The aim of this study is to use an intermedial theory to analyse and contextualize embodiment and violence in the Chinese author Mo Yan’s Life and Death Are Wearing Me Out. I use Jørgen Bruhn’s mediality model, introduced in The Intermediality of Narrative Literature: Medialities Matter (2016), to analyse medial phenomena such as intra- and intermediality in the novel. Bruhn’s model mainly covers relations between several media and within a single medium. The focus of this study lies on the blending of different media within the novel. My hypothesis is that the depiction of embodied violence in the novel is a literary strategy, based on cognitive functions and Chinese oral traditions to communicate historical events, as well as through an intermedial depiction of those events, a way to avoid censorship. Of particular importance to this study are medial phenomena connected to visualization of memories, and intermediality as discipline a voice between media texts, to establish how a literary text through narrative techniques can create an illusion of cinematic blending. I see this as an illustration of the historical hierarchical struggle between art forms. This is a broader perspective on literary depiction in Mo Yan’s novel than generally can be found in interpretations originating in a Western discourse. The result of my study shows that medial phenomena such as inter- and intramediality are woven into a narrative theme of remembrance of historical political events. Such memories are communicated through depictions of embodied violence, as well as the impact of trauma on anonymous bodies reminiscent of cinematic techniques, heightened by the metafictive voice of Mo Yan within the novel. It is a perspective that is also accentuated through auditory and visual elements that recall the ability of audio-visual media techniques to create identification with exposed bodies through close-up depictions of body and violence. Hence, Mo Yan has constructed a grid of medial phenomena in the novel through which he is able to convey historical processes without risking censorship.

This study investigates whether students of year three get the chance to learn about cultures in places and contexts where English is used, through textbooks. The focus is whether the diversity of the English speaking cultures is shown or if a western centered image dominates. Postcolonial theory is the base of the investigation. As an analysis method, content analysis has mostly been used but also critical discourse analysis. The results show that Great Britain is the country that is most frequently represented in all books, but also that in general few cultures are brought up or explained. The purpose of this study is to investigate how English speaking parts of the world and contexts are represented in English books for year three.

This study’s aim was to identify what racialized adoptees experience as strategies and support in relation to racially differentiating expressions (racism). Data was collected using qualitative interviews with five racialized transracially adopted adults. The transcriptions from the interviews were analyzed via thematic analysis. The theoretical approach was based in critical race theory and postcolonial theory. Identified strategies was modification of the body, use of adoptionhood, identity, silence, violence and knowledge of racism. Identified sources of support was other racialized people, white people with special relations to the respondents, the adoptive parents, the LGBTQ-community, separatist rooms for people of colour and the internet. White people are described as a particular group with less ability to give support. The study’s results show that racialized adoptees have little support in their immediate environment and have to develop strategies mostly on their own.

This study aims to highlight the connection between what is stated within some of the regulatory documents that Swedish preschools are abided to follow, and how some preschool teachers choose to both interpret and work with them when working with discrimination based on ethnic background. The study is divided into two different themes, with the intention to first compare the content of several regulatory documents to detect what they say about the responsibilities of Swedish preschools when it comes to their work with discrimination based on ethnic background/racism. The second theme is based on qualitive interviews with four preschool teachers, with the intention to detect how the teachers relate and think about the given subject. We also aim to highlight differences and similarities between the regulatory documents and the thoughts and actual actions of the preschool teachers. Previous research shows that the common problem in interrupting discrimination based on ethnic background is that preschool teachers avoid bringing up the subject with their children. Mainly because preschool teachers feel they lack the tools and knowledge on how to teach children on the given subject. The consequence of their non-action is that instead of interrupting discrimination based on ethnic background, they contribute to its continuation. Our conclusion is that despite the good intensions that are expressed in most of the regulatory documents, not many preschool teachers have the practical knowledge on how to translate the words into action.

The aim of this study is to analyze whiteness in textbooks for civics. The study is executed through a text analysis of two textbooks in civics for upper primary school in Sweden. In this approach a postcolonial theoretical framework is used which is thoroughly presented, after which resulted in two analytical models. One model was used to identify binary dichotomies, while the other consisted of five questions that aimed to highlight patterns regarding whiteness in the textbooks. One of the most important contributions of the postcolonial theory was the visualization of the links between historical colonialism and contemporary societal problems such as various forms of racism and discrimination. On these grounds, the theory was chosen. The result showed a partly problematic presentation in the textbooks.

<p>This thesis is a human geography study of how local planners prepared, implemented and followed up a dialogue with the inhabitants in Alby, a multicultural community. The planners based their work on the ambition that everything that is done to develop Alby should be anchored among the residents in a democratic manner. This thesis analyses this double interpretation and how it appears in the planners’ work.</p><p>The study uses a combination of different action-theoretic approaches for analysing what the planners did. A normative approach is used together with genealogic approaches on power and rhetoric. To make use of these action theories in a multicultural community the thesis explores radical feminism (situated knowledge) and postcolonial theory.</p><p>Methodologically, the study is based on participatory observation. It analyses how the planners anchor decisions using a subject–object approach. The approach steered the planners into a situation in which their administrative system-world grew at the expense of both a sustainable democratic development and losing contact with the life-world of the local inhabitants. During the meetings the planners came in contact with some local activists. From their situated knowledge, the activists gave practical examples on how to make the planners’ system-world more sensitive to the reality of the inhabitants. The thesis stresses the importance of a life-world perspective on local planning and the potential of local meetings, situated knowledge and phronesis to make the planners’ work sensitive to the reality of the inhabitants.</p>

This thesis is a human geography study of how local planners prepared, implemented and followed up a dialogue with the inhabitants in Alby, a multicultural community. The planners based their work on the ambition that everything that is done to develop Alby should be anchored among the residents in a democratic manner. This thesis analyses this double interpretation and how it appears in the planners’ work. The study uses a combination of different action-theoretic approaches for analysing what the planners did. A normative approach is used together with genealogic approaches on power and rhetoric. To make use of these action theories in a multicultural community the thesis explores radical feminism (situated knowledge) and postcolonial theory. Methodologically, the study is based on participatory observation. It analyses how the planners anchor decisions using a subject–object approach. The approach steered the planners into a situation in which their administrative system-world grew at the expense of both a sustainable democratic development and losing contact with the life-world of the local inhabitants. During the meetings the planners came in contact with some local activists. From their situated knowledge, the activists gave practical examples on how to make the planners’ system-world more sensitive to the reality of the inhabitants. The thesis stresses the importance of a life-world perspective on local planning and the potential of local meetings, situated knowledge and phronesis to make the planners’ work sensitive to the reality of the inhabitants. / <p>Avhandlingen är skriven på svenska [sv] med sammanfattning på Engelska [en]. Den är resultat av forskningsprojektet Kraftspelet om platserna: samverkansprojekt i våra städer Beviljade medel: 1 444 000 kr, forskningsfond: FORMAS Kontraktsnummer: 25.0/2001-1596 Kontraktstid: 010101-041231 Bakgrund och syfte Etnisk segregation i Sverige återfinns i bebyggelse som har en igenkännbar struktur. Sådan segregation har stått i fokus för kritik och varit mål för diverse åtgärder. Trots olika stora insatser har segregationen bestod genom åren. I takt med det har skepticismen mot att ta emot nya invandrade tilltagit. Syftet med projektet var att studera huruvida tjänstemännens arbete påverkar denna utveckling genom att inom ramen för den så kallade storstadssatsningen följa hur en lokal tjänstemannagrupp agerade för att möta medborgarna. De viktigaste frågor som vägledde undersökningen var bland andra hur tjänstemännen behandlade den mångkulturella befolkningen under mötena, hur de organiserade de urbana samverkansprojekten samt hur de påverkade den lokala demokratiska utvecklingen med sitt arbete. Teori och metod Projektet utgjorde en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av deltagande observation bland en lokal planeringsgrupp, en så kallad områdesgrupp. Observationerna fördes mellan 2001 till 2003 och avgränsades till tjänstemännens officiella möten. Inför avhandlingens slutrapport analyserades ett särskilt urval av mötena. De handlade om en medborgarpanel med vilken tjänstemännen tänkte införa brukarnas inflytande i alla verksamheter. Genom avgränsningen gjordes en djupare analys kring hur tjänstemännen tänkte, planerade, genomförde och utvärderade själva aktiviteten. Projektets teoretiska ram lyfte fram möten som utgångspunkt i arbetet för att behandla ideal och praktik, politik och planering eller förankring och dialog. Å ena sidan analyserades normativa handlingsteorier som lägger tungvikten på vad som bör göras och som anses stå för den så kallade deliberativa eller kommunikativa vändningen. Den vill exempelvis lyfta fram mötet för att göra förvaltningar känsligare för medborgarnas vardag och föreslår olika procedurer för ett dialogbetonat handlande. Procedurerna strävar efter ideala talsituationer som bortser makt och konflikter för att oavsett tid och sammanhang göra procedurerna universell gällande. Å andra sidan analyserades genealogiska handlingsteorier som utgår från studier av det som görs. Dessa vill uppmärksamma tid och kontext genom att dels synliggöra konflikter och maktrelationer som den mest effektiva startpunkten vid analys av möten. Och dels genom att medvetandegöra tid och kontext med retoriska analyser. Dessa utvärderar, överväger och bedömer hur verkliga dialogakter genomförs utifrån vad som sägs, vem som säger vad och till vem det sägs, när mötena ägde rum. Genom att belysa hur tjänstemännen förde dialog analyserades även huruvida de skulle uppmärksamma såväl invånarnas "situerade kunskaper" som vad dessa bestod av i form av praktiska handlingssätt. Huvudresultat Undersökningen visade hur en kombination av faktorer hindrade tjänstemännen från att möta medborgarna och från att deras arbete skulle främja en hållbar demokratisk utveckling. Den första aspekten handlade om ett kraftspel om platsens utveckling som uppstod mellan lokala och regionala perspektiv. Det lokala perspektivet fördes av lokala tjänstemän som arbetade för att främja den lokala integrationen med hjälp av lokala föreningar. Det regionala perspektivet fördes av tjänstemän på regerings- och kommunnivå som ville integrera platsen i regionen med hjälp av en tillväxtkoalition med föreningar som fanns utanför platsen. När den regionala politikens utifrånperspektiv inte utgick från lokala behov och heller inte från lokala förmågor präglades den av internkolonialistiska inslag som försvårade den lokala integrationen. Den regionala politikens utifrånperspektiv tvingade i sin tur lokala tjänstemän att överge ett dialogbetonat arbete för att istället ägna sig åt att förankra en upplevelsesatsning. Undersökningen exemplifierar hur tjänstemännens förankringskultur vilade på ett subjekt-objekt förhållningssätt för att möta medborgarna. Det som skulle kunna bli en dialog övergick i en mycket utstuderad och noggrant planerat förankringsspel. Med spelet filtrerade tjänstemän bort de frågor om integration, jämställdhet, jämlikhet och hållbar utveckling som gav upphov till insatserna. Tjänstemännens egna försök att skapa möten, så som procedurer för medborgarnas delaktighet vilade på subjekt-objektiva antaganden som blev kontraproduktiva för den lokala integrationen, för platsens utveckling och för framväxten av ett starkt civilt samhälle. Tjänstemännens subjektcentrerad förankringsansats vilade i sin tur på en normativ vetenskaplig diskurs som hindrade tjänstemännen från att reda ut hur dialogen uteblev. Undersökningen exemplifierar hur denna diskurs kom till uttryck i tjänstemännens överväganden samt hur den föredrar rationella överväganden före demokratiska värden. Konklusion Under tiden med storstadssatsningen lanserades ett stort antal lokala projekt som skulle utgå från dialog med medborgarna för att byta segregationen. Tjänstemännens arbete fördes med en stor förtrogenhet till rationella och normativa lösningar samt utifråntänkande. Förvaltningarnas lokala strukturer växte sig större utan att förmå möta befolkningen. På grund av förankringsansatsen underminerades medborgarnas delaktighet i många lokala projekt och demokratiprocesser. Förvaltningarna växte medan demokratin krympte. Tjänstemännens resultat påverkade kommunen att avvisa tanken på att nya invandrade flyttade till kommunen. Liknande utveckling i andra storstadskommuner tvingade i praktiken en återvändsgränd i invandringspolitiken. Den uteblivna dialogen stärkte trenderna till ett alltmer fragmenterat samhälle och vidgade grogrunden för strukturell diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.</p>

Under 1995 togs ett riksdagsbeslut om att skapa en stödform som möjliggjorde för partier med mandat i riksdagen att med Sida-finansierade projektmedel verka för att bygga upp partisystem i Östeuropa och i utvecklingsländer genom så kallade partianknutna organisationer (PAO). Dessa organisationer skall enligt ett regeringsbeslut från 1998 också arbeta med att särskilt uppmärksamma kvinnor i sina projekt. Jämställdhet har sedan mitten av 1990-talet varit ett av huvudmålen för svenskt bistånd och på senare år har jämställdhet kommit att utgöra en betydelsefull markör för svensk nationell identitet. I uppsatsen studeras hur svenska nationella identiteter konstrueras i PAO:s biståndsarbete för jämställdhet, och med att särskilt uppmärksamma kvinnor. Syftet fokuserar på hur dessa föreställningar, sammanlänkade med idéer om kön och ’ras’, etableras och upprätthålls inom PAO-biståndet. Ett kompletterande syfte är att lyfta fram ambivalenser i konstruktionen av dessa identiteter, för att visa att organisering kring andra identiteter är möjligt. På det här sättet vill uppsatsen ifrågasätta förgivet tagna identiteter och sätta in dem i ett sammanhang där olika aspekter av identitetskonstruktioner inom bistånd kan diskuteras.

The starting point of this thesis is that gender equality should be studied as an empirical field. After the Swedish general election in 2014 the newly formed government proclaimed itself to be the world’s first feminist government. This study aims to examine how gender equality is made and filled with meaning by this feminist government since 2014 and to analyse the results by making use of postcolonial feminist theory and relevant research. Carol Bacchis analytical strategy, “What´s the problem represented to be?” is used as the study’s methodological framework. This approach to critical policy analysis focuses on how governing takes place through problematizations within policy. The results of the study show that gender equality is made by problematizing a lack of regulation, a lack of knowledge, a lack of collaboration, wrongful designation, a lack of attention for certain groups as well as a lack of Swedish strategy. One of the most significant results drawn from the analyses confirms previous research findings that neoliberalism as well as ethnocentric discourses dominate this field of policy. This leads to the conclusions that Swedish Gender Equality Politics, through to its fragmentation is emptied of a specific content and direction as well as that Swedishness and Norms of Honor are created in an asymmetric-diametrically relationship.

This thesis is a reception study of Susanne Ostens book, theatre play and children’s film Flickan, mamman och demonerna. The study aims to examine how proffesional crituiqe, published in daily press and journals, handles the crituiqes genre conventions with the theorie that if the cirtic averts from the crituiqes genre conventions that their/societys doxa on what we expect from children’s art will become more visible, and the inescapable follow up question: does this ecpectation mirror how we perceive children and their capabilities?  The theorie is an investigation of the professor and litterary scholar Anders Johansson’s essay Slitas itu publisched Critica Obscura: Litteraturkritiska essäer, where Johansson makes the claim that socitys doxa will become visible if the ciric does not follow the crituiqes genre conventions and that this will lead to an erosion of the crituiqes porpose. Johanssons theory is acompanied by, amongst others, Jaquline Rose’s The Case of Peter Pan, Or, The Impossibility of Children's Fiction, and Perry Nodelmans article “The Other: Orientalism, Colonialism, and Children’s Literature” pulished in Children’s Literature Association Quarterly17, no, chosen since the thesis as a whole practices a post colonial reading of the chosen crituiqe. The result of the investigation is that: where the critic averts from the crituiques genre conventions, and involves their own oppinions without porper motivation (E.g. where affective failures has occurred) in the text, a clear pattern of our conteporary doxa of how we perceive children and how the art made for them should behave/be. The pattern/tendancy found is that children’s art is expected to have a didactic value, that the piece of art should mirror the childs “reality”, have an indisputable and understandable point, and not evoke too many negative feelings. The thesis is woven, in a esseyistic style, with hard-to-grasp memories of the authors childhood and the academic form.