<p>Religionsfrihet är ett omdiskuterat och värdeladdat begrepp. Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera och diskutera utifrån riksdagstryck, tidningsinsändare samt en enkätundersökning vilket innehåll som läggs i begreppet religionsfrihet. Genom en belysning av riksdagstryck och tidningsinsändare ges en indikation på begreppets innehåll. En fenomenografisk analys har genomförts för att åskådliggöra hur lärarkandidater uppfattar begreppet religionsfrihet. Uppsatsen har visat att begreppet religionsfrihet är förknippat med olika innehåll.</p>

Religionsfrihet är ett omdiskuterat och värdeladdat begrepp. Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera och diskutera utifrån riksdagstryck, tidningsinsändare samt en enkätundersökning vilket innehåll som läggs i begreppet religionsfrihet. Genom en belysning av riksdagstryck och tidningsinsändare ges en indikation på begreppets innehåll. En fenomenografisk analys har genomförts för att åskådliggöra hur lärarkandidater uppfattar begreppet religionsfrihet. Uppsatsen har visat att begreppet religionsfrihet är förknippat med olika innehåll.

Sammanfattning Vi har i denna uppsats valt att studera hur företag arbetar med finansiering på den kinesiska marknaden. Vi har gjort detta genom att analysera dels hur etableringssättet påverkat företagens riskhantering samt hur den kinesiska politiken påverkat företagets finansiering. För att uppfylla uppsatsens syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och genomfört en fallstudie där vi intervjuat sex personer som innehar kunskap som är relevant för uppsatsen. Vi ger också rekommendationer om hur företag kan arbeta med att hantera finansiella risker på den kinesiska marknaden. Den teoretiska referensramen innefattar företagsfinansiering, etableringssätt och den politiska risken. Teorikapitlet behandlar dessa dels ur ett generellt perspektiv men också i relation till den företagsfinansiella kulturen i Kina. Vi har även sammansällt samtliga teorier i en syntes som legat till grund för vår analys. I det empiriska kapitlet behandlas den information vi insamlat hos fallföretagen och ämnesexperterna. För att få en bredare kunskap om ämnet inleds empirin med ämnesexperternas intervjuer för att sedan behandla fallföretagen. I analyskapitlet använder vi oss utav den teoretiska syntesen för att jämföra den med datan vi insamlat i empirin. En diskussion med egna analyser förs löpande genom texten. Utifrån vår analys kan vi dra flera slutsatser om hur företag arbetar med företagsfinansiell riskhantering på den kinesiska marknaden. Företag på den kinesiska marknaden kan begränsa sina företagsfinansiella risker genom att arbeta med kredittider, valutarisker och likviditetsplanering. Fler företag bör också arbeta med riskminimering genom utbildning i förebyggande syfte. Vi ser dock att eftersom Kinas politik är i ständig förändring försvåras möjligheten att hantera företagsfinansiella risker på marknaden.

This study deals with the quality of democracy, and its purpose is to examine which factors affect the varying levels of the quality of democracy in the stable democracies in the world. The research question posited in the study is: what explains the varying levels of the quality of democracy in the democratic countries in the world, and do political institutions matter? Theoretically, the quality of democracy is distinguished from other similar concepts employed in comparative politics, and what the quality of democracy stands for is clarified. The quality of democracy is defined in this study as: the level of legitimacy in a democratic system with respect to democratic norms such as political participation, political competition, political equality, and rule of law. In total, four dimensions of the quality of democracy are included that are considered to be very important dimensions of the quality of democracy. These dimensions are political participation, political competition, political equality, and the rule of law. To explain the variation in the quality of democracy, an explanatory model has been developed. The explanatory model consists of five different groups of independent variables: political institutional variables, socioeconomic variables, cultural variables, historical variables, and physical variables. Methodologically, a large-n, outcome-centric research design is employed and statistical analysis is used to examine what effect the five groups of independent variables have on the four dimensions of the quality of democracy. Empirically, the results show that cultural variables and political institutional variables outperform socioeconomic, historical, and physical variables in relation to their effect on the quality of democracy. Consequently, cultural and political institutional variables are the two most important groups of variables when explaining the variation in the quality of democracy in the democratic countries in the world. In relation to the other groups of variables, historical variables are slightly more important than socioeconomic variables when explaining the variation in the quality of democracy. The physical variables constitute the group of variables that has the least importance out of the five groups of variables when explaining the variation in the quality of democracy. In summary, the findings from the study show that the best way of increasing the level of the quality of democracy may be to choose political institutions such as parliamentarism as the executive power system and a proportional system as the electoral system. To put this clearly, to increase the possibility of democratic countries achieving a high level of the quality of democracy they should avoid majority electoral systems and presidential or semipresidential executive systems.

No description available.

När nya politiska regleringar införs på en marknad kan det få konsekvenser för alla aktörer på marknaden. Det kan påverka både deras verksamhet och deras relationer. Syftet med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur relationen mellan företag på försäkringsmarknaden förändras inför en större politisk förändring och vilka faktorer som kan spela in. För att undersöka detta intervjuas företrädare för försäkringsbolag och försäkringsförmedlare inför det kommande direktivet om försäkringsdistribution (IDD). För att undersöka hur relationerna förändrats används en modell av relationen som grundar sig i bland annat Anderson och Narus (1990) forskning om relationens beståndsdelar och hur dessa hänger ihop. För att undersöka vilka faktorer som påverkar hur förändringen går till används en modell av Hadjikhani, Thilenius och Pourmand (2009) som förklarar hur politiska förändringar kan påverka företag, både direkt genom lagstiftning och indirekt via andra företag. Slutsatserna som dras är att: Relationerna mellan försäkringsbolag och försäkringsförmedlare påverkas av regleringar såsom direktivet om försäkringsdistribution (IDD) och att relationen börjar förändras redan innan regleringen trätt i kraft. Vilken relation två företag har till varandra influerar till vilken grad företagen utsätts för direkt och indirekt påverkan inför förändringar i politiska regleringar. Graden av indirekt påverkan de olika företagen utsätts för kan påverka relationen mellan företagen. En politisk förändring kan innehålla både stödjande och tvingande element. / When new political regulations are introduced to a market, they can have consequences for all market players. This can affect both the activities and relationships between them. The purpose of this paper is to gain a better understanding of how the relationship between companies in the insurance market is changing as a consequence of a major political change and which factors can be relevant to this change. To investigate this, representatives from insurance companies and insurance brokers are interviewed about the forthcoming Insurance Distribution Directive (IDD). To investigate how the relationships changed, a model of the relationship, based in, among others, Anderson and Narus (1990) model, which deals with the constituents of a relationship and how they relate to each other. To investigate the factors which influence how the relationship changes, a model of Hadjikhani, Thilenius and Pourmand (2009) is used, which explains how political changes can affect companies, both directly through legislation and indirectly through other companies. The conclusions drawn are that: Relationships between insurance companies and insurance brokers are affected by regulations such as the Insurance Distribution Directive (IDD) and that the relationship begins to change even before the regulation is implemented. The relationship between the companies influences the extent to which companies are exposed to direct and indirect influence as a result of political regulations. The degree of indirect impact on the various companies can affect the relationship between the companies. A political change can contain both supporting and compelling elements.

Syftet med analysen har varit att undersöka vilken mening det mångskiftande begreppet jämställdhet får under valrörelserna 2002 och 2006 samt vilka förändringar som har skett. Undersökningen har gjorts genom diskursanalys av partiernas valplattformar från de båda valrörelserna. Med feministisk teori som teoretiskt ramverk har vi analyserat de feministiska diskurser som för en kamp om att fylla jämställdhet med mening och analyserat den förändring som skett. Vårt huvudsakliga resultat är att jämställdhetens mening i båda valrörelserna konstrueras kring Gränsen mellan det privata och offentliga, Våld och Könsmaktsordning eller diskriminering? – och att det är inom dessa områden som kampen om betydelse förs. Mest märkbar är förändringen i Gränsen mellan det privata och det offentliga där det 2002 rådde öppen antagonism mellan en socialistiskt radikalfeministisk diskurs och en konservativ diskurs om familjens betydelse för jämställdheten. 2006 konstrueras jämställdhet i den konservativa diskursen kring familjen, dess valfrihet och möjligheten att pussla ihop arbete med familjeliv, samtidigt som den socialistiskt radikalfeministiska diskursens position har försvagats.

Sammanfattning Jag har skrivit en uppsats om IOGT-NTO :s strategier för att påverka politiska beslut under tidsperioden 1990 till 2006. Jag utgår från frågorna; Hur har strategierna sett ut? I vad mån har de förändrats? För att försöka mäta vilka metoder organisationen använder sig av har jag kombinerat en teori av Michael Karlssons ”den nationella vägen eller brysselstrategin” med modellen över politiskt deltagande som finns i SOU 1999:121 Avkorporativisering och lobbyism. Jag letade sedan information i IOGT-NTO:s verksamhetsberättelser och delade sedan upp den efter tidsperioder och kategori. Jag tog de 6 resultaten i min modell: Parlamentarisk demokrati, Korporatism, Direkta aktioner, Direkta kontakter, Opinionsbildning, Mediakontakter. För att nå ett bättre resultat ansåg jag ändå att jag var tvungen att ytterligare komplettera med två kategorier: samarbete och prioriteringar eftersom detta är så viktigt för IOGT-NTO:s påverkansarbete. För att sammanfatta mina resultat har IOGT-NTO gått från en organisation med många frågor och endast samarbete med andra nykterhetsrörelser till att bli en organisation som koncentrerat sina frågor som det satsats på och istället jobbar organisationen i flera nätverk, både nationella men även internationella, och genom flera kanaler för att nå bättre resultat i att påverka politiska beslut. Organisationen har förhållit sig både till det svenska EU-medlemskapet och Internets utveckling och betydelse samt behovet att synas i media.

The purpose of this paper was to seek answers to why the Christian Democrats decided to actively contribute to the December agreement as well as its termination. My questions are: • Why did the Christian Democrats decide to join the December agreement? • Why did the Christian Democrats decide to leave the December agreement? I have used an analysis model based on the model Gunnar Sjöblom developed to explain how parties in a multi-party system reach their overall goal of program realization. As a development of Sjöblom's model, I have added an aspect from Karl Loxbo about the importance of the parties' strategic actions over time. I have also used Tommy Möller's description of eleven factors that affect the scope of action for political leaders at national level. I have used a case study design and made a comparison of two different analysis units in time. To chart the course of events and to find causal mechanisms, I have used process tracking. My conclusions are that the Christian Democrats had a primary focus on cohesion of the Alliance as a starting point for entering into the December agreement and that the party largely left the agreement because the new party leader considered it as a barrier to realizing the party's new political orientation. The situation that arose after the Swedish Democrats entered the Riksdag and brought entirely new conditions remains to be solved.

The political development in the Western world is transforming. Political party participation decreases as well as other non-profit associations. This individualistic development is described as a threat to democracy. Nevertheless, some scholars argue that the political participation is a transformation into a new type of participation that instead could strengthen the democracy. The political parties are the foundation of the democratic system and they receive their power by representing the citizens in the decision making process. Yet, the parties transform from organisations with a close linkage to their core groups, to catch-all organisations that aim to maximise votes. Since the goal for parties is to attain as much power as possible, new parties and other political actors have effectively been kept out of political system. The individualistic development is observed through the political consumerism in this thesis. The political consumption is described as a political activity where consuming is used as the mean to impact. To actively select products that represent certain values influence companies to work for those values. It is a free individualistic movement without rules. If asked to describe the typical political consumer it would be a young female with a higher education and thus, an income above average. The political consumer prefers to be involved in issues of personal interest rather than broad party politics. Companies are believed to contain a great deal of power in society and must therefore also obtain responsibility. The problems associated to political consumerism are connected to poor information. Citizens may make wrong political decisions since the information presented to them is poor or faulty. Another problem is the lack of tools to measure political consumption; we do not know how important it is in comparison to other political activities. It is difficult to compare traditional politics with political consumerism since they target different issues and work in different ways. However, political consumerism is not a threat to traditional politics and should instead be recognised as a compliment. / Den politiska utvecklingen i västvärlden håller på att förändras. Deltagandet i politiska partier och ideella organisationer minskar och denna individualistiska trend anses vara ett hot mot demokratin. Dock finns det forskare som hävdar att det politiska deltagandet påvisar en förändring till en ny typ av deltagande som kan stärka det demokratiska systemet. De politiska partierna utgör basen för det demokratiska systemet. Partiets makt grundas i att representera medborgarna i beslutsprocessen. Trots det utvecklas partierna från organisationer med en klar koppling till sina kärnväljare till röstmaximerande organisationer som vill attrahera den breda massan. Eftersom partiernas mål är att få så många röster som möjligt har nya partier och andra politiska aktörer effektivt kvarhållits utanför systemet. I den här uppsatsen observeras den individualistiska trenden genom politisk konsumtion. Den politiska konsumtionen beskrivs som en politisk aktivitet där konsumtion används som påverkningsmetod. Att aktivt välja produkter som representerar vissa värden påverkar företag att jobba mot dessa värden. Det är en fri och individualistisk rörelse utan klara regler. Den typiska polisiska konsumenten är en ung kvinna med högre utbildning och en inkomst över genomsnittet. De politiska konsumenterna föredrar att involvera sig i frågor av personligt intresse istället för bred partipolitik. Företag anses ha mycket i samhället och måste därför också ta ett ansvar. Problemen med politisk konsumtion är kopplade till dålig information. Medborgare kan ta felaktiga politiska beslut när den disponibla informationen är dålig eller oriktig. Ett annat problem är att det saknas verktyg att mäta politisk konsumtion. Vi vet inte hur viktigt fenomenet är i förhållande till andra politiska aktiviteter. Det är svårt att jämföra politisk konsumtion med traditionell politik eftersom de jobbar på olika sätt mot olika frågor. Hursomhelst, politisk konsumtion är inte ett hot mot traditionell politik utan bör snarare ses som ett komplement.