Planeringstid, reflektionstid och utvecklingstid är alla tre benämningar som används på förskolor för den schemalagda tid som förekommer utanför barngrupper. Det förekommer inte några nationella riktlinjer kring exakt vad denna tid ska innehålla utan det är upp till varje huvudman att ansvara för att de mål som förekommer i förskolans styrdokument genomförs, följs upp och utvärderas. Utvecklingstidens genomförande är inte likt på alla förskolor och det förekommer en viss osäkerhet kring vad exakt det är tiden ska innehålla. Med utgångspunkt i denna osäkerhet är syftet med denna studie att granska vilka sorters riktlinjer som förekommer på kommunal nivå och undersöka hur de är utformade. Forskningsfrågorna som studien utgår ifrån handlar om vilka riktlinjer som förekommer på en lokal nivå, vad de säger om utvecklingstidens innehåll samt hur de dokumenten bidrar till att konstruera utvecklingstidens. Detta sker utifrån det socialkonstruktionistiska perspektivet där text behandlas som en social konstruktion. Analysen består av två steg som inspireras av två textanalytiska metoder: kommunikationsanalys och kvalitativ innehållsanalys och sker genom en genomgång av de dokument som förekommer på kommunal-, områdes- och enhetsnivå. Resultatet visar på både skillnader och likheter i dokumentens utformning och tar fasta på hur tidens benämning, yrkeskategoriernas ansvarsfördelning samt dokumentens utformning bidrar till hur utvecklingstiden konstrueras Vilka riktlinjer som förekommer på lokal nivå är olika i olika kommuner och de beskriver ett något annorlunda innehåll kring vad utvecklingstiden ska innehålla. Vad som finns med och vad som inte finns med konstruerar vilka moment som fokuseras kring och dokumenten förstås både utifrån situation och utifrån förskolans historiska och kulturella kontext samt läsarens bakgrund och erfarenheter.

Syftet med detta arbete har varit att bidra till förståelse kring de faktorer som ligger bakom fritidslärares planeringstid. Tidigare forskning och granskningsrapporter har pekat på brister vad gäller rektorernas förståelse för fritidshemmets uppdrag och en brist på planeringstid samt en diskrepans mellan rektorers och lärares uppfattningar kring förutsättningarna. Med ett maktperspektiv som teori har vi valt att undersöka problemområdet genom intervjuer med rektorer, en central yrkesgrupp i frågan vars perspektiv vi tycker saknats. De rektorer vi intervjuat har visat sig vara väl insatta i fritidshemmets uppdrag och säger att mängden planeringstid framförallt har att göra med vilket slags uppdrag fritidsläraren har – “Vi räknar ju inte på koefficienter” som en uttryckte det – och rektorerna menar att det istället är viktigt att se över strukturen på planeringstiden så att tiden utnyttjas effektivt.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare upplever olika förutsättningar för undervisningen i förskolan. Vi har genom kvalitativa intervjuer samlat in data för studien. Vi har utfört sex intervjuer med förskollärare i Storstockholm. Som analysmetod har vi använt oss av tematisk analysmetod. De teman och mönster vi har identifierat i analysarbetet har vi sedan kopplat till begrepp hämtade ur det ramfaktorteoretiska perspektivet såsom reella och upplevda ramar. Dessa har vi sedan använt i resultat och diskussion. Studiens resultat visar på att förskollärare upplever att det finns många olika faktorer som skapar möjligheter och begränsningar för undervisningen, däribland reella ramar som utgörs av tid, budget, personal och styrdokument. Och de mer subjektiva upplevda ramarna i form av förskollärarens kompetens, kunskap och erfarenhet samt synen på förskolan.

Fritidslärare i dagens fritidshemsverksamheter har många arbetsuppgifter på sina axlar, eftersom dessa fritidslärare ska utöver att arbeta inom fritidsverksamheten även i stor del arbeta inom skolverksamheten under dagarna. Tidigare forskning visar att planeringstiden för fritidslärarna inte är en prioriterad del i deras vardag, trots att fritidslärare i dagens verksamheter ofta har en dubbel yrkesroll i och med att de är utbildad inom ett estetiskt skolämne. Planeringstiden uppfattas olika beroende på hur förutsättningarna ser ut och det påverkar även mängden planeringstid som tilldelas. Syftet med studien är att studera och tolka fritidslärarnas uppfattningar om förutsättningarna för planeringstid utifrån den kvalitativa metoden. Detta för att få en mer beskrivande bild av respondenternas uttryck. Respondenterna i studien är nio utbildade fritidslärare/fritidspedagoger. Resultat visar på växlande uttryck av fritidslärarna om sin planeringstid. Mängden planeringstid och sammanhängande tid för planering är några uttryck som framkommit av fritidslärarna. Analysen av resultatet genomfördes utifrån att vi tagit del av bland annat Brymans (2018), Kvales och Brinkmanns (2009) analysmetoder.  Utifrån hermeneutikens tolkningsprocess tolkade vi den data som vi samlat in. Det som framkommer utifrån fritidslärarnas uttryck är hur betydelsefull de anser planeringstiden kan vara för att kunna skapa en verksamhet av kvalité. För framtida forskning vore det intressant att studera fritidsverksamheter som har samma förutsättningar för planeringstid. / <p>2020-06-08</p>

Our study is looking into afterschool teacher's reflections of their experiences with challenges and possibilities in the complementary education and student's perspective about the afterschool education. To accomplish these results, we have interviewed six afterschool teachers and four students. The participators have been informed about the study before the interview and that their identities won't appear in the study, therefore we haven´t used their real names. The method we have used is the semi structured interview, to get as wide and informed answers as possible. We have used two different theories to analyze our data, the sociocultural theory and the new institutional theory, because these theories connect with different aspects of our study and that´s the reason why we exercise both. We have also used six different articles in our study, whereat five are written in swedish about swedish afterschool programs and one of them is an international article about an american afterschool program. These articles are used for the discussion, where we compare the results from our analyze with these articles. The results we have accomplished is that the afterschool teachers were experiencing challenges with the complementary education and the most frequent challenges were planning time, framework factors and the status of the professional role. The possibilities in the complementary education they illustrated were the curriculum, interest of activities and the student's participation.

The purpose of this study is to map how preschool educators in twomunicipalities evaluate some work environment factors to meet thecurriculum's requirements to plan, reflect, and document teaching in preschool.To collect data, a web survey was used, which was designed via KarlstadUniversity's program called Survey &amp; Report, and then we sent the survey viaemail to the responsible principal. Web survey also enabled anonymousparticipation. The survey was directed at all preschool staff working at theselected municipalities , and we received 39 responses out of 174 possible. Allrespondents (the entire population) had the opportunity to answer the survey.Since not the entire sample group responded, it resulted in a form of samplingthat is a simple random sample, which means that we cannot determine if thegroup that responded is representative of the entire sample group. The surveyconsisted of both quantitative and qualitative questions. The theoreticalframework chosen for the analysis of the results was Bernstein's pedagogicaltheory, which is a sociology of knowledge interested in analyzing howteaching is planned, carried out, and evaluated. The theory can be seen as away to understand and analyze how different forms of power and controloperate in preschool and preschool teaching through the concepts ofclassification and framing. As well as the three regulatory levels to gain adeeper insight into how knowledge and learning are organized and structuredin different contexts. The results revealed that many preschool educators claimthat they lack the conditions required to be able to utilize their allotted time.Challenges such as staff shortages and lack of time were noted by the majorityof respondents in the study. It appears from the majority of respondents thatscheduled planning time exists but that it is not always possible to utilize theallotted time. The study shows how respondents use documentation and whichthe most common documentation methods are, which is observation ofchildren. The study also shows which reflectiontools are primarily used in thepreschool, the most common tools was communication with childrensguardians about children's development (self-reflection regarding inclusion inpreschool). / Syftet med denna studie är att kartlägga hur förskolepedagoger i två kommunervärderar några arbetsmiljöfaktorer för att uppfylla läroplanens krav på attplanera, reflektera och dokumentera undervisningen i förskolan. För att samlain data användes enkät som utformades via Karlstad universitet program vidnamnet Survey &amp; Report som vi sedan skickade ut via QR-kod, vilket ävenmöjliggjorde att deltagandet var anonymt. Enkäten riktades till all personalsom arbetade på de utvalda förskolorna och vi fick in 39 svar av 174 möjliga.Alla respondenter (hela populationen) hade möjlighet att besvara enkäten, dåinte hela urvalsgruppen svarade resulterade det i en form av stickprov som ärett obundet slumpmässigt urval vilket medför att vi inte kan svara på om dengrupp som svara är representativa för hela urvalsgruppen. Enkäten bestod avbåde kvantitativa och kvalitativa frågeställningar. Teorianknytning som valtsför analysen av resultatet var Bernsteins pedagogiska teori, som intresserar sigför att analysera hur undervisningen planeras, genomförs och utvärderas.Teorin kan ses som ett sätt att förstå och analysera hur olika former av maktoch kontroll verkar i förskolan och förskolans undervisning genom begreppenklassifikation och inramning. Samt de tre rättsliga nivåerna för att få en djupareinsikt i hur kunskap och lärande är organiserade och strukturerade i olikasammanhang. Resultatet synliggjorde att många av förskolepedagogernapåstår att de saknar förutsättningarna som krävs för att kunna få ut sin avsattaplaneringstid. Utmaningar som personalbrist och tidsbrist var något sommajoriteten av respondenterna i studien påtalar. Det framkommer avmajoriteten av respondenterna att den schemalagda planeringstiden finns menatt den inte alltid går att få ut den avsatta tiden i praktiken. Studien visar hurrespondenterna använder sig av dokumentation och vilka de vanligastedokumentationsmetoderna är. Den mest förekommande är observation avbarnen. Studien visar även vilka reflektionsverktyg som används iverksamheterna, den mest förekommande är kommunikation medvårdnadshavare om barns utveckling (Självreflektion avseende inkludering iförskolan)

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare upplever olika förutsättningar för undervisningen i förskolan. Vi har genom kvalitativa intervjuer samlat in data för studien. Vi har utfört sex intervjuer med förskollärare i Storstockholm. Som analysmetod har vi använt oss av tematisk analysmetod. De teman och mönster vi har identifierat i analysarbetet har vi sedan kopplat till begrepp hämtade ur det ramfaktorteoretiska perspektivet såsom reella och upplevda ramar. Dessa har vi sedan använt i resultat och diskussion. Studiens resultat visar på att förskollärare upplever att det finns många olika faktorer som skapar möjligheter och begränsningar för undervisningen, däribland reella ramar som utgörs av tid, budget, personal och styrdokument. Och de mer subjektiva upplevda ramarna i form av förskollärarens kompetens, kunskap och erfarenhet samt synen på förskolan.

The purpose of the study is to gain knowledge about which scope for action and tasks are included in the organisation of educational activities on the preschool and which competences are lifted up by preschool teacher to conduct educational activities. The database consists of questionnaires, observations and interviews at the municipal and multicultural preschools located in Stockholm. The study is anchored in sociocultural theory and  framefaktor theory. Questions and  results are presented thematically and are divided into three thematic sections: How preschool teachers organised pedagogical activities in preschool with their preconditions. How preschool teachers organise education time in preschool. Which are the most important competencies of preschool teacher?   Results show that preschool teachers use their subjective scope of action to create the education that is able to meet the requirements of the curriculum. Subdivision of the children's group into smaller groups often takes place during the day as a necessary tool in terms of teaching and organising of education activities. This article problematizes the teachers' expression of scope of action and planning time in the organisation of educational activities. The competences of the preschool teacher are complex and multidimensional.

Tidigare forskning visade att fritidshemmet ur ett historiskt perspektiv har haft svårt att etablera sig på skolorna sedan verksamheten flyttade in i skolans lokaler. Det gällde också fritidslärares yrkesroll särskilt när det handlade om det komplexa uppdraget av att verka i två skolformer. I studier framkommer att fritidslärare efterfrågar planeringstid och andra forum för att utveckla fritidsverksamheten för att arbeta med läroplanen, dokumentation samt uppföljningar. Även från andra yrkeskategorier framhålls det att ledning mer tydligt behöver skapa förutsättningar för att fritidslärare deltar på planeringsmöten för att fördelningen mellan fritidslärare och grundskollärare skulle bli mer jämn med tanke på att stärka fritidslärarens yrkesroll. När det gällde tidigare forskning om styrkedjan så var den bristfällig vilket också visar sig i studiens bakgrundsforskning.Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur utifrån insamlat datamaterial analysera och diskutera hur skolchef, rektor och verksamma pedagoger i en kommun beskrev och tolkade sina roller när det gällde fritidshemmets kvalitetsutveckling och fritidslärarens yrkesroll. Frågor som ingick i syftet var; hur beskriver och tolkar skolchef, rektor och verksamma pedagoger fritidslärarens yrkesroll och det förtydligande uppdraget, Har läroplanssatsningar kring kapitel fyra som handlar om fritidshemmet gjorts i berörd kommun och hur beskrivs och tolkas det då av skolchef, rektor och verksamma pedagoger samt hur beskriver och tolkar skolchef, rektor och verksamma pedagoger styrkedjans betydelse för fritidshemmets kvalitetsutveckling?Jag valde att genomföra strukturerade intervjuer med möjlighet att lägga till egna synpunkter. Det genomfördes med olika yrkesgrupper i styrkedjan för att få svar på mina forskningsfrågor. Skolchef, rektor och fritidslärare intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan sorteras i underrubriker utifrån tidigare forskning och kategorier som framkommit genom datamaterialet. Läroplansteorin hjälpte mig att försöka förstå informanternas svar utifrån deras yrkesroll och blev en naturlig del i mitt analysarbete.Studiens resultat visade på att fritidslärarens yrkesroll fortfarande användes på olika sätt på enskilda skolor och känslan av att det var på skolans villkor som arbetsuppgifterna utformades framhölls av fritidslärare. Resultatet visade också att fritidslärare som yrkeskår behövde bli stoltare över sitt yrke för att statusen på yrket skulle öka. Resultatet visade att läroplanssatsningar i kommunen gjordes och det framhölls av alla informanter i studien och involverade då styrkedjan. När det däremot handlade om hur läroplanen omsatts i verksamheten visade resultatet att det blev svårare på grund av till exempel brist på utbildade pedagoger eller planering och reflektionstid. / <p>Godkännadne datum: 2018-06-010</p>

Inledning År 2016 kom Skolverket ut med nya avsnitt i grundskolans läroplan. Bland annat förtydligades uppdrag och syfte för lärare i fritidshem. Ändringarna trädde i kraft första juli samma år. I och med att dessa ändringar torde lärare i fritidshems roll och status förbättras, exempelvis genom att de fått mer tid till fritidshemmets verksamhet. Syfte Syftet med denna undersökning är att ta reda på om lärare i fritidshem anser att deras dagliga arbete har förändrats sedan de nya avsnitten i läroplanen kom ut, för att se hur implementeringen av nyss nämnda avsnitt har fungerat och ska fortsätta fungera, samt att undersöka hur lärare i fritidshem uppfattar att deras status har ökat eller minskat, jämfört med tidigare år. Metod Vi använde oss av en kvantitativ metod genom en enkätundersökning, det inkom 324 svar. Resultat Det som framkommer från våra resultat är att statusen uppfattas att öka sakta men säkert. För att kunna stärka professionen så behövs det mer planeringstid, högre lön samt bättre insyn i verksamheten från kollegor och rektorer/huvudmän. Det som även framkommer är att lärare i fritidshem har en mängd olika uppdrag under skoldagen, men det skulle behövas mer tid till fritidshemmet för att klara läroplanens nya kapitel. Slutsats Det finns fortfarande inte tillräckligt med tid till fritidshemsverksamheten. Vi kommer även fram till att statusen är på väg att förbättras. / Introduction In 2016, the National Agency for Education issued new sections in elementary school curricula. Among other things, assignments and purposes were clarified for teachers in the extended school. The amendments take an effect on the first of July of the same year. By these changes the role and status should be improved for the teachers, by giving them more time to the extended school. Purpose The purpose of this survey is to find out if teachers in the extended school consider that their daily work has changed since the new sections of the curriculum came out, to see how the implementation of the section paragraphs has worked and will continue to work, as well as to investigate how teachers in the extended school, if their status has increased or decreased compared with previous years. Method We used a quantitative method through a survey, there were 324 replies. Results What emerges from our results is that the status is perceived to increase slowly but surely. In order to strengthen the profession, more planning time, higher pay and better insight into the activities of colleagues and principals / mandator are needed. What is also evident is that teachers in the extended school have a variety of assignments during the school day, but more time would be needed for the extended school to complete the new chapter of the curriculum. Conclusion There is still not enough time for the extended school activities. We also think that the status is going in a positive direction.