Swedish demographics have been changing rapidly due to increased migration into the country, which is affecting the education as well. The Swedish preschool curriculum requires teachers to take into account the implications of the increase in cultural diversity of their preschools, however, the Curriculum does not provide concrete suggestions for how to work with the goals and values related to diversity. The aim of this study is to explore what it means to be an international English language school in Sweden, which has to negotiate the twin expectations of the Swedish curriculum to value cultural diversity and in the same time develop/maintain common heritage with a respect to the Swedish preschool curriculum. This case study is based on semi-structured interviews with staff members and two-day observations. Ecological Systems Theory approach has been adopted for interpreting the data. The data revealed that that the staff described various tensions related to their negotiating the demands of the curriculum together with approaches that, were used to balance or resolve these tensions. Two main themes were identified in the analysis: (1) Tools and practices used to negotiate the constraints of the Swedish curriculum and (2) The politics and practicalities of being an English-medium school, concerning language and teacher competencies. The results show that the school appropriated the Curriculum X and the DAT assessment tool, which appears to help them follow the Swedish curriculum’s goals and having them make children’s interests the leading factor in preschool activities. Furthermore, the results indicate that there are contradictions in maintaining an English-language atmosphere. Given the lack of relevant research, future research is needed to address a better understanding of what it means to be a language profile preschool in Sweden.

The aim of the research presented in this paper is to expand current understandings of how preschool teachers in Sweden work with and talk about intercultural issues in preschool, and how they interpret the curriculum working with respect to issues of cultural diversity. The study is based on data from two semi-structured focus groups with preschool teachers from preschools where the majority of the children were foreign born or were first generation Swedes. Transcriptions from these focus groups were subjected to content analyses based on a norm critical perspective. Our results showed that the preschool teachers had difficulty distinguishing the terms multicultural and intercultural. However, based on the way the teachers discussed their approaches to engaging with actual and hypothetical cultural dilemmas it was evident that the teachers had competence in the intercultural area and worked with an intercultural pedagogy but without reflecting about it.  While our study showed that teachers believe that they need more formal training in intercultural pedagogy, it also highlighted the fact that teachers develop legitimate competencies in these areas on their own. These ”learning-by-doing” competencies are valuable as well and should be accounted for as the preschool teacher training sector works to develop training methods for preschool teaches in intercultural education. A lot of things are left for the preschool teacher to handle and interpret by themselves.  The curriculum is an example for one of these tools that a lot of teachers have a hard time interpreting. Our results showed that the goals in the curriculum within the aspect of intercultural issues and diversity is contradictory and hard to understand.

Bildskapande är något som nämns inom bildkonsten och innefattar konstarterna skulptur, måleri, teckning och grafik. Ett argument för vikten av bildskapande aktiviteter är utvecklandet av visuell ”läs- och skrivkunnighet”. I det här arbetet kommer vi att lyfta bildskapandet ur ett förskoleperspektiv. Syftet med vår studie är att ta reda på hur två pedagoger använder bildskapande som pedagogiskt verktyg och hur de kopplar detta till läroplanen för förskolan. Läroplanen för förskolan skriver om de olika uttrycksformerna; bild, sång och musik, rytmik, dans och rörelse som ska vara till hjälp för att skapa och kommunicera. Vi har använt oss av kvalitativ metod med hjälp av observationer och intervjuer. Resultatet lyfter undersökningsdeltagarnas svar i deavslutande intervjuerna och i diskussionen dras paralleller mellan svaren och läroplanen. / Image-building includes the art forms sculpture, painting, drawing and graphics. One argument for the importance of image-building is the development of visual “readingand writing skills”. In this study we’re going to illuminate image-building within the early childhood perspective. The purpose of our study is to find out how two preschool teachers work with image-building and how they link this to the preschool curriculum.The preschool curriculum writes about the different forms of expression; art, singing and music, dance and movement as a tool to create and communicate. We have used qualitative approach with observation and interviews. The result shows the study’s participants answers in the final interviews and in the discussion we draw parallels between the answers and the curriculum.

Den här essän handlar om hur jag under min erfarenhetsbaserade förskollärarutbildning blivit alltmer tvivlande och kritisk till hur jag och mina kollegor konkretiserar demokratiuppdraget i förskolans läroplan. Essäns kärna finns i relationen mellan barns tankar och idéer här och nu och pedagogers fasta och styrande ram för hur dagarna ska se ut. Syftet med denna essä är att nyansera fler sätt att se på situationer där vuxna ser det som självklart att barn äger delaktighet och inflytande för att relativisera vår kunskap kring begreppens innehåll. Jag undersöker vilken kunskap pedagoger behöver utveckla för att ge både barnen och sig själva makt att arbeta mer demokratiskt. Essän bygger på en berättelse med två situationer från min förskolas verksamhet. Den första delen gestaltar mitt agerande i mötet med barns frågor om tid i relation till en förändrad dagsstruktur. Den andra delen gestaltar min upplevelse av att jag och en kollega har olika syn på barns delaktighet i en valsituation. Utifrån berättelsen försöker jag att svara på frågor som, hur uppfattar och lär sig barn tid? Förmår förskolebarn ta rationella beslut? Kan demokrati i förskolan handla om mer än att barnen ska få välja? Jag har använt mig av skrivande och reflektion som metod. Ihop med studentkamrater och handledare har jag reflekterat utåt genom dialog. Jag har även haft en inre dialog med mig själv och reflekterat i tankarna. I min essä utgår jag från teorier som fenomenologi och hermeneutik vilka utgår från erfarenheten och bygger på upplevelser, tolkningar och förståelse av fenomen som uppstår i människans medvetande. Reflektionen och dialogen med människor och texter har varit viktig i min process för att synliggöra mina tankegångar och för att kunna inta olika perspektiv och kritiskt granska mig själv. Ett av de huvudsakliga resultaten är att demokrati i förskolan förutsätter pedagoger som vågar stanna kvar i tvivlen och de kritiska tankarna, som vrider och vänder på de egna föreställningarna om delaktighet, inflytande, tid, barn, vuxna och kunskap. Demokrati kan inte läras ut till barn utan det är en process som ständigt pågår och levs i vardagen. Resultaten kan inte generaliseras till alla pedagogers arbete utan det är mina egna tankar och kunskaper som har blivit fördjupade.

Min essä har utgått ifrån händelser i mitt yrkesverksamma liv som jag inte tycker mig ha reflekterat klart över. Syftet med essän har varit att synliggöra vilka konsekvenser pedagogers förhållningssätt och syn på barn samt deras föräldrar har för barnens vistelse på förskolan. Syftet har även varit att belysa barns rätt till delaktighet i – och inflytande över - sin vardag på förskolan eftersom jag anser att dessa frågor inverkar på varandra och har betydelse för hur deras lek och lärande ser ut. Frågeställningarna är hur barns medbestämmande ser ut vad gäller leken på förskolan, på vilket sätt barns delaktighet syns i förskolan, på vilket sätt pedagogerna skapar möjlighet för barnens inflytande samt hur förskolan arbetar med demokratibegreppet. Metoden som jag använt är att reflektera och att skriva utifrån mina funderingar samt relatera till relevant litteratur. Texten belyser hur rätten och möjligheten till inflytande och delaktighet ser ut för barnen i deras vardag och relaterar även till förskolans läroplan och dess tolkningsmöjligheter. Jag reflekterar även kring det demokratiska förhållningssätt som enligt läroplanen ska genomsyra våra förskolor. Ett av de huvudsakliga resultaten är betydelsen av att man som pedagog kommunicerar och är villig att ta del av andras tankar. Texten behandlar också att barnens intressen bör ses som en som grund för deras inlärning. Lekens betydelse för barnens lärande och pedagogernas vilja att skapa struktur och ordning över dagarna är också frågor som jag reflekterar över i essän. Resultaten går inte att generalisera till pedagogers arbete i allmänhet utan det är mina egna tankar och kunskaper som fått ett större djup. / This essay is based on events in my career that I have not really reflected on before. The purpose has been to make visible the consequences of pedagogues’ attitudes and approaches to children and their parents, especially with respect to the impact on the children at preschool. The aim has also been to highlight children's rights to influence their daily life at preschool. I believe that these issues affect each other and that they influence how children’s play- and learning processes develop. The major questions discussed in this essay are the following: how children's participation is manifested in terms of free play at preschool, the way in which children's participation is expressed, the way in which pedagogues provide opportunities for children's influence, and how preschool works with the concept of democracy. The method I have used is to reflect on my own thoughts, based on my experiences, and to relate these thoughts to some of the relevant literature. The text illustrates what the rights and opportunities to influence and participate look like for the children in their everyday lives at preschool. I also relate these issues to the preschool curriculum and its interpretation and reflect on the democratic approach that is supposed to permeate our preschool. One of the main results of this essay is the importance of pedagogues’ communication and their willingness to take advantage of each other’s thoughts. The essay also addresses the fact that the children’s interest should be seen as a basis for their learning and reflects on the importance of play for children’s learning, as well as the ambition of pedagogues to impose structure and order on the activities. However, the results cannot be generalized to pedagogues’ work in general but they represent my own thoughts and knowledge that has acquired a greater depth.

Förskolans verksamhet ska arbeta med att ge barnen kunskap om naturvetenskap och hållbar utveckling. Studiens syfte har varit att undersöka hur bilderböcker med bondgårdsmiljöer kan bidra till att uppnå lärandemålet utbildning för hållbar utveckling genom exemplet hållbar livsmedelsproduktion. Genom ett tillfällighetsurval har sex bilderböcker som skildrar bondgårdsmiljöer valts ut. En konventionell innehållsanalys användes för att analysera bilderböckernas text och bild. Resultatet visar att bilderboken kan användas i undervisning med barnen som ett pedagogiskt verktyg för att bidra till att uppnå lärandemålet utbildning för hållbar utveckling. Samtidigt ställer det krav på förskollärarens kunskaper om hållbar utveckling och förmåga att synliggöra och fläta samman de sociala-, ekonomiska- och miljömässiga dimensionerna. Som stöd rekommenderas att förskollärare använder undersökande boksamtal. / The preschool's activities should include giving the children knowledge about science and sustainable development. The purpose of the study has been to investigate whether picturebooks with a farm context can contribute to achieving the learning goal for sustainable development through the example sustainable food production. Through a random selection, six picturebooks depicting farm context was selected. A conventional content analysis was used to analyze the texts and images of the picturebooks. The results show that picturebooks with a farm context can be used as a pedagogical tool to help achieve the learning goal education for sustainable development. At the same time, it puts demands on the educator's knowledge of sustainable development and their ability to make visible the social-, economic- and environmental dimensions. As support, it is recommended that preschool teachers use investigative book conversations.

Syftet med studien är att undersöka hur ett antal förskollärare beskriver sitt arbete med barns språkutveckling. Det insamlade datamaterialet består av semistrukturerade intervjuer med sju legitimerade förskollärare. Utifrån en tematisk analys har sex teman framkommit, dessa utgör studiens resultat. Resultatet visar att förskollärare använder sig av olika arbetssätt för att främja barns språkutveckling i förskolan. Detta sker genom både planerad och spontan undervisning samt med hjälp av olika språkfrämjande verktyg. Även förskollärares förhållningssätt lyfts i resultatet som en viktig aspekt för att kunna bedriva och planera en undervisning som gynnar barnens språkutveckling.

Vår vetenskapliga essä handlar om vilan bland de äldre barnen i förskolan. Den vänder sig till studenter inom förskoleutbildningar, alla verksamma inom förskolan och andra som vilar med barn. Inledningsvis får vi möta Marlen som ställs inför dilemmat när ett barn som inte får somna, somnar. Vi möter även Maria som får en väldigt stressad vila när organisationen kring vilan brister. Vi upplever att vilan är en av de mest oreflekterade delarna av förskolans verksamhet, ändå har många väldigt starka åsikter om hur den ska gå till. Vi vill med denna essä undersöka hur vi ser på vilan i förskolan idag. Frågor vi undersöker är vad vila är och varför den behövs? Hur kan förskollärare möta barns, föräldrars och pedagogers olika perspektiv kring vilan? Vilka möjligheter ges barn i förskolan till medbestämmande i sin egen vila? Reflekteras det över vilans betydelse i förskolan och hur kan reflektionen i så fall påverka verksamheten kring vilan? Detta undersöker vi genom en hermeneutisk forskningsansats och vi använder hela tiden skrivandet som en metod för att kunna reflektera vidare och söka svar i vår praktiska kunskap. Genom olika teoretiska perspektiv, främst inom etik och reflektion med inspiration från bland annat Eva Johansson och Maria Hammaren får läsaren en bättre förståelse kring problematiken som beskrivs i våra berättelser. Genom reflektion kring detta tittar vi även närmare på barnkonventionen och förskolans läroplan. Vi beskriver hur stressen ökar hos dagens förskolebarn och tittar över olika alternativ till den traditionella vilan som kan motverka detta, så som yoga, massage och miljö. Essän kommer inte fram till något optimalt sätt att vila med äldre barn, vilket inte heller var vårt syfte, utan den undersöker olika alternativ. Vi kommer fram till en förnyad förståelse över hur viktigt det är med tid för återhämtning och att pedagoger reflekterar över vilan och sitt förhållningsätt kring detta.

Abstract The purpose of this study is to clarify how pedagogues work with the new curriculum goal regarding reading and talking about text content in order to promote children's language development in various ways. Eight observations have been conducted and four qualitative interviews at four different preschools. Based on the socio-cultural perspective. The results show that preschool teachers have understood that reading aloud and talking about the read is important for children's language development, but the working method between the different preschools has varied.

No description available.