Hörselskadades riksförbund hävdar att en stor del av hörselskadade barn och ungdomar misslyckas i skolan idag. Det är vanligt förekommande att hörselskadade elever ska integreras i hörande klass. Trots detta finns det speciella hörselklasser för hörselskadade elever. Syftet med studien är att undersöka två hörselskadade elevers erfarenheter av att vara integrerade i hörande klass samt deras erfarenheter av skolsituationen i hörselklass. Fokus ligger på sociala- och lärandeaspekter. Studiens mål är att få fram positiva samt negativa konsekvenser för den hörselskadade eleven av att gå i de två skolformerna, så som de själva uttrycker det. Studien använder sig av livsberättelser som är en del av en narrativ metod. Två hörselskadade elever har fritt fått berätta om sina erfarenheter av två olika skolformer. Studiens resultat är att de två hörselskadade eleverna upplever ett utanförskap i den hörande klassen. De har även svårt att ta till sig undervisningsinnehållet i hörande klass. I hörselklassen är undervisningen anpassad efter de hörselskadade elevernas behov. De blir även en del av den sociala gemenskapen i hörselklassen eftersom hörselskadan inte ses som ett handikapp. Utifrån resultatet drar vi slutsatsen att hörselklass framstår som den optimala skolformen för hörselskadade elever. Denna slutsats kan dock endast grundas på de två elever som medverkat i studien. / The national federation of hearing-impaired people asserts that a large number of hearing-impaired children and youths fail in school today. It is of frequent occurrence that hearing-impaired pupils shall be in a class with hearing pupils. In spite of this there are special classes for hearing-impaired pupils. The purpose of this essay is to examine two hearing-impaired pupils´ experiences of being in a class with hearing pupils and their experiences of schooling in a class with hearing-impaired pupils. The essay is focus on social- and learning aspects. The aim of this essay is to notice positive and negative consequences for the hearing-impaired pupil of being in the two different school forms, in their own words. This essay is using life stories which are a part of a narrative method. Two hearing-impaired pupils have told their stories about being in two different school forms. The result of this essay is that the two hearing-impaired pupils experience that they are out of the social fellowship in the class with hearing pupils. The hearing-impaired pupils also have difficulties with the education in the class with hearing pupils. The education in the class with entirely hearing-impaired pupils is suited for the hearing-impaired pupils´ needs. They also become a part of the social fellowship in the class with hearing-impaired pupils because the hearing-impair does not seem like a handicap. The conclusion of the result is that the optimum school form for the hearing-impaired pupils appears to be in a class with entirely hearing-impaired pupils. This conclusion can only be based on the two pupils who have been a part of this essay.

Med utgångspunkt i vårt intresse för barnlitteratur beslöt vi att genomföra en kvalitativ fallstudie med syftet att öka förståelsen av elevernas litteraturval till deras individuella läsning. Undersökningen genomfördes med intervjuer och observationer i en årskurs 2-3 på en landsbygdsskola. Studien visar att eleverna i första hand väljer att läsa bokserier till den individuella läsningen i skolan och på fritiden samt att de får tips av kompisarna, läraren, bibliotekarien, familjemedlemmar samt media. De flesta är målmedvetna i sina val, andra vet inte vilken bok de vill läsa. Bokens innehåll ska vara spännande, roligt och läskigt och några väljer böcker på grund av att de vill lära sig något. Elevernas intressen speglar ofta deras litteraturval. Läraren är aktiv i sin vägledning och menar att eleverna bör läsa böcker där texten inte är för svår eller för lätt men ändå utmanar elevernas läsförmåga. Läraren anser att det är viktigare att eleverna läser än vad de läser samt viktigt att stimulera elevernas intresse för litteratur och läsning. Eleverna uppfattar lärarens intentioner om att välja lagom svåra böcker, dock upplever de inte klassläraren som aktiv vägledare. Slutsatserna av vårt resultat visar att det är betydelsefullt om läraren känner till vad som styr och påverkar elevernas val och att läraren är lyhörd för att på bästa sätt kunna vägleda dem till passande litteratur. Det är också positivt om utbudet är stort, dock måste även utbudet vara varierat så att alla elever ges möjlighet att finna litteratur som matchar deras intressen och behov. Vidare är det viktigt att läraren motiverar sina elever till att se meningsfullheten med läsning. Som lärare kan det vara betydelsefullt om man kan erbjuda eleverna andra alternativ till läsning än den litteratur som finns tillgänglig i biblioteket med tanke på målen i svenska för årskurs 3 som delvis handlar om att eleverna skall kunna läsa olika sorters texter, inte bara skönlitterära. Studien pekar även på att det som lärare är viktigt att ha en tillåtande attityd och uppmuntra det sociala samspelet mellan eleverna. Samtidigt kan det vara svårt att avgöra om eleverna i det sociala samspelet diskuterar litteratur eller om en grupp elever pratar om annat, slutsatsen blir även därför att det är av största vikt att läraren är lyhörd inför sina elever. Som läraren bör man synliggöra alla sina intentioner för eleverna, det är till exempel positivt om man är tydlig med att eleverna kan ställa frågor och få hjälp i sina litteraturval. / The starting point for this thesis is our interest in children´s literature. Therefore we decided to work with a qualitative case study with the purpose to increase the understanding of pupils' choice of literature in their individual reading. The research is based on interviews with and observations of pupils in grades 2 and 3 in a countryside school environment. The research shows that the pupils' preferences are bookseries for their individual reading in school and leisure time. The pupils get suggestions for choosing books from their friends, teacher, librarian, family members and the media. Most pupils are decisive in their choices and others do not know what book to read. The content of a book should be exciting, fun and scary. Some choose a book because they want to learn something. The interest of a pupil often mirrors their choice of literature. The teacher plays an active role and thinks that students ought to read books where the text is neither too difficult nor too easy but still challenges the pupils' ability to read. Primarily the teacher thinks that it is more important that pupils are reading then what they read. Further, it should stimulate the pupils' interest in literature and reading. The pupils are aware of the teachers intentions in choosing books on a challenging level, but they don´t see the class teacher as an active guide. The conclusions of our research show that it is important that the teacher knows what determines and affects pupils choice and that the teacher is attuned so the teacher can guide them to the appropriate literature. It is positive if the range is large, however, the supply must also be varied so that all pupils have the opportunity to find literature that match their interests and needs. Moreover, it is important that the teacher motivates their pupils so they find reading meaningful. As a teacher, it may be important if you can offer the pupils other alternatives than the literature available in the library in view of the grade 3 objectives in Swedish who partly contains if the pupils can read different kinds of texts, not just literary. The study also points at that as a teacher it is important to have a permissive attitude and encourage the social interactions between students. While it may be difficult to determine whether pupils in the social interaction are discussing literature or if a group of pupils talking about other things, the conclusion is also because it essential that the teacher is responsive to their pupils. As a teacher you should point out all your intentions for the pupils, it is, for example, positive if the teacher had made clear that the pupils can ask questions and get help in their selection in literature.

Klimatfrågan är idag mer aktuell än någonsin tidigare. Detta beror på den akuta situation som vi levande på jorden faktiskt befinner oss i. Det har nästan alltid funnits hot mot vårt klimat, men det är först idag som vi tydligt börjar se följderna av vårt tidigare handlande och det jag syftar på är den förstärkta växthuseffekten och dess konsekvenser. Syftet med studien är att utifrån en lärandesituation i form av ett rollspel beskriva elevers handlingsberedskap och känslor kring växthuseffekten. Frågeställningarna är följande. Hur utvecklas elevernas kunskap och handlingsberedskap kring växthuseffekten genom ett rollspel? Hur påverkar rollspelet elevernas känslor för växthuseffekten? Studien som genomfördes i en årskurs 9 startade med en enkät där eleverna fick svara på frågor gällande växthuseffekten, deras eget handlande och deras känslor. Enkäten åtföljdes av ett rollspel där frågor kring växthuseffekten och dess konsekvenser diskuterades av de deltagande ländernas delegater. Efter rollspelet fick eleverna svara på samma enkät igen för att ta reda om rollspelet hade påverkat eleverna. Rollspelet har bidragit till att eleverna har tillägnat sig mer och djupare kunskaper kring växthuseffekten samt att de har gått från ett lokalt till ett mer globalt tänkande. Handlingsberedskapen hos eleverna var inte så stor och de känner inte någon direkt oro inför framtiden, men efter rollspelet blev de mer bekymrade över andra människors framtid. Liten oro hos eleverna kan bero på att Sverige inte direkt ligger i riskzonen och deras handlingsberedskap speglas av att de inte vill ändra på något som skulle förändra deras vardag. / Issues concerning the climate change are more urgent than ever before. During the last couple of hundred years the climate has been threatened by different causes, but it is not until today we are facing the consequences of our former action towards the environment. I allude to the greenhouse effect and its consequences. My aim with this paper is, from a teaching situation through a role play, to describe pupils’ action readiness and feelings concerning the green house effect. The questions I will find answers to are. How pupils’ knowledge and action readiness concerning the green house effect develops through a role play? How the role play affects the pupils’ feelings concerning the green house effect? The study has been carried out in a grade 9. The pupils began answering a questionnaire regarding the green house effect, their own actions and their feelings. Afterwards they carried out a role play where the green house effect and its consequences where discussed. To find out if the role play had influenced the pupils they afterwards had to fill in the same form again. The contribution of the role play is that the pupils have acquired deeper knowledge concerning the green house effect and their thoughts have become more global. The study showed that their action readiness was not particularly big and they were not worried about the future. Sweden is not in the danger zone and that can have contributed to their non worried attitude. Their action readiness is coloured by the fact that they do not want to change anything that would affect their ordinary day.

”Pedagogiska kvarten” is a project at Örebro University. It is a study that deals with the teachers’ perspective of pedagogics. When I came in touch with “Pedagogiska kvarten” I found it interesting to find out more about pupils’ perspective of pedagogics, since the teachers’ perspective already had been noticed. This study is inspired of “Pedagogiska kvarten”, hence the perspective of the pupils are what this essay will inquire into. However, unlike “Pedagogiska kvarten” this study uses an ethnographic approach. What create the base for this essay are materials found at a Swedish high school with a class of nearly 30 pupils. More specifically, observations and notes followed by interviews and recordings of pupils’ descriptions of “pedagogics”. The aim was to examine and investigate what the pupils’ perspective of pedagogics is and what meanings emerge in their descriptions. The research question therefore became “What meanings of the phenomena pedagogics appear in pupils’ descriptions of “pedagogics”?” This essay shows that the pupils’ descriptions of pedagogics can be divided into three categories. These categories are: Pedagogics is an encounter with the teacher, lessons structure and pupils’ participation. The conclusion is that the pupils’ meanings of pedagogics are associated with the teacher. Hence the role of the teachers becomes important. / Pedagogiska kvarten

The purpose of this study is to examine pupils´ experiences from getting grades in upper secondary education for pupils with learning disabilities and which impact this has on these pupils how they form and get formed as schoolchildren. Four pupils in upper secondary education for pupils with learning disabilities in a Swedish community have participated in qualitative semi-structured interviews. All analysis that has been made has focused on these pupils´ stories about getting grades. I have asked openly formulated questions so that the pupils themselves have had the possibility to highlight those experiences that they want to share. Three categories that I have used, with starting point from the questions in this study, to analyze the answers in the interview material is how the pupils talk about the bases for grading, the pupils´ self-awareness when they talk about their own grades and the pupils´ view when they talk about the importance of grades. The theoretical base of the study is policy enactment. One conclusion of this study is that both teachers and pupils in upper secondary education for pupils with learning disabilities often is based on other factors than what different policy documents says about what should be the ground for teachers grading. One other result with the study is that the pupils in this type of school have a relatively positive view on grades. The result of the study also shows that the pupils that have been interviewed experience grades as something that is important for them even though they don´t seem to be especially aware of their own grades. / Syftet med denna studie är att undersöka vilka erfarenheter elever inom gymnasiesärskolan har av att få betyg samt vilka konsekvenser detta får för hur elever formas och formar sig som skolelever. Fyra elever som går på en gymnasiesärskola i en svensk kommun har deltagit i kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Samtliga analyser som gjorts har fokuserat på dessa elevers berättelser om att få betyg. Jag har ställt öppet formulerade frågor så att eleverna själva har getts möjlighet att lyfta fram de erfarenheter de själva vill. Tre kategorier som jag har använt mig av, med utgångspunkt från denna studies frågeställningar, för att analysera svaren i intervjumaterialet är hur eleverna berättar om grunderna för betygsättning, elevernas självinsikt i sina berättelser kring sina egna betyg samt elevernas syn i sina berättelser på betygens betydelse. Studiens teoretiska utgångspunkt är policy enactment. En slutsats i denna studie är att såväl lärare som elever i gymnasiesärskolan ofta utgår från andra faktorer än vad som anges i olika policydokument för vad som ska ligga till grund för lärares betygsättning. Ett annat resultat med studien är att eleverna i gymnasiesärskolan har en relativt positiv syn på betyg. Studiens resultat visar även att eleverna som har intervjuats upplever att betygen är viktiga för dem trots att de inte verkar vara särskilt medvetna om sina egna betyg.

Temos aktualumas. Jaunimo vertybių sistemoje derama vieta tenka pagrindinėms universalioms vertybėms – išsilavinimui, dorai, darbui, grožiui, sveikatai, verslumui, savitarpio pagalbai, kurios atsispindi žmogiškame, socialiniame ir dvasiniame kapitale. Jei moksleivis neišsiugdo šių vertybių, tai jų vietą užima „žemesniojo“ lygio asmeninės vertybės ir žalingi įpročiai– rūkymas, alkoholizmas ir net narkomanija. Žalingų įpročių plėtra – greičiausiai plintanti socialinė problema mokyklose. Jauni žmonės turėtų augti saugioje aplinkoje, auklėjami ir globojami šeimos bei mokyklos. Pedagogams pavyksta sumažinti pamokų nelankymo problemą, palaikyti klasėse draugiškus santykius tarp moksleivių ir pedagogų, sumažinti didėjančio nusikalstamumo statistinius rezultatus. Tačiau narkotinių ir psichotropinių medžiagų vartojimo atvejų kasmet didėja. Jauni žmonės - moksleiviai - eina pertraukų metu parūkyti, daugelis jų jau vartoja alkoholinius gėrimus, nes tokį pavyzdį mato savo aplinkoje. Nemaža dalis moksleivių jau yra ragavę ne tik „lengvais“ vadinamų narkotikų, bet bandę ir „stipresnių“ narkotikų. Kyla vis didesnis narkomanijos paplitimo pavojus tarp jaunų žmonių. Narkotikų platintojai išnaudoja kiekvieną galimybę išplėsti narkotikų tinklą ir tarp moksleivių. Tyrimo problema. Lietuvos mokyklose vis aktualesnė tampa žalingų įpročių – alkoholizmo, rūkymo ir narkotikų – plitimo tarp moksleivių problema. Daugelis moksleivių pirmą kartą gyvenime susiduria su šiomis blogybėmis. Situacija... [toliau žr. visą tekstą] / The first hypothesis was confirmed that bad habits of pupils pose a threat to the process of development of the human capital. Findings of the research conducted show how it is important to form the social skills, capacity and readiness to resist the social pressure to use narcotic substances, to smoke and to consume alcoholic beverages. Only after realization of that threat it is possible to timely break bad habits and to choose the adequate decision. The human capital – investment to education and health care, development of knowledge and life skills are becoming a priority trend of prevention. The second hypothesis that children at school and within its territory are safe from the threat of drug addiction has also been confirmed. Even though the school administration and pedagogues seek actively to prevent the spreading of drugs, the number of pupils with bad habits is still more increasing. Of the two thirds of the respondents they recognized of having bad habits (consume alcohol, smoke, and are dependent on drug addiction). Only half of the respondents spend less than 50 Litas per month for bad habits, one fifth of the pupils from 51 to 100 Litas, 15 percent of the pupils from 101 to 200 Litas and 12 percent or every eighth of the responding pupils spend even several times more for bad habits. The market economy contributed to the increase of bad habits and the growth of drug threat. The third hypothesis that drug addiction is further spreading at schools and the efforts... [to full text]

<p>Hörselskadades riksförbund hävdar att en stor del av hörselskadade barn och ungdomar misslyckas i skolan idag. Det är vanligt förekommande att hörselskadade elever ska integreras i hörande klass. Trots detta finns det speciella hörselklasser för hörselskadade elever.</p><p>Syftet med studien är att undersöka två hörselskadade elevers erfarenheter av att vara integrerade i hörande klass samt deras erfarenheter av skolsituationen i hörselklass. Fokus ligger på sociala- och lärandeaspekter. Studiens mål är att få fram positiva samt negativa konsekvenser för den hörselskadade eleven av att gå i de två skolformerna, så som de själva uttrycker det.</p><p>Studien använder sig av livsberättelser som är en del av en narrativ metod. Två hörselskadade elever har fritt fått berätta om sina erfarenheter av två olika skolformer. Studiens resultat är att de två hörselskadade eleverna upplever ett utanförskap i den hörande klassen. De har även svårt att ta till sig undervisningsinnehållet i hörande klass. I hörselklassen är undervisningen anpassad efter de hörselskadade elevernas behov. De blir även en del av den sociala gemenskapen i hörselklassen eftersom hörselskadan inte ses som ett handikapp.</p><p>Utifrån resultatet drar vi slutsatsen att hörselklass framstår som den optimala skolformen för hörselskadade elever. Denna slutsats kan dock endast grundas på de två elever som medverkat i studien.</p> / <p>The national federation of hearing-impaired people asserts that a large number of hearing-impaired children and youths fail in school today. It is of frequent occurrence that hearing-impaired pupils shall be in a class with hearing pupils. In spite of this there are special classes for hearing-impaired pupils.</p><p>The purpose of this essay is to examine two hearing-impaired pupils´ experiences of being in a class with hearing pupils and their experiences of schooling in a class with hearing-impaired pupils. The essay is focus on social- and learning aspects. The aim of this essay is to notice positive and negative consequences for the hearing-impaired pupil of being in the two different school forms, in their own words.</p><p>This essay is using life stories which are a part of a narrative method. Two hearing-impaired pupils have told their stories about being in two different school forms. The result of this essay is that the two hearing-impaired pupils experience that they are out of the social fellowship in the class with hearing pupils. The hearing-impaired pupils also have difficulties with the education in the class with hearing pupils. The education in the class with entirely hearing-impaired pupils is suited for the hearing-impaired pupils´ needs. They also become a part of the social fellowship in the class with hearing-impaired pupils because the hearing-impair does not seem like a handicap.</p><p>The conclusion of the result is that the optimum school form for the hearing-impaired pupils appears to be in a class with entirely hearing-impaired pupils. This conclusion can only be based on the two pupils who have been a part of this essay.</p>

<p>Med utgångspunkt i vårt intresse för barnlitteratur beslöt vi att genomföra en kvalitativ fallstudie med syftet att öka förståelsen av elevernas litteraturval till deras individuella läsning. Undersökningen genomfördes med intervjuer och observationer i en årskurs 2-3 på en landsbygdsskola. Studien visar att eleverna i första hand väljer att läsa bokserier till den individuella läsningen i skolan och på fritiden samt att de får tips av kompisarna, läraren, bibliotekarien, familjemedlemmar samt media. De flesta är målmedvetna i sina val, andra vet inte vilken bok de vill läsa. Bokens innehåll ska vara spännande, roligt och läskigt och några väljer böcker på grund av att de vill lära sig något. Elevernas intressen speglar ofta deras litteraturval. Läraren är aktiv i sin vägledning och menar att eleverna bör läsa böcker där texten inte är för svår eller för lätt men ändå utmanar elevernas läsförmåga. Läraren anser att det är viktigare <em>att </em>eleverna läser än <em>vad</em> de läser samt viktigt att stimulera elevernas intresse för litteratur och läsning. Eleverna uppfattar lärarens intentioner om att välja lagom svåra böcker, dock upplever de inte klassläraren som aktiv vägledare. Slutsatserna av vårt resultat visar att det är betydelsefullt om läraren känner till vad som styr och påverkar elevernas val och att läraren är lyhörd för att på bästa sätt kunna vägleda dem till passande litteratur. Det är också positivt om utbudet är stort, dock måste även utbudet vara varierat så att alla elever ges möjlighet att finna litteratur som matchar deras intressen och behov. Vidare är det viktigt att läraren motiverar sina elever till att se meningsfullheten med läsning. Som lärare kan det vara betydelsefullt om man kan erbjuda eleverna andra alternativ till läsning än den litteratur som finns tillgänglig i biblioteket med tanke på målen i svenska för årskurs 3 som delvis handlar om att eleverna skall kunna läsa olika sorters texter, inte bara skönlitterära. Studien pekar även på att det som lärare är viktigt att ha en tillåtande attityd och uppmuntra det sociala samspelet mellan eleverna. Samtidigt kan det vara svårt att avgöra om eleverna i det sociala samspelet diskuterar litteratur eller om en grupp elever pratar om annat, slutsatsen blir även därför att det är av största vikt att läraren är lyhörd inför sina elever. Som läraren bör man synliggöra alla sina intentioner för eleverna, det är till exempel positivt om man är tydlig med att eleverna kan ställa frågor och få hjälp i sina litteraturval.</p> / <p> </p><p>The starting point for this thesis is our interest in children´s literature. Therefore we decided to work with a qualitative case study with the purpose to increase the understanding of pupils' choice of literature in their individual reading. The research is based on interviews with and observations of pupils in grades 2 and 3 in a countryside school environment. The research shows that the pupils' preferences are bookseries for their individual reading in school and leisure time. The pupils get suggestions for choosing books from their friends, teacher, librarian, family members and the media. Most pupils are decisive in their choices and others do not know what book to read. The content of a book should be exciting, fun and scary. Some choose a book because they want to learn something. The interest of a pupil often mirrors their choice of literature. The teacher plays an active role and thinks that students ought to read books where the text is neither too difficult nor too easy but still challenges the pupils' ability to read. Primarily the teacher thinks that it is more important that pupils <em>are </em>reading then <em>what </em>they read. Further, it should stimulate the pupils' interest in literature and reading. The pupils are aware of the teachers intentions in choosing books on a challenging level, but they don´t see the class teacher as an active guide. The conclusions of our research show that it is important that the teacher knows what determines and affects pupils choice and that the teacher is attuned so the teacher can guide them to the appropriate literature. It is positive if the range is large, however, the supply must also be varied so that all pupils have the opportunity to find literature that match their interests and needs. Moreover, it is important that the teacher motivates their pupils so they find reading meaningful. As a teacher, it may be important if you can offer the pupils other alternatives than the literature available in the library in view of the grade 3 objectives in Swedish who partly contains if the pupils can read different kinds of texts, not just literary. The study also points at that as a teacher it is important to have a permissive attitude and encourage the social interactions between students. While it may be difficult to determine whether pupils in the social interaction are discussing literature or if a group of pupils talking about other things, the conclusion is also because it essential that the teacher is responsive to their pupils. As a teacher you should point out all your intentions for the pupils, it is, for example, positive if the teacher had made clear that the pupils can ask questions and get help in their selection in literature.</p>

The aim of the study was to investigate how four pupils in sixth grade use language when writing narrative texts, examined in relation to the typical structure and linguistic features of a narrative text. Another aim was to explore the similarities and differences between texts which received an A or B grade and texts with a D or E grade. The pupils’ texts are analysed from a systemic-functional perspective on language and on the basis of the typical structure and language of a narrative text, with the focus on expressions of time, processes, descriptions and nominal groups (cf. Johansson &amp; Sandell Ring 2012). The main finding is that the four pupils in their texts master the normal structure of a narrative text and that their texts have expressions of time, processes, descriptions and nominal groups, but they differ in extent and scope. The greatest differences between the narratives in the different grading categories are found in the introductions to the texts, the way of marking dialogue in the structure, and how the pupils use processes, circumstances and nominal groups to achieve descriptions. The text that received an E grade differs from the other texts that were graded as A, B and D, in that the writer has the shortest introduction to the text; the introductions to the other texts are relatively long. The E-graded text also differs from the other texts in the way it marks dialogue. That pupil uses quotation marks to indicate where dialogues occur, whereas the texts with A, B and D grades use a quotation dash to mark speech. All the pupils’ texts contain expressions of time. The texts also include several kinds of processes, except for the text that received a B grade, where there were no mental processes. The texts graded as A, B and D use expanded nominal groups and also various processes and circumstances to create descriptions. The text that received an E grade is the one that uses most expanded nominal groups for descriptive purposes.

Abstract The aim of this dissertation is to explore the school attendance of problem pupils in the elementary school of the city of Oulu during the years 1874–1974. The explicit focus in this study is laid on the difficulties that were encountered among the pupils, the possible causes of these difficulties, and the teachers' intervention in them. Administratively, the Pohjola Reform School for Boys (Pohjolan Poikakoti) did not belong to the Oulu elementary school system, but it was an important cooperative partner in the attempts to reduce the problems. Furthermore, by investigating the history of the school it is possible to create some sort of an idea of the later phases of the problem pupils' life. This research is concerned with the history of education and aims to describe the changes that have occurred in the education and teaching offered by the Oulu elementary school. With these considerations in mind, the primary sources selected in the study were as many-sided as possible. In particular, the elementary schools of Helsinki, Tampere, and Turku have been employed as a comparative basis for the study. During the entire research period of the years 1874–1974, more attention was paid to the behaviour of illmannered pupils than to the behaviour of pupils of limited intelligence. Two special schools were established for the problem pupils during the research period: a school for retarded children and an observation school. The problems encountered among the pupils were very similar during the entire research period: crimes against property, unauthorized absenteeism, and class disturbance. In many cases the difficulties of children with conduct disorder stemmed from domestic problems. They were generated by alcoholism, lack of means, domestic disputes, and poor housing conditions. These problems were also encountered among children who came from wealthy families. At the core of the problem was that for one reason or other parents did not have time for their children. Various social changes, such as the First and the Second World War, civil war, and depression, had a considerable impact on the lives of families. In the city of Oulu, 235 children were taken to the Pohjola Reform School for Boys in the years 1915–1974. For the most part, the boys came from broken families and their felonies were primarily crimes against property. The teachers played a significant role in reducing the disturbances of conduct and in motivating the pupils. The resources available were crucial for the successful outcome of their work. The disciplinary procedures employed by the teachers were mostly based on penal measures permitted by the elementary school regulations (1866) and the compulsory education law (1921). The penal measures became moderated and less frequent during the research period. More than before, the educational responsibility was assigned to the children's parents. The lack of space in the Oulu elementary schools was a common problem during the entire research period. The curricula were school-specific at first, until the system of the national curriculum was adopted at a later point. The most important didactic doctrines during the research period were Herbartianism and reform pedagogy. / Tiivistelmä Tutkimuksessa selvitetään Oulun kaupungin kansakoulun ongelmaoppilaiden koulunkäyntiä vuosina 1874–1974. Erityisesti on pyritty keskittymään heillä esiintyneisiin vaikeuksiin, mahdollisiin syihin ja niihin puuttumiseen. Pohjolan Poikakoti ei hallinnollisesti kuulunut Oulun kansakoululaitokseen, mutta se oli merkittävä yhteistyökumppani ongelmien vähentämisessä. Lisäksi sen avulla pystytään luomaan jonkinlainen kuva ongelmaoppilaan myöhemmistä elämänvaiheista. Tutkimus on kasvatushistoriallinen, ja siinä on mahdollisimman monipuolisen primäärilähdeaineiston avulla pyritty kuvaamaan kasvatuksessa ja opetuksessa tapahtuneita muutoksia Oulun kansakoulussa. Vertailupohjana on käytetty erityisesti Helsingin, Tampereen ja Turun kansakouluja. Koko tarkastelujaksolla vuosina 1874–1974 kiinnitettiin pahantapaisten oppilaiden käyttäytymiseen enemmän huomiota kuin heikkolahjaisten. Ongelmaoppilaille saatiin tutkimusjakson aikana kaksi erityiskoulua: apukoulu ja tarkkailukoulu. Oppilaiden ongelmat olivat varsin samanlaiset koko tutkimusjakson ajan: omaisuusrikokset, luvattomat poissaolot koulusta ja oppitunteja häirinnyt käytös. Monessa tapauksessa käytöshäiriöisen lapsen vaikeudet johtuivat kodin ongelmista. Niitä aiheuttivat alkoholismi, varattomuus, riitaisuus ja huonot asunto-olot. Myös taloudellisesti menestyneiden perheiden lapsilla oli vaikeuksia. Ongelmien ydin oli se, että vanhemmilla ei syystä tai toisesta ollut aikaa lapsilleen. Perheiden elämään vaikuttivat merkittävästi yhteiskunnalliset murrokset, kuten ensimmäinen ja toinen maailmansota, kansalaissota ja pula-ajat. Pohjolan Poikakotiin toimitettiin 235 oululaista lasta vuosina 1915–1974. Suurimmaksi osaksi pojat olivat rikkinäisistä perheistä ja heidän rikkomuksensa olivat lähinnä omaisuusrikoksia. Opettajan merkitys käytöshäiriöiden vähentämisessä ja oppilaiden motivoimisessa oli suuri. Hänen työnsä onnistumisen kannalta oli ratkaisevaa, millaiset resurssit hänellä oli käytettävissään. Opettajien käyttämät kurinpitokeinot perustuivat lähinnä kansakouluasetuksen (1866) ja oppivelvollisuuslain (1921) sallimiin rangaistuskeinoihin. Kurinpitokeinot lievenivät ja vähentyivät tutkimusjakson aikana. Kasvatusvastuuta pyrittiin siirtämään entistä enemmän lapsen vanhemmille. Oulun kaupungin kansakoulujen tilanahtaus oli yleinen ongelma koko tarkastelujakson ajan. Opetussuunnitelmat olivat aluksi koulukohtaisia, kunnes myöhemmässä vaiheessa siirryttiin valtakunnallisiin suunnitelmiin. Tutkimusjakson merkittävimmät opetusopit olivat herbartilaisuus ja reformipedagogiikka.