De senaste åren har ett stort antal personer anlänt till Sverige. Med detta har många skolorrunt om i landet tagit emot många nyanlända elever. Många av dessa barn har varit borta frånskolan länge, andra har kanske aldrig gått i skolan, därför är kontakten med den svenskaskolan setts som en introduktion till det nya samhället. Svenska skolan arbetar för att allaelever, oavsett modersmål, ska lyckas i skolan och nå framgång i livet. Studiens syfte är attundersöker hur lärarna mottagar och inkluderar nyanlända elever för att de ska få sammaförutsättningar som elever som har svenska som modersmål. Studien riktar sig till årskurs 1-3och går djupare in på de olika organisationsmodellerna som finns och deras funktion. Vi harintervjuat fem lärare varav två jobbar i förberedelseklass och tre med direkt integrering iordinarie klass. I resultatdelen lyfter respondenterna de sätten som de själva använder förmottagbara och inkluderande de nyanlända eleverna i undervisningen. I slutdiskisionen komvi fram till vilka metoder och mottagnings sätt som är lämpliga att använda i att inkludera denyanlända eleverna i både förberedelseklassen och i direkt integrerad undervisning.

Den ökade invandringen har påverkat Sverige på många olika sätt. Ett av de områdena som har påverkats mest har varit skolverksamheten. Skolan är en bra plats för nyanlända elever att integreras i samhället. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare uppfattar och arbetar med nyanlända elevers integrering i skolor runt om i Sverige. Studien grundar sig i kvalitativa intervjuer med fyra lärare från olika städer. Intervjuerna har skett via kommunikationssystemet Zoom. I undersökningen har svenskämnet varit i fokus, då det bygger en grund för bättre kommunikationsmöjligheter mellan eleven och läraren. Kunskaper i det svenska språket underlättar elevens inlärningsprocess. Detta gäller även andra ämnen i skolan. I studien utgår vi utifrån hermeneutiskt perspektiv. Hermeneutiken är läran om tolkning där tolkningen är processen för förståelsen. Det har visat sig vara delade uppfattningar bland forskarna i arbetet gällande vilken organisationsmodell som är mest gynnsam. Studien har visat att majoriteten av de intervjuade lärarna föredrar användning av förberedelseklass som organisationsmodell i skolan. Inga specifika riktlinjer eller arbetssätt har framkommit bland forskarnas studier som förespråkas eller rekommenderas på samhällsnivå. Skolorna prövar sig fram för att finna egna arbetssätt som kan vara till de nyanlända elevernas fördel.

SammanfattningI detta här examensarbetet vill jag undersöka vilka faktorer som kan underlätta nyanländas ämnesspecifika språkinlärning i matematiks ämne i årskurs 7-9. Dessutom hur man kan stödja och främja de nyanländas utveckling i matematik. Sverige är idag ett mångkulturellt land och de senaste åren har det skett en ökning av nyanlända elever. Tidigare forskning visar att nyanlända elever har lägre prestationsnivå än in¬födda elever och detta framkommer tydligt i ämnet matematik. Tidigare forskning visar dess¬utom att en av orsakerna till nyanlända elevers svårigheter i matematik kan till stor del ha att göra med det svenska språket. Hur arbetar matematiklärare i klassrum där det finns nyanlända elever och vilka faktorer kan underlätta nyanländas ämnesspecifika språkinlärning? Studien är kvalitativ och redskapet som använts är intervjuer. Kvalitativa intervjuer gjordes med fyra olika pedagoger, och en skolas rektor. Synsättet som använts utifrån Vygotskijs teorier kring det sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien visar att viktigt för skolan att gå tidigt en ordentlig kartläggning över elevens kunskaper och erfarenheter. Detta bidrar skolan att placera de eleverna efter enligt kunskap och inte bara enligt ålder. Resultatet visar vidare att viktig för nyanlända elevers skolgång är att de får känna sig trygg-het i klassrummet och den aktuella gruppen, att våga fråga och kommunicera. Resultatet visar vidare att behöver ta fram gemensamma strategier mellan ämneslärare och modersmålslärare, studiehandledare samt med de andra personer som jobbar med de nyanlända eleverna, för att leder till förbättring och höjning av kunskapsmålen för nyanlända elever. Resultatet visar också att studiehandledning på modersmålet är viktigt för att nyanlända elever för kunna följa undervisningen, för att de eleverna i den ordinarie klassen förstår begreppen och utveckla kunskaper och sitt tänkande i alla ämnen. Modersmålet är även viktigt för elevernas sociala situation och kunna kommunicera med kamrater på sitt modersmål kan bidra till känslor av samhörighet och trygghet.

Antalet nyanlända elever ökar i den svenska skolan för varje år och det gör att skolan blir en mötesplats för alla kulturer, nationer, religioner, livsstilar, språk och olika kunskaper särskilt sedan 1 juli 2013 när det bestämdes att även de nyanlända barn utan uppehållstillstånd fick laglig rätt att gå i skolan. Denna rapport syftar till att bidra med kunskap kring lärares syn på integrering av de nyanlända eleverna i den svenska skolan och särskilt i ämnet matematik, de nyanlända elevernas upplevelser av matematikundervisningen och svårigheter som lärarna upplever vid matematikundervisning för nyanlända. Resultatet visar att det krävs mycket samarbete kring nyanländas kunskapsutveckling och integrering. Lärarna påstår att integrering inte sker bara genom att eleverna finns med i klassrummet utan de måste ha samma möjligheter och förutsättningar som de andra för att integrering ska vara möjlig. Enligt lärarna måste eleverna kartläggas innan de börjar skolan för att upptäcka på vilken nivå de ligger för att få rätt hjälp. Resultatet av studien visar vidare att de nyanlända eleverna som placerades i en förberedelseklass är mer nöjda med sina studier än de som placerades i en ordinarie klass. Resultatet visar också att brister i svenska och elevernas studiebakgrund utgör det största problemet för lärarnas jobb med de nyanlända. Därför är det viktigt att eleverna börjar i en örberedelseklass för att få en mjuk start och för att få kännedom om en del matematiska termer innan de börjar i en ordinarie klass. Denna studie är en kvalitativ studie som utgår från intervjuer med ett fåtal lärare och elever, två lärare och åtta elever och därför kan man inte dra några generella slutsatser av studien. För att kunna dra några entydiga eller generella slutsatser krävs det mer omfattande forskning inom området och som engagerar ett större antal lärare, elever och andra personal inom flera skolor i olika kommuner. / The number of newly arrived pupils increases in the Swedish school every year, which makes the school a meeting place for all cultures, nations, religions, lifestyles, languages and different knowledge especially since July 1, 2013 when it was decided that even new arrivals without a residence permit were given legal right to go to school. This report aims at contributing knowledge about teachers views on the integration of newly arrived students in Swedish schools, and especially in the subject of mathematics, the newly arrived students' experiences of mathematics teaching and difficulties experienced by teachers in mathematics education for newcomers. The result shows that a lot of cooperation is needed about the development and integration of newly arrived students. Teachers argue that integration does not only happen when the students are in the classroom, but they must have the same opportunities and possibilities as the others for integration to be possible. According to the teachers, the students must be mapped before they start school to find out what level they are in order to get the right help. The result of the study further shows that the newly arrived students placed in a preparatory class are more satisfied with their studies than those who were placed in an ordinary class. The result also shows that shortcomings in Swedish and student backgrounds constitute the biggest problem for teachers' jobs with new arrivals. Therefore, it is important that the students begin in a class of preparation to get a smooth start and to get acquainted with some mathematical terms before starting in a regular class. This study is a qualitative study based on interviews with a few teachers and students, two teachers and eight students and therefore you cannot draw any general conclusions from the study. In order to draw some unambiguous or general conclusions, more extensive research is required in the field, involving more teachers, students and other staff in several schools in different municipalities.

Syftet med den kvalitativa studien var att undersöka vilket av tillvägagångssätten, förberedelseklass eller ordinarie klass som är mest lämpligt enligt pedagoger, för att främja nyanlända elevers lärande och utveckling. I studien deltog två skolor, som arbetar med olika mottagningsmodeller för nyanlända elever. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger; en lärare, en rektor och en specialpedagog deltog från varje skola. Med stöd av intervjuerna och tidigare forskning kunde vi besvara vår frågeställning: Vilka för- och nackdelar ser pedagoger med de olika mottagningsmodellerna för nyanlända elever? I diskussionen av resultatet utgick vi från Vygotskijs teorier, sociokulturell teori och teorin om stöttning. Diskussionen har även skett med hjälp av tidigare forskning som är relevant för vår studie. Det har framkommit av pedagoger att det som främjar nyanlända elevers utveckling är att eleverna får grunderna i språket, är i en sociokulturell miljö, får stöttning, integrerad/ inkluderas in i skolans verksamheter och få starta i en lugn miljö. Pedagogerna menar att antingen förberedelseklass eller ordinarie klass bidrar med några av dessa aspekter. Slutsatsen vi drog utifrån resultat och diskussionen är att en kombination mellan förberedelseklass och ordinarie klass är bäst för nyanlända elever eftersom det bidrar till språkutveckling, kunskapsutveckling och att eleverna integreras/inkluderas in i skolan.

Förberedelseklasser är något som blir allt mer vanligt i dagens skolor. Så snart som möjligt ska dessa elever integreras i de ordinarie klasserna på skolan. I läroplanen står det att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Under hösten 2008 publicerade Skolverket ett material med allmänna riktlinjer för utbildning av nyanlända elever. Genom en kvalitativ studie på Körsbärsskolan intervjuas tre pedagoger med anknytning till elever i förberedelseklass. Syftet med uppsatsen är att studera vilka tankar och praktiker som styr utslussningen av elever från förberedelseklasser till ordinarie klasser på Körsbärsskolan. Litteraturstudier visar på att en successiv integrering efter elevens egna förutsättningar är att föredra. I analysen jämförs resultatet från intervjuerna med tidigare litteraturstudier. Intervjuerna och resultatet visar hur pedagogerna har ambitionerna att arbeta efter de riktlinjer som Skolverket publicerat men de ekonomiska resurserna räcker inte till.

Nyanlända elever är en grupp barn och unga som kommer till Sverige på grund av olika anledningar. Krig och fattigdom är de vanligaste orsakerna som tvingar människor att lämna sina hemländer för att försöka hitta ett bättre liv i ett annat land. De nyanlända elevernas förkunskaper varierar och beror på vilka förutsättningar och upplevelser de hade i sitt hemland. Dessa förutsättningar och upplevelser påverkar elevernas fortsatta skolgång i den nya skolan i Sverige.Både de nyanlända eleverna och skolan de går på kommer att möta möjligheter och utmaningar under de första fyra skolåren, dvs de år eleverna betraktas som nyanlända. Fokus och utgångspunkten i denna studie är att öka kunskaperna om hur nyanlända elever upplever situationen i en ny skola där de lär sig flera olika ämnen via ett nytt språk. Vilka faktorer som påverkar deras skolgång, räcker det stöd de får i skolan för att lyckas eller behöver de mer hjälp och stöttning? Vad kan skolan göra för att främja elevernas prestationer?Fem elever i olika åldrar, med olika modersmål, från olika länder och skolbakgrund deltar i denna studie. Data har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer.Analysen av data visade att språket och sociala kompetenser är de största utmaningarna som eleverna upplever både i förberedelseklassen där de behöver ett gemensamt språk för att kunna kommunicera med klassläraren, skolans personal och med andra elever, och i ordinarie klassen när de utöver ovan studerar fler ämnen och med högre krav. Studien visar också hur skolan utvecklat sina möjligheter att erbjuda eleverna olika undervisningsmetoder för att lättare nå kunskapsmålen.

The main purpose of this study was to increase the knowledge about how it is to be a newly arrived refugee in the Swedish school as well as what role the Swedish school plays in the integration process. The respondents in this study have all arrived to Sweden in the past four years as refugees from war-torn countries. In total seven young people in the age 15-16 took part in this study. How do the newly arrived youths experience the time in the preparatory class and the ordinary class? Which social networks does the newly arrived youths have in and outside school? How can the school help them by giving them skills and ability to integrate into the Swedish society? To find the answers to these questions I made a qualitative study. The study is based on interviews with seven young people who are attending Swedish upper secondary (8th or 9th grade) or are in preparatory class. To be able to analyze my qualitative interviews I used three theories; stigmatization, social identity and sociocultural perspective. The results of the survey show that the newly arrived students both have positive and negative experiences of the Swedish school. The newly arrived students experience the time in preparatory class as safe, they have a big community with their classmates and get support and help from their teachers. At the same time, they feel excluded, both in preparatory and ordinary class, due to the lack of wider social networks. According to the students the Swedish school has more to improve when it comes to giving the newly arrived youth’s greater opportunities in the integration process.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur klasslärare i grundskolans tidiga årundervisar nyanlända elever i ordinarie klass för att främja deras språk- ochkunskapsutveckling, hur de ser till att nyanlända elever får en likvärdig utbildning i enskola för alla samt hur de ser på sin undervisningspraktik. Därtill att ta reda på hurstudiehandledare undervisar nyanlända elever på deras modersmål i grundskolans tidiga årför att främja deras språk-och kunskapsutveckling, hur de samarbetar med klassläraren ochhur de ser på sin yrkesroll.Bakgrundsteorin baseras främst på framträdande forskare inom området och derasteorier samt svenska skolmyndigheters granskningar och stödmaterial. Resultaten grundarsig på empiriskt material som har insamlats genom observationer av svenskundervisningoch studiehandledning på modersmålet samt intervjuer med klasslärare ochstudiehandledare i grundskolans tidigare år.Resultaten utifrån forskningen visar att explicit undervisning, interaktion, specifikstöttning, höga förväntningar, framåtsyftande respons och kognitivt utmanande uppgifter ärfrämjande för nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling. Vidare är trygghet och tidsamt ett tillåtande klimat avgörande för att nyanlända elever ska våga använda det nyamajoritetsspråket. Resultaten belyser även att tillgången till modersmålet ochstudiehandledning är avgörande för att nyanlända elever kan erövra skolspråket ochtillgodogöra sig den ordinarie undervisningen.Examensarbetet avslutas med en diskussion av de övergripande slutsatserna medkoppling till vilka konsekvenser det kan ha på läraryrket. En viktig slutsats är att trotsklasslärarnas språkinriktade undervisning vilar på vetenskaplig grund och beprövaderfarenhet efterfrågar de mer studiehandledning på modersmålet till de nyanlända eleverna.