Dagens städer är byggda och formade med en stor ojämnlikhet i hur utrymmet fördelas mellan olika fordon och transportslag. Parkeringar längs med vägar fungerar endast som förråd åt bilar. Gator har blivit transportsträckor utan någon riktig identitet. Hur kan vi återta och omprogrammera en del av dessa parkeringar? Fokus ligger på hur man genom små förändringar på flera olika platser kan ta tillvara på de lokala krafter som finns och samtidigt skapa en levande och dynamisk stad. Syftet är att skapa en grogrund för en stadsutveckling på en gräsrotsnivå och som sedan kan påverka i vilken riktning våra städer utvecklas och förändras. Målet är att omdefiniera det publika rum mellan stadens byggnader, som idag till stor del upptas av motorfordon, till att bli något nytt och berikande åt staden som helhet. / Today’s cities are built and shaped with a large inequality in how the space is distributed between different vehicles and way of transportation. Parking located along roads only function as storage for cars. Streets have become walk-through paths lacking identity. The focus lies on parkings along roads and how we can turn some of them into something new. My graduation project is exploring how small changes at several different locations can bring the local spirit into the city, while creating a vibrant and dynamic cityscape.  The aim is to make the urban development to start from its grassroots and from there determine in which way we will change our cities. The goal is to redefine the public space in between the buildings, that today is used by motor vehicles, and to create something new and something that can enrich the city as a whole.

Hållbar mobilitet är ett växande ämne inom samhällsplaneringen som blivit alltmer omtalat. Att främja hållbar mobilitet är en nödvändig åtgärd för att tillgodose en långsiktig hållbar utveckling av våra svenska samhällen. Detta kandidatarbete undersöker begreppet ”hållbar mobilitet” och hur det kan främjas inom fysisk planering. Syftet med detta kandidatarbete är att undersöka hur ett centrumnära stadskvarter kan utvecklas med fokus på hållbara mobilitetslösningar. Syftet är vidare att föreslå lösningar i stadsplaneringen på åtgärder som ökar förutsättningarna för hållbar mobilitet, samt visa på vilka medel planerare kan använda för att främja hållbar mobilitet inom fysisk planering. Detta kandidatarbete är ett planeringsprojekt och har sin utgångspunkt i Karlskrona. I arbetet har bland annat ett gestaltningsförslag tagits fram för hur Handelshamnen på Trossö kan omgestaltas till ett stadskvarter med fokus på hållbara mobilitetslösningar. Metoderna dokumentstudie och platsanalys har tillämpats och legat till grund för arbetets kunskapsöversikt, projektprogram och gestaltningsförslag. Utfrån studiens resultat framgår det att i huvudsak fem faktorer är viktga att främja för att bidra till en hållbar mobilitet. De fem faktorerna är: fotgängarvänlighet, cykelvänlighet, kollektivtrafk, utformning av parkering och styrning samt integrering av mobilitetshus.

Omställningen till ett mer hållbart resande är avgörande för att uppnå de svenska miljömålen. Inrikestrafiken står för en betydande del av utsläppen och bilismen påverkar även städernas utformning i form av utglesning som i sin tur påverkar möjligheterna till ett mer hållbart resande. Just städerna framhålls ofta som den viktigaste platsen till denna omställning med möjlighet till förtätning, funktionsblandad bebyggelse och resor utan bil. Bilens utrymme både vad gäller vägar men även parkeringsplatsernas utbredning står i centrum för denna omställning. Ett viktigt kommunalt verktyg för att reglera detta är parkeringsnormen. Där regleras hur mycket parkering som ska tillhandahållas vid nyproduktion av exempelvis bostäder. Genom en kvalitativ fallstudie över två mindre kommuner i Sverige så undersöktes och analyserades pareringsnormens roll, effekter och användbarhet. Detta för att försöka förstå hur parkeringsnormen kan bidra till ett mer hållbart resande i mindre städer. Det skedde dels genom en dokumentstudie över de två kommunernas parkeringsnormer, dels genom intervjuer med en trafikplanerare och en tjänsteperson från Samhällsbyggnadskontoret i kommunerna. Därutöver har tillgänglig statistik använts som ett komplement i förståelsen av parkeringsnormens effekter över tid. Resultatet visar på att parkeringsnormens roll framför allt är som ett planeringsunderlag vid detaljplanering och bygglov, för hur mycket parkerings som måste anläggas. Reduktion av parkeringsplatser medges när rätt förutsättningar är uppfyllda. Dess strategiska funktion begränsas av prissättning och tillgång på allmänna parkeringsplatser. Dessutom så ingår inte parkeringsnormen i ett större strategiskt arbete mot hållbart resande vilket ofta är kopplat till att politikerna inte vill ta nödvändiga beslut. Parkeringsnormers effekter är svåra att mäta men utifrån de parametrar som används i studien, både från statistik och från tjänstemännens bedömningar, visar att några tydliga positiva effekter inte nåtts. Samtidigt visar resultatet på att parkeringsnormen är ett verktyg med möjligheter att påverka bilanvändandet.

A review of navigation systems nowadays shows that new features are required in the automotive field. One such feature is suggesting a parking space within a positioning system. In the new global context of navigation, finding a parkingplace has become a central issue for all drivers. The research question for this study is what happens when you get to the destination or when you don’t need to use a GPS to arrive to your destination? This thesis has two major purposes:(1) to investigate an efficient solution for detecting the parking behavior of a moving car; (2) to implement and integrate an environment-friendly solution for HERE in a way that would give the company a competitive edge. By examining only the latitude and longitude from all the input GPS data received in a navigation system, the author defines the best configuration for a parking detection algorithm. Once the best configuration was found, an implementation was proposed. An extensive series of tests has been carried out on the final implementation. Data for tests was obtained using internal tools from HERE for producing different testing routes as navigation files (.nmea files). Creating the input files manually offers flexibility and gives the opportunity to touch all the unexpected behaviors, knowing the expected result in any case. The results obtained from the analysis of the algorithm are encouraging.It has been shown that the configuration chosen for implementation is cheap and effective in predicting parking behavior. In conclusion, the implementation of the algorithm was successfully integrated with the existing HERE SDK. The new feature will be available for the following three automotive companies: Audi, BMW, and Daimler. The algorithm is designed such that it can be easily extended and improved. Future work might include adding parameters that should be adjustable by the user or client like speed of the car. / En genomgång av nutida navigationssystem visar att nya funktioner krävs för fordonsområdet. En sådan funktion är att föreslå en parkeringsplats inom ett positioneringssystem. I det nya globala sammanhanget för navigering har problemet att hitta en pa parkeringsplats blivit en central fråga för alla förare. Frågeställningen för denna studie är vad som händer när du kommer till destinationen eller när du inte behöver använda en GPS för att komma fram till din destination? Denna avhandling har två huvudsakliga syften: (1) att undersöka en effektiv lösning för detektering av parkeringsbeteende hos en bil som rör sig; (2) att genomföra och integrera en miljövänlig lösning för HERE på ett sätt som skulle ge bolaget en konkurrensfördel. Genom att endast undersöka latitud och longitud från all GPS-indata som mottags i ett navigationssystem definierar författaren den bästa konfigurationen för en parkeringdetekteringsalgoritm. När väl den bästa konfigurationen funnits föreslots ett genomförande. En omfattande serie tester har utförts på det slutliga genomförandet. Data för prov erhölls med hjälp av interna verktygfrån HERE för att producera olika provvägar som navigationsfiler (.nmea filer). Att skapa indatafiler manuellt erbjuder flexibilitet och ger möjlighet att vidröra alla oväntade beteenden, för att veta det förväntade resultatet i vilket fall som helst. De resultat som erhållits från analysen av algoritmen är uppmuntrande. Det har visats att konfigurationen som valts för genomförandet är billig och effektiv i att förutsäga parkeringsbeteende. Sammanfattningsvis har genomförandet av algoritmen framgångsrikt integrerats med den befintliga HERE SDK:n. Den nya funktionen kommer att finnas tillgänglig för följande tre bilföretag: Audi,BMW och Daimler. Algoritmen är utformad så att den lätt kan utvidgas och förbättras. Framtida arbete kan omfatta att lägga till parametrar som bör vara inställningsbara av användaren eller kunden som till exmpel hastigheten på bilen.

<p>En bil står i genomsnitt parkerad 95 procent av dygnets timmar och använder under denna tid oftast flera parkeringar. Det ses som en självklarhet för bilisten att finna en ledig parkering relativt lätt och centralt. Befolkningstillväxten i städerna och det allt större bilinnehavet skapar en ökad efterfråga på central parkering. I städerna råder hög konkurrens om de alltmer begränsade centrala markområdena. Kostnaden för att tillgodose centralt belägna parkeringar utifrån dagens norm blir allt mer kännbar och den ökade bilismen bidrar dessutom till negativa externa effekter såsom trängsel, utsläpp och buller. Frågor som Linköpings kommun funderar på i samband med den nya trafikstrategin är: Hur kan ett effektivare marknyttjande nås samt parkeringens alternativa användning? Vem betalar för parkeringskostnaden? Hur är betalningsviljan hos kommunens invånare?</p><p>Vilka är Linköpings kommuns möjligheter att med hjälp av parkeringspolitik och prispolitik effektivisera parkeringsmarknaden i Linköpings innerstad? </p><p>För att kunna svara på detta har tre befintliga anläggningar använts som studieobjekt. Kontakt har tagits med tjänstemän på kommunen samt med parkeringsbolaget Dukaten. Utifrån den information de bidragit med har kostnader och intäkter för dessa anläggningar beräknats. Beräkningarna visar på att ingen av de tre anläggningarna täcker sina egna kostnader, vilket till stor del beror på de höga alternativkostnaderna och de relativt låga beläggningsgraderna. Det visar sig också att desto större anläggning desto mindre kostnader, vilket tyder på stordriftsfördelar. Marginalkostnaderna för Dukaten, upp till kapacitetstaket, är låga på alla anläggningar. Beräkningar som gjorts på parkeringsköp har visat att dessa är kraftigt subventionerade. En subvention som finansieras av kommunens invånare i allmänhet och i synnerhet de centralt boende utan bil.</p><p>Genom parkeringspolitik kan kommunen främst styra utbudet och lokalisering av parkering och på så sätt påverka den generaliserade kostnaden för bilisten. För att bestämma det långsiktiga utbudet bör kommunen ha en uppfattning om dess totala nytta och dess totala kostnad. Toppar i efterfrågan kan lösas på andra sätt än genom utbyggnad, som till exempel ett ökat samnyttjande och satsning på kollektivtrafik. Med hjälp av prispolitik kan kommunen uppnå en jämnare beläggning och se till att bilisten står för sina negativa externa effekter, vilket medför att dess privata marginalkostnad blir den samma som den sociala marginalkostnaden och bidrar till en mer samhällsekonomiskt effektiv parkeringsmarknad.</p> / <p>A car is in general parked for 95 percent of the day, and during that period it often occupies more than one space. Car owners take for granted that they will find a central unoccupied space relatively easily.</p><p>The population growth in urban areas and the rising car ownership creates a greater demand for parking in town centers. In the cities there is increased competition for the more and more of the limited land in central areas. The cost of supplying these central parking lots on the basis today's parking requirements becomes more taxing and the increased car ownership and motoring also leads to more negative externalities like, congestion, emissions and noise.</p><p>Questions that the municipality of Linkoping faces are: How can a more efficient land use be achieved and the alternative use for parking? Who pays the cost for parking? Is there a willingness to pay for parking on the part of the Linkoping citizens? What are the possibilities for the municipality of Linkoping through parking policy and price policy to create a more efficient parking market in central Linkoping?</p><p>To answer these questions studies have been made of three parking facilities and discussions held with officials in the municipality and with the parking company Dukaten. From the information provided, costs and revenues for the facilities have been calculated. The result shows that none of the three facilities covers its own costs, which to a high degree are due to their high opportunity costs and relatively low occupancy rates. The study shows that the larger facility the lower the cost, which implies economics of scale. The marginal cost of the three facilities for Dukaten, up to full capacity, is low. The result also shows that in lieu fees are heavily subsidized. This subsidy is financed by the citizens of Linkoping in general and in particular by the residents in the centre who do not own a car.</p><p>Through parking policy the municipality can control the supply and the location of parking facilities and in this way affect the generalized cost for the car owner. To be able to determine the long run supply Linkoping should have a clear grasp of total utility and total costs of parking. Peaks in the demand can be met in other ways than through new parking facilities, for example increased shared parking and investments in public transport. With a price policy the municipality can achieve a more even occupancy rate and force the car owner to pay for his/her negative externalities, which means that the private marginal cost would equal the social marginal costs and contribute to a more efficient parking market.</p>

En bil står i genomsnitt parkerad 95 procent av dygnets timmar och använder under denna tid oftast flera parkeringar. Det ses som en självklarhet för bilisten att finna en ledig parkering relativt lätt och centralt. Befolkningstillväxten i städerna och det allt större bilinnehavet skapar en ökad efterfråga på central parkering. I städerna råder hög konkurrens om de alltmer begränsade centrala markområdena. Kostnaden för att tillgodose centralt belägna parkeringar utifrån dagens norm blir allt mer kännbar och den ökade bilismen bidrar dessutom till negativa externa effekter såsom trängsel, utsläpp och buller. Frågor som Linköpings kommun funderar på i samband med den nya trafikstrategin är: Hur kan ett effektivare marknyttjande nås samt parkeringens alternativa användning? Vem betalar för parkeringskostnaden? Hur är betalningsviljan hos kommunens invånare? Vilka är Linköpings kommuns möjligheter att med hjälp av parkeringspolitik och prispolitik effektivisera parkeringsmarknaden i Linköpings innerstad?  För att kunna svara på detta har tre befintliga anläggningar använts som studieobjekt. Kontakt har tagits med tjänstemän på kommunen samt med parkeringsbolaget Dukaten. Utifrån den information de bidragit med har kostnader och intäkter för dessa anläggningar beräknats. Beräkningarna visar på att ingen av de tre anläggningarna täcker sina egna kostnader, vilket till stor del beror på de höga alternativkostnaderna och de relativt låga beläggningsgraderna. Det visar sig också att desto större anläggning desto mindre kostnader, vilket tyder på stordriftsfördelar. Marginalkostnaderna för Dukaten, upp till kapacitetstaket, är låga på alla anläggningar. Beräkningar som gjorts på parkeringsköp har visat att dessa är kraftigt subventionerade. En subvention som finansieras av kommunens invånare i allmänhet och i synnerhet de centralt boende utan bil. Genom parkeringspolitik kan kommunen främst styra utbudet och lokalisering av parkering och på så sätt påverka den generaliserade kostnaden för bilisten. För att bestämma det långsiktiga utbudet bör kommunen ha en uppfattning om dess totala nytta och dess totala kostnad. Toppar i efterfrågan kan lösas på andra sätt än genom utbyggnad, som till exempel ett ökat samnyttjande och satsning på kollektivtrafik. Med hjälp av prispolitik kan kommunen uppnå en jämnare beläggning och se till att bilisten står för sina negativa externa effekter, vilket medför att dess privata marginalkostnad blir den samma som den sociala marginalkostnaden och bidrar till en mer samhällsekonomiskt effektiv parkeringsmarknad. / A car is in general parked for 95 percent of the day, and during that period it often occupies more than one space. Car owners take for granted that they will find a central unoccupied space relatively easily. The population growth in urban areas and the rising car ownership creates a greater demand for parking in town centers. In the cities there is increased competition for the more and more of the limited land in central areas. The cost of supplying these central parking lots on the basis today's parking requirements becomes more taxing and the increased car ownership and motoring also leads to more negative externalities like, congestion, emissions and noise. Questions that the municipality of Linkoping faces are: How can a more efficient land use be achieved and the alternative use for parking? Who pays the cost for parking? Is there a willingness to pay for parking on the part of the Linkoping citizens? What are the possibilities for the municipality of Linkoping through parking policy and price policy to create a more efficient parking market in central Linkoping? To answer these questions studies have been made of three parking facilities and discussions held with officials in the municipality and with the parking company Dukaten. From the information provided, costs and revenues for the facilities have been calculated. The result shows that none of the three facilities covers its own costs, which to a high degree are due to their high opportunity costs and relatively low occupancy rates. The study shows that the larger facility the lower the cost, which implies economics of scale. The marginal cost of the three facilities for Dukaten, up to full capacity, is low. The result also shows that in lieu fees are heavily subsidized. This subsidy is financed by the citizens of Linkoping in general and in particular by the residents in the centre who do not own a car. Through parking policy the municipality can control the supply and the location of parking facilities and in this way affect the generalized cost for the car owner. To be able to determine the long run supply Linkoping should have a clear grasp of total utility and total costs of parking. Peaks in the demand can be met in other ways than through new parking facilities, for example increased shared parking and investments in public transport. With a price policy the municipality can achieve a more even occupancy rate and force the car owner to pay for his/her negative externalities, which means that the private marginal cost would equal the social marginal costs and contribute to a more efficient parking market.

De senaste åren har tekniska förutsättningar, ekonomiska behov och ökade miljöproblem lett till en utveckling bort från massbilism i många av OECD-länderna. Allt fler deltar allt oftare i att dela resurser som ett sätt att minska de allt ökande kostnader som det innebär att äga och driva ett privatfordon. Delningstjänster kan ses som ett ökat intresse för vår omvärld men kanske främst som något som förenklar och sänker de kostnader som starkt är kopplade till mobilitet. Allt fler urbana livsstilar gör sig helt enkelt oberoende av att kunna transporteras med bil, till fördel för alternativen.   Sett i skuggan av det utgör bildelning ett alternativ till att äga sitt fordon men ändå ha fortlöpande tillgång till mobilitet när den behövs. Bildelningstjänster eller bilpooler fungerar som ett komplement till de andra transportsätten som innefattas i det multimodala och effektiva transportsystemet, såsom gång, cykel, buss, spårvagn, tunnelbana, hyrbil et cetera. Där alla delar har sina inbyggda styrkor och svagheter. Generellt har forskning skett på makroskala med ett fokus på att ta reda på hur vi får bildelningstjänster att fungera mest effektivt. I och med detta finns relativt goda kunskaper om Vad som behöver göras så är nästa fråga Hur? Var och hur tjänster bör planeras och placeras samt hur vi får fler att använda sig av dessa. Mer kunskap kan fås i området då allt fler tar del av dessa tjänster och de går från att vara en obskyritet till att möjligen ta rollen som norm. Utöver det så kan bildelning som delningsresurs ha inverkan både på parkerings- och platsbehov och en allmänt mer effektiv resursanvändning. Planering påverkar utformningen och därför existerar också ett behov av att systematiskt utvärdera hur bildelning kan understödjas och begränsas av detta.   Målet med detta arbete är att undersöka vilka faktorer som driver på fortsatt utveckling av tjänsterna och i viss mån finna lösningar som kan utvecklas för svenska fall. Framförallt för att ge mer kunskap kring den självklara kopplingen mellan planering och utformningskrav. Genom att basera en komparativ analys från den breda kunskap som finns kring bildelningstjänster kan vi finna generella faktorer som kan hjälpa oss med avvägningar kring en studie av ett faktiskt planeringsproblem. Något som för svenska förhållanden både skiljer sig och liknar de problem som man möter på i andra länder. Ett nyligen färdigställt projekt i Malmö agerar som studium då detta projekt från början implementerade möjligheter att sänka kravet på antalet parkeringsplatser. Bildelning har detta fall systematiskt använts som ett planeringsverktyg. Att fortsatt kunna utveckla en modell för användning för svenska plantekniska förhållanden kan ha stor inverkan på hur effektiv bildelning kan bli och vilken roll det kan spela i ett mer effektivt transportsystem i framtiden. / In recent years, technological conditions, economic needs and increasing environmental problems has led to a trend away from mass motoring in many OECD countries. More and more people participate in sharing resources with each other as a way to reduce the ever increasing costs involved in owning and operating a private vehicle. Sharing services can be seen as an increased interest in the world around us, but perhaps primarily as something that simplifies and reduces the costs that are strongly linked with mobility. Urban lifestyles to a greater extent free themselves of using car based transportation to the advantage of the optional modes.   Carsharing is an alternative to owning your own vehicle while still having continuous access to mobility when needed. Carsharing services operate as a complement to other modes included in the multimodal and efficient transportation system, such as walking, cycling, bus, tram, subway, rental car, et cetera. Each mode has its own strengths and weaknesses. Generally, research has taken place at the macro scale with a focus on finding out how we get carsharing services to work most effectively. As the knowledge about What is a relatively known, we need to answer the question How? Where and how services should be planned and located, and how do we get more people to use them. More knowledge will be available in the research area when more people take part in these services, and the services go from being an obscurity to possibly take the role as the norm. In addition to this carsharing as a resource that can have an impact on both parking and space requirements and a generally more efficient use of resources. Planning affects the design in which carsharing operates, it is therefore interesting to systematically evaluate how carsharing services are supported and held back by this circumstance.   The goal of this work is to investigate the factors driving the continued development of sharing services and how these possibly can be designed for the Swedish market. Above all, this can provide knowledge about the obvious link between planning and design requirements. Basing a comparative analysis on broad knowledge about carsharing provides general factors which can work as considerations for a study of an actual planning problem. The Swedish condition is both similar and different to the problems encountered in other countries. A project recently completed in Malmo acts as the study of the thesis mainly due to the fact that carsharing services were implemented as a prerequisite to lower the number of parking places needed. Hence carsharing was systematically used as a planning tool. To further develop a model for use with the Swedish preconditions and planning procedures can have a major impact on how efficiently carsharing can be and what role it can play in a more efficient transport system in the future.

No description available.

As the population in the Stockholm region continues to increase problems arise regarding how these new inhabitants are to travel across the region in a sustainable way, this at the same time as making sure that municipalities are planning for sustainable land use. Solving the problem with mobility has historically been done through guaranteeing a set number of parking spaces in direct connection to new development through the use of parking norms. These norms has slowly become more and more criticized and are seen to contribute to unsustainable land use through excess parking spaces, something that in the end lead to increased car use. This study is based on the hypothesis that the municipal way of planning for parking is outdated and not sustainable in the long term when it comes to environmental sustainability. The study investigates the long term effects of parking norms in the Swedish municipality of Vaxholms stad located in the outskirts of Stockholm County and also analyses how more complex spatial analyses can contribute to more sustainable parking planning. The results of the study are that current method of planning for parking in the municipality is outdated not environmentally sustainable long term. One of the reasons is the lack of geographical precision in combination with the fact that mobility measures are not be able to affect the outcome of the number of parking spaces planned for. The parking norm is in need of an update as well as more detailed spatial analyses, otherwise the municipality is at risk of planning for the wrong amount of parking in the wrong places. The combination of binding parking norms, parking spaces in direct proximity to new development and bad proximity analysis regarding public transport the municipality will make the car stay as the main mode of transport even in the future. / I och med Stockholmsregionen allt mer v.xande befolkning i tillkommer stora problem g.llande hur inv.narna ska f.rflytta sig i det geografiska rummet samt hur kommunernas mark ska kunna anv.ndas p. ett h.llbart s.tt. Historiskt sett har mobilitetsproblematiken l.st genom att kommuner f.rsett inv.narna med bilparkering kopplad till bostaden genom anv.ndandet av bindande parkeringsnormer. D.remot b.rjar dessa normer bli allt mer kritiserade och anses bidra till ett .verskott av m.ngden parkeringsplatser och i sin tur bidragit till fortsatt h.g bilanv.ndning och ineffektiv markanv.ndning. Denna studie grundar sig d.rf.r i hypotesen att kommunernas l.ngsiktiga planeringsarbete f.r parkering .r inaktuell och inte l.ngsiktigt h.llbar ur ett ekologiskt perspektiv. Studien unders.ker de l.ngsiktiga effekterna av parkeringsnormer i det specifika fallet Vaxholms stad samt analyserar .ven hur mer komplexa rumsliga analyser kan ligga till grund f.r en mer l.ngsiktigt h.llbar parkeringsplanering. Resultatet av studien .r att den nuvarande metoden f.r parkeringsplanering i kommunen .r utdaterad och inte l.ngsiktigt h.llbar ur ett ekologiskt perspektiv. En av anledningarna .r avsaknaden av geografisk precision samt att mobilitets.tg.rder som kommunen kan anv.nda sig av inte har m.jlighet att p.verka m.ngden parkeringsplatser. Normen .r i behov av att uppdateras och vid skapandet av en ny norm beh.ver ytterligare rumsliga analyser utf.ras f.r att undvika felaktiga slutsatser om parkeringsbehovet idag och i framtiden. Genom att anv.nda sig av bindande parkeringsnormer tillsammans med parkeringsplatser i direkt koppling till bostaden och med d.lig koppling till de nuvarande kollektivtrafiknoderna kommer bilen att forts.tta vara de prioriterade reses.ttet f.r kommunens inv.nare .ven i framtiden.

Detta examensarbete utfördes år 2023 och gick ut på att undersöka elsparkcyklar och hur de hanteras. Mer specifikt hur och var de parkeras då det skapade problem för andra på gatorna, för att sedan ta fram en lösning som skapar ordning för ökad säkerhet och trivsel i stadsmiljöer. I början av projektet undersökte jag hyr elsparkcyklar, alltså tjänster där företag erbjuder transportalternativ med elsparkcyklar som medel. Resultatet av litteraturstudien visade att det var ett problem med felparkerade elsparkcyklar eftersom det skapar säkerhetsrisker, speciellt för äldre personer och individer med synnedsättning och sänker trivseln i städer. För att se vad det finns på marknaden så gjorde jag en marknadsundersökning som visade att redan finns flera lösningar som har tillämpats för att lösa problemet, lösningar från olika aktörer och som täcker olika områden. Jag upplevde att jag inte kunde bidra med något vettig inom det området så jag valde att ändra riktning och började undersöka privatägda elsparkcyklar för att se om det finns behov i det området. För att få in data direkt från användaren utförde jag en enkätundersökning som visade att individer som äger en elsparkcykel inte vågar parkera utomhus eftersom de är oroliga att deras enhet ska bli stulen. Eftersom projektet genomfördes i Gävle så intervjuade jag Gävle kommun för att veta vad de tänker kring elsparkcyklar, jag ville även veta vilka möjligheter jag hade och vilka ramar jag skulle förhålla mig till vid framtagning av lösning. Efter en hel del idégenerering, utforskande, tester och bearbetning så blev resultatet ett tillägg som monteras på befintliga cykelställ och ger bättre parkeringsmöjlighet för privatägda elsparkcyklar. Genom sin form och uttryck ska tillägget uppmuntra elsparkcyklister att använda sina enheter mer och ersätta korta resor med bilen, det i sin tur har en positiv effekt på miljön och hälsan.