Syftet med denna studie har varit att undersöka om lärare använder sig av strategier och arbetssätt som möjliggör kommunikation i det matematiska klassrummet. Genom ett sociokulturellt perspektiv och ett matematiskt ramverk baserat på tio kommunikativa drag har vi besvarat vår forskningsfråga. Vi har observerat fyra olika klassrum i årskurs fem och sex och genom observationer samlat in kvalitativa data.  Resultatet belyser lärarens centrala roll och att lärarens val av arbetssätt påverkar antalet kommunikativa strategier som eleverna får tillgång till för att möjliggöra matematiska samtal. Observationerna understryker att olika kommunikativa arbetssätt gynnar elevernas aktiva deltagande och interaktion.  Slutsatsen av studien visar att ett av fyra klassrum möjliggör kommunikation mellan eleverna. Eleverna får tillgång till kommunikation när läraren väljer att använda sig av grupp och helklassdiskussioner med avslutande redovisning för varandra. För att ge eleverna så goda förutsättningar som möjligt att uppfylla läroplanens mål och syfte bör eleverna få tillgång till mer av denna typ av arbetssätt där eleverna får möjlighet att resonera kommunikativt tillsammans.

Föreliggande studie har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Syftet i studien är att undersöka hur 8 legitimerade grundlärare resonerar kring och hanterar talrädsla hos elever i årskurs 1–3 i undervisningen. Studien undersöker också hur lärarna arbetar förebyggande för att få sina elever att våga tala i klassrummet samt möjliga orsaker till att talrädsla uppstår. Studien bygger på kvalitativa intervjuer och resultatet har analyserats med tematisk innehållsanalys. I resultatet framkommer att talrädsla förekommer i de flesta klasser i olika utsträckning och ger sig till uttryck på olika sätt. Studien visar att alla respondenter använder sig av strategier för att främja talet hos elever i klassrummet. I resultatet framkommer även att en trygg miljö i klassrummet är viktigt för att eleverna ska känna sig trygga att framföra redovisningar och svara på tilltal framför klassen. Resultatet visar även att talrädsla påverkar läs och skrivutvecklingen i de tidiga skolåren och försvårar bedömningen för lärarna av eleverna i ämnet svenska.

Problematisk skolfrånvaro är ett problem både globalt som nationellt. Tidigare forskning visar att det saknas kunskap om hur vårdnadshavare och specialpedagoger samarbetar gällande problematisk skolfrånvaro. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att öka kunskap om problematisk skolfrånvaro i grundskolan utifrån vårdnadshavares och specialpedagogers perspektiv. Reflexiv tematisk analys används som metod till att analysera 12 semistrukturerade intervjuer varav 6 med vårdnadshavare och 6 med specialpedagoger. Utifrån den reflexiva tematiska analysen utkristalliserades följande tre teman; kommunikation, framgångsfaktorer och tidiga indikationer. Med stöd i två teoretiska utgångspunkter, det specialpedagogiska relationella perspektivet och Bronfenbrenners systemteori, ges en djup analytisk förståelse till ovanstående teman. Det är flera bidragande aspekter som kan relateras till elevens problematiska skolfrånvaro. Studiens resultat visar på att tidiga indikationer som ströfrånvaro och somatiska besvär är viktiga signaler i arbetet med att främja skolnärvaro. Även relationer lyfts fram av samtliga informanter som särskilt betydelsefulla för att främja skolnärvaron. I studien betonas att det förekommer ett samband mellan elevers ökade skolfrånvaro och samarbete mellan hem och skola. Ju högre skolfrånvaro eleven har desto svagare blir samarbetet mellan hem och skola.

I denna studie undersöktes hur matematikundervisning med yngre barn utförs och vilka olikaartefakter som barnen väljer. Enligt läroplan för förskolan, Lpfö 18, ska förskolan skapamöjligheter för barnen att möta såväl planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utgångspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018). Den metodsom har använts i studien är kvalitativa intervjuer och videoinspelning. Det perspektiv somanvändes var det sociokulturella perspektivet. Det insamlade materialet analyserades medutgångspunkt från Lev Vygotskij’s texter om det sociokulturella perspektivet. Jag har använtBishops sex matematiska aktiviteter under lärstunderna och vid en del av frågorna somställdes till förskollärarna där utveckling och lärande i socialt samspel var centralt. Understudien framkom att yngre barn valde välbekanta artefakter i första hand och att yngre barnvälkomnar planerade lärstunder med stort intresse. Förståelsen för matematik hos barneninnehåller mer än bara siffror. Matematik är ett bredare begrepp som kan innehålla ord sombarnen inte tidigare känt till och ordens betydelse kan undersökas av barnen via artefakter.Innehållet i matematikundervisningen kan utforskas av barnen på ett lekfullt sätt. Under dessaaktiviteter kan det finnas möjlighet att få syn på hur förskollärarna uppmärksammarmatematik med artefakter i undervisningen på förskolan. När förskolläraren användematematiska begrepp för de yngre barnen skapades en förståelse över de matematiskabegreppen med hjälp av artefakter. Lärstunderna med artefakter synliggjorde att yngre barnkan förstå sifferkort kopplat till begreppet antal samt att barnen kunde med hjälp av artefaktervisualisera begreppen stor, liten och mellan. Studien visade att barnen generellt väljerartefakter de är välbekanta med.

Syftet med denna studie var att vinna kunskap om hur elever i lägre årskurser kan utveckla sin naturvetenskapliga förståelse om solsystemet genom modellbyggande. För att undersöka detta planerade, genomförde och analyserade jag en lektionsserie som bestod av fyra lektioner i en årskurs 2. I studien användes variationsteorin och det sociokulturella perspektivet som ett teoretiskt ramverk.  Eleverna fick visa sina förkunskaper om solsystemet som sedan utgjorde grunden för hur jag utformade lektionerna. Under den andra lektionen blev elevgruppen indelade i par där de fick varsin tilldelad planet från solsystemet varpå de sedan fick läsa en faktatext om sin planet. Elevparen fick skissa hur de hade tänkt skapa sin planet. Lektionerna innehöll kritiska aspekter där gemensamma samtal fördes. Elevparen fick sedan arbeta med modellering som var en röd tråd under hela studiens gång. För att synliggöra eleverna nyvunna kunskaper genomfördes ett för- och eftertest. Resultatet visar att elever i årskurs 2 utvecklar en begreppsförståelse genom modellering av solsystemets planeter då kommunikationen innefattar ord som banor runt solen och planeters avstånd vilka förekommer i eftertestet.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares förståelse hur estetiska lärprocesser med fokus på drama främjar barns språkutveckling. Arbetet har utgått från en kvalitativ metod. Fyra semistrukturerade intervjuer från tre förskolor har genomförts för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. För att erhålla en fördjupad kunskap har tidigare forskning och litteratur om estetiska lärprocesser och barns språkutveckling bearbetats. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet med inslag av Reggio Emilia filosofin. Materialet och datainsamlingen har bearbetats genom en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visade att estetiska lärprocesser upplevs som ett komplext begrepp i relation till barns språkutveckling. En slutsats är att dramatisering kan fungera som ett kommunikativt verktyg för barns språkutveckling, men hur används det i förskolan?

Organisatoriska aktörer verkar skapa gemensam mening om framtida förändringar genom iterativt meningsskapande i en loop som innefattar tre steg, när de saknar erfarenhet samt där det finns en avsaknad av innehåll och målbild i den framtida förändringen. Genom att integrera iterativt och prospektivt förhållningssätt med empiriska bevis, har en modell kunnat utvecklas som ökar förståelsen för den meningsskapande process som sker i denna kontext. I stället för att splittra forskningen mot ett antingen subjektivt eller intersubjektivt synsätt, sammanfogar modellen dessa två synsätt och förklarar ut förhållandet mellan dem samt ligger till grund för förståelsen i hur de organisatoriska aktörerna växlar mellan synsätten för att skapa mening i denna kontext. Studien har på så sätt resulterat i en ökad förståelse inom menings- skapandeperspektivet samt en möjlig utveckling av prospektivt meningsskapande om framtida förändringar med ovisst innehåll där organisatoriska aktörer saknar erfarenhet.

Denna uppsats utforskade hur ämneslärare i historia anpassar sin undervisning till elever med svenska som andraspråk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilka anpassningar som utförs i klassrummet, vilka resultat lärarna ansåg sig få av anpassningarna, men även var lärarna hade fått sina erfarenheter i hur man anpassar undervisning till elever med svenska som andraspråk. Fyra ämneslärare som arbetade på olika högstadieskolor medverkade i arbetet och materialet bestod av intervjuerna med lärarna. Slutsatsen blev att majoriteten av lärarna gjorde anpassningar till elever med svenska som andraspråk. Anpassningarna bestod bland annat av kontextualisering, transspråkande och multimodala medel. Erfarenheterna hade lärarna fått på arbetsplatsen, tidigare arbetsplatser men även genom egen efterforskning. Samtliga lärare kände att lärarutbildningen inte hade förberett dem tillräckligt inför mötet med de elever som har svenska som andraspråk. Resultatet lärarna ansåg att anpassningar gav var högre kunskapsnivå hos eleverna och ökad förståelse hos eleverna.

Samhällets utveckling och teknikens framfart ställer allt högre krav på skolan. Det innebär att skolans undervisning måste anpassas efter samhällets efterfrågan. Idag är det lika viktigt för eleverna att behärska digital teknik, såväl som att läsa och skriva. Det ställer stora krav på lärarnas kompetens och skolans huvudmän bör inse vikten av att prioritera digitala verktyg. Vi har gjort en jämförande studie där vi har undersökt två metoder i läs- och skrivinlärning.  De metoder vi har undersökt är Att skriva sig till läsning som grundar sig på digital undervisning och traditionell undervisning som är den vanligast förekommande metoden i den svenska skolan. Syftet med vår studie var att undersöka hur elevernas läs- och skrivfärdigheter utvecklats med hjälp av metoden Att skriva sig till läsning i årskurs 2. Studien baseras på en kvalitativ undersökning med lärarintervjuer och analyser av elevers uppgifter. Resultatet av studien visar att eleverna som undervisats med metoden Att skriva sig till läsning hade bättre studieresultat än de som undervisats med traditionell undervisningsform. Eleverna som undervisats med Att skriva sig till läsning skrev mer utvecklade och beskrivande texter. I vår studie kan vi utläsa att eleverna inte har gått miste om sina kunskaper i läsförståelse på bekostnad av sin goda skrivutveckling. Det talar för att digitala verktyg är ett gynnsamt hjälpmedel i läs- och skrivundervisningen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om tolkning och tillämplig av barnkonventionen i förskolan, med bakgrund av att barnkonventionen blir svensk lag år 2020. Jag vill undersöka hur förskolechefer och förskollärare förhåller sig till barnkonventionen samt arbetar utefter den i verksamheten och få en ökad förståelse av vilka svårigheter det finns i arbetet med barnkonventionen. Mina frågeställningar som är grundläggande till arbetet är:• Hur beskriver förskollärare och förskolechefer de förberedelser som krävs inom förskoleverksamheten inför att barnkonventionen blir svensk lag 2020?• Hur beskriver förskollärare och förskolechefer arbetet med barnkonvention-en i barngruppen, såväl det nuvarande som det kommande? I min undersökning har jag använt mig av intervjuer med öppna frågor. Intervjuerna har genomförts på två olika förskolor i två olika kommuner, en förskolechef och förskollärare i vardera kommuner. Studien har visat att det finns förskollärare som arbetar med barnkonventionen på förskolorna i dagsläget, men att det arbetet behöver tydliggöras samt belysas för barnen men också vårdnadshavare. / The purpose of the study is to contribute with knowledge of interpretation and applicable of the Convention on the Rights of the Child in preschool, with the background that the Convention on the Rights of the Child becomes Swedish law in 2020. I want to investigate how preschool managers and preschool teachers relate to the children's convention, and work alongside it in the daily activities to gain a better understanding of the difficulties in-volved in the work of the child convention (UNICEF, 1989). My questions that are fundamental to the work are: • How do preschool teachers and preschool managers describe the prepara-tions that are required in pre-school activities for the Convention on the Rights of the Child to become Swedish law 2020?• How does preschool teachers and preschool managers describe the work on the children's convention in the children's group, both current and future?In my survey I have used relevant literature, previous research and open-ended interviews. The interviews have been conducted at two different preschools in two different municipality, one preschool manager and one preschool teacher in each municipality. The study has shown that they are working on the children's convention at preschools at the present time, but that the work needs to be clarified and highlighted for the children but also the guardian.