This essay is about how five different exegetical researchers view the historical Jesus teaching about the kingdom of God as present and the possibility for it to be in continuity with his jewish tradition and contemporary context. Jesus announces that the kingdom of God is present and that this present reality is revealed through the miraculous deeds of Jesus. The idea of the kingdom of God as present is in some ways to be found in different texts and certain sects within Second Temple Judaism. Through their work on the historical Jesus the five exegetes shows that, even though the language and the symbol of the kingdom of God is similar, Jesus is in some ways doing something radically new and different in his use of the term “the kingdom of God.” By comparing certain logions with certain texts from Second Temple Judaism, this study shows that there is some continuity, but also that Jesus is presenting a new type of kingdom, a new type of presence and another kind of movement when presenting the kingdom of God as present.

The purpose of this essay is to provide an overview of the children's football debate in the Swedish press. The study focuses on highlighting who gets to speak, which means of persuasion are used in the debate and whether there have been changes over time.  In children´s football several significant changes have been implemented since the Convention on the Rights of the Child was ratified in 1990. In part, it has concerned training and guidelines on how to train and play at these ages, as well as rule changes and the introduction of new national forms of play. These changes have been debated in different ways depending on the debater’s/actor’s worldview  The study's theoretical framework is based on the fact that all communication is rhetorical. It is based on rhetorical theory with a focus on the rhetorical situation and the three basic means of persuasion logos, ethos and pathos as well as the concept of doxa. The empirical analysis is based on rhetorical analysis. First, I do a qualitative study of the rhetorical situation and then a qualitative analysis of the forms of appeal. The analysis showed that the writers and actors who spoke up and received the most space in the Swedish press are predominantly men. The most common strategies and means of persuasion are pathos which is balanced by ethos and logos depending on the rhetorical situation. Furthermore, it can be deduced that the debate, with the time for the introduction of the new game forms, has undergone a change. The debates in the later time period have more positive voices, are more informative and fact-based, logos is a more common form of means of persuasion and the articles refer to research and proven experience. / Uppsatsens syfte är att ge en överblick av barnfotbolldebatten i svensk press. Studien fokuserar på att belysa vilka som kommer till tals, vilka övertygelsemedel som används i debatten och om det skett förändringar över tid.  Inom barnfotbollen har flera betydelsefulla förändringar genomförts sedan barnkonventionen ratificerades 1990. Dels har det gällt utbildning och riktlinjer kring hur barn ska träna och spela samt regeländringar och införandet av nya nationella spelformer. Förändringarna har debatterats på olika sätt beroende på vilken världsbild debattören/aktören har av hur barn- och ungdomsfotboll ska spelas.    Studien teoretiska ramverk bygger på att all kommunikation är retorisk och utgår från retorisk teori med fokus på den retoriska situationen och de tre grundläggande övertygelsemedlen logos, ethos och pathos samt begreppet doxa. Den empiriska analysen bygger på retorisk analys. Jag gör för en kvalitativ studie av den retoriska situationen och sedan en kvalitativ analys av appellformerna.   Analysen visade att de skribenter och aktörer som kommit till tals och fått mest utrymme i svensk press är övervägande män. Det vanligaste övertygelsemedlet är pathos som balanseras av ethos och logos beroende på den retoriska situationen.  Vidare går det att utläsa att debatten, efter hand sedan de nya spelformerna infördes, genomgått en förändring. Debatterna i den senare tidsperioden innehåller fler positiva röster och är mer informativa och faktabaserade, övertygelsemedlet logos är mer vanligt och artiklarna hänvisar i större utsträckning till forskning och beprövad erfarenhet.

The subject of iterative prototyping with data is still in its infancy and problems arise when people with low programming skills aim to build a full-stack interactive web application on their own. This research attempts to evaluate how providing a framework with predefined notations and data structures can improve this process for novice developers. The work consists of an initial reimplementation of a model website and the evaluation of study participants with little experience in the frontend development field through the application of the Cognitive Dimensions and the Think-aloud methods. We have found that by eliminating the requirement of dealing with back-end queries through the offering of such a framework, the process of designing an interactive web application can be facilitated and hastened. There are, nevertheless, some improvements that can be made to further refine their programming experience. / Ämnet kring att framställa iterativa prototyper med data är fortfarande i sin begynnelse och problem uppstår när personer med låg kunskap i programmering har som mål att bygga en full-stack interaktiv webbapplikation. Denna forskning utvärderar hur utvecklingsprocessen kan förbättras för nya utvecklare genom att erbjuda ett ramverk med fördefinierade beteckningar och datastrukturer. Denna studie består av en implementerad modell av en webbapplikation samt utvärdering av studiedeltagare med begränsad erfarenhet inom front-end-utveckling. Utvärderingen gjordes genom användning av ramverket “Cognitive Dimensions” med tillhörande “Think-aloud”-metod. Resultatet visar att genom att eliminera krav för att hantera back-end-anrop har processen att designa en interaktiv webbapplikation kunnat underlättats och påskyndats med hjälp av ett ramverk. Resultatet identifierade även förbättringspunkter som kan implementeras för att vidare underlätta ramverkets programmeringsupplevelse för användare.

Det här är en lexikal typologisk pilotstudie som undersöker begreppet LIV i elva olika språk. Huvudmaterialet består av texter från Bibeln, Nya testamentet. Studien utgår ifrån de koine-grekiska lexemen för liv, ζωή (zōḗ), ψυχή (psūkhḗ) och βῐ́ος (bíos). Uti- från huvudmaterial från parallelltexterna har probabilistiska semantiska kartor skapats genom multidimensionell skalering för varje språk och har analyserats med partitio- ning around medoids pam(). Resultatet visar på två intressanta fenomen. För det förs- ta har zōḗ översatts mest enhetligt. psūkhḗ och bíos översätts på ett mer varierande sätt i det flesta språken där fler olika lexem har använts och det här tyder på att deras be- tydelse är mer varierad. De koine-grekiska lexemen bildar en konceptuell struktur, vilket innebär att de olika koncepten för LIV inordnas efter en snävare och bredare be- tydelse. För det andra, visar resultatet även att språken anpassar sitt vokabulär för att efterliknar denna struktur. Det visar sig tydligast i språk med flera lexem för LIV samt hur de används för att översätta de tre koine-grekiska lexemen. / This is a lexical typological pilot study that examines the concept of LIFE in eleven different languages. The main material consists of texts retrieved from the Bible, the New Testament. The study is based on the Koine-Greek lexemes for life, ζωή (zōḗ), ψυχή (psūkhḗ) and βῐ́ος (bíos). Probabilistic semantic maps have been created through multidimensional scaling for each language and have been analyzed with partitioning around medoids pam(). The results show two interesting phenomena. Firstly, zōḗ has been translated most consistently. psūkhḗ and bíos have been translated with more va- riation in most languages where several different lexemes have been used, and this indicates that their meaning is more varied. The Koine-Greek lexemes form a concep- tual structure, which means that the various concepts of LIFE is arranged according to a narrower and broader meaning. Secondly the results also show that the languages adapt their vocabulary to mimic this structure, it is most evident in languages with several lexemes for LIFE and how they are used to translate the three Koine-Greek lexemes.

Denna uppsats analyserar Rom 8:18-30 i ljuset av kognitiv metafor- och blendingteori för att utröna hur Paulus bruk av metaforer kopplade till slaveri och adoption kan förstår. Vidare undersöks hur metaforbruket i Rom 8:18-30 relaterar till de tidigare verserna i kapitlet, samt hur en antik åhörare kan tänkas ha uppfattat det teologiska budskapet i de undersöktaverserna. / The purpose of this thesis is to analyse Romans 8:18-30 in the light of cognitive metaphor and blending theory to explore how Paul's use of metaphors related to slavery and adoption can be understood. Furthermore, to analyse how the use of metaphor in Romans 8:18-30 relates to the earlier verses in the chapter, and how an ancient audience might have understood the theological message of the verses examined.

The United Nations as well as the International Federation of Library Associations and Institutions highlight the value and the need for appropriate knowledge organization of Indigenous knowledge in memory institutions. This paper seeks to contribute to research in the field of Indigenous librarianship. The purpose of the study is to investigate the need for Indigenous knowledge organization and information retrieval with the help of the following research questions: In what way are Indigenous knowledge systems affected by Western knowledge organization and classification structures? What tools and processes are required in order to implement Indigenous librarianship? Data collection includes semi-structured interviews in addition to literature and audiovisual review. The theoretical framework combines the themes of language revitalization, collaboration and relationality with discussions of indigenization and decolonization. The two cases studied are Indigenous librarianship in Aotearoa-New Zealand and Sweden. The results show that while the Western classification systems have shortcomings related to categorizing of Indigenous knowledge the thesaurus is a tool to work around this problem. The conclusion is that language-revitalization together with national and international collaboration is necessary to assure a deep understanding of Indigenous worldviews and knowledge organization.

Sustainable development is today a matter of course in national and municipal strategic management and is based on three dimensions; social sustainability, environmental sustainability and economic sustainability. In recent years, the concept has developed and there is now more focus on all dimensions of sustainability. Where previously the focus was mainly on the development of environmental technology to meet environmental targets, government authorities are now increasingly focusing on social and cultural perspectives. However, social sustainability is difficult to measure in parallel to new measuring methods being in demand as well as a need for national governance and regulation. According to the Swedish Plan- och Bygglagen (PBL), municipalities are obliged to carry out environmental impact assessments where an assessment is made of the impact an urban development project will have. However, there is no legal requirement for corresponding social impact analysis or to analyze sustainability from a more holistic perspective. It is up to each individual municipality to work for sustainable urban and community planning and development using local targets, goals and guidelines.     In traditional urban planning processes it is during the consultation phase that the voice of the citizen is captured, where the focus is on creating input for decisions and enabling transparency and allowing for their influence. Despite this, many citizens are not aware of their influential possibilities, and where the value and result of citizen participation will depend on the availability and competence of resources engaged in the excercise. Critics argue that the voice of the citizen is often captured too late in the process, making it difficult to integrate new insights and manage different opinions. A change to the process is called for to challenge existing power structures and create a more inclusive and fair urban planning, but its feasibility is in question.      Placemaking is a method used in urban planning that claims to promote social sustainability in urban planning. The method focuses, among other things, on improving and maximizing values in public places through early activation of the place, temporary design, iterative citizen participation and collaboration between stakeholders.     The purpose of this study is to investigate whether, through the method of placemaking with early activation, temporary design and iterative citizen participation in the design of new city districts, sustainability can be increased from a holistic perspective while affirming the residents’ right to the city. The study also aims to map key factors that the design process should include when designing new city districts.      The study takes a qualitative approach and is based on the method of triangulation where analysis of objects and questions are studied from more than one perspective. The study is based on case studies consisting of document research, interviews and observations. The research and analysis of documents has been used to summarize Malmö municipality’s standard procedure for urban design processes, researching theory and to gauge the current level of knowledge on the subject of sustainability. These are supplemented with qualitative interviews and observations providing empirical data from the field and serves to examine the subject from a different point of view, creating a more comprehensive picture of the subject. The study’s results argue that when designing new city districts there can be great benefits from using the placemaking method to increase all three dimensions of sustainability. The results from interviews, case study subjects and own observations also show that placemaking is used to an ever greater extent in the design of urban environments and that there are currently good examples of successful urban development projects that have adopted the method and that can pave the way for the method’s use in more courageous municipalities and among private actors. The aim of the study is to highlight the advantages of the placemaking method when designing new city districts. The study’s discussion therefore presents an example of a project and communication plan that can be used when applying placemaking with its various components as a method in an urban development project. A finding while working on the study is that more research is still needed on the subject to give the method more impact at both local and national level, as measurable goals for how to achieve social sustainability have not yet been agreed upon while the method’s tools can be further developed, but the study aims to urge that more dare to be brave and invest in a holistic approach to sustainability and attack all three dimensions in future urban development projects already now. / Hållbar utveckling är idag en självklarhet i nationell och kommunal strategisk styrning och bygger på tre dimensioner; social hållbarhet, miljömässig hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. De senaste åren har begreppet utvecklats och det fokuseras nu mer på alla dimensioner av hållbarhet. Där man förut fokuserat främst på utveckling av miljöteknik fokuserar man nu på regeringsnivå allt mer på sociala och kulturella perspektiv. Den sociala hållbarheten är dock svår att mäta och samtidigt som nya mätmetoder efterfrågas uttalas också ett behov av nationell styrning och reglering. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) är kommuner skyldiga att utföra miljökonsekvensbeskrivningar där en bedömning görs av vilken påverkan på miljön som en plans genomförande kan få. Däremot finns inget lagligt krav på motsvarande sociala konsekvensanalyser eller att analysera hållbarhet i ett mer holistiskt perspektiv. Där är det upp till varje enskild kommun att arbeta för hållbar stads- och samhällsplanering genom lokala mål och riktlinjer.  Samrådsfasen i traditionella planprocesser är den vanliga formen av medborgarinflytande, där fokus ligger på att skapa beslutsunderlag och möjliggöra insyn och påverkan. Trots detta är många medborgare inte medvetna om sina påverkningsmöjligheter, och ökat medborgarinflytande kan vara beroende av tillgängliga resurser. Kritiker hävdar att medborgarinflytande ofta kommer för sent i processen, vilket försvårar integrering av nya insikter och hantering av åsikter. En förändring av processen efterfrågas för att utmana befintliga maktstrukturer och skapa en mer inkluderande och rättvis stadsplanering, men dess genomförbarhet är ifrågasatt.  Placemaking är en metod inom stadsplanering som påstås främja social hållbarhet inom stadsplanering. Metoden fokuserar bland annat på att förbättra och maximera värden på offentliga platser genom tidig aktivering av platsen, temporär gestaltning, iterativt medborgardeltagande och samarbete mellan intressenter.  Syftet med denna studie är att undersöka om man genom metoden placemaking med tidig platsaktivering, temporär gestaltning och iterativt medborgardeltagande vid gestaltning av nya stadsdelar kan öka hållbarheten samtidigt som invånarnas rätt till staden bejakas. Studien syftar också till att kartlägga nyckelfaktorer som gestaltningsprocessen bör innehålla vid gestaltning av nya stadsdelar.  Studien är av kvalitativ ansats och utgår från metoden triangulering där analysobjekt och frågeställningar studeras från mer än en synvinkel. Studien utgår från fallstudier bestående av dokumentstudier, intervjuer och observationer. Dokumentstudier har använts för att sammanställa Malmö stads standardförfarande vid gestaltningsprocesser, teoridelen samt kunskapsläget kring hållbarhet. Dessa kompletteras med kvalitativa intervjuer och observationer för sammanställning av mer praktisk information inom området och analys av våra fallstudieobjekt för att undersöka ämnet från olika synvinklar och att skapa en bättre helhet.  Studien visar resultat som argumenterar för att man vid gestaltning av nya stadsdelar kan ha stora fördelar av att använda sig av metoden placemaking för att öka alla tre dimensioner av hållbarheten. Resultaten från intervjuer, fallstudieobjekt och egna observationer visar också på att placemaking används i allt större utsträckning vid gestaltning av urbana miljöer och att det i dagsläget nu finns bra exempel av lyckade stadsutvecklingsprojekt som anammat metoden och som kan bana väg för metodens användning i fler modiga kommuner och bland privata aktörer. Studien har som avsikt att lyfta metoden placemaking vid just gestaltning av nya stadsdelar. I studiens diskussion presenteras därför ett exempel på en projekt- och kommunikationsplan som kan användas vid tillämpning av placemaking med dess olika beståndsdelar som metod i ett stadsutvecklingsprojekt.  Det framgår i studien att det fortfarande behövs mer forskning i ämnet för att ge metoden mer genomslagskraft på både lokal- och nationell nivå bland annat då man ännu inte landat i mätbara mål för hur man uppnår social hållbarhet och metodens verktyg kan utvecklas, men studien vill ändå uppmana att fler vågar vara modiga och satsa på ett holistiskt förhållningssätt till hållbarhet och angripa alla tre dimensioner i framtida stadsutvecklingsprojekt redan nu.

The semantics of New Testament words is a complex subject as these words often have backgrounds consisting of a usage in both extrabiblical Greek literature and the Septuagint, in extension also being the object of Hebraic influence. Καρδία, often translated ”heart”, is no exception. In some Greek literature, the organ is referred to literally, but in the New Testament, καρδία is exclusively used figuratively. Another layer of complexity is added when the nature of this figurative usage is considered, as it includes aspects of cognition, volition, morality, and more. In this thesis, I studied how καρδία is used in the New Testament in comparison to the Septuagint, investigating the existing notion of a “biblical usage” of the word. This usage was then compared to its usage in periods ranging from 800–270 BCE, further exploring the existence of a distinct biblical usage but from a diachronic perspective. For this study, I adopted an interdisciplinary approach inspired by computational and corpora linguistics, dedicating a substantial part of this thesis to evaluating the approach within the field of New Testament lexicography. Its usage in the New Testament and the Septuagint was found to be similar, and I was able to propose some areas where this similarity became the most evident. This biblical usage of καρδία was not found to share much similarity with its usage in extrabiblical literature, with a biblical “moral” and “theological” usage standing out as being the main points of contrast. For the purposes of New Testament lexicography, the approach was found beneficial regarding the collection of evidence, although some issues will need to be further investigated.

I Sverige finns cirka 2000 vattenkraftverk men endast 10 procent har någon form av omlöp eller annan lösning (Risinger, 2012). Nya, strängare regler håller nu på att införas. Sedan 2014 finns en gemensam strategi från Energimyndigheten och Havs- och vattenmyndigheten för åtgärder i svensk vattenkraft (Risinger, 2014). En godkänd fiskväg är ett av kraven.Särskilt den småskaliga vattenkraften (energitillförsel under 10 MWh enligt Risinger (2012)) drabbas. Deras intäkter står många gånger i proportion till energiproduktionen och därmed saknas ofta de ekonomiska förutsättningarna för en fiskväg. Vidare kommer en del av vattnet, och därmed potentiella inkomster, att gå förlorade. Den här undersökningen syftar till att utröna vad ett omlöp får för konsekvenser i form av effektförluster. Det är naturligtvis omöjligt att komma fram till ett universellt svar. Istället mäts förlusterna hos ett specifikt mindre verk som redan har ett omlöp: Åby vattenkraftverk som ägs och drivs av Växjö kommun. Metoden som används är traversering i kombination med hydroskopisk flygel. Sedan tidigare finns beräknade värden från kommunen för flödet i omlöpet. Dessa jämförs med undersökningens uppmätta värden. Undersökningen visar att vid normalt vattenstånd (165,13 MÖH) flödar 167 ± 10 l/s vatten genom omlöpet. Detta är ett 70 l/s större flöde i jämförelse med kommunens beräknade värde. Förklaringar till den skillnaden ges av mätfel då djupet mättes och att inloppet hade byggts om mellan kommunens beräkningar och utförda mätningar. Även den formel som användes då de beräknade värdena togs fram föreslås som en tänkbar felkälla. 167 ± 10 l/s innebär ett bortfall om 4,2 ± 0,3 kW potentiell effekt. / There are around 2000 hydropower plants in Sweden, but only 10 percent of them has a bio channel, fishway or equivalent solution (Risinger 2012). New, more strict rules are now about to be introduced. Since 2014 there is a mutual strategy from the two Swedish authorities ”Energimyndigheten” and ”Havs- och vattenmyndigheten”, which demands multiple actions from Swedish hydropower. (Risinger, 2014). An approved fishway is one of these.The small-scale hydropower plants (plants who produce less than 10 MWh according to Risinger (2012)) are especially affected from this. Their income is proportional to their production and therefore they’ll usually lack the economical ability to build a fishway. Furthermore, a part of the streaming water (which otherwise would equal income) will get lost. This study aims to decide the loss of effect a fishway causes. Of course, it is impossible to derive a universal answer. Instead the losses are measured at a specific smaller plant that already has a fishway: Åby hydropower plant that is owned and operated by Växjö municipality. Method being used is traversing in combination with a turbine flow meter. There are already calculated flows made by the municipality. These values will be compared with the measured values. The study shows that at a normal water level (165,13 m.a.sl) 167 ± 10 l/s of water is streaming through the fishway. This is a 70 l/s bigger flow in comparison with the municipality’s calculations. An explanation to this difference is given by measurement errors when the depth was measured, that the intake had been modified between when the calculations was being made and when the study’s measurements took place. Also, the formula being used for the calculated values is proposed as a possible source of error. 167 ± 10 l/s will result in a loss of 4,2 ± 0,3 kW potential effect.

No description available.