkategorierna som speglar analysens innehåll. Resultatet av analysen visar att Höök representerar Norrland genom stereotypa beskrivningar av befolkningen där den norrländske mannen framställs med egenskaper som långsam, tillbakadragen och tystlåten och den norrländska kvinnan representeras utifrån sin roll som partner/mamma alternativt med sin frånvaro. Analysen påvisar även stereotypa representationer av miljöerna genom ett mönster av ett glest och kallt Norrland samt med råa naturskildringar. Även tydliga skillnader mellan nationell och regional identitet kan urskiljas i representationen av karaktärerna baserat på vilken dialekt de talar med. Vidare förekommer Intern Orientalism i några sammanhang medan vissa kriterier för teorin inte anträffas i materialet. Av detta kan slutsats dras att Höök framställer Norrland på ett konventionellt sätt utifrån stereotypa skildringar samt skillnader i representationen mellan nationell och regional identitet.

No description available.

År 1100 var Sverige ett kristet land, i alla fall till namnet, men det skulle dröja ytterligare nära 700 år innan de svenska samerna helt övergett sin gamla tro och gått över till den kristna läran. Religionsskiftet skedde långsamt, och även om många samer döpte sig redan under medeltiden är det först under 1600-talet som man på allvar kan se hur den gamla samiska religionen försvinner till förmån för kristendomen. Denna uppsats syftar till att utöka förståelsen för hur detta religionsskifte gick till och hur detta upplevdes av de berörda samerna själva. Genom att analysera protokoll ifrån lappmarkens domböcker rörande religionsbrott (så kallade "trolldomsrannsakningar") har jag undersökt hur de åtalade samerna själva uppfattade sina brott och hur de försvarar sig själva inför rätten, samt hur stark kristendomens ställning var bland den samiska befolkningen under denna period. Jag har även strävat efter att få en tydligare bild av vilka dessa personer var, och om detta svarar mot den gängse uppfattningen om att de åtalade i regel var nåjder. Genom en kvalitativ hermeneutisk metod har jag kommit fram till att den gamla samiska tron under skiftet mellan 1600- och 1700-tal fortfarande var relativt stark i stora delar av de svenska lappmarkerna, och min undersökning visar också att det var i de södra lappmarkerna som den gamla tron levde kvar längst. Jag har också dragit slutsatsen att den svenska kyrkan var relativt tolerant mot religionsbrott hos samerna fram till år 1689 då missionsverksamheten gick in i ett nytt skede. Jag kan också konstatera att det inte finns någon homogenitet hos de åtalade samerna – ålder och social status varierar markant, och ingen av dem beskrivs som nåjder i källmaterialet / By the year 1100 Sweden was christianized, but the Sámi indigenous religion persisted among the Sámi people up until the mid 18th century. Up to the 17th century the efforts to convert the Sámi to Christianity was fairly weak, but increased pressure came after the protestant reformation. Death sentences could now be carried out for practicing the old religion. In this essay I have examined court protocols from trials regarding Sámi witchcraft, superstition and heresy during the period 1649-1739. I have analyzed the protocols in order to get a better understanding of how the religious change in this area came about, and how the Sámi people themselves regarded their crimes and their religious belief. I have also tried to find out how deeply rooted Christianity really was within in the Sámi community and in the Sámi area (Sápmi) during this period. It is commonly believed, that it was mainly the Sámi shaman (the noaide) who was charged and sentenced in these witchcraft trials and I have examined whether or not this really was the case by looking for common denominators and characteristics among the people on trial. By using a qualitative hermeneutical method in analyzing these documents I have learned that Christianity was not very deeply rooted in the Sámi community during this period and it is clear that it was in the southern parts of Sápmi that the old religion persisted the longest. I have also come to the conclusion, that the Swedish church was fairly tolerant towards the Sámi practising the old religion up to the year 1689, when the policy changed prominently. As for common denominators, the accused are all male and none of them are referred to as a noaide in the protocols. It is in this discovery I claim to bring something new to this subject field.

Denna studies syfte är att undersöka emigrationen från Skellefteå socken under perioden 1865–1900. Frågorna som ställs i studien är följande: Det lokala emigrationsmönstret följer eller skiljer sig från det nationella emigrationsmönstret. Vilka som emigrerade från undersökningsområdet och varför de valde att utvandra. För att besvara den första frågeställningen jämfördes resultatet från de summariska folkmängdsredogörelserna och Hans Normans nordisk emigrationsatlas. Det som blev tydligt här är att alla perioder följer samma emigrationsmönster som emigrationen från Sverige till Nordamerika. Vidare uppenbarade sig tre toppar under perioden som studien avgränsar sig till 1867–69, 1882–83 och 1892–93.För den andra frågeställningen framgick det av folkmängdsredogörelserna hur många som utvandrat, deras civilstånd och yrken. Vad gäller emigranternas status i samhället användes Hans Normans kategorisystem där alla yrken kan placeras i kategorier från I.a till V.b, varav den förstnämnde har högst status och den senare lägst.För den tredje frågeställningen undersöktes bland annat hushållnings-sällskapens berättelser som ger information om hur väderleken och skörden sett ut under alla undersökningsperioder samt att det också går att finna information om skogsnäring och binäring i berättelserna. För att ytterligare stärka informationen om skogsnäringen då informationen om detta i berättelserna många gånger är alltför kortfattade har studien använt sig av Jörgen Björklund. Björklunds korta text om skogsindustrin i Västerbottens län ligger till stor grund för svaret i denna frågeställning.Avslutningsvis går det att sammanfatta på följande sätt: Den första perioden var det unga ogifta pigor som flyttade från området mest troligtvis på grund av nödåren och de medföljande dåliga skördeåren som kan ha gjort det svårt för bönderna att hålla sig med personal såsom pigor. De två senare perioderna följs tydligt åt då båda karaktäriseras av bönder och arbetare som emigrerade. Svaret till detta kan återfinnas i de svåra skördeåren och införandet av laga skifte som kan ha förminskat möjligheterna för de unga bönderna att ta över markområden och då sökt lyckan på andra platser. För arbetarnas del kan svaret finnas i de kraftiga konjunktursvängningarna som drabbade skogsnäringen under både dessa perioder.

The Norrlandic Slate Culture was a hunter-gatherer culture that emerged in northern Sweden during the transition from the late Mesolithic to the early Neolithic, c. 4200 BC. This paper deals with the Slate Culture’s relation to its neighbouring, contemporary cultures in Norway and Finland, and examines three types of typical finds related to the Slate Culture: enclosures of fire-cracked stones (Swe. skärvstensvall), petroglyphs and slate objects. The conclusion is that the Slate culture found inspiration to these phenomena from its neighbouring cultures and turned them into something of their own.