This study aims to describe the strategic political communication of the Identitarian Movement in Austria (in German known as Identitäre Bewegung Österreich) and concentrates on identifying means of persuasive language on the homepage of the movement, which is known to be nationalistic and critical towards migration. The study is based on a corpus containing a selection of blog entries, as well as a sample of images published on the homepage, and is carried out using a qualitative method combining discourse linguistics, systemic-functional linguistics and multimodal theory. The analysis sets off by describing the field component of systemic-functional theory and proceeds to examining tenor and mode. The focus will be specifically on firstly, investigating a) discourse participants and the processes they engage in and b) interaction between the implied sender and recipient in the verbal material; and secondly, describing how these meanings are reproduced visually in the image sample used. The findings suggest that the movement not only strives to portray itself as powerful and authoritative but also relies on means of solidarity in order to convince the recipient of its message. More specifically, it is shown that the migrant participants are discriminated and depersonalised whilst a close synthetic relationship is established with the implied reader, i.e. the homepage visitor. Furthermore, the movement makes an effort to picture itself as a representative of numerous groups and interests in society. By doing so it apparently attempts to simulate a representative discourse, in order to present the xenophobic stance it agitates for as a majority opinion. The analysis shows also that these practices can be seen throughout the corpus, that is, in the verbal texts as well as in the imagery.

Many political reforms are currently implemented in the Swedish schools. The trend indicate that education in Sweden follows neo-liberal restructuring policy, that highlights assessment, marketization and surveillance in different aspects. According to the new curriculum LGR 11 the school head is the school's educational leader with responsibility for the school's results and development. The reforms put new demands on the school heads tasks, their responsibility and leadership. The aim of my research study is to investigate how the school heads experience andhandle this situation. I have chosen a phenomenological and hermeneutic perspective, that analyzes what the school heads direct their attention towards and how they experience meaning and context in their work with reforms. The analysis shows that the school heads have experiences about what the work with the reforms is about and that their own position and action in this work is very important. They have also imaginations about how they themselves and in collaboration with others in the organisation have to handle in this work in different ways so that the reforms can be implemented. In the reform process they even have a lot of dilemmas to handle in their local and concrete context, which is linked to the school's local conditions, history and tradition.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra Djävulens funktion i dagens mest lättillgängliga och populära mediagenrer. I studien redogörs hur bilden av Djävulen uppstått med nedslag i Gamla testamentet fram till upplysningen. Mot denna bakgrund tolkas och analyseras hur och om denna gestalt återfinns i dagens mediasamhälle, med inriktning på filmerna Terror på Elm Street och 2012, tv-serien Lost och romanen Frankenstein av Mary Shelley. Huvudresultatet visar på att en kamp mellan det goda och det onda troligtvis all­tid kommer att förekomma och medan djävulsgestalten i och med upplysningen tappar infly­tande i kristendomen återfinns denne i diverse film, böcker och serier.

Syftet med denna uppsats har varit att presentera och analysera argumentationen i debatten för och emot vargens rätt till existens i Värmland mellan åren 1965 och 1990. För att besvara forskningsfrågorna i uppsatsen har kvalitativ argumentationsanalytisk metod använts. Denna har applicerats på materialet som har utgjorts av ledare och insändare ifrån de värmländska lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Målet har i nästa steg också varit att belysa eventuella motsättningar mellan de som är i direktkontakt med vargen, den så kallade landsortsbefolkningen (periferi), och de som inte bor i områden där vargen uppehåller sig, den så kallade tätortsbefolkningen (centrum). Följande frågor har ställts för att uppnå syftet: (1) Vilka argument läggs fram i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad i vargfrågan mellan åren 1965 och 1990? (2) Hur ser beviskraften i argumenten ut? (3) Hur speglar vargdebatten konflikten mellan landsorts- och tätortsbefolkningen i Värmland? Metoden argumentationsanalys går ut på att studera och analysera argumentationer i en text vilket i denna uppsats utgjorts av insändare och ledare. Med hjälp av argumentationsanalys har kritisk analys kunnat hjälpa till att illustrera en strukturerad och tydlig bild av textinnehållet. Argumenten har skisserats upp efter en delvis egen modell där varje arguments hållbarhet och relevans bedömts, i syfte att få fram en sammanlagd beviskraft. Jürgen Habermas idé och tankar om den borgerliga offentligheten har utgjort den teoretiska utgångspunkten. Denna har framförallt använts i ett diskursivt analytiskt ändamål. Den borgerliga offentligheten är det forum som allmänheten använder sig av för att debattera och uttrycka sina åsikter. Habermas ser att det moderna samhället förlorat mycket av den borgerliga offentlighetens beståndsdelar då den övertagits av kommersiella intressen. Denna uppsats har emellertid visat en god återupplivande för den borgerliga offentligheten, åtminstone i den studerade lokalpressen. Den högljudda debatten har gjorts möjlig tack vare en öppenhet från tidningsredaktionerna att presentera alla argument, för och emot, höga som låga, för att vargdebatten skall innefatta många dimensioner och synsätt. Bakgrunden i denna uppsats beskriver vargens historia i Sverige, framförallt i Värmland. Från att vargen varit talrik under 1600- till 1800-talet drevs den allt längre norrut för att mer eller mindre utrotas. Bakgrunden till dess utrotning har varit en kombination av sjukdomar, inavel men framförallt renägande samers avskjutning. Bakgrunden lyfter också fram de omdiskuterade Naturvårdsprojektet "Projekt Varg" som grundades i syfte att freda en svensk vargstam. Bakgrunden fungerar i denna uppsats som ett svar för de argument som läggs fram i resultatet. Med hjälp av solid bakgrundsfakta kan hållbarheten i argumenten lättare bedömas. 48 Den tidigare forskningen innefattar en rad skiljda forskningsarbeten. Först presenteras två undersökningar om inställningen till vargen. Dessa visar hur svenskar i allmänhet blivit allt mer positiva till vargen. Därefter presenteras bakgrunden till det så kallade "Varghatet" som i regel grundar sig på myter, sagor men också det faktum att vargen emellanåt angriper tamboskap. Efterföljande tema härrör konflikten mellan centrum och periferi där renägande samers och värmlänningars misstro till auktoriteter och myndigheter beskrivs. Därpå följer en presentation av tidigare forskning om vargen i massmedia. De uppsatser som där presenteras har i regel ett journalistiskt intresse och är skrivna utifrån medialt synsätt. Uppsatserna ger en god bild av vad som presenterats i massmedia om just vargen, men förklarar mycket lite om bakgrundsorsakerna till vad och varför vissa artiklar presenteras. Resultatet och analysen åskådliggör att argumenten skiljer sig mellan insändare och beroende på vilket syfte insändarskribenterna har haft. Emellertid skiljer sig inte argumenten särskilt mycket över tid. Vargdebatten kan summeras med att den präglats av argument kring fakta om vargen som biologisk och social varelse. Fakta som ibland underbyggs med både sanningar och osanningar, personliga påhopp, hotelser, tillskrivning av åsikter mellan parterna och hårda ordväxlingar mellan de som påstår sig känna vargen kontra de som "bara" vill ventilera åsikter i vargfrågan. Beviskraften i argumenten är mycket varierande. I regel täcker de texter som propagerar för vargen en högre beviskraft då relevansen i de argumenten är betydligt högre än i de texter som propagerar emot vargen. Denna uppsats har starkt kunnat belysa konflikten mellan centrum och periferi på ett tydligt sätt, detta främst med hjälp av den lättöverskådliga metoden. Detta är den största behållningen av uppsatsen. Vi kan se att vargfrågan ofta får stå tillbaka för en debatt om glesbygdsproblematik, oförmågan från myndigheter samt tätortsbor att förstå och uppmärksamma glesbygdens utsatta situation. De flesta insändare som vill bevara vargen har kommit ifrån människor där vargen inte förekommer och vice versa. / The purpose of this essay is to show and analyze the argumentation in the debate concerning the wolf’s claim for existence in the county of Värmland, between the years of 1965 to 1990. To answer the research questions, a method known as argumentation analysis are to be used and applied on leaders and letter to editors commencing the local papers Nya Wermlands-Tidningen and Värmlands Folkblad. The purpose in next step is to elucidate contradictions between the ones who are in direct contact with the wolf, the provincial habitants (the periphery) and the ones who live in districts where the wolf are not an element of the nearby area, the conurbation habitants (the center). The result has shown that the arguments differs depending on the period of time, between writers of the letters to the editor and depending on the purpose of the these texts. The debate of the wolf have contained arguments packed with facts about the wolf (both sociologically and biologically), pounces, threats, attributing the other part opinions, and coarse arguing between the ones who claims to recognize the wolf in opposition to the ones who simply confirm their own position in the debate. The evidential value also differs a lot. Accustomed writers such as journalists and the ones who demonstrate objective and sober arguments do have a higher value of evidence. Texts of those who are pro-wolf often illustrate further relevant arguments in appose to the anti-wolf part. This essay has in many ways illustrated the conflict between provincial habitants and authorities but most of all has this paper penetrated the conflict between provincial habitants and conurbation habitants. The conurbation habitants are often pro-wolf and lives in urban societies such as Karlstad while the provincial habitants place themselves as the anti-wolf part and regularly lives in sparsely populated area such as the surroundings of Torsby or Sysslebäck. The debate often puts the wolf aside and becomes a quarrel regarding to the provincial areas vulnerable situation. The wolf is sometime a substantially symbol for authority and the conurbation habitants way of overlook the sparsely populated areas of northern Värmland.

The three dystopian novels Brave New World by Aldous Huxley, Kallocain by Karin Boye and Nineteen Eighty-Four by George Orwell have been highly discussed amongst literary critics and scholars. Although these works are well-known, some themes have had very little or no recognition. Biological reproduction is a recurring subject in dystopian literature. Although it is not the main theme in the novels, it is a very important part in dystopian culture and dystopian society. By focusing on reproduction and the structure of gender roles in these three dystopias, I hope to bring to light something that's been in the shadows for a long time i.e. the women of dystopian society. I will address the role of nature and technology in terms of reproduction by using Pia Maria Ahlbäck's theory of the heterotopia. Later, I will discuss the problems and possibilities of the role of women in biological reproduction.

Franklin Delano Roosevelt (FDR) was the longest serving president in the history of the United States, and he served during the U.S.’s worst economic crisis. During his tenure, approximately 80,000 public school teachers were left unemployed and 145,700 students had their schools closed. Furthermore, public schools and their teachers were under attack for the large number of unemployed and illiterate people. Despite these public school challenges, the literature rarely mentions FDR’s reactions or thoughts; instead, the literature focuses on the Civilian Conservation Corps (CCC) and the National Youth Administration (NYA), two New Deal youth programs. The New Deal assisted many institutions, and educators assumed public schools would also receive assistance. Under FDR, the federal government became increasingly involved in the lives of its citizens in terms of housing, food, transportation, and employment, but it did not increase its involvement in education. In this dissertation, I decipher FDR’s educational policies by analyzing his administrative actions that supported or hindered education from 1933-1940. In particular, did FDR’s governmental programs emphasize or encourage the education of youth? Did his administrative decisions support public schools? What was FDR’s policy towards federal aid to education and why? Additionally, by analyzing how educational policies were developed within FDR’s administration, educators today will better discern how they can influence policies during each step of the policymaking process. In doing so, educators will be better prepared and positioned to support American schools.

This essay focuses on the cultural aspects of translation, mainly on the cultural-specific elements known as realia, when translating from Italian to Swedish. As the realia might be unknown to the reader of the target text and as they often have no exact correspondence in the target language, they often pose a challenge for the translator. The essay examines which strategies the translator has used to translate cultural-specific elements and the question is raised whether the translation, regarding the cultural aspects, is orientated towards the source culture (adequacy-orientated) or towards the target culture (acceptability-orientated). Three of the Neapolitan Novels written by pseudonymous Elena Ferrante, Storia del nuovo cognome (2012), Storia di chi fugge e di chi resta (2013) and Storia della bambina perduta (2014), serve as source text of the analysis. The Neapolitan setting of the novels make them specifically suitable for a study of cultural-specific elements. The study is qualitative and complemented with a quantitative part. It is based on Osimo’s (2011) strategies for the translation of realia. The analysis reveals that cultural-specific elements of the source text tend to be replaced with more generic and international expressions. Prioritizing the narrative over cultural-specific elements the translation shows a tendency towards acceptability.

This essay is more or less a very boring analog game in paper, which is trying to find the similitude between ART and CONSCIOUSNESS, as well as the boundaries of legality of taking over or stealing someone else's work. The dynamic of this game of mine starts by choosing a lecture of any research and change some keywords to create a new research. The format of this essay suggests an interaction and will need an interaction of the reader with the essay itself in order to add more concepts and could make it more personal and transform the main subject of this essay. It does not necessarily have to be an art topic, so it is very open to any personal interest. There are no rules of this game, you can change the subject, the actors, the author or try to change it back to the original lecture. Everything is possible; at the end the reader could acquire by signing this essay or theory. / [I examensarbetet ingår utställningen "YSO":] YSO explore metaphysical information in order to expand the idea of Art and consciousness, which experience and perception are both essential as a part of the information processing. Condensing this information to be able to exchange it on different states the Meta, Virtual and physical state. The formal aesthetic display of YSO is an interpretation of the different inputs objects or data that will or could construct an assumption with deliberate inputs through the senses to be able to interpret the correlation between Art and Consciousness. Material: Freezer, pick-up car, silicon form, water, wood, plastic sheet, tv, ice machine, media player and paint. Teknik: Installation/video/variable. Längd på video: 01:54:00. / <p>The video, essay and installation is a unit and represent different states of consciousness and non-physical matter's reality (nonphysical-matter Reality) and all of these contribute to the information.</p><p>Examensarbetet består av en skriftlig del och en gestaltande del. Alternativ titel anger namnet förden gestaltande delen. </p><p>The master work includes a written essay and a forming part. The alternative title is the name of the forming part.</p>

I denna uppsats har jag studerat Konflikten i Antiochia, utifrån två aktuella perspektiv på Paulus - ”Nya Perspektivet på Paulus” och ”Paulus inom judendomen”. Syftet har varit att definiera och klarlägga den huvudsakliga innebörden i de två respektive perspektiven samt att utifrån den förståelsen göra en jämförande analys med hjälp av den valda perikopen. Jag har också sökt analysera vilka konsekvenser perspektiven kan få för vår förståelse av Paulus. För att avgränsa uppgiften har jag utgått från ett urval av forskare inom respektive perspektiv. Dessa är för NPP: E. P. Sanders, James D. G. Dunn och N.T. Wright. För PIJ har jag främst utgått från material av Mark Nanos och Magnus Zetterholm. För att kunna göra perspektiven rättvisa presenterar jag också en kort beskrivning av det ”Traditionella Perspektivet på Paulus” eftersom det är det perspektiv som i lite varierande form har varit det dominerande genom historien. Jag har också gjort några förhoppningsvis förtydligande utvikningar kring hur det gick till när judendom och kristendom skiljdes åt samt ett kort avsnitt kring begreppet bordsgemenskap. Slutsatsen i uppsatsen är att perspektiven förvisso skiljer sig åt på flera punkter men att de till övervägande del ligger nära varandra. Detta är särskilt tydligt vad gäller de vetenskapliga drivkrafterna och metoderna som respektive perspektiv använder sig av.

No description available.