I det föreliggande arbetet undersöks dels huruvida verkställigheten av domstolsbeslut gällande utvisning med återreseförbud omgärdas av några implementeringsproblem, dels av vilken karaktär dessa är och ur vad de är sprungna. Undersökningen, som är inom ramarna för det som brukar kallas policyanalys, sker med utgångspunkt i en teoretisk modell som tar hänsyn till tre olika typer av generella villkor som måste vara uppfyllda för att en lyckad implementering av ett överordnat beslut skall kunna sägas vara för handen. Studien bygger på en numerär genomgång av alla utvisningsärenden  som handlagts av Polismyndigheten i Västernorrlands län under en femårsperiod, samt på intervjuer med tillämpare på olika nivåer. Syftet med arbetet är att svara på frågorna: finns implementeringsproblem i den studerade kontexten? Om så är fallet, vilken karaktär har problemen och vad är det som gör att de uppstår?

Denna undersöknings syfte är att ta reda på om alla är nöjda med adressreformen i Norrtälje kommun. Arbetet tog fem år och var färdigt 2013. Jag har varit i kontakt med några utvalda yrkesverksamheter samt privatpersoner för att ta reda på vad adressreformen inneburit för dem och vad de tycker om den. Det svar jag förväntade mig var att yrkesverksamma var nöjda och bara såg fördelar med reformen, medan privatpersoner inte var nöjda och inte heller har upplevt någon förbättring. Min undersökning visade emellertid att de allra flesta var nöjda med reformen. Den enda som uppgav att adressreformen inneburit krångel var en privatperson vars post hade uteblivit och dessutom fått en påminnelseavgift på en obetald räkning på grund av fel med adresseringen.

This thesis evaluates the effects of the Swedish ordningsvakt system with regards to its contribution to public safety. Building on a body of critical research regarding the effects of outsourcing of public services and police forces in particular, it develops an insight into the driving factors and underlying causes of the expanding use of ordningsvakter. The effects of ordningsvakt use in 17 Swedish municipalities on violent crime, theft, and vandal-ism have been measured through a multivariate regression model. Over multiple specifications, it became apparent that a statistically significant effect can be observed for vandalism but not other types of crime.The thesis finds that ordningsvakter in public spaces provide at most a very modest contribution to public order and fail to achieve the core objective of reducing violent altercations. This may be either due to a general inade-quacy of the system, or due to displacement effects caused by the deployment of guards. The resulting policy recommendation is an exploration of alternative ways to enable public order and safety measures on the municipal level, particularly a reintroduction of municipal police forces.

Mot bakgrund av samhällsdebatten kring skjutningar, vem som utför och drabbas av dessa och var de sker, har jag i min studie velat undersöka vilka diskurser som reproduceras i polisens pressmeddelanden om pilotprojektet Sluta skjut. Min studie har gjorts utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv. I och med att media spelar en avgörande roll i formandet av allmänna attityder hoppas jag kunna bidra till en medvetenhet om pressmeddelandets roll i medieproduktionen. Framför allt hoppas jag öka kunskapen om hur språket i allmänhet och benämningar i synnerhet påverkar vem som inkluderas respektive exkluderas ur ett sammanhang. Med diskurshistoriska analysverktyg har jag analyserat de 16 pressmeddelanden publicerade av polisen om Sluta skjut. Pressmeddelandena publicerades på webbsidan polisen.se mellan oktober 2018 och oktober 2021. Resultatet ger en tydlig bild av hur pressmeddelandena bidrar till en distansering mellan olika sociala aktörer. Vi ser hur avsändaren (Sluta skjut och dess myndigheter) benämns som vi. Samtidigt benämns de som projektet riktas till (de som antas ansvariga för våldet) för de eller dem. De sistnämnda beskrivs också i omfattande utsträckning med adjektiv som kriminella eller våldsamma. Detta samtidigt som avsändaren snarare beskrivs med hjälp av aktiva verb. På detta sätt skapas två olika identiteter.

Studien syftar till att undersöka hur Polisen i Malmös arbete mot näthat bland unga, i synnerhet sådant näthat som tenderar att eskalera till fysisk misshandel, bedrivs och upplevs idag. Vidare avser studien att utforska om, och i så fall hur, detta arbete kan effektiviseras, såväl utifrån enskilda polisers som ungdomars perspektiv. För att fylla studiens syfte tillämpas en kvalitativ ansats, vilken utgörs av semistrukturerade intervjuer och en fokusgrupp. All insamlad data analyseras genom tematisk analys, där underlaget från poliserna bland annat mynnat ut i teman som: Internet som startpunkt för fysiska konflikter, missnöjdhet över dagens preventiva arbete mot näthat och förbättringsåtgärder online. Datamaterialet från ungdomarna återspeglas i sin tur genom teman som: Anonymitet som accelerator för näthat, önskan om ökad polisiär närvaro online samt förhållningssätt på sociala medier. Slutligen integreras samtliga datamaterial i en resultatdiskussion, varpå några av studiens viktigaste slutsatser är: 1) Polisen i Malmös arbete mot näthat bland unga, i synnerhet sådant näthat som tenderar att leda till fysisk misshandel, upplevs idag vara mycket bristfälligt, 2) Polisen bör i större utsträckning följa internets utveckling samt de trender och brottstriggande beteenden som cirkulerar på sociala medier bland unga, samt 3) Polisens arbete kan förslagsvis förbättras genom att öka närvaron på de plattformar där ungdomar främst uppehåller sig, såväl som att öka närvaron på och samverkan med skolor, fritidsgårdar och andra sociala aktörer.

Gun violence has become a well-discussed subject within the political debate about crime. Frequent shootings in criminal environments have become a major issue distinguishing Sweden from other countries. This paper presents a quantitative study on how several social factors may influence the shooting rate at a regional level. Using data from the SOM Institute at the University of Gothenburg and SVT this study aims to provide a deeper understanding of gun violence in Sweden, regionally. Previous research suggests that there is an ongoing violent spiral and areas with a high number of crimes has different levels of trust in the police and deficient socioeconomic standards, such as low levels of education and financial difficulties, often induce crime rates. Regression analysis was used to examine how trust in the police, educational level, average income and year may affect the regional shooting rates over the years 2018, 2019 and 2020. Moreover, the theoretical framework of this study is mainly the social disorganization theory and routine activity theory. The result suggests that there are no statistically significant correlations between any of the hypothesized factors and the regional shooting rate, contradictory to what previous research implies. Finally, this study concludes that even though no statistically significant relationships were found on a regional level, geographical correlations may occur if smaller units such as socially vulnerable areas were to be examined. Limitations and recommendations for future studies on gun violence are discussed.

Syftet med studien var att undersöka hur polisens kunskap om och definitioner för våld i ungas nära relationer kan påverka arbetet med unga utsatta för våld i nära relation. Studien var av kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer genomfördes med poliser och andra yrkesverksamma som arbetar med unga våldsutsatta. Det huvudsakliga resultatet visade på att definitioner för ungas relationsvåld innehar en snäv avgränsning hos polisen, vilket tydliggjordes i jämförelse med andra yrkesverksammas definitioner. Det konstaterades även finnas flertalet särskilda omständigheter vilka särskiljer ungas relationsvåld från vuxnas och att det inom polisen kan saknas en förståelse kring dessa omständigheter. Detta påvisades även i polisens annorlunda förhållningssätt till våld i ungas nära relationer gentemot andra yrkesverksamma, som hade ett offerfokuserat förhållningssätt. Polisen uppfattades istället vara aningen begränsade till lagstiftningen i deras bemötande och arbetsmetoder. Sammanfattningsvis konstaterades behov av ökad kunskap vad gäller ungas relationsvåld, för att ungas förutsättningar ska bli desamma som vuxnas. / The purpose of this study was to investigate how the police's knowledge of and definitions of young intimate partner violence (YIPV) can affect the work with young people exposed to intimate partner violence. The study was of a qualitative method and semi-structured interviews were conducted with police officers and other professionals working with young people exposed to IPV. The main result was that the definitions for YIPV have a narrow delimitation among the police, clarified in comparison with other professional's definitions. It was also found that there are several special circumstances which distinguish YIPV from adults and that among the police there can be a lack of understanding about these. This was also demonstrated in the police's different approach to young intimate partner violence compared with other professionals, who had a victim-focused approach. Instead, the police seem to be somewhat limited to the legislation, in their treatment and working methods. In summary, there is a need for increased knowledge regarding YIPV, in order for young people's conditions to be the same as adults.

Globaliseringen och digitalisering har drivit på utvecklingen av cyberhot och innebär en ökad säkerhetsrisk. Cyberangrepp sker dagligen i Sverige av hotaktörer som utgörs av främmande makt, svensk och internationell organiserad brottslighet samt fristående aktörer. Branschen omsätter enorma belopp och det har uppstått en ny marknad av cyberbrottstjänster, Crime-as-a-Service (CaaS). Det svenska teknikförsprånget innebär att hotaktörer även använder Sverige som en testmarknad för okända, zero-day, digitala säkerhetshål. Cyberhotet är en utmaning för kriminologin, kriminalpolitiken och brottsbekämpning eftersom cyberdomänen sträcker sig utanför nationella polis- och rättsväsenden samtidigt som den brottsliga verksamheten sker på de krypterade delarna av internet, darkweb. Dessutom finns det begränsat med kriminologiska teorier på cyberområdet vilket i sin tur försvårar utvecklingen av policy för att avvärja cyberhotet. Kriminologer och brottsförebyggande aktörer har tenderat till att fastna i ett globalt perspektiv trots att cyberhotet har en lokal förankring. Genom en kvalitativ innehållsanalys undersöker uppsatsen hur brottsförebyggande aktörer uppfattar utvecklingen av cyberbrottsligheten genom att analysera svenska policydokument på cybersäkerhetsområdet med förankring i EU-policy utifrån Dick Hobbs och Katja Frankos teorier om så kallad glokalisering. Studien indikerar att den svenska policyutvecklingen på cyberhotsområdet nyligen rivstartat med etableringen av Nationellt cybersäkerhetscenter (NCSC) och införandet av Budapestkonvention. Resultatet tyder på att svenska brottsförebyggande aktörer inkorporerar ett glokalt perspektiv som drivs på av Polisen i jakten på hotaktörerna. Den kriminologiska forskningen på cyberhotsområdet är begränsad och uppsatsen är ett första steg för en ökad förståelse av cyberhotet ur ett svenskt policyperspektiv. Studien identifierar även en riktning för nästa steg av empirisk forskning och utveckling av kriminologisk teori för att analysera säkerhetshot och brottslighet i cyberdomänen med hjälp av nätverksteori.

How emotions resonate: A comparative multimodal critical discourse analysis of the campaigns Det är inte för sent and Jag lovar, det är inte värt det. This study aims to identify communication strategies in campaigns against children in gang violence, which is relevant as the challenge shows an increasing tendency in Sweden. This is done by using a multimodal critical discourse analysis on the Det är inte för sent campaign from 2023 by the Swedish non-profit association Bris and Jag lovar, det är inte värt det from 2023 by the Swedish Police. The empirical data has been analyzed through a theoretical framework and chosen analytical tools such as modality, connotation and interaction.Based on the multimodal critical discourse analysis, it has been possible to identify different communication strategies in the campaigns. The result from the analysis shows that there are both similarities and differences between the campaigns. Both campaigns feature accounts from people who have experienced the consequences of gang violence, evoking emotions such as sadness and empathy in the viewer. The main difference between the campaigns is based on its framing. In Det är inte för sent, the message is framed around the idea that young people are affected by gang crime and are not considered perpetrators, while Jag lovar, det är inte värt det.

I Sverige har det sedan händelserna i Ådalen 1931, då fem civila dog för militärens kulor, varit en grundläggande princip att militären inte ska användas för att upprätthålla landets inre säkerhet och ordning. Under 2000-talet har den principen frångåtts i lagstiftning och i den politiska debatten indikeras att det är försämrade interna hotbilder som påverkat politikens syn på användningen av det militära maktmedlet.  Syftet med undersökningen är att beskriva och öka förståelsen för förhållandet mellan förändrade interna hotbilder och synen på användningen av militären i Sverige. Fallstudien genomförs som en kvalitativ textanalys där officiella dokument från regering och riksdag utgör fallets empiri. Analysen fokuserar på tre olika tidsperioder som jämförs sinsemellan i syfte att kunna identifiera eventuella förändringar.  Undersökningens resultat visar en motsättning mellan grundprincipen att inte använda militären mot den egna befolkningen å ena sidan och ett effektivt nyttjande av samhällets resurser å andra sidan. Förhållandet mellan förändringar av interna hotbilder och synen på användningen av det militära maktmedlet förefaller att i någon mån påverkas av den motsättningen. Den viktigaste slutsatsen gäller användningen av det militära maktmedlet i den del det avser sådant stöd till polisen som kan innebära utövande av våld eller tvång mot den egna befolkningen. Huruvida Försvarsmakten ska komma på tal för sådana uppgifter förefaller vara en fråga lika mycket eller mer om polisens förmåga att själv hantera interna hot än det är en lämplighetsbedömning utifrån uppdelningen av våldsmonopolet.