With this degree project, I want to show that there are contradictions between the duties the teaching profession is committed to following. Duties as in the duty to report, compulsory schooling, or the assignment written in the school's governing document, Lgr 11. I have analyzed the concept of duty through ethics and moral thinking where I have tried to show that it can depend on how one as a teacher values the duties. The analysis and reflection are based on my own experience. To highlight my dilemma, I have formulated three questions based on my story, to investigate in this essay. What does the obligation to report mean for my actions towards students in a vulnerable family situation? How can I understand my reluctance to follow the law regarding the obligation to report? How is my professionalism affected by my reluctance to comply with the obligation to report? I have written a story which gets the reader involved in different situations where my professional knowledge as a teacher at after-school center is challenged. With the help of literature and research, I try to see the events in my story from a distance to get closer to an answer to my questions about the conflict between my duties as assigned by the governing documents and as a fellow human being. An important part of the analysis is to question whether we as teachers need to take into account what actually can happen to pupils as a consequence of our professional action and how we can understand different views that different teachers have about such action. I also discuss a number of difficult emotions accompanying my actions in the story. I want to highlight the importance of being self-critical to be able to see what is at the root of my own feelings when I hesitate to follow the law and the duties the teaching profession is committed to follow. / Med detta självständiga arbete vill jag visa att det finns motsägelser mellan de plikter läraryrket är åtagna till att följa. Plikter som anmälningsplikten, skolplikten eller det uppdrag som står skrivit i skolans styrdokument, Lgr 11, och även lärarens plikter som medmänniska. Jag har analyserat pliktbegreppet och försökt visa hur våra handlingar som lärare kan bero på hur vi värderar plikterna.  Analysen och reflektionen utgår från en egenupplevd berättelse. För att synliggöra mitt dilemma har jag utifrån min berättelse skapat tre frågeställningar. Vad innebär anmälningsplikten för mitt handlande gentemot elever i utsatt familjesituation? Hur kan jag förstå min motvilja att följa lagen när det gäller anmälningsplikten? Hur påverkas min professionalitet av min motvilja att följa anmälningsplikten. Med hjälp av litteratur och forskning försöker jag se händelserna i min berättelse på distans för att komma närmare ett svar. En viktig del av analysen är om vi som lärare behöver ta i beaktning vad som faktiskt händer med den elev som påverkas av våra handlingar samt hur vi kan förstå skillnader i lärarnas olika uppfattningar om sådana handlingar. Jag diskuterar även ett antal svåra känslor som uppstår i samband med mina handlingar i berättelsen. Jag vill lyfta fram vikten av självkritik för att verkligen kunna se vad som ligger som grund för dessa känslor när jag tvekar att följa lagen om anmälningsplikten när det gäller ett barn i utsatt familjesituation.

SAMMANFATTNING   Sverige har ännu ingen straffrättslig plikt att bistå nödställd som en del andra nordiska länder har. Genom ett dagsaktuellt direktiv har det begärts att eventuella följder vid ett införande av en sådan plikt skall utredas. Plikten är uppsatsens huvudämne och det ämnas redogöra för konsekvenser av ett eventuellt framtida införande av denna plikt.   Historiskt sett har ett flertal motioner lämnats om införande av plikt att bistå nödställd. Kritik handlar om att det är straffritt att se på utan att ingripa då andra till följd av olyckor eller brott hamnat i nöd. Motionerna har varje gång efterföljts av avslag. Grunden till detta baserar sig huvudsakligen på problem med lagens allmänna ordalydelse där det skulle bli svårt för allmänheten att förutse vad som är tillräcklig hjälp och inte. Sådan plikt ansågs också överflödig dels på grund av att Sverige har flertalet specialbestämmelser med påbud om ingripande men även för att allmänheten ser det som en moralisk plikt att hjälpa nödställda.   Då området för konsekvenserna är oöverskådligt har jag valt att fokusera på två huvudproblem som grund till frågeställningarna. Den första frågan är om Norges lagstadgade plikt i § 387 NSL är en god förebild för Sverige vid utformning av bestämmelsens ordalydelse och tillämpning av densamma?   Den andra frågan rör medhjälp till självmord som är straffritt i Sverige. Kan detta straffria område komma att påverkas rent straffrättsligt vid införande av plikt att bistå nödställd?   För att besvara dessa frågor har en i huvudsak rättsdogmatisk metod med komparativa inslag valts. Då Norges stadgande ligger till grund för en av frågeställningarna är det naturligt att huvudfokus ligger på detta grannland.   Vid äkta underlåtenhetsbrott är det uttryckligen underlåtenhet att vidtaga en påbjuden handling som är den straffbelagda gärningen. Oäkta underlåtenhetsbrott kriminaliserar en underlåtenhet som är kausal till uppkommen effekt. Dock måste gärningsmannen befinna sig i garantställning för att straffansvar skall kunna utkrävas vid detta brott. Handlingsplikten kan uppstå genom åligganden i lag, avtal eller eget föregående handlande. Det sistnämnda innebär att gärningsmannen själv framkallat en viss fara som resulterat i en effekt, det vill säga skada av något slag, där garanten bestraffas för underlåtenhet att avvärja denna effekt.   Norges § 387 NSL är utformad som ett äkta underlåtenhetsbrott, men uttryckligen i lagtexten stadgas att för det fall den nödställde omkommer utdöms ett högre fängelsestraff än om denne överlever. I praktiken tillämpas stadgandet som om det vore ett oäkta underlåtenhetsbrott där den underlåtande straffas för uppkommen effekt. Tidigare nämndes att i svensk rätt sker detta endast vid oäkta underlåtenhetsbrott där gärningsmannen är garant. Slutsatsen tillhörande den första frågeställningen är att Norges stadgande inte bör ses på som en god förebild vid ett eventuellt införande av hjälpplikt då allmänheten indirekt hamnar i garantställning och straffas i enlighet därmed.   Den andra frågeställningen gällande huruvida den straffria medhjälpen till självmord kan komma att påverkas av nämnda plikt besvaras jakande. Den som försöker begå självmord är i nöd. När medhjälparen underlåter att rädda den nödställdes liv kan denne dömas för underlåtenhet att bistå nödställd. Hur denna problematik för svensk del skall hanteras förtäljer inte historien.

Tillväxt genom företagsförvärv har under de senaste årtiondena blivit allt mer förekommande.Genom att köpa upp konkurrenter, leverantörer eller distributörer kan företag öka sinamarknadsfördelar och detta kan leda till högre vinst. Det råder ingen tvekan om attföretagsförvärv är en komplex och riskfylld transaktion. För att ta rätt beslut behöver köparenha god kunskap om vad köpet kan medföra. Av denna anledning genomförs en undersökningav företaget. Due Diligence är ett relativt nytt begrepp som i vardagliga ord innebärbesiktning av målföretaget. Undersökningen bidrar till att genomlysa det företag som skallförvärvas och används i slutet som beslutsunderlag för köparen.Due diligence är en typ av informationshantering mellan köpare och säljare. Detta innebär ettinformationsutbyte mellan parterna och därmed har köparen och säljaren förpliktelsergentemot varandra. Vid företagsförvärv regleras dessa förpliktelser med hjälp av köplagen.Köparens undersökningsplikt kopplas till att köparen inte får åberopa fel som denne kände tilleller förväntades känna till. Den upplysningsplikt som åligger säljaren innebär att allinformation som anses vara relevant och kan påverka köparens beslut skall presenteras.Utöver köparen och säljaren finns det ytterligare parter som är delaktiga vid ettföretagsförvärv. Då due diligence berör främst legala, finansiella och kommersiellaundersökningar är det vanligt förekommande att externa parter tas in som rådgivare. Detta dåde flesta företag inte besitter kunskapen att göra due diligence själv. De externa rådgivare somanlitas är vanligtvis advokater och revisorer.Syftet med vår studie är att undersöka vilken betydelse due diligence har vid företagsförvärv.Vidare undersöker vi ansvaret som åligger köparen och säljaren vid due diligence samt detansvar som rådgivare har vid due diligence.I uppsatsen har vi använt oss av en kvalitativ metod och tillämpat en abduktiv ansats. För attuppnå vårt syfte och kunna besvara våra forskningsfrågor har vi genomfört fyra semistruktureradeintervjuer, dessa ligger till grund för empirin. Samtliga är med personer som, istörsta mån, arbetar dagligen med att genomföra företagsförvärv. Intervjuade personer bestårav två finansiella rådgivare från revisionsbyråer samt två legala rådgivare.Efter genomförd studie kan vi konstatera att due diligence har stor betydelse vidföretagsförvärv. Inte minst för eventuella justeringar av köpeskillingen utan även att duediligence-materialet fungerar som beslutsunderlag vid slutförhandlingarna av förvärvet.Vidare visar studien att köparens och säljarens ansvar stämmer bra överens med köplagensbestämmelser. Lagen används som underlag men är inte det faktiska regelverket somtillämpas, istället hänvisar man till det avtal som skrivs mellan köpare och säljare.Avslutningsvis kan vi konstatera att revisorer och advokater som genomför due diligence harett stort ansvar både under och efter genomför due diligence. Agerar rådgivaren vårdslöst kandenne bli skadeståndsskyldig. Således krävs det att både revisorer och advokater begränsar sittansvar redan innan due diligence genomförs. / Growth through mergers and acquisitions has during the last few decades increasedexponentially. The company in charge of the purchase can increase their market share andcompetitive advantages by acquiring competitors, distributors or suppliers. There is no doubtin that it is a complex and risky process. To make the right decision the buyer needs to havein-depth knowledge of the company and what the transaction might result in. For this reason athorough investigation of the company is carried out. Due diligence is a relatively newconcept which highlights the process of examining a company. The examination providesdetailed information and is thereby used a tool when making the final decision, to buy or notto buy.Due diligence is used as an information trade between buyers and sellers. As with alltransactions, this exchange means that both parties have obligations to each other. When itcomes to mergers and acquisitions these obligations are regulated by means of the Sales ofGoods Act. The buyer’s duty to examine is linked to that the buyer may not invoke defectswhich he was aware of, or was expected to know. The duty of disclosure imposed on theseller means that all information which is deemed relevant and which may affect the buyer’sdecision should be presented. In addition to the buyer and the seller, there are more partiesinvolved in a business transaction of this kind. As the due diligence process primarilyconcerns legal, financial and commercial studies, it is very common for external parties to behired in order to conduct the due diligence process in these areas. The reason behind it isbecause most companies do not possess knowledge to do it themselves. External consultantshired are lawyers and accountants.The purpose of this study is to examine the impact of the due diligence process in mergers andacquisitions. Further, we explore the responsibility linked to to buyers and sellers in a duediligence process. In addition we also explore the responsibility linked to the lawyers andaccountants involved in the process.The study is conducted by means of a qualitative method where we apply an abductiveapproach. To achieve the purpose of our study and answer our research questions we heldfour semi-structured interviews, these form the base for our empirical data. All interviewedare with people who work with due diligence on a daily basis. Two of the interviewees areconsultants from accounting firms, and the other two are legal advisors.The paper shows that due diligence is of great importance in acquisitions. Not only for anyadjustments in purchase sum, but also that it is a useful tool when making a final decision.Furthermore, the paper also shows that the obligations buyer and seller has rhymes pretty wellwith those written in the Sales of Goods Act. The act is use as a basis but it is not the actualrules that apply, instead you refer to the agreement signed between buyer and seller. Lastly wecan note that the obligations related to accountants and lawyers are fairly strict. If theconsultant acts recklessly, the consultant may be sued. Thus, both accountants and lawyerslimit their responsibility before the due diligence process commences.This study is written in Swedish.

Syftet med denna uppsats är att i en jämförande studie utreda skillnaderna beträffande gällande rätt avseende upplysningsskyldigheten för säljaren vid fastighetsköp respektive vid köp av lös egendom. Uppsatsen ska även utreda huruvida skillnaderna är motiverade för säljaren av en vara. Någon bestämmelse som tar sikte på säljarens upplysningsskyldighet finns inte i 4 kap. JB. Av förarbetena framgår det att undersökningsplikten är utgångspunkten för felansvaret och att det inte finns någon generell upplysningsskyldighet för säljaren. I NJA 2007 s. 86 ansågs det motiverat att frångå gängse riskfördelning och ålägga fastighetssäljaren en upplysningsskyldighet, vilken tillsynes verkar ha en generell karaktär. I nämnda rättsfall dras paralleller med avtalsvillkoret i 19 § 1 st. 2 p. KöpL, som ger ett visst mått av upplysningsskyldighet. Inom doktrin är det omdiskuterat om säljaren i vissa situationer ska ha en sådan skyldighet. Efter avgörandet i NJA 2007 s. 86 kan det fastställas att det nu etablerats en upplysningsskyldighet vid sidan av AvtL:s ogiltighetsregler. Mot bakgrund av förarbetena, praxis och doktrin som behandlats gällande 19 § KöpL kan det konstateras att det inte finns ett klart stöd för att säljarens upplysningsskyldighet går vid sidan av AvtL:s ogiltighetsregler. Fastighetssäljaren ansvarar efter NJA 2007 s. 86 redan vid den lägre graden ohederlighet, vilket kan anses ha skapat en slags diskrepans mellan säljaren av lös egendom och fastighetssäljaren. Min sammantagna slutsats blir därmed att de skillnader som nu skapats i gällande rätt beträffande säljarens upplysningsskyldighet vid försäljning av en vara inte är motiverade, med hänsyn till den diskrepans som nu skapats mellan egendomsslagen och som inte kan undgå att betecknas som en generell upplysningsskyldighet för fastighetssäljaren. / The purpose of this thesis is to, in a comparative study, examine differences in the law concerning the obligation for a vendor to inform at real estate purchase and purchase of movable property. The thesis shall also examine whether the differences are justified for the vendor of goods. A provision that refers to the seller's obligation to inform doesn’t exist in ch. 4 JB. The legislative history shows that the buyer’s obligation to inspect is the basis for the allocation of liability and that there isn’t a general obligation for the vendor to inform. In NJA 2007 p. 86, it was considered justifiable to depart from the usual risk allocation and impose a real estate vendor an obligation to inform, which seems to be general. The case mentioned above draws parallels with the contractual term of 19 § 1p. (2) AvtL, which gives a certain degree of obligation to inform. In doctrine, it’s debated whether the vendor in some situations should have such an obligation. After the ruling in NJA 2007 p. 86, an obligation to inform alongside AvtL’s rules on invalidity has now been established. With regard to legislative history, case law and doctrine examined concerning 19 § 1p. (2) AvtL, it can be concluded that there isn’t a clear support that the vendor’s obligation to inform goes alongside the AvtL’s rules on invalidity. The vendor of real estate is liable now by NJA 2007 p. 86 already at the lower degree of dishonesty, which might have created a sort of discrepancy between the vendor of movable property and the vendor of real estate. My overall conclusion is therefore that the current differences created in the law regarding the vendor's obligation to inform when vending goods can’t be justified, having regard to the discrepancy that emerged between asset classes and which can’t avoid to qualify as a general obligation to inform for the vendor of real estate.

”To drift towards old habits” is an exploratory essay in which I examined how my practical knowledge and morally based duties affected my actions and how those led to a hard-assessed situation where I stood without knowing right from wrong. The dilemma laid in that I didn’t know whether my approach should have been based on my gathered experience and knowledge or have based on the rules and framework of the new work assignment I had accepted. By the figuration of two self-experienced situations I portrayed my work and practical knowledge through the first one, in which my assignment was to work with a student in need of extra support. That lead on to the second figuration, where this knowledge, in combination with a sense of duty, influenced my course of action even though my work assignment had changed to be a leisure time pedagogue. The main perspectives in this essay were therefore to be focused on an interpretation of practical knowledge and on how the ethics of duties are constructed. With these two perspectives my purpose was to explore how I could relate my choices of actions according to these and how they could come to affect future repertoires of actions. / ”Att glida in i gamla spår” är en utforskande essä där jag har undersökt hur min praktiska kunskap och mina moraliska plikter påverkat mitt handlande, vilket lett till en svårbedömd situation där jag inte visste vad som var rätt val att ta. Dilemmat låg i att jag inte visste om jag skulle förhålla mig till tidigare erfarenheter och kunskaper eller om jag skulle hålla mig till de regler och ramar som fanns för mitt nya arbetsuppdrag. Genom att gestalta två olika situationer målas mitt arbete och min praktiska kunskap upp i den första gestaltningen då jag arbetar som elevresurs till en elev i behov av stöd. För att sedan visa hur denna kunskap i kombination med en känsla av plikt påverkar mina val i den andra gestaltningen, där jag antagit en ny arbetsroll som lärare mot fritidshem. Huvudperspektiven i denna uppsats kom därför att rikta sig mot en tolkning av den praktiska kunskapen och hur pliktetiken utformas. Med dessa två perspektiv var syftet att undersöka hur jag förhållit mitt handlande utifrån dessa två och hur de kan komma att påverka framtida handlingsrepertoarer.

Syfte Syftet med denna studie är att analysera skillnader i betydelse mellan komponenterna: etisk bedömning, etisk avsikt och etisk plikt i förhållande till uppfattad betydelse av ett etiskt problem i den etiska beslutsprocessen.  Metod En analys av tidigare forskning genomfördes för att skapa en teoretisk referensram samt få en god översikt över forskningsområdet. En kvantitativ metod användes därefter för att samla in empiriskt material. Detta gjordes med hjälp av en enkät som bestod av scenarion som respondenterna fick ta ställning till. Den empiriska informationen analyserades i SPSS, där utfördes deskriptiv statistik, korrelationsanalys, faktoranalys samt regressionsanalys. Resultaten presenterades, diskuterades och utmynnade i en slutsats samt förslag till fortsatt forskning.  Slutsats De slutsatser som kan dras utifrån studien är att den etiska bedömningen har störst påverkan på den uppfattade betydelsen. Det kan även konstateras att den etiska avsikten samt den etiska plikten inte har någon signifikant påverkan på den upplevda betydelsen när ett etiskt dilemma ses som mindre allvarligt.  Uppsatsens bidrag Studien bidrar till en ökad förståelse för fastighetsmäklares attityder gentemot etiska dilemman, samt att den etiska beslutsprocessen är mer komplex än vad som tidigare presenterats. Vi belyser även hur säljchefer kan påverka sina anställda till ett mer etiskt agerande genom att uppföra etiska koder samt arbeta för ett gott etiskt klimat. / Purpose The purpose of this study is to analyse the differences in importance between the components: ethical judgement, moral intent and moral obligation relative to the perceived importance of an ethical issue in the ethical decision making process.  Method An analysis of previous studies was made in order to create a theoretical framework and to obtain an overview of the field of research. A quantitative method was used to collect the empirical data. This was made by using a survey where the respondents had to take a stand to ethical dilemmas presented with vignettes. The empirical data was analysed in SPSS, where descriptive statistics, correlation analysis, factor analysis and regression analysis were created. The results were presented, discussed and lead to a conclusion and suggestions for future research.  Conclusion The conclusions that can be drawn from the study are that ethical judgement has the biggest impact on the perceived importance of an ethical issue. It is also possible to establish that the moral intent and moral obligation does not have a significant influence on the perceived importance when an ethical dilemma is perceived as less important.  Contribution The study contributes to a deeper understanding of real estate agents’ attitudes towards ethical dilemmas. It also shows that the ethical decision making process is more complex than earlier presented. We also highlight how sales managers can influence their employees to a more ethical approach by setting ethical codes and work for a good ethical climate.

Idag står världen inför stora klimatförändringar där industribranschen står för cirka en tredjedel av växthusutsläppen. För att jorden ska vara bestående till kommande generationer krävs det hårt arbete kring hållbar utveckling, framförallt inom industrier. Stora industriföretag upprättar idag en hållbarhetsredovisning utefter de lagkrav som finns. Det arbetet företagen gör gällande hållbar utveckling återspeglas i hållbarhetsredovisningen. En del av hållbarhetsredovisningen benämns som VD:n har ordet, vilket är den del som står i fokus i denna studie. Studien grundas i hur ekonomiskt, socialt och ekologiskt ansvar uttrycks i VD-ordet utifrån medkänsla, plikt och fara. Studien kommer även att närmare studera varför stora industriföretag använder VD-ordet för att uttrycka dessa ansvar utifrån legitimitet och yttre tryck. En kvalitativ metod har använts där studien delas in i två olika steg. Det första steget är att en granskning av VD-ordet i sex stycken företags hållbarhetsredovisningar har genomförts. Detta för att få reda på hur ekonomiskt, socialt och ekologiskt ansvar uttrycks utifrån kategorierna medkänsla, plikt och fara i VD-orden. VD-orden har granskats från respektive företag mellan år 2016 - 2019 för att kunna jämföra mellan åren inom företag, mellan sektioner inom branschen samt mellan samtliga företag. Det andra steget bestod av intervjuer med tre av företagen. Detta gjordes för att ta reda på om legitimitet eller yttre tryck kan ha en påverkan på varför VD-ordet används för att uttrycka ansvaren. För att besvara frågan om varför stora industriföretag använder VD-ordet för att uttrycka ansvaren har två teorier använts, legitimitetsteorin och institutionella teorin. Detta för att få en överblick om företagen använder VD-ordet för att uttrycka ansvaren utifrån samhällets normer och värderingar eller om det förekommer något yttre tryck som påverkar. / Today, the world is facing major climate changes where the industrial sector stands for approximately a third of the worlds greenhouse gas emissions. In order for the earth to be able to last for generations to come, hard work in sustainable development is required, especially within industries. Nowadays, large industrial companies in Sweden prepare a sustainability report based on legal requirements. The work that the companies do on sustainable development is reflected in their sustainability report. The part of the sustainability report, called the CEO’s letter, is the part that this study has focused on. The study is based on how the financial, social and ecological responsibilities are expressed in the CEO’s letter and why large industrial companies use the CEO’s letter to express these responsibilities. The three responsibilities will be based on three categories: compassion, duty and danger. A qualitative method has been used and the study has been divided into two different steps. In the first step, we examined the CEO’s letter within six companies’ sustainability reports. This was done in order to find out how the financial, social and ecological responsibilities are expressed based on the categories compassion, duty and danger in the CEO’s letter. The CEO’s letter has been reviewed from the companies in the study, between the years 2016 to 2019. This is made in order to compare the companies between the years, between sections within the industry and between all the companies in the study. The second step consisted of interviews with three of the companies to find out if legitimacy or external pressure could be the reason why large industrial companies use the CEO’s letter to express the responsibilities. Legitimacy and external pressure can be explained by two theories, the legitimacy theory and the institutional theory. This was made to get an overview of whether the companies use the CEO’s letter to express responsibilities based on society’s norms and values or if an external pressure exists that can affect the companies.

Globalization has facilitated international communication and economic activities that motivate more international migration. Different cultures and values from the West and the East are interwoven in the same social context. Meanwhile, aging has become a notable phenomenon in most developed countries due to declining fertility and increased life expectancy. A digital transformation of society is taking place alongside the aging and international migration that will start to question the image of older adults and the patterns of providing elderly care. Chinese elderly care is characterized by familism providing family-based informal care to an older family member. Despite the influence of migration and modern lifestyles, filial piety is expected to continue to guide the care responsibilities and care providing among Chinese families.  This thesis aims to understand the cultural provision of support and care for Chinese older adults living in Sweden and under the influence of the digital transformation of society. It starts by exploring the disparities, barriers, and facilitators for older immigrants in need of home care to utilize digital technology. After constructing knowledge about the influences of the foreign environment and continuous digitalization in home care, the thesis seeks to understand how filial piety continues to be enacted; what part of the tradition is preserved, and what is changed; how the internal and external factors influence the decision of elderly care; and the role of digitalization in this process. The thesis utilizes qualitative in-depth interviews to continue investigations among eight midlife and older Chinese immigrants living in Sweden. Thematic analysis was employed for data analysis. Berry’s acculturation framework and Yeh’s Dual Filial Piety Model provide the theoretical ground for the research.  The results indicated that filial piety is in transition in terms of filial responsibilities, filial behaviors, and intergenerational relationships. Despite the differences in the acculturation level, the authoritarian element of filial piety lacked ground in the Swedish social context. Respondents showed their willingness to strengthen the reciprocity with their adult children by providing additional support, valuing affections rather than hands-on care, respecting adult children’s decisions. The uptake of digital technologies has enabled midlife and older Chinese immigrants to maintain more frequent contact with family members and friends in other countries. It also improves the autonomy and capabilities for respondents to plan more independent later lives. The conclusion is that traditional values such as filial piety was not as prominent in Sweden as they are in China. / Globaliseringen har möjliggjort gränsöverskridande kommunikation och export samt import av varor och tjänster. Även människor rör sig över olika delar i världen och emigrerar till främmande länder. Detta i sin tur innebär att olika kulturer och värderingar från väst och öst behöver vävas samman och samsas i samma sociala kontext. Förutom globaliseringen så har åldrandet; på grund av sjunkande fertilitet och ökad livslängd, blivit en betydande företeelse i de flesta utvecklingsländer. En digital omvandling av samhället pågår parallellt med åldrandet och den internationella migrationen. I det avseendet blir äldre immigranter, deras teknikanvändning och syn på äldreomsorg allt viktigare.  Kinesisk äldreomsorg kännetecknas av familjebaserad informell vård till av äldre familjemedlemmar. Trots samhällets förändring och digitalisering, förväntas barnen ha huvudansvaret för vård och omsorg av sina äldre familjemedlemmar. Fenomenet kallas ”filial piety” och beskriver barnens skyldigheter att sörja för sina föräldrar på ett respektfullt sätt.  Denna licentiatexamen syftar till att öka kunskapen om äldre kinesiska immigranter som bor i Sverige och deras förväntningar på omhändertagandet och äldrelivet i Sverige relaterat till digitaliseringen.  Licentiatexamen börjar med att utforska skillnaderna, hindren och möjligheter i att använda digital teknik bland äldre invandrare i behov av hemtjänst. Licentiatexamen använder kvalitativa djupintervjuer för att undersöka hur åtta medelålders och äldre kinesiska invandrare, bosatta i Sverige. Intervjuerna har analyserat med hjälp av tematisk analys. Berrys ramverk för ackulturation och Yehs ”Dual Filial Piety Model” utgör den teoretiska grunden för forskningen. Resultaten indikerade på att synen på ”filial piety” är i förändring när det gäller vårdnadsansvar, beteenden och relationer mellan generationerna. Trots skillnaderna i nivån av ackulturation saknades det auktoritära inslaget av ”filial piety” i den svenska kontexten. Intervjupersonerna betonade sin vilja att stärka samspelet med sina vuxna barn genom att ge stöd och affektion snarare än att de förväntade att barnen skulle ge praktisk vård och omsorg. De intervjuade visade stor respekt för sina vuxna barns beslut och självständighet. Användningen av digital teknik möjliggjorde att de intervjuade kunde hålla tät kontakt med familjemedlemmar och vänner i andra länder. Den digitala kontakten med familjemedlemmar och vänner i sin tur, ansågs stödja deras autonomi och förmåga att planera sina framtida liv och äldreomsorg. Slutsatsen är att traditionella värderingar så som ”filial piety” påverkades av den svenska kontexten och förväntningarna på de vuxna barnen var inte lika höga och framträdande som de traditionellt sett varit i Kina. / <p>QC 2021-11-02</p>