Magister Legum - LLM / Kenya’s December 2007 Presidential elections sparked a wave of violent clashes over allegations of election rigging. The protests broke out along ethnic lines, causing greater civil unrest. There have been allegations that during these outbreaks of violence crimes against humanity were committed. This violence attracted world-wide concern and was universally condemned. Kenya is loathe to prosecute the perpetrators or those who bear the highest responsibility for the alleged commission of crimes against humanity. It has instead established a national investigatory mechanism, the Kenyan Truth, Justice and Reconciliation Commission (hereafter TJRC). This approach adopted by Kenya has been criticized for the fact that it fosters a culture of impunity. However, the Prosecutor of International Criminal Court (hereafter ICC) has used his proprio motu powers to initiate an investigation of alleged commission of crimes that fall within the jurisdiction of the Court. This research paper has analysed the reasons for the proprio motu intervention of the ICC in Kenyan situation. It also examined whether Kenya was unwilling or genuinely unable to prosecute the perpetrators of the post-election violence of 2007. Furthermore, the paper evaluated the provisions of the Kenyan TJRC, the major shortcomings of the Commission and the challenges it is facing in fulfilling its mandate. In conclusion the paper analysed the relationship between TJRC and ICC and re-evaluate any role that the two bodies could play in dispensing justice in Kenya. But before that, the paper laid down the factual background that led to the proprio motu interevention of the ICC in Kenya where a truth commission had alreday been established. / South Africa

This qualitative study highlights the fact that sexual abuse is considered a social problem. However, few are disclosing their experiences of sexual abuse during childhood, and although children tell, it is difficult to regard them as credible victims. Our aim with this study is to gain an understanding through adults stories about the sexual abuse they were exposed to during their childhood. In order to achieve this purpose, we have analyzed autobiographies written by adults, who during their childhood have become sexually exposed. The study resulted in the problem of considering children as victims, before the abuse's disclosure but also after. The children were seen, in the cases studied, not as credible due to the perpetrator's identity. This study also found that the children did not report their experiences of sexual abuse due to factors such as shame and normalization. The study thus found that sexual abuse against children is complex and so is the view of the children as victims and their silence.

Våld i nära relationer är ett omdiskuterat och välkänt samhällsproblem. Ofta handlar dialogen om mäns våld mot kvinnor och det talas sällan om att en man utsätts för våld av en kvinnlig partner. Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva mäns erfarenheter av att vara utsatta för våld av en kvinnlig partner i en nära relation. Metod: En litteraturöversikt gjordes där fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar inkluderades. Databaserna som användes var CINAHL, PsycInfo och PsycArticles. Dataanalysen utgick från en trestegsmodell och samtliga artiklar granskades genom en kvalitetsgranskningsmall. Resultat: Under analysen framkom huvudkategorierna "Erfarenheter och konsekvenser av våldet", med subkategorier "Fysiskavåldshandlingar", "Psykiska våldshandlingar", "Hälsoeffekter" och "Sociala effekter", "Omgivningens dubbelhet" med subkategorier "Myndigheters bemötande" och "Närståendes förhållningssätt" samt huvudkategorin "Kvinnans makt och kontroll". Resultatet visar att män upplever både fysiskt, psykiskt och sexuellt våld från en kvinnlig partner i en nära relation. Det framkommer även att underliggande genusnormer och stereotypiska antaganden hindrar män frånatt betraktas som egentliga offer. Konklusion: Mäns utsatthet för våld i en nära relation är enkomplex problematik som är starkt förknippad med samhällets normer och antaganden ommaskulinitet. Professionella brister i sitt bemötande av våldsutsatta män vilket kan få stora konsekvenser för mannen. För att få mer kunskap och bättre förståelse för mäns utsatthet av våld i en nära relation behöver problemet synliggöras ytterligare och diskuteras på både individ- och samhällsnivå. Praktiska implikationer: Adekvat utbildning kan bidra till att professionella får rätt verktyg för att bemöta våldsutsatta män vilket kan leda till en minskad utsatthet och ökad hälsa hos utsatta män. Examensarbetet kan bidra till att förbättra det preventiva arbetet inom till exempel hälso- och sjukvård och socialtjänst för att förhindra att män faller offer för våld, då dessa myndigheter ofta har en betydande roll i att upptäcka våldet. Förslag till fortsatt kunskapsutveckling: Ytterligare forskning krävs kring mäns utsatthet för våld i nära heterosexuella relationer för att bryta stigmatiseringen kring utsattheten och bidra med kunskap till professionella inom människobehandlande yrken som möter dessa män. / Domestic violence is a debated and well-known social problem. Often, the dialogue is about men's violence against women and it is rarely mentioned that a man is subjected to violence by a female partner. Aim: The aim of the study was to describe men's experiences of being subjected to violence by a female partner in an intimate relationship. Method: A literature review was conducted which included five qualitative and three quantitative articles. The databases used were CINAHL, PsycInfo and PsycArticles. The data analysis was based on a three-step model and all articles were reviewed through a quality assessment template. Findings: During the analysis one main category that emerged was "Experiences and consequences caused by violence", with the sub categories "Physical acts of violence", "Psychological acts of violence", "Health effects" and "Social effects", another main category was "The ambiguity of the environment " with sub categories "The response of authorities " and "The approach of relatives" and the last main category was "The woman's power and control". The results show that men experience both physical, mental and sexual violence from a female partner in an intimate relationship. It also appears in the study's findings that underlying gender-based normsand stereotypical assumptions prevent men from being considered as actual victims. Conclusion: Men's exposure to violence in an intimate relationship is a complex problem that is strongly associated with society's norms and assumptions about masculinity. Professional shortcomings in the treatment of abused men can have major consequences for the man. In order to gain more knowledge and a better understanding of men's exposure to violence in an intimate relationship, the problem needs to be further visualized and discussed at both individual and societal levels. Practical implications: Adequate education can help professionals get the right tools to deal with abused men, which can lead to reduced vulnerability and increased health of abused men. The study can help to improve preventive work in, for example, health care and social services to prevent men from falling victim to violence, as these authorities often have a significant role indetecting violence. Suggestions for continued knowledge development: Further research is required on men's exposure to violence in intimate heterosexual relationships to break the stigma around the exposure of violence and to contribute with knowledge to professionals in the humantreatment professions who encounter these men.

This study analyzed newspaper articles written about five famous Swedish men who in recent years have been accused of different types of sexual crimes. These men were Paolo Roberto, Martin Timell, Göran Lambertz, Jean-Claude Arnault and Soran Ismail. The study’s purpose was to investigate how these famous Swedish men who have been accused of sexual crimes are portrayed in the media, and how this portrayal is related to the media's representation of the victims. The theories used to investigate these questions were Nils Christie's theory of Ideal Victims (1986), Yvonne Jewkes theory about Media and crime (2015), and David Gresham Matza's theory of Neutralization techniques (1957). By using a qualitative content analysis, the selection of material from four newspaper editors could be analyzed and coded, which resulted in a number of themes that contribute to the portrayal. The themes that could be identified were: the high status profile, denial of responsibility or victim, the sex offender, and the man as a victim. The analysis of these themes in relation to the theories and previous research shows that the media often emphasize the high status of these men, and the fact that they tend to reject responsibility by denying the existence of both causing harm and the existence of a victim. Furthermore, the men are also portrayed as sex offenders by giving the victims space to tell their story. Finally, the men themselves can be seen as victims mainly due to the media attention directed at them. / Studien analyserar tidningsartiklar rörande fem kända svenska män som under de senaste åren anklagats för olika typer av sexualbrott. Dessa män är Paolo Roberto, Martin Timell, Göran Lambertz, Jean-Claude Arnault och Soran Ismail. Studien ämnar att undersöka hur dessa kända svenska män som blivit anklagade för sexualbrott porträtteras i media, samt hur denna porträttering står i relation till medias framställning av offren.De teorier som användes för att besvara frågeställningarna var Nils Christies teori om Ideala offer (1986), Yvonne Jewkes teori om Medier och brott (2015), samt David Sykes och Gresham Matzas teori om Neutraliseringstekniker (1957). Genom en kvalitativ innehållsanalys har urvalet av materialet från fyra tidningsredaktioner analyserats och kodats för att därigenom kunna urskilja genomgående teman som bidrar till porträtteringen, vilka presenteras och analyseras tillsammans med teorier och tidigare forskning. De teman som kunde identifieras benämndes: högstatusprofilen, förnekande av ansvar eller offer, sexualbrottslingen, samt mannen som offer. Analysen av dessa teman i förhållande till teorier och tidigare forskning visar på att media ofta betonar männens höga status och det faktum att männen tenderar att skjuta ifrån sig ansvaret genom att förneka både förekomsten av skada och offer. Vidare framställs männen även som sexualbrottslingar genom att offren får utrymme att tala om händelserna, samt att männen själva kan ses som offer främst på grund av den mediala uppmärksamheten som riktats mot dem.

Syftet med studien är att på en kommunal nivå undersöka hur arbetet och kompetensen kring hedersrelaterat våld och förtryck ser ut inom socialtjänsten. Fokus är på socialarbetares upplevelser och resonemang kring hedersrelaterat våld. Studien har en kvalitativ forskningsansats och syftet har uppnåtts genom semistrukturerade telefonintervjuer med socialarbetare i 15 kommuner, fördelat på två län. Den insamlade datan har analyserats med hjälp av tematisk analys. Intervjudeltagarnas uttalanden har tolkats med hjälp av Michael Lispkys teori om gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme samt med begrepp som kulturessentialism och postkolonial teori.  Resultatet visar på att det finns särskild kompetens om hedersrelaterat våld och förtryck inom de flesta kommuner men att den ofta är knuten till enskilda handläggare. Det har även framkommit hur viktigt kunskap är för att identifiera och ge rätt stöd i hedersrelaterade ärenden. Gemensamt för de insatser som erbjuds offer, familj och förövare är att få av dem är anpassade för hedersproblematik. De insatser som erbjuds utsatta individer tycks tillgodose deras behov av skydd men tvingar också individen att genomgå stora uppoffringar, därmed finns ett behov av att utveckla och förbättra dessa insatser. Vidare framgår att det finns delade meningar om vad hedersrelaterat våld och förtryck antas bero på samt inom vilka familjer det förekommer. Vissa uttrycker att hedersrelaterat våld endast förekommer inom vissa kulturer och grupper, medan andra menar att så inte är fallet. / The purpose of the following study is to examine how the work is organized on a municipal level and what expertise social workers in different municipalities have about honor-related violence. The focus is on social workers experiences and reasoning about honor-related violence. The study has a qualitative research approach, and the purpose has been achieved by doing semi-structured interviews per telephone with social workers from 15 municipalities, divided into two regions. The collected data has been analyzed through a thematic analysis. The statements of the study participants have been interpreted with help from Michael Lipsky's theory about street-level bureaucracy and discretion and also by the terms culture essentialism and postcolonial theory.  The results show that in most of the municipalities the social workers have special skills about honor-related violence, though the skills are often directly linked to individual employees in the organization. It has also emerged how important knowledge is to be able to identify and to give the right support in honor-related cases. Common for the interventions social services are offering victims, families and perpetrators is that few of them are adjusted for honor-related issues. The interventions that are offered to victims seems to meet their needs of shelter although it comes with great personal sacrifices, therefore there is a need to develop and improve the interventions. Further there are split opinions about what the causes for honor-related violence are and within which groups it occurs. Some of the participants expresses that honor-related violence only occurs in certain cultures and groups, while other claims the opposite.

Syftet med den föreliggande studien var att undersöka könsskillnader i motiv och tillvägagångssätt hos förövare av dödligt partnervåld i heterosexuella parrelationer. En kvantitativ forskningsmetod användes i denna icke-experimentella tvärsnittsstudie, där data samlades in från ett urval av svenska domstolars domar, det vill säga tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolens domar publicerade i en juridisk databas. Ett urval av N = 49 domar granskades med hjälp av ett kodschema, varav n = 30 domar hade en manlig förövare och n = 19 domar en kvinnlig förövare. De erhållna datan analyserades genom ett chi2-test for independence. Resultaten indikerar att kön hos förövare av dödligt partnervåld var signifikant relaterat till motiv till det dödliga våldet där tidigare utsatthet för partnervåld skiljde sig åt signifikant mellan män och kvinnor, men inte till tillvägagångssätt i det dödliga våldet. Slutsatser som drogs av denna studie var att motiv till dödligt partnervåld skiljer sig åt med anledning av förövarens könstillhörighet, medan tillvägagångssätt i dödligt partnervåld var samma oavsett könstillhörighet. / The purpose of the present study was to examine gender differences in motives and methods among perpetrators of lethal partner violence in heterosexual relationships. A quantitative design was used in this non-experimental cross-sectional study, in which data were collected from a sample of the legal cases of Swedish courts, also the legal cases of district courts, courts of appeal and the Supreme Court published in a judicial database. A sample of N = 49 legal cases were examined by means of a coding scheme, including n = 30 legal cases consisting of male perpetrators and n = 19 legal cases of female perpetrators. The obtained data were analyzed by using a chi-square test for independence. The results indicate that the gender of perpetrators in lethal partner violence was significantly related to motives for the lethal violence, in which prior exposure to intimate partner violence differed significantly between men and women, but not to methods of the lethal violence. Conclusions drawn from this study were that the motives for lethal partner violence differed because of the perpetrator's gender, while the methods of lethal partner violence were the same regardless of gender.

Föreliggande studie avser att identifiera utvecklingsbehov, utifrån socialarbetares erfarenheter av behandlingsarbetet med män som utövar fysiskt våld mot kvinnor i nära relationer. Fokus riktar sig mot socialarbetarnas utmaningar med förändringsarbetet. De upplevelser som ska undersökas förhåller sig till socialarbetares erfarenheter efter implementeringen av lagändringen i Socialtjänstlagen år 2021. Lagen anger att socialtjänsten måste erbjuda hjälp och behandling för våldsutövare. Stöd och behandling riktad till våldsutövare är därmed ett relativt nytt arbetsområde inom socialtjänsten, även om det har setts som en viktig del av bekämpningen av våld i nära relation under en längre tid. För att uppnå syftet genomfördes kvalitativa intervjuer med de socialarbetare som arbetar med behandling för män som utövar fysiskt våld. Utifrån respondenternas svar identifierades tre utmaningar kring behandlingen; gruppbehandling, motivationsarbete och uppföljning. Dessa tre analyserades mot vårt syfte, frågeställningar, valda teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning. En viktig slutsats av arbetets studie är vikten av ett individanpassat behandlingsarbete samt att de tre ovanstående utmaningarna även har identifierats som utvecklingsbehov. Dessa utvecklingsbehov kan vara fördelaktiga för verksamheterna att fokusera mer på, med syftet att förbättra behandlingsarbetet med våldsutövare i nära relation. / The aim of this study is to identify development needs based on social workers' experience of treatment work with men who use physical violence against women in close relationships. Focusing on social workers' challenges in changing perpetrators behavior. The experiences of challenges relate to the time after the implementation of  the new Swedish law 2021, that states that social services must provide help and treatment for perpetrators. The support and treatment aimed at the perpetrators is therefore a relatively new area of work within the social services, even though it has been seen as an important part of combating domestic violence for a longer time. To achieve the aim we conducted qualitative interviews with social workers involved in treatment for the perpetrators of violence. Based on the answers of our respondents we identified three challenges with perpetrator treatment; group therapy, motivational work and follow-up work. We analyzed these three against our aim, issues, our chosen theoretical starting points and previous research. An important conclusion of the study is the importance of individualized treatment and that the three challenges above have also been identified as development needs. These development needs can be beneficial for the organization to focus more on, with the purpose to improve the treatment with perpetrators in close relationships.

Inledning: Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och ett folkhälsoproblem som måste bekämpas på flera olika sätt. Sammanfattningsvis är forskningsunderlaget för individuell psykoterapi med klienter som utövat våld begränsat och med specifikt psykodynamisk skolade psykoterapeuter ännu outforskat. Syftet: Syftet med den här studien var att undersöka hur psykodynamisk skolade psykoterapeuters erfarenhet av psykoterapi med klienter som utövat våld ser ut. Hur arbetar man? Vad är hjälpsamt? Metod: En kvalitativ metod. Psykodynamiskt skolade legitimerade psykoterapeuter intervjuades. Datan analyserades med tematisk analys. Resultat: Tre huvudteman framkom med tillhörande subteman: 1. Prioritering av klientens egen traumatisering är en nödvändighet 2. Våldet är i fokus i psykoterapin 3. Relationens är av betydelse i psykoterapin. Diskussion: Huvudfynden visade att erfarenhet fanns hos psykodynamisk skolade psykoterapeuter att bedriva psykoterapi med klienter som utövat våld. Både möjligheter och svårigheter framkom. Psykodynamiska interventioner användes i psykoterapin gemensamt med ett eklektiskt förhållningsätt. Relationen i psykoterapin användes som intervention och för att härbärgera klienten. Studiens resultat visar att psykoterapi med psykodynamisk skolade psykoterapeuter kan också vara en potentiell behandling att erbjuda klienter som utövat våld. Mer forskning behövs inom området. / Introduction: Men's violence against women is a major social problem and a public health problem that must be combated in several different ways. In summary, the research about individual psychotherapy with intimate partner violence perpetrators is limited and with specifically psychodynamically trained psychotherapists are still unexplored. Purpose: The purpose of this study was to investigate how psychodynamically trained psychotherapists experience psychotherapy with intimate partner violence perpetrators. How do they work? What is helpful? Method: A qualitative method. Psychodynamically trained licensed psychotherapists were interviewed. The data was analyzed using thematic analysis. Result: Three main themes emerged with associated subthemes: 1.Prioritization of the client's own traumatization is a necessity 2. Violence is in focus during psychotherapy 3. The relationship is important in psychotherapy. Discussion: The result of the study highlights that psychotherapy with psychodynamically trained psychotherapists can also be a treatment for intimate partner violence perpetrators. Both opportunities and difficulties emerged. Psychodynamic interventions are used in psychotherapy together with an eclectic approach. The relationship in psychotherapy is used as an intervention and as a tool to contain the client. The results of the study show that psychotherapy with psychodynamically trained psychotherapists can also be a potential treatment to offer intimate partner violence perpetrators. More research is needed in the area.

The aim of the study was to examine social workers experiences regarding the relationship between emotional labor and professional approach as well as the importance of the professional approach to sexual offenders. The used method was a qualitative interview study with a targeted selection of seven social workers who had experiences of working with sexual offenders. The study was implemented by semi-structured interviews and the emipirical data was analyzed through a thematic analysis. The study’s result showed that a professional approach was indeed a important part of their work, especially when it came to being objective and respectful despite the clients violent crimes of a sexual nature. It was also found that the social workers felt that the professional approach could be affected by the emotional challenges that came with their work. The social workers used strategies to maintain their professional approach in situations that were found emotionally challenging. / Studien syftade till att undersöka socialarbetares erfarenheter gällande relationen mellan emotionellt arbete och professionellt förhållningssätt samt vilken betydelse de upplever att ett professionellt förhållningssätt har, i arbetet med utövare av sexuellt våld. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie med ett målstyrt urval av sju socialarbetare med erfarenhet att arbeta med utövare av sexuellt våld. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och insamlade data analyserades genom tematisk analys. Resultatet visade att socialarbetarna ansåg att ett professionellt förhållningssätt var viktigt i deras arbeten och detta genom bland annat att vara objektiv och respektfull trots klienternas våldsbrott av sexuell karaktär. Det framkom även att socialarbetarna upplevde att det professionella förhållningssättet kunde påverkas av de känslomässiga utmaningar som kom med arbetet. Socialarbetarna använde sig av strategier för att bibehålla det professionella förhållningssättet i känslomässigt utmanande situationer.

The purpose of the essay is to investigate how the media portrays victims of deadly violence and the perpetrators who committed these acts. A particular emphasis on fatal partner and family violence is taken into account for a narrower but more precise focus. The study is characterized by a qualitative investigation with a thematic analysis as a method. The thematization of the analysis is also gradually worked through due to the application of the theory of the ideal victim to the study. The main recurring themes found are descriptions of victims and perpetrators' gender and abuses in connection with the deadly violence they endured or inflicted. In this study it becomes clear that there are clear differences between victims and perpetrators depending on if they are male or female. Women are often described as victims even if they are the perpetrator in question, the males are described as perpetrators even if they themselves are victims. / Uppsatsens syfte är att undersöka hur media porträtterar offer för dödligt våld samt de gärningspersoner som begått dessa handlingar. En särskild betoning av dödligt partner- och familjevåld tas i beaktning för ett snävare men mer preciserat fokus. Studien genomsyras av en kvalitativ undersökning med en tematisk analys som metod. Analysens tematisering arbetas även successivt in med anledning av teorin om det ideala offrets applicering på studien. De främst återkommande temana som återfunnits är beskrivningar av offer och gärningspersoners kön och missförhållanden i samband med det dödliga våld de utstått eller utfärdat. I denna studie framkommer det att det finns tydliga skillnader gällande gärningspersoner och brottsoffer beroende på om de är män eller kvinnor. Kvinnor beskrivs ofta som offer även om de själva varit gärningspersonen i fråga, männen beskrivs som gärningspersoner även om de själva varit brottsoffer. / <p>2023-04-13</p>