I detta examensarbete belyser vi vikten av att veta vad man vet och inte vet. En kvantitativ studie genomfördes med samhällslärarstudenter som underlag där de fick skatta sin upplevda självförmåga. Ett instrument användes sedan för att mäta benägenhet att erkänna egna kunskapsluckor. Resultatet analyserades med en rad statistiska metoder och flertalet teorier applicerades för att förklara resultatet och dess innebörd, däribland teorin om den reflekterande praktikern. En medelstark korrelation återfanns mellan upplevd ämneskompetens och upplevd självförmåga. I övrigt fanns inga signifikanta resultat. Resultatet är på grund av urvalet icke generaliserbart, men öppnar för framtida forskningförslag.

Studien förväntas bidra med ny kunskap kring den betydelse begreppen ansvar och engagemang har för specialpedagogen i handledning samt vilken betydelse dessa begrepp har för pedagogers professionsutveckling. Studien förväntas även ge en större förståelse för tillitsaspekterna: kollegial tillit, kollektiv tillit samt processtillit och deras betydelse för kollektivt lärande. Studiens syfte är att öka förståelsen av och kunskapen om specialpedagogers och pedagogers visade engagemang, ansvar och tillit i handledning samt handledningens betydelse för pedagogers professionsutveckling. Preciserade frågeställningar: •På vilket sätt ger pedagoger och specialpedagogen uttryck för tillit i de specialpedagogiskt handledda lärprocesserna? •Hur ger specialpedagog förutsättningar för pedagoger att ta ansvar och visa engagemang? •På vilket sätt ger pedagoger uttryck för att visa engagemang och ansvar i de specialpedagogiskt handledda lärprocesserna? •Hur ger pedagoger uttryck för att de specialpedagogiskt handledda lärprocesserna leder till att de utvecklas i sin profession? Studiens teoretiska förankring utgår från Habermas (1990) teori om det kommunikativa handlandet och Ahlefeld Nissers (2021) inkluderande kommunikationspedagogiska teori. Dessa kompletteras med det förståelsebaserade perspektivet som lyfts ur Sandbergs och Targamas (2013) synvinkel. Dessa tre infallsvinklar lyfter olika delar av det specialpedagogiska handledningssamtalet, vilka har betydelse för hur tillit, ansvar och engagemang utvecklas och4tar sig uttryck under handledningen. Även olika perspektiv på vad tillit, ansvar och engagemang i handledning betyder för pedagogers professionsutveckling lyfts. Utifrån studiens kvalitativa forskningsansats valdes observationer som metod. Dessa filmades under två arbetslags handledningstillfällen, vilka leddes av en och samma specialpedagog. Observationerna bearbetades och analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar på betydelsen av specialpedagogens inkluderande kommunikationsförmåga i handledning och huruvida den skapar förutsättningar för pedagoger att ta ansvar. Studien belyser även två olika perspektiv på handledning, det deltagarstyrda och det expertstyrda. Resultaten visar på skillnader i specialpedagogens handledning, vilka får konsekvenser i pedagogers uttryck för engagemang och ansvar. Gemensam förståelse, ansvar, engagemang och de tre tillitsaspekterna: kollegial tillit, kollektiv tillit samt processtillit visar sig även vara viktiga faktorer för pedagogers professionsutveckling. Specialpedagogiska implikationer: Handledning är ett av specialpedagogens redskap i arbetet för en inkluderande förskola och skola. Resultatet i denna studie bidrar med kunskap och förståelse för hur tillit, ansvar och engagemang är av betydelse i handledning och för pedagogers professionsutveckling. Studien är därmed av specialpedagogiskt intresse.

Essän belyser de problem som kan uppstå i utvecklingen av ett yrkesutövande på en skola eller en arbetsplats. Problem som är svåra att sätta ord på och som framstår som dilemman då de är abstrakta i sin utformning. Att lära sig ett yrke kan vara svårt, framför allt de yrken som kräver en speciell yrkeskunskap som kan vara svår att sätta ord på. Den tysta kunskapen. Att lära ut denna kunskap kräver speciella metoder. I denna essä har dialogseminariemetoden använts som är ett sätt att reflektera över kunskap och lärande. Genom att reflektera över olika dilemman som uppstår inom yrket och lärarandet kan kunskapen bli mer synlig och uppenbar för de blivande yrkesutövarna, i detta fall eleverna. Dialogseminariemetoden visade sig vara framgångsrik och ledde till att fler elever började förstå och reflektera över deras kunskaper och hur man lär sig. Den tysta kunskapen exemplifierades och genom samtal lyckades vi skapa en arena som lyfte dilemman ur och från verkligheten. Dilemman som blev både mer tydliga och konkreta än tidigare.

Detta examensarbete handlar om utvärdering i skolan. I bästa fall kan utvärdering, enligt en av våra informanter, tala om vad som gått fel och leda läraren tillbaks på banan igen, eller från ”way-off” till ”speaking terms” som dessutom fått bli vår undertitel. Genom intervjuer undersöker vi fenomenet utvärdering samt vad det innebär för våra intervjuade lärare. Intervjuerna har bearbetats med fenomenologisk metod för att sedan kopplas till forskning kring utvärdering, professionsutveckling och kvalitet i skolan. Efter att ha upptäckt kopplingar mellan utsagorna och forskningen har dessa fått bli undersökningens återkommande tre teori- och resultatkapitel. En av våra slutsatser är att alla våra informanter ser nyttan med utvärdering samt de positiva följderna av det men att tidsbrist är ett hinder för kontinuerliga utvärderingar. Dessutom står det klart att det råder en begreppsförvirring kring begreppet utvärdering, dels omnämnt i forskningen kring utvärdering men även hos våra informanter som till stor del likställer utvärdering med reflektion.

<p>Bibliotekarierollen har diskuterats mycket på senare tid. Det tycks vara så att de bibliotekarier som arbetar på myndighets- eller företagsbibliotek fått högre löner och högre status än till exempel folkbibliotekarier. Jag har därför valt att undersöka hur yrkesrollen och professionsutvecklingen ser ut för en speciell grupp myndighetsbibliotekarier nämligen domstolsbibliotekarier.</p><p>Jag ställde upp två inledande frågeställningar: ”Har domstolsbibliotekarierna ett eget kunskapsområde?” och ”Är domstolsbibliotekarierna specialister eller generalister?” Min undersökning visade, att domstolsbibliotekarierna har ett eget kunskapsområde bestående av juridisk terminologi, rättskällor, rättsdatabaser, juridisk informationssökning samt EG-rätten och dess källor. Domstolsbibliotekarierna har valt både en specialist- och en generaliststrategi i och med att de blivit generalister på innehåll och specialister på sitt eget kunskapsområde.</p><p>Mina huvudfrågeställningar var sedan: ”Kan man kalla domstolsbibliotekarieyrket för en profession?” och ”Hur ser professionsutvecklingen för domstolsbibliotekarier ut?” Jag tycker mig ha funnit tillräckligt stöd för att kunna kalla domstolsbibliotekarieyrket för en profession. Yrkesgruppen uppfyller de i litteraturen uppställda kriterierna på en profession vilka är ett eget kunskapsområde, följande av etiska riktlinjer och kåranda. Framtiden ser ljus ut för domstolsbibliotekarierna i och med att de i sin professionsutveckling valt både en generalist- och en specialiststrategi. Som generalister klarar de av framtida förändrade arbetsförhållanden medan de som specialister även kan stärka sin profession.</p>

Bibliotekarierollen har diskuterats mycket på senare tid. Det tycks vara så att de bibliotekarier som arbetar på myndighets- eller företagsbibliotek fått högre löner och högre status än till exempel folkbibliotekarier. Jag har därför valt att undersöka hur yrkesrollen och professionsutvecklingen ser ut för en speciell grupp myndighetsbibliotekarier nämligen domstolsbibliotekarier. Jag ställde upp två inledande frågeställningar: ”Har domstolsbibliotekarierna ett eget kunskapsområde?” och ”Är domstolsbibliotekarierna specialister eller generalister?” Min undersökning visade, att domstolsbibliotekarierna har ett eget kunskapsområde bestående av juridisk terminologi, rättskällor, rättsdatabaser, juridisk informationssökning samt EG-rätten och dess källor. Domstolsbibliotekarierna har valt både en specialist- och en generaliststrategi i och med att de blivit generalister på innehåll och specialister på sitt eget kunskapsområde. Mina huvudfrågeställningar var sedan: ”Kan man kalla domstolsbibliotekarieyrket för en profession?” och ”Hur ser professionsutvecklingen för domstolsbibliotekarier ut?” Jag tycker mig ha funnit tillräckligt stöd för att kunna kalla domstolsbibliotekarieyrket för en profession. Yrkesgruppen uppfyller de i litteraturen uppställda kriterierna på en profession vilka är ett eget kunskapsområde, följande av etiska riktlinjer och kåranda. Framtiden ser ljus ut för domstolsbibliotekarierna i och med att de i sin professionsutveckling valt både en generalist- och en specialiststrategi. Som generalister klarar de av framtida förändrade arbetsförhållanden medan de som specialister även kan stärka sin profession.

Den här artikelns syfte är att undersöka lärares uppfattningar av handledda gruppsamtal som medel i lärares professionsutveckling. Studien är kvalitativ och tar utgångspunkt teoretiskt och metodologiskt i fenomenografin. Nio lärare har intervjuats på en grundskola i Jönköpings kommun, 2011. I resultaten framkommer att frågandet har en central roll i handledningssamtalet vilket möjliggör fördjupad reflektion med perspektivvidgning som leder till ett förändrat tankesätt hos lärare. Undervisningen utvecklas och anpassas till eleverna, som en följd av handledningen. / The purpose of this article is to investigateteachers´ perceptions of supervised groups as means of teacher professionaldevelopment. The study is qualitative, basing theoretically and methodologicallyin phenomenography. Nine teachers were interviewed at an elementary school inJönköping municipality, 2011. The results show that questioning has a centralrole in the supervised discussions enabling deeper reflection with perspectivedilation leading to a changed mindset among teachers. The teaching evolves andadapts to the particular students as a result of counseling.

I denna vetenskapliga essä undersöker jag osäkerhet i det pedagogiska förhållningssättet. Osäkerheten som undersökts grundar sig i hur jag som professionell ska förhålla mig till huruvida aktiviteternas som erbjuds på fritidshemmet ska utformas med en obligatorisk delaktighet eller en frivillig delaktighet. Vad är det som påverkar och bidrar till att denna osäkerhet i det pedagogiska förhållningssättet uppstår? Jag undersöker dessa frågor genom att med hjälp av teorier och litteratur lyfta anledningar och bidragande faktorer till varför denna osäkerhet kan uppstå och hur detta påverkar mitt professionella omdöme. Genom att lyfta anledningar och bidragande faktorer till att osäkerheten uppstår reflekterar jag sedan vidare i hur detta kan användas i mitt pedagogiska förhållningssätt gällande deltagandet i aktiviteterna och för den egna professionsutvecklingen. / In this scholarly essay I examine insecurity in the pedagogical approach. The insecurity that’s examined is based in how I as a professional should approach wheter the activities that are offered in the leisure-time centre should be designed with a mandatory participation or a voluntary participation. What affects and contribute to the emerging of this insecurity in the pedagogical approach? I examine theese questions by with the help of teories and litterateur raise reasons and contributory factors to why this insecurity emerge and how this affect myprofessional judgment. By raising reasons and contributory factors to the emerging of the insecurity I then continue to reflect how this may be used in my pedagogical approach regarding the participation in the activities and for the personal professional development.

Lärande är centralt för både den enskilda individen och samhället. Ur ett hälsopedagogiskt perspektiv är det betydelsefullt att lärare utvecklar sitt eget lärande. Detta för att kunna stödja elever till att nå resultat och samtidigt själva, trivas i sitt yrke. Syftet med studien var att belysa hur lärare uppfattar det egna lärandet i förhållande till sin profession och om lärandet kan vara hälsofrämjande. Studiens teoretiska referensram utgår ifrån ett hälsofrämjande perspektiv med känsla av sammanhang som teori, sociokulturellt perspektiv på lärande och livslångt lärande. Studien tog sin utgångspunkt i ett hermeneutiskt synsätt med en abduktiv ansats. Empirin har samlats in med en kvalitativ design i form av strukturerade intervjuer med tio grundskollärare, årskurs 5-9. Intervjuerna har analyserats med en kvalitativ analys som skapade fyra teman och åtta kategorier. Resultatet visar att lärarna uppfattar sitt lärande som en ständigt pågående process. Lärandet sker aktivt som ett resultat av det sociala sammanhang läraren befinner sig i. Andra lärare och elever var viktigast för lärares lärande tillsammans med egna personliga intressen och visioner om yrkesrollen. Det finns många möjligheter och hinder till lärares lärande varav lärargemenskap, praktisk yrkesutveckling och reflektion är framstående möjligheter som överväger alla hinder. / Learning is central for the individual and society. From a health pedagogical perspective, it is important that teachers develop their own learning, to be able to support the students so that they can achieve results and at the same time, thrive in their profession. The purpose of the study was to illustrate how teachers perceive their own learning in relation to their profession and whether the learning can be health-promoting. The study's theoretical frame of reference is based on a health-promoting perspective with the theory Sense of coherence, the Socio-cultural perspective on learning and Lifelong learning. The study was based on a hermeneutic design with an abductive approach. The result has been collected with a qualitative design in the form of structured interviews with ten primary school teachers. The interviews were analyzed with a qualitative analysis that created four themes and eight categories. The results show that teachers perceive their learning as an ongoing process. Learning takes place actively as a result of the social context the teacher is in. Other teachers and students seemed to be most important to teachers' learning process together with their own personal interests and vision of the professional role. There are many opportunities and obstacles to teachers’ learning where teachers’ community, practical professional development and reflection are prominent.

Följande kvalitativa studie avser att finna arbetssätt som främjar förskollärarprofessionens sociala hållbarhet. Det eftersom en stor del rapporter vittnar om ett ohållbart klimat i förskollärarens yrkesroll med allt fler sjukskrivningar. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare och rektorer resonerar kring professionens sociala hållbarhet. De forskningsfrågor som studien ämnar besvara är: Vad framträder i förskollärare respektive rektorers resonemang kring professionens hållbarhet? Hur positionerar förskollärare respektive rektorer sig själva och sina kollegor i resonemanget kring professionens hållbarhet? Samt vilken retorik använder såväl förskollärare som rektorer sig av i resonemanget kring professionens hållbarhet? Forskningsfrågorna tar avstamp i socialkonstruktionismen med de diskurspsykologiska begreppen tolkningsrepertoar, subjektspositionering och retorik som analysverktyg för empirin. Empirin är hämtad från intervjuer med såväl förskollärare som rektorer via mailkorrespondens. Resultatet visar att delar av yrket framställs som ohållbara genom att de inte går att påverka av förskollärarna själva. I resultatet framkommer även lösningar som kan föra professionen i en hållbar riktning. Slutsatsen är att delaktighet i arbetsplatsen, förekomsten av kollegialt lärande, kommunikation och en stöttande ledning är viktiga byggstenar i konstruktionen av en hållbar profession.