Sammanfattning Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur specialpedagoger skapar mening kring arbetet med skolproblematiskt beteende, dess orsaker och lösningar. Via kriterieurval valdes sex specialpedagoger ut vars erfarenheter på olika sätt kompletterade varandra. De arbetade i fem kommuner utspridda över Sverige. Två arbetade kommunövergripande, tre på skolor. De hade varit yrkesverksamma olika länge och de var verksamma i olika sociokulturella områden osv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes via Teams och varade i 60–80 minuter vardera. Frågorna var öppna och informantens ord och begrepp togs tillvara i fördjupande följdfrågor. Datan bearbetades med hjälp av diskursanalys och tematisk analys. Resultatet visar att de skolproblematiska beteenden som specialpedagogerna lyfter fram var a) beteende som bryter mot lärarens norm om det korrekta beteendet i skolan b) beteende i form av affektutbrott c) beteende till följd av att en person är avogt inställd till en annan person. Vidare framkom tre förklaringsmodeller i specialpedagogernas tal om skolproblematiska beteenden: Problemskapande skolkrav och normsystem; Problemskapande inre: affekttillstånd eller diagnos; Problemskapande polarisering i relation. Dessa förklaringsmodeller låg till grund för vilka lösningar som ansågs meningsfulla. Förklarings-modellerna som specialpedagogerna utgick ifrån möjliggjorde därigenom vissa lösningar, medan andra lösningar utestängdes. T.ex. beskrevs KBT-behandling som en meningsfull lösning för elever som ansågs ha ett problemskapande inre: affekttillstånd/ diagnos. Men om orsaken till problembeteendet istället antogs bero på problemskapande skolkrav och normsystem blev det meningsfullt att förändra läraren genom en synvända så att läraren började anpassa undervisningen efter elevens behov. Studien visade även att vad som framhölls som ett meningsskapande arbete kring skolproblematiska beteenden påverkades av huruvida specialpedagogen intog ett inifrån- eller utifrånperspektiv. Här skapades diskurser om eleven som problemskapande motståndare samt den problemskapande läraren som behövde förändras.  Resultatet visar på att specialpedagoger behöver bli medvetna om att när de intar en specifik förklaringsmodell kommer vissa lösningar bli givna medan andra döljs. Därför behöver de kunna skifta mellan olika förklaringsmodeller för att hitta fler sätt att hantera situationen. Likaså behöver de reflektera över om de intar ett inifrån- eller utifrånperspektiv i den givna situationen samt vad detta får för konsekvenser.

Nilsson, Charlotte (2017). Problemskapande beteende hos barn i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola, 90hp. Förväntat kunskapsbidragStudien bidrar med kunskap om hur en grupp förskollärare ser på barn i ett problemskapande beteende i förskolan och hur de bemöter det. Den lyfter bristen på förebyggande arbetssätt och visar indikationer på hur ett sådant arbete behövs i förskolan. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka en grupp förskollärares syn kring barn i ett problemskapande beteende i förskolan och hur de beskriver sitt arbete för att bemöta barn i ett problemskapande beteende. -Vad innebär problemskapande beteende för förskollärarna och i vilket sammanhang uppstår beteendet? -På vilket sätt framträder olika specialpedagogiska perspektiv i förskollärarnas berättelser kring barn i ett problemskapande beteende?-Vilka erfarenheter har förskollärarna av strategier eller metoder för att möta barn i ett problemskapande och vilket stöd har de för sina antaganden? TeoriFör studiens ändamål valdes Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori för att kunna relatera barn i ett problemskapande beteende i relation till förskolans kontext. För att ge ytterligare teoretiskt stöd tas även sociokulturellt perspektiv upp som avser att synliggöra förutsättningar i ett barns uppväxt utifrån ett kommunikativt perspektiv. Även några specialpedagogiska perspektiv har legat till grund för analysen av studiens material. MetodStudien inspireras av en fenomenografisk metodansats och halvstrukturerade intervjuer har använts för insamlandet av empirin. Informanterna utgörs av sex förskollärare som samtliga arbetar inom förskola. ResultatResultatet visar på såväl likheter som skillnader i förskollärarnas uppfattning av vad problemskapande beteende hos barn innebär samt dess orsaker. Vidare indikerar resultatet på en kunskapsbrist om barn i ett problemskapande beteende och hur detta bemöts på ett relevant sätt. Det råder en brist på forskningsbaserade strategier och förskollärarna bygger stora delar av sitt bemötande på sina erfarenheter. Det efterfrågas en ökad närvaro av specialpedagogisk kompetens i verksamheten för att utveckla ett förebyggande arbete med barn i behov av särskilt stöd. ImplikationerEn djupare förståelse för barn i ett problemskapande beteende behöver förankras för att nå effektiva strategier för att bemöta barn i förskolan. Det behövs kunskap i betydelsen av kartläggning av barnet i olika sociala sammanhang och vilken betydelse det kan få för ett långsiktigt arbete. Utifrån resultatet visar undersökningen ett behov av förebyggande arbetssätt i förskolan för barn i ett problemskapande beteende. Specialkompetens inom handledning och förmedling av stödjande arbetssätt efterfrågas.

Syftet med undersökningen i denna specialpedagogiska uppsats, är att finna variationer och mönster i tre vanligt förekommande samverkansmodeller, som är påtalade i litteratur och i olika pedagogiska sammanhang. Begreppet samverkansmodell är ett eget utformat begrepp som för mig i denna studie innebär att de studerade modellerna kan bidra med komponenter som; samarbete, empati, kommunikation och pedagogiska verktyg till att arbeta med problemskapande beteende. Samverkansmodeller som analyseras är Collaborative problem solving (Greene 2011), Lågaffektivt bemötande (Hejlskov Elvén 2014) och Wiersøes (2004) tolkning av Giraffspråket (Rosenberg 1970). Läsningen ger värdefull kunskap kring modellernas likheter och skillnader, kopplat till special-pedagogiska perspektiv, inkluderings- och tillgänglighetsaspekter, samt organisatoriska förutsättningar. Ambitionen är att studien ska medföra till vägledning för pedagoger och specialpedagoger i att kunna göra sig en uppfattning kring användbara strategier i deras egna organisation. Men också i arbetet med att hantera och inkludera barn med ett problemskapande beteende och på så vis också bidra till arbetet med trygghet, studiero, samt en god skolmiljö som gynnar alla elevers utveckling och lärande. Frågeställningar är följande; Vilka specialpedagogiska förhållningssätt uttrycks i modellerna? Hur kan modellerna förstås utifrån inkluderings- och tillgänglig-hetsaspekter? Vilka organisa-toriska förutsättningar tolkas vara centrala? Studien bearbetas med diskursanalys som teori och metod, vilket innebär att resultatet inte har absolut kunskap, utan endast tolkning av empirin. Slutsatsen är att det råder liknande förhållningssätt kring specialpedagogiska perspektiv, varpå det relationella perspektivet tolkas vara det som sluter samverkansmodellerna samman. Inkluderings- och tillgänglighetsaspekter, visar att samverkansmodellerna kan vara ett bra komplement, speciellt i anslutning till sociala och pedagogiska miljöer, främst kring vikten av demokratiska processer som själv-bestämmande och delaktighet. Men organisatoriska förutsättningar som tid för pedagogen att processa samverkansmodellernas förhållningssätt, dialogiära utföranden och kollegialt lärande krävs, för att kring dessa kunna nå ett framgångsrikt förändringsarbete.

Det här är en vetenskaplig essä som är skriven med utgångspunkt i ett självupplevt dilemma. När jag skrivit denna essä har jag gjort det med syfte att, via reflektion och litteraturstudier, få förståelse för varför jag handlat som jag gjort och för att få nya perspektiv på hur jag kan agera när jag hamnar i nya dilemman. Det vet jag med säkerhet att jag kommer att göra, då jag som lärare arbetar med människor. I min essä har jag också undersökt om det lågaffektiva bemötandet är en etiskt riktig metod och om arbetssättet stämmer överrens med skolans värdegrund. Jag har som diskussionspartner i detta hermeneutiska arbete bland annat tagit hjälp av filosofer, psykologer och styrdokument för skolans verksamhet. Med dessa och deras olika teorier om etik, moral, förnuft, empati, värdegrund och lågaffektivt bemötande har jag kommit fram till att: med kunskap om valda teorier i kombination med erfarenhet och praktiskkunskap kan du som pedagog göra klokast möjliga val ut ur dilemman. När jag undersökt det lågaffektiva arbetssättet och dess metoder, har jag kommit fram till att om du är väl påläst och därför har förståelse för hur du ska använda dig av metoden är det ett bra arbetssätt ur en pedagogs synvinkel. Är du däremot inte väl påläst kan det ha direkt motsatt effekt. / This is a scientific essay that is written from a self-perceived dilemma. While writing this essay I do it with a purpose and with reflection on literature studies. I´m trying to get an understanding why I acting the way I do and to get a new perspective of how I´m going to act when similar situations occur. Which I know I will when working with children. In my essay, I also examine whether low arousal approach attention is an ethically correct approach and if that way of work matches the school's values. In this hermeneutic work I discuss with philosophers, psychologists, and research into the regulatory documents you relate to when you work in a school. With these and theories about duty ethics, discourse ethics, morality, common sense, empathy, core values and low arousal approach I reach the understanding that: With these theories combined with experience and practical knowledge give you a possibility to make wise decisions in a dilemma. I come to the conclusion that if you are well versed with the low arousal approach method it can be a good method to use from the perspective of a teacher. The effects of the method will become useless if you don’t have the knowledge how to use it.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen hur specialpedagoger verksamma i grundskolans år 1 till 6 uppfattar skolors arbete med utåtagerande barn. Studien baseras på sex specialpedagogers uppfattningar om deras förutsättningar på organisation-, grupp- och individnivå samt skolans metoder och strategier i arbetet med utåtagerande barn. Uppfattade resultat i detta arbete undersöks. Studien presenterar delar av den forskning, både nationell och internationell, som behandlar metoder och strategier i arbetet med utåtagerande barn samt tre teoretiska perspektiv.   I studien har en kvalitativ metodansats använts och resultatet har analyserats tematiskt. Analysen av empirin genererar tre huvudteman: förutsättningar, metoder och strategier samt möjligheter och utmaningar i arbetet med utåtagerande beteende hos barn.  Resultatet har diskuterats och analyserats med stöd av tidigare forskning och teoretiska perspektiv.   Resultatet visar att specialpedagogerna uppfattar att det ofta finns goda förutsättningar i arbetet med utåtagerande barn och att det även finns hinder och möjligheter som påverkar. Rektors ledarskap och förmåga att organisera verksamheten för att möta upp behoven av barn med utåtagerande beteende uppfattas ha stor betydelse. Ett hinder uppfattas vara lärares brist på tid då specialpedagogerna uttrycker att all personal behöver mötas för att tillsammans arbeta fram handlingsplaner med gemensamma strategier och förhållningssätt för de utåtagerande barnen.   Resultatet visar även att organiserandet av lärmiljön kan se olika ut samt att specialpedagogernas uppfattning av elevers inkludering varierar, även om utgångspunkten är att de utåtagerande eleverna ska verka i ett lärande sammanhang tillsammans med andra. Resultatet visar även att personalens förhållningssätt till, bemötande av och förmåga till relationsskapande med eleven har betydelse för elevens förutsättningar att minska det utåtagerande beteendet och få ett ökat lärande. / The goal of this study is to increase the knowledge of how Special Needs Coordinators (SENCOs) working in Elementary school yr 1 – 6 percieve the work with children who are acting out. The study is based on six SENCOs’ perceptions of their preconditions of working on organisation, group and individual levels, as well as the schools’ methods and strategies and the percieved results in the work with children who are acting out. The study presents parts of both national and international evidence based research within the area of methods and strategies used in the line of work with children who are acting out. It also presents three theoretical perspectives.   In the study a qualitative research method has been used and the results has been analysed thematically. The analysies of the empirical evidence generate three main themes: preconditions, methods and strategies as well as possabilities and challenges in the work with children who are acting out. The result has been discussed and analysed based on pre-existing research and theoretical perspectives.   The result shows that the SENCOs’ perceptions is that there is often good preconditions in the work with children who are acting out but that there is also obsticales and possabilities affecting said precontitions. The principals’ leadership and ability to organize the school to meet the needs of children who are acting out is percieved to be of great importance. Teachers’ lack of time is seen as a difficulty, as the SENCOs emphasise the need for all staff to meet and produce plans of action with overarching strategies and approaches to the children who are acting out.   The result also shows that the learning enviroment can be organized in different ways and that the SENCOs’ perception of students inclusion varies, even if the standpoint is that students who are acting out shall participate in a learning context together with other students. The result also shows that the staff’s approach to, treatment of and ability to build relationship with the student affect the student’s ability to act out less and learn more.

This essay contains the methods that I as an educator can work with and what methods that affect students with problematic behavior in education. As well as the support that I receive from management and guardians. In my essay I will describe a working day for me in which I will discuss a boy with problematic behavior. He and we us educators fail time after time at school and the leisure center and I as an educator don’t know how to give the right support and adjustments to help him. The purpose is that I gain knowledge and to find strategies on how to help students like him to give right support and adjustments to get these students the best possible education. The primary questions: what can I as an educator do and which are the given recommendations to prevent problems, help and include students with these behaviors? What kind of support do the individual teacher need from management and guardians to work effectively with these students? What difficulties may be associated with the implementation of these recommendation in practice? As research method I will write a scientific essay where I will investigate and reflect by connecting theories and other thoughts with my own thoughts and experiences. In my theoretical reflections I coyness on the low effective method that Bo Hejlskov Elvén established but I will also describe the difficulties to apply this in practicality / Denna essä handlar om vilka metoder jag som pedagog kan arbeta med och vad som påverkar elever med problemskapande beteende i skolan samt vikten av att få stöd av ledning och vårdnadshavare. I min berättelse beskriver jag en arbetsdag för mig där jag berättar om en pojke som har problemskapande beteende. Han och vi misslyckas gång på gång under tiden i skolan och på fritidshemmet och jag som pedagog vet inte hur jag ska ge rätt stöd och anpassningar för att hjälpa honom.  Syftet är att jag ska få kunskap och finna strategier för att kunna hjälpa dessa elever samt ge dem rätt stöd och anpassningar för att få en så bra skolgång som möjligt. De primära frågorna är: Vad kan jag som pedagog göra och vilka är de tongivande rekommendationerna idag för att förebygga problem, hjälpa och inkludera elever med problemskapande beteende? Vilket slags stöd behöver den enskilde läraren från skolledning och vårdnadshavare för att kunna arbeta effektivt med dessa elever? Vilka eventuella svårigheter kan vara förknippade med implementeringen av dessa rekommendationer i praktiken? Som undersökningsmetod har jag skrivit en vetenskaplig essä där jag kommer att undersöka och reflektera genom att koppla till teorier och andras tankar samt egna tankar och erfarenheter. I min teoretiska reflektion fokuseras det mycket på den lågaffektiva metoden som Bo Hejlskov Elvèn står bakom men jag kommer också att beskriva svårigheter med den i praktiken.

Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om lärares erfarenheter av arbetet med lågaffektivt bemötande. De frågeställningarna som ställts handlar om lärares erfarenheter av metoden lågaffektivt bemötande, vilka perspektiv på lågaffektivt bemötande som framträder i lärarnas utsagor och vilka resultat som lärare menar att metoden lågaffektivt bemötande kan ge i skolan. Uppsatsen bygger på åttaintervjuer med lärare som undervisar i förskoleklass till årskurs 6. Teori i uppsatsen är de tre specialpedagogiska perspektiven, det kritiska perspektivet, det kompensatoriska perspektivet och dilemma perspektivet (Nilholm, 2020). Resultatet visar att lärarna menar att de ska tillägna sig metoden lågaffektivt bemötande eftersom den ger dem redskap att bemöta de elever som lätt hamnar i affekt. Ett lågaffektivt bemötande leder också till att elever känner sig sedda och accepterade och relationer skapas mellan lärare och elev. Lärarna beskriver att lågaffektivt bemötande ska implementeras i deras uppdrag med hjälp av ökad kunskap som lärarna kan tillägna sig genomhandledning av specialpedagog, kollegialt lärande, föreläsningar och fortbildning. Lärarna påpekar också att det behöver avsättas tid i organisationen för detta. Lärarna påpekar att det krävs samsyn ibland kollegorna på skolan för att implementeringen av lågaffektivt bemötande i deras uppdrag ska lyckas. Lärarna beskriver också att metoden lågaffektivt bemötande leder till en ökad måluppfyllelse i skolan för elever som lätt hamnar i affekt, genom att förebygga och anpassa skolmiljön minskas affektutbrotten och det blir en lugnare tryggare studiemiljö för alla elever i skolan. Den slutsats som kan dras i uppsatsen är att lärarna anser att lågaffektivt bemötande är en användbar metod i arbetet med de elever som lätt hamnar i affekt. Lärarna i uppsatsen menar att om elever ges rätt förutsättningar minskas affektutbrotten. / The purpose of the essay is to increase the knowledge of teachers' experiences of the work with low arousal approach. The questions asked are about teachers 'experiences of the low arousal approach, what perspectives on low arousal approach appear in the teachers' statements and what results a teacher believes that the low arousal approach can give in school. The essay is based on eight interviews with teachers who teaches from preschool class to grade 6. The theory in the essay is the three perspective on special educational, the critical perspective, the compensatory perspective and the dilemma perspective (Nilholm, 2020). The result shows that the teachers believe that they should adopt the method of low arousal approach because it gives them the tools to cope with the students who are easily affected. A low arousal approach also leads to students feeling seen and accepted and a relationship is created between the teacher and the student. The teachers describe that low arousal approach should be implemented in their assignments with the help of increased knowledge through the supervision of a special educator, collegiate learning, lectures and continuing education. The teachers also point out that time needs to be set aside in the organization for this. The teachers point out that consensus is required among colleagues at the school in order for the implementation of low arousal approach in their assignment to succeed. The teachers also describe that the low arousal approach leads to increased goal achievement in the school for students who are easily affected. By preventing and adapting the school environment, the impact of the outbreak will be reduced, and the study environment becomes calmer and safer for all students in the school. The conclusion that can be drawn from the essay is that teachers consider low arousal approach as a useful method in the work with students who easily comes into effect. The teachers in the essay believe that if students are given the right conditions, the outbreaks will be reduced.

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i aktuell vetenskaplig litteratur undersöka tillgängliga interventioner som används av professionella i arbete med vuxna individer med intellektuella funktionsnedsättningar och/eller autism med problemskapande beteenden samt effekten av dessa interventioner och hur de påverkat brukare. Studien genomfördes med en kunskapsöversikt, en s.k. scoping study, av 18 artiklar samt tematisk analys. Sammanfattningsvis har studien visat på att kostnadseffektiva strategiska interventioner som tar hänsyn till såväl behandlingsimplikationer som livskvalitet meningsfullt och holistisk vis. Liksom att brukarna som får lättförståeliga interventioner att förhålla sig till och som påverkar problemskapande beteende positivt ökar både begripligheten och hanterbarheten för brukarna vilket går hand i hand med såväl lågaffektivt bemötande som tydliggörande pedagogik. Liksom att interventioner som används i arbetet med problemskapande beteenden inte nödvändigtvis behöver fokusera på brukarnas beteenden för att vara effektiva. / The aim of this study is to examine available intervention methods, based on contemporary scientific literature, used by professionals in their work with adults with intellectual disabilities and/or autism with challenging behaviors, as well as their effectiveness and impact. This study consists of a scoping study of 18 articles, accompanied by thematic analysis. This study has shown that cost-effective strategic interventions that consider both treatment implications as well as quality of life are meaningful and holistic. Users who receive easy-to-understand interventions, which positively affect challenging behaviors, increase both the comprehensibility and manageability of users, which goes hand in hand with low-affective treatment and TEACCH. The study also demonstrates that interventions used in the workplace regarding challenging behaviors do not necessarily need to focus on the users' behaviors in order to be effective.

Uppsatsens syfte avser att undersöka allmänhetens och yrkesverksammas inställning till myndighetsutövares användning av lågaffektivt bemötande. Den primära forskningsfrågan som ställts är; Vilka faktorer kan förklara en potentiell variation i inställning till användningen av lågaffektivt bemötande av myndighetsutövare? Studien grundar sig i en kvantitativ ansats med bekvämlighetsurval (n=303), där 46,7% angav att de ingår i deras arbetsroll att använda sig av lågaffektiva metoder. I undersökningen identifierades kön, ålder samt personlighet som potentiella faktorer som kan påverka inställningen. Genom en korrelationsanalys framkom resultatet att inställningen till lågaffektivt bemötande korrelerade med kön, ålder samt med personlighetsdraget välvillighet. Detta visar på att kön, ålder samt välvillighet förklarar en del av vad som potentiellt kan förutse variationen i inställningen till lågaffektivt bemötande av myndighetsutövande. Regressionsanalysen synliggjorde sedan att kön förlorade sin signifikans (p=>.05) vid kontrollerandet av ålder och välvillighet gällande inställningen. Resultatet indikerar att inställningen till lågaffektivt bemötande kan förklaras av personlighetsdraget välvillighet. / The purpose of the thesis is to investigate the attitude of the public and professionals to the use of low arousal approach by public authorities. The primary research question is; What factors can explain a potential variation in attitudes towards the authorities' use of the low arousal approach? The study is based on a quantitative approach with convenience sampling (n=303), where 46.7% stated that low arousal approach is a part of their work role. The survey identified gender, age and personality as potential factors influencing the attitude. Through a correlation analysis, the result showed that the attitude towards low arousal approach correlated with gender, age and the personality trait agreeableness. This means that gender, age and agreeableness explain some of what can potentially predict the variation in attitudes towards the usage of low arousal approach by public authority. The regression analysis revealed that gender lost its significance (p=>.05) when controlling age and agreeableness regarding the attitude towards the low arousal approach. The results indicate that the attitude towards low arousal approach is explained by the personality trait agreeableness.