Before the pandemic, many public sectors were heavily dependent on American cloud services. When the pandemic broke out, remote work became a necessity, making existing communication systems like Skype, email, and file sharing crucial to support this transition. The joint project dSam (Digital Collaboration Platform for the Public Sector) has investigated and evaluated the market for suitable solutions that are both secure and meet legal requirements. The project was completed in the autumn of 2022 and delivered a report that included the tools tested and met the basic requirements. Organizations would then, in connection with procurement, consider the additional requirements they have for a service adapted to their own operations. The main purpose of this study is to investigate and understand the factors influencing the procurement of digital information systems within the public sector, as well as to gain an understanding of the interaction between people and technology that can provide insights into how behaviors and attitudes can be optimized for successful procurement. The empirical material consists of semi‐structured interviews with authorities, supplemented with observations. These data were analyzed based on Orlikowskiʹs (1992) structuration theory. The studyʹs results identify ten factors that strongly influence the procurement of digital information systems in the public sector. Additionally, a significant research gap regarding theories on IT artifacts is identified. / Före pandemin var många offentliga sektorer starkt beroende av amerikanska molntjänster. När pandemin bröt ut blev distansarbete en nödvändighet, vilket gjorde befintliga kommunikationssystem som Skype, e‐post och fildelning avgörande för att stödja denna omställning. Det gemensamma projektet dSam (Digital samarbetsplattform för offentlig sektor) har undersökt och utvärderat marknaden efter lämpliga lösningar som både är säkra och uppfyller de juridiska kraven. Projektet avslutades hösten 2022 och levererade en rapport som innehöll de verktyg som testats och uppfyllde de grundläggande kraven. Organisationerna skulle sedan, i samband med upphandling, utgå från de övriga krav som organisationerna ställer på en tjänst anpassad för egen verksamhet. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka och förstå de faktorer som påverkar upphandlingen av digitala informationssystem inom den offentliga sektorn samt ge en förståelse för samspelet mellan människor och teknik som kan ge insikter om hur beteenden och attityder kan optimeras för att uppnå en framgångsrik upphandling. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med myndigheter kompletterat med observationer Dessa data analyserades med utgångspunkt från Orlikowskis (1992) strukturationsteori. Studiens resultat identifierar tio faktorer som starkt påverkar upphandling av digitala informationssystem i offentlig sektor. Dessutom identifieras ett betydande forskningsgap rörande teorier om IT‐artefakter.

Världens befolkning står inför en utmaning när det kommer till att minska utsläppen av växthusgaser, och uppnå hållbara levnadsvillkor. En bransch som bidrar till stora mängder utsläpp är bygg- och fastighetssektorn. Offentliga sektorn är en stor köpare på denna marknad, och offentlig upphandling har således en betydande roll i att driva på omställningen genom att efterfråga ekologiskt hållbara byggentreprenader. Utvärderingsgrunder för tilldelning av kontrakt i en offentlig upphandling görs utifrån tre grunder: Bästa förhållandet mellan pris och kvalitét, kostnad eller pris. Om någon av de två första utvärderingsgrunderna används ska kraven på det som ska upphandlas viktas inbördes, eller prioriteras för att det tydligt ska framgå för leverantörerna vad som är viktigast. Hur omfattas ekologisk hållbarhet i en offentlig upphandling av nybyggnation, och till vilket pris ska miljön få betala för våra nybyggnationer? Syftet med rapporten är att skapa en större förståelse för hur ekologisk hållbarhet omfattas i offentliga upphandlingar av nybyggnationer. Rapporten kommer också att behandla hur implementering av klimatdeklarationer kommer att påverka upphandlingsprocessen. Genom följande frågeställningar ska syftet besvaras: Hur utvärderar kommuner parametern ekologisk hållbarhet, av anbud i en offentlig upphandling? Vilka hinder och möjligheter medger lagen om offentlig upphandling för hållbart byggande? Hur arbetar kommuner för att implementera sina klimatmål vid upphandling? Hur kommer upphandlingsprocessen att påverkas med avseende till implementering av klimatdeklarationer? Metoden för att besvara frågeställningarna valdes till en kvalitativ forskningsdesign, där primärdatan från intervjuer utgör en central roll av empirin. Resultatet visar att anbud vid offentlig upphandling sällan utvärderas efter parametern ekologisk hållbarhet. Respondenterna menar på att ekologisk hållbarhet genomsyrar många delar av upphandlingen, och säkerställs genom så kallade ska-krav i förfrågningsunderlaget. Ska-krav är en förutsättning för att ett anbud ska få konkurrera om tilldelning. Att nybyggnationer ska byggas efter kraven för Miljöbyggnad Silver är en vanligt förekommande kravställning. Ekonomi och kompetens angavs som de två största hindren för att implementera hållbara lösningar i nybyggnationer, medan lagen om offentlig upphandling inte ansågs som varken en begränsning eller möjlighet för hållbart byggande. Än så länge har inte lagen om klimatdeklaration av byggnader påverkat arbetsprocessen i upphandlingsförfarandet nämnvärt, men det förutspås att de olika skedena kommer bli mer omfattande och ta längre tid med hänsyn till klimatdeklarationen. Respondenterna ställer sig positiva till införandet av lagen, och tror den kommer uppfylla sitt syfte, att skapa medvetenhet så att val av miljövänliga material kan göras därefter.

Hur ser upphandlare på sitt nya uppdrag att använda sig av hållbarhetskrav i offentliga upphandlingar? Frågan är väldigt komplex trots att lagverket tillåter miljökrav, sociala och etiska krav i upphandlingar. Hela upphandlingsprocessen påverkas också av många aktörers sätt att se på hållbarhetsfrågan och ta ansvar. Förstudier visar att alla organisationer möter olika hinder när de strukturerar om i organisationers uppdrag. I detta arbete är det fokus på Malmö och Upphandlingsenheten där kommunala upphandlare jobbar. Empirisk data är insamlat med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med fem anställda. Det visade sig att där finns flera hinder som de måste ta itu med. Först av allt behöver de sammanföra medarbetarnas individuella mål med organisationens mål. Analysen innehåller också goda exempel på när gruppen har kunnat avlägsna hinder. De anställda har också idéer på hur vissa hinder för hållbara upphandlingar skulle kunna avlägsnas. En av möjligheterna som omnämndes var att flera kommuner kan ställa gemensamma krav för att mer kunna påverka leverantörers hållbarhetsutveckling. / What does purchasers think about their new mission to use sustainable demands in public procurements? Even though the law allows environmental and social demands in procurement, the process is very complex. It depends on the co-operation between several different actors within and between organizations. It also depends upon a changed view on the relationship between public procurement and sustainable development. The purchasers must feel responsible for sustainability issues within their expertise. Earlier studies show that all organizations meet different hinders when they change their mission. Focus in this study is on Malmoe and Upphandlingsenheten where the municipality-purchasers work. The empirical data was collected with qualitative methods by semi-structured interviews with five employees. Results show that there are several challenges to implement “green procurement”. First of all the individual goals that the co-workers have must match with the organizational goals. This study shows good examples of how the purchasers have met some of those challenges. The employees also have ideas of how other challenges may be possible to overcome. One possibility could be to co-operate with other municipalities around sustainability to create mutual demands. This could create a greater pressure on suppliers.

För att nå framgångsrika offentliga upphandlingar inom exempelvis IT är det viktigt att förbereda upphandlingsprocessen genom att planera resurser, kartlägga och analysera behov, marknad och risker (Upphandlingsmyndigheten, u.å.). En litteraturstudie på området visar att UX designers roll i upphandlingsprocesser är otydligt beskriven. Istället har fokus traditionellt sett handlat om användbarhet inom it-produkter, och ansvariga för användarcentrerade designansatser har systemleverantören varit. Lite eller inget ansvar för användarnas behov har legat på den offentliga organisationen. Men litteraturen visar även att upphandlaren bör vara aktiv genom en användarcentrerad designprocess både i kravställningen och genom hela projektet för att nå lyckade offentliga upphandlingar. För att undersöka hur UX designers arbetar i offentliga upphandlingsprocesser idag har följande frågeställningar besvarats: 1. Vilken roll och vilket inflytande har UX designers på upphandlingsprocessen i offentliga upphandlingar idag? 2. Vad karaktäriserar UX designers arbete på anbudsgivarsidan respektive anbudstagarsidan i upphandlingsprocessen för offentliga organisationer? Resultatet från en intervjustudie och en dokumentgranskning visar att UX designers har en tydlig roll på båda sidor om upphandlingsförfarandet. Inflytandet på upphandlingssidan var stort men begränsat till val av lösningsförslag på anbudstagarsidan. Att se över arbetsprocesser i grunden, se till användarnas behov, kravställa efter funktion och behov istället för tekniska krav och vikten av tydlig kommunikation var det som karaktäriserade UXdesigners arbete på båda sidor om upphandlingsprocessen. / To reach successful public procurements in the IT area it’s important to prepare the procurement process by planning resources, to map out and analyze needs, markets and risks (Upphandlingsmyndigheten, u.å.). A study of the literature in the area shows that the role of the UX designer is vaguely described. Instead the focus has traditionally been on usability in IT products and those responsible for user-centered design approaches have been the system suppliers. Some or none of the responsibility for the user needs has belonged to the public organization. But the literature also shows that the procurer needs to be active through a user-centered design process both in the requirements phase and throughout the entire project to reach successful public procurements. To explore how UX designers work in public procurement processes today the following framing of questions have been answered: ● What role and what kind of impact have UX designers on the procurement process inpublic procurements today? ● What characterizes the work of UX designers on the procurer’s side respectively the tenderer's side in the procurement process for public organizations? The results of an interview study and a document review shows that UX designers have a clear role on both sides of the procurement procedure. The impact on the procurer side was great but limited to the choice of solution proposals on the tenderer side. Fundamentally reviewing work processes, looking after the needs of the users, setting requirements according to function and needs instead of technical requirements and the importance of clear communication were what characterized the work of UX designers on both sides of the procurement process.

This Ph.D. project thesis is a collection of three autonomous works tied by a common focus, that is to inquire the role public sector – within the peculiar Italian context – may exert to improve firms’ performance, thus supporting the aggregate growth in country’s economy. The first two works relates to public procurement, the main tool within the demand-side policy measures, which is object of a revitalized interest in both policymakers and scholars. In the first work I investigate whether those Italian firms engaging in public procurement report a larger propensity to innovate with respect to their counterparts that exclusively target private customers, paying mainly at- tention on how any effect varies with the amount of public procurement a firm is engaged into. In the second work, which represents an extension of the previous one, the scope is enlarged in order to investigate whether municipal procurement, that is that promoted by Municipalities, affects firms (in terms of higher productivity) localized within the same municipal borders. This investigation grounds on a comprehensive dataset that merges the rich panel information about Italian firms – provided by RIL surveys – with more than a million of official administrative data on all the public tenders awarded in Italy between 2010-2018, provided by the Italian anti-corruption agency (ANAC). In the last work, the attention is shifted towards the way with whom firms manage their labor force to enhance their innovative performance. This work, which grounds its premises on the numerous reforms of labor market that followed one another in the last two decades, represents a first attempt with respect to the Italian context to look at three dimensions of numerical flexibility at the same time and to explore some potential channels capable to mediate the relation between numerical flexibility and innovation.

Sweden has historically been perceived as a country free from corruption. However, Swedish municipalities break this perception and appear to be more susceptible to corruption than our nordic neighbors’. Public procurement processes are one factor that has gained traction in the wider research domain as an area of potential risk. Public procurement processes are prone to corrupt behavior, since they not only entail large financial stakes, but also foster interactions between public and private actors. Therefore, this study intends to investigate the relationship between public procurement and corruption in the context of Swedish municipalities. This is the focal point of this study, but it also addresses other potential factors that previous literature assumes either increase or decrease corruption, such as population size, female representation, media coverage, operational size, and educational level. This study also aims to analyze complementary methods for measuring corruption. The effect that public procurements have on corruption is estimated by analyzing previously scientific literature, collecting procurement data, and utilizing a municipal corruption index, created with the help of a dataset from Statskontoret, which has not yet been released publicly. The additional variables are analyzed in a similar manner, to deduce their respective effects. The study presents results based on bivariate and multiple regression analyses that indicate a positive correlation between public procurement and corruption.

L'importance considérable des marchés publics, parmi les activités économiques de l'administration de l'État moderne, a poussé l'Union européenne, pour plusieurs raisons socio-économiques, à établir une réglementation unifiant les règles nationales afférentes afin d'assurer dans l'espace de l'Union une concurrence libre et saine entre les opérateurs économiques intéressés. Pour ce faire, outre les préceptes impérativement édictés par son droit primaire, l'Union a imposé aussi son droit dérivé sur la matière par des directives bien détaillées. Une définition extensive de la notion de marchés publics, encouragée constamment par la jurisprudence de la Cour, une catégorisation des modalités du régime de « passation des marchés publics » et une réglementation européenne procédurale pour la protection des intéressés ont été élaboré. La question s'élève donc sur l'impact de ce droit ainsi établit en la matière par l'Union européenne sur des considérations de base du droit public hellénique. Dans ce cadre d'harmonisation des droits nationaux sur la matière, se trouve l'opération d'insertion du droit de l'Union européenne dans l'ordre juridique hellénique ; insertion effectuée par les autorités normatives nationales, législateur et administration ; tandis que sur le domaine procédural un contrôle juridictionnel s'exerce sur cette réception dans l'ordre juridique national tant par le juge européen que par le juge national. De cette manière on peut esquisser la marge de liberté contractuelle des autorités publiques helléniques à l'aune des exigences du droit de l'Union européenne. / The significance of public contracts amongst the economic activities of the modern state's administration, has led the European Union- for several socio-economic rationales- to establish a uniform regulatory framework so as to ensure fair and unbridled competition between the economic operators of the different Member States. To this end, in addition to the provisions of primary law, the EU has further enacted secondary legislation in the form of exhaustively detailed directives. In order to achieve the effective application of EU law in several public contracts a broad interpretation of the public contracts concept was developed, persistently encouraged by the Court's case law, and a categorisation of the public procurement types was adopted. Furthermore, European procedural rules were introduced with the aim of safeguarding rights that individuals derive from that law. The question thus is what is the impact of this comprehensive regulatory framework on the Greek public law considerations on the subject. It is in the context of national laws' harmonisation on the matter, that EU law is inserted in the Greek legislation ; this insertion is carried out via national regulatory authorities, the legislator and the administration ; moreover, in the procedural field, both the European and the national judge exercise judicial control over the reception of the EU law in the national legal order. By way of the aforementioned structure the contractual discretion of the Hellenic public authorities in the course of fulfilling the requirements imposed by EU law can be thoroughly explored.

Det pågår en diskussion i branschen om huruvida upphandlingsplikt för kommunala anläggningar som regleras i exploateringsavtal föreligger. Plan och bygglagen möjliggör för kommuner att antingen ålägga exploatören ”att vidta” eller ”finansiera” de kommunala anläggningarna, dock utan att förtydliga förenligheten med upphandlingslagstiftningen. Studien når slutsatsen att kommunala anläggningar som regleras i exploateringsavtal är upphandlingspliktiga. De fyra kriterier som konstituerar ett kontrakt i LOU:s mening: skriftlighet, ekonomiska villkor, upphandlande myndighet och utförande av byggentreprenad, är alla uppfyllda. Att tillämpa LOU kan i sig inbegripa en samling problem. Kommunen och exploatören, som avser bebygga kvartersmarken i planområdet, har ett avtalsförhållande genom exploateringsavtalet som kan reglera finansiella åtaganden för exploatören. Detta kan i sin tur ge exploatören ett teoretiskt incitament att lämna lågt anbud i upphandlingen; exploatören ska genom exploateringsavtalet ändå stå för kostnaderna. Exploatören är också verksam inom avtalsområdet av den orsaken att exploatören redan äger marken. Utredningar kan ske löpande som en förberedelse inför exploateringen av marken. I lagen om offentlig upphandling regleras om en anbudssökande deltagit i förberedelserna, så kallat konsultjäv, som möjligen kan aktualiseras. Studien visar att de kommuner som medverkar i en enkätundersökning inte har ett enhetligt arbetssätt. Minst 28 procent av de totalt 120 kommunerna som deltar i enkätundersökningen, sedan 2015-01-01 har låtit exploatören utföra kommunala anläggningar i minst ett exploateringsavtal. Det framkommer i samband med en intervjuundersökning att en av tre intervjuade kommuner använder sig av ”frivillig” tillämpning av LOU, utan hänsyn till uppfattningen att upphandlingslagstiftningen inte behöver tillämpas. Att LOU tillämpas, uppfyller istället syftet med att säkerställa bland annat vägar och gators kvalitet. De exploatörer som deltar i studien anger flera fördelar med att sköta utbyggnaden av allmän plats samordnat med utbyggnaden av kvartersmarken. Studiens enkät- och intervjuundersökning med kommuner vittnar om motsatsen, att exploatören som ålagts att finansiera kommunala anläggningar i exploateringsavtalet sällan inkommer med anbud i upphandlingen. De kommuner som deltar i studien upplever inte att konsultjäv eller regleringen av de finansiella frågorna redan i exploateringsavtalet, som föregår upphandlingen, vållar praktiska problem. De konstaterar förvisso att de fortfarande kan vara teoretiska problem. Studien visar vidare att det finns en skillnad i synsätt kring LOU beroende av yrkeskategori. Juristerna bedöms vara mer teoretiska i sitt synsätt och menar i huvudsak att LOU bör tillämpas. Exploateringsingenjörerna förefaller däremot vara mer praktiska i sitt synsätt, och vill låta exploatörerna bygga ut de kommunala anläggningarna som efter färdigställandet lämnas över till kommunen. / There is an ongoing discussion within the industry whether public procurement should be applied or not regarding municipality facilities that are regulated in development agreements. The law render for the municipality to either enjoin the developer “to institute” or “to finance”, however it is without clarification regarding the compatibility with the public procurement legislation. The study reaches the conclusion that public facilities that are regulated in the development agreements are subject to public procurement. The four criteria’s that constitutes a contract within the Swedish Act on Public Contracts (LOU) are all fulfilled. The municipals does not see consultant disqualification or regulation of the financial questions, that already is in the development agreement that proceed the procurement, causes any practical problems. It’s established that it could still be a theoretical issue. Applying the law of public procurement may come with complex problems. The municipality or the developer that has intention to build on the development area, have in an agreement through the development agreement that can regulate financial obligations for the developer. This will in theory give the developer incentive to come with an offer in the procurement that is not dependent on the actual costs; the developer should either way pay through the development agreement. The developer whom also is operative within the development agreements area who per say already is the land owner. Investigations, such as for example geotechnical investigations can continuously be done as a preparation for the development to come on the land. The law of public procurement regulates prior involvement of candidates or tenderers, so called consultant disqualification, which might be actualized. The study shows that the municipals that have partaken in the study do not have a unified way of working. Since 2015-01-01 at least 28 % of the 120 responding municipals let the developer execute the development of the municipal facilities in at least one development agreement. Another result that emerged is that in one of the three interviewed municipals there is a “voluntary” enforcement of the Swedish Act on Public Contracts (LOU), in spite of the opinion that the law of procurement should not be used. The use of LOU instead fulfills the purpose of securing the quality of roads and pavements. The developers that has partaken in the study state that there are several advantages with being the developer of the public areas coordinated with expansion of the land. The study’s survey and interviews with municipals show the opposite, that the developer whom has been enjoined to finance public facilities in the development agreement rarely participates as a tender in the procurement.The municipals does not see consultant disqualification or regulation of the financial questions, that already is in the development agreement that proceed the procurement, causes any practical problems. It’s established that it could still be a theoretical issue.It has also come to light that there is a different approach depending on work categories. Legal experts are described as the theorists and think that LOU should be used. The development engineers are on the other hand seen as the practitioners and they want the developer to have the opportunity to build the municipals facilities and then after they are finished is handed over to the municipal.

Tenaillé entre les logiques de la globalisation juridique, de l'intégration communautaireet les contraintes politiques, économiques et sociales propres aux Etats, le droit des contratsadministratifs en Afrique noire francophone s'est transformé. Ses sources se sont élargies. Sesfondements conceptuels et matériels ont connu une mutation. C'est dans ce contexte qu'émergele droit de la commande publique. Renouvelant les principes matriciels de transparence, deliberté et d'égalité, le droit de la commande publique apporte un noyau dur de règles communesaux marchés publics, aux contrats de délégation de service public et aux contrats de partenariatpublic-privée. Pour ce faire, il se fonde d'abord sur une nouvelle conceptualisation des notions àla base du droit des contrats administratifs. Dans un second temps, le droit de la commandepublique représente une refondation des procédures de passation, des mécanismes de contrôle etde règlement des litiges relatifs à ces contrats administratifs. L'émergence de ces nouvellesrègles fait suite aux réformes d'envergure des législations nationales relatives aux contratsadministratifs. Cette étude se donne comme objectif d'analyser les apports véritables desdispositions issues de ces réformes afin de voir si elles ont permis de garantir davantagel'effectivité de l'idéologie concurrentielle. / Caught between the new reality of legal globalization, community integrationrequirements and the political, economic and social constraints of each state, the regulation ofadministrative contracts in French-speaking African countries has changed. The sources of suchregulation have been expanded. Its conceptual and material foundations have changed. A newsystem of public procurement has emerged. Trying to renew principles of transparency, as wellas freedom of acces to public procurement and equality, the new public procurement regulationprovides a body of common rules for public procurement, public service delegation contractsand public-private partnership contracts.First, in order to achieve this, it relies on a new interpretation of the notions on whichAdministrative Contracts Law is based. Second, the new public procurement regulationrepresents a recasting of award procedures, control mechanisms and dispute resolutionmeasures. The emergence of these new regulations follows reforms of Administrative ContractsLaw in the respective countries.The objective of this study is to analyze the actual contribution of provisions flowing from thesereforms, in order to see if they are contributing to ensuring that competitive ideology isincreasingly effective.

The procurement function accounts for the largest total amount of organisational expenditure. This fact notwithstanding, the function is still referred to as non-strategic and is often subordinate to finance in the public or service sectors, and is therefore considered as a non-value-adding task in some organisations. Despite the fact that renowned scholars have revealed that organisations may eliminate waste, realise more prospects and cut costs if they implement procurement best practices. It is reported that few organisations have adopted procurement best practices, especially in the public sector. In South Africa, public universities face numerous procurement challenges, such as procurement irregularities and wasteful expenditure of resources and money. Corruption and maladministration in the procurement system have been noticed, which involves among others, the payment of suppliers, owned or co-owned by university employees who have failed to declare their interest when providing services to the university. This study determines whether South African comprehensive universities conduct procurement according to the best practices. In order to investigate the problem, an exploratory study was carried out in two phases. The first phase comprised the literature study, while the second phase entailed an empirical study. Face-to-face interviews were conducted using open-ended questions. The findings of the study revealed that that some participating South African comprehensive universities do not conduct their procurement according to procurement best practices and consequently do not contribute sufficiently to the university’s overall objectives for competitive advantage and sustainability. While others displayed elementary initiatives in the adoption of procurement best practices, some universities had developed turnaround strategies for implementing procurement best practices. The slow progression can be attributed to the rigid, cumbersome and unclear public procurement policies that govern procurement in South Africa. So, comprehensive universities face diverse challenges in the adoption of procurement best practices. A framework for implementing procurement best practices in South African Comprehensive universities was developed. / Business Management / M. Com. (Business Management)