Syftet med den här studien har varit att ta reda på huruvida muntlig matematisk kommunikation kan stödja elevernas utveckling av grundskolans fem förmågor. Studien påvisar att muntlig kommunikation är ett undervisningsmoment som ej får förbises för elevernas möjlighet att uppnå grundskolans förmågor. Detta understryks med en bakgrund där kommunikation i stort, förmågorna samt den muntliga matematiska kommunikationen behandlas. Vidare följer en metodpresentation där det redogörs för studiens design, sökprocessen samt de etiska principer som denna studie har tagit hänsyn till. Resultatet presenteras i form av peer – review artiklar som på olika sätt stödjer den muntliga matematiska kommunikationen, påvisar för hur man kan uppnå grundskolans fem förmågor via muntlig kommunikation och ger konkreta undervisningstips på hur man kan bedriva en kommunikativ matematikundervisning. Slutligen behandlas metoden, bakgrunden och resultatet i en diskussion där de dels ställs mot varandra men även stärker varandra. I diskussionen förekommer det även en del egna tankar från författaren av denna systematiska litteraturstudie. De egna tankarna styrks alltid av vad bakgrunden samt resultatet har delgett. / <p>Matematik</p>

The work deals with the influence of pupils with special educational needs (SEN) on their intact pupils. Over the last few years, the number of pupils with SEN in regular classes has increased. In some classes, there are even more pupils with SEN, so it is important to monitor the influence of it has on their intact classmates. Pupils with SEN also bring with them support measures (such as assistants) or a greater workload for teachers. All this somehow affects intact pupils and the aim of the work is to describe what the influence is. The work is divided into two parts. In the theoretical part I describe the importance of individual actors of the school class for its proper functioning, safe climate and how they can interact with each other. I also deal with inklusive education, what are the main principles, I describe inklusive education in the Czech Republic, who are pupils with SEN, what support they can receive in a regular class. The research part was conducted through mixed research, specifically a questionnaire survey and an interview, with the respondents being primary school teachers. The research showed that pupils with SEN can have both positive and negative effects. Intact students can teach a lot, such as tolerance and respect. Intact students also get acquainted with the differences...

According to the education act, all pupils have the right to develop, based on their own ability and potential, which means that the teaching needs to be adapted and differentiated to suit all pupils. Studies show that gifted children often feel mentally bad in school, feel misunderstood and in some cases become misdiagnosed with various disabilities. The aim of this study is to deepen the knowledge about how teachers talk about giftedness and gifted children. The study is based on a social constructivist and sociocultural theoretical approach with qualitative focus group interview of teachers. With the help of hermeneutical analysis and a focus on the theory of social constructivism and sociocultural theory, this study shows that, among teachers, there is a great uncertainty about the concept of giftedness, both regarding what it means to be gifted and how these pupils can be noticed in school. / Alla elever har enligt skollagen rätt att utvecklas utifrån sin egen förmåga och potential, vilket innebär att undervisningen behöver anpassas och differentieras för att passa alla elever. Studier visar att särbegåvade elever ofta mår dåligt i skolan, känner sig missförstådda och i vissa fall blir feldiagnostiserade med olika funktionsnedsättningar. Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur lärare samtalar kring särbegåvning och särbegåvade elever. Studien är gjord utifrån en socialkonstruktivistisk samt -sociokulturell teoretisk ansats med kvalitativ fokusgruppsintervju av lärare. Med hjälp av hermeneutisk analys och ett fokus på socialkonstruktivismens teoribildning samt sociokulturell teori visar denna studie att, det bland lärare, finns en stor osäkerhet kring begreppet särbegåvning, både gällande vad det innebär att vara särbegåvad samt hur dessa elever kan uppmärksammas i skolan.

Denna uppsats tar upp ämnet inkludering av elever i skolan. Det ämnet är i dag en högst aktuellt fråga. För att förstå vad inkludering innebär tar jag del av hur inkluderingen har sett ut historiskt och hur det har förändrats under tid. Arbetssättet i skolorna för elever med särskilda behov är att de mer och mer ska inkluderas i klasserna. I essän reflekterar jag över hur jag arbetar med inkludering och jag tar hjälpa av olika etiska teorier. Skollagen föreskriver att elever ska få sitt stöd inom den elevgrupp de tillhör. Syftet och målet att alla elever ska inkluderas är bra, men många gånger leder det till en viss exkludering av eleven istället. Elever klarar inte alltid av kraven som blir i ett stort sammanhang, som en klassrums situation innebär och det kan påverka elevens kunskapsutveckling. Som min arbetssituation ser ut idag dras jag mellan den enskilde eleven och resten av gruppen, så hur kan jag hantera dessa situationer som pedagog? / This essay focuses on the subject of including all pupils in the classroom. It is a relevant topic in today’s school politics. To be able to understand the concept of including all pupils in the classroom, I have studied the topic from a historical perspective, as well as how it has changed over time. Pupils with special needs are today supposed to be a part of a class in almost every school. In my essay I reflect over my own experience and different ethnical theories. Due to the school law every pupil is entitled to the necessary support in their class. The intention is good but sometimes it leads to exclusion of the student instead. Some pupils find it hard to cope with the classroom situation and that can affect their learning journey in a negative way. In my own profession I am torn between the pupil with special needs and the class; how can I handle these situations in the best possible way?

Syftet med studien är att undersöka hur nio elever i årskurs 5 erfar subtraktionstecknet. Studien kommer också presentera och synliggöra elevernas olika uppfattningar och svårigheter kring subtraktionstecknet. Studien har genomförts med hjälp av  kvalitativa intervjuer där nio elever beskriver hur de erfar subtraktionstecknet utifrån olika sammanhang. Den teoretiska utgångspunkten för studien är livsvärldsfenomenologin. Vid analys av studiens datamaterial har teman formats som sedan behandlas i studiens resultatkapitel. Resultatet är att eleverna betraktar subtraktionstecknet som att något ska tas bort eller minskar ett annat tal. Studiens resultat visar också att eleverna anser att subtraktion är svårt, och att fel ofta begås för att det är flera steg vid genomförandet av beräkningarna. Resultatet synliggör också att eleverna inte reflekterar kring sina val av metoder och strategier i samband med beräkningar av subtraktion. / The aim of this study is to investigate how nine pupils in schoolyear 5 experiences the subtraction sign. The study will present and reveal the pupils’ different perceptions and difficulties regarding the subtraction sign. This study has been performed through qualitative interviews by nine pupils describing how they comprehend the subtraction sign in different contexts. The theoretical point of view in this study is life-world phenomenology. When analyzing the study’s datasets, a number of themes has been formed that later are addressed in the result. The result of this study shows that the pupils considers the subtraction sign as to take something away or to decrease a number. The result also shows that the pupils considers subtraction to be difficult, and errors often occurs because of multiple steps during the calculations. Furthermore, the result reveal that the pupils are not aware of their choice regarding methods and strategies when making calculations in subtraction.

Allt fler rapporter visar att den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar i Sverige och då främst bland flickor. Gymnasieskolan är en stor mötesplats för ungdomar och skolsköterskan är en viktig person då hon träffar alla ungdomar minst en gång under deras gymnasietid, i det av Skolverket fastställda hälsosamtalet. Syftet med studien var att undersöka hur elever inom gymnasieskolan vill att deras  skolsköterska ska arbeta hälsofrämjande och preventivt. Gymnasieelever vid två olika skolor i nordvästra Skåne intervjuades i två olika fokusgrupper.  Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Efter resultatanalysen framkom tre kategorier: kommunikation, skolsköterskan som aktör på gymnasieskolan och interaktion. Faktorer som att  skolsköterskan skall finnas där, vara lättillgänglig och inge trygghet var viktiga för  gymnasieeleverna. Resultatet visar att skolsköterskan behövs inom gymnasieskolan men behöver synliggöra sitt arbete. Vidare forskning, både ur elevernas och ur skolsköterskans perspektiv behövs. Ungas ökade psykiska ohälsa finns högt på agendan i Sverige idag, ändå är skolsköterskan och elevhälsan på gymnasienivå ett område som fortfarande är outforskat. / Research is accumulating which indicates that mental illness is increasing among youth in Sweden and especially among female youth. Secondary school is a significant meeting place for young people and the school nurse is an important person as he or she meets with each youth at least once in the health conversation required by the school system. The goal of this study was to investigate how secondary school students want their school nurse to work in the promotion of health and prevention of illness. Students at two different secondary schools in south Sweden were interviewed in two different focus groups. The data procured from the interviews was transcribed and qualitatively analyzed. Three categories were derived from this analysis: communication, the school nurse's role in the secondary school and interaction. The students deemed that factors such as the presence of the nurse, the availability of the nurse and the nurse's ability to communicate safety  were important. The results indicated that the nurse is needed in the secondary school, but he or she also needs to make his or her work visible. More research is needed from both the perspective of the students and the nurses. Increasing the mental health of young people is a high priority in Sweden today. But the school nurse and student health at the secondary level is still largely unresearched.

This study aims at generating an understanding of today’s reading education concerning reading comprehension and reading strategies. Taking previous research as the point of departure, the study examines how reading education takes place in grades 4-6 from a teacher perspective. The study examines teachers’ views on reading development and reading comprehension, how teachers work with reading comprehension and reading strategies and also which problems they see with this teaching. The study’s empirical material consists of qualitative interviews and classroom observations and the teacher participants come from different generations of teachers and from two different schools. The study shows that all teachers look upon reading development and reading comprehension as an important and crucial part of their pupils’ future education and lives in society at large. The study also shows that the teachers are working continuously with reading comprehension and reading strategies in their teaching, but that they lack some knowledge in how to highlight the various reading comprehension processes that are crucial to the development of the pupils’ reading comprehension. In the study, the teachers also indicate some difficulties regarding this teaching and its development in practice. / Denna studie syftar till att generera en uppfattning om dagens läsundervisning beträffande läsförståelse och lässtrategier. Med utgångspunkt i tidigare forskning undersöker studien hur läsundervisning kan gestalta sig i årkurs 4-6 ur ett lärarperspektiv. Studien undersöker lärares syn på läsutveckling och läsförståelse, hur lärare arbetar med läsförståelse och lässtrategier samt vilka svårigheter de ser med denna undervisning. Studiens empiriska material utgörs av kvalitativa intervjuer samt klassrumsobservationer. Lärarna som deltagit tillhör skilda generationer som har varit verksamma som lärare olika länge samt arbetar på två olika skolor. Studien visar att samtliga deltagande lärare betraktar läsutveckling och läsförståelse som en både viktig och avgörande del för elevernas fortsatta skolgång och samhällsliv. Studien visar också att lärarna arbetar kontinuerligt med läsförståelse och lässtrategier i undervisningen men att de delvis saknar kunskap om hur de ska kunna synliggöra de olika läsförståelseprocesserna för eleverna, som i förlängningen är avgörande för utvecklingen av deras läsförståelse. I studien framkom det även att lärarna upplevde vissa svårigheter med denna undervisning och med dess utformning i praktiken.

<p>The purpose of this investigation is mainly to study if pupils have enough knowledge concerning the water cycle and the life of the plants’, and what kinds of household word they have, to discuss pollution within these areas. I also studied how the pupils’ knowledge are holding up against what the course-plans says, since it have come to light by other investigations that knowledge are insufficient within the nature-oriented (No) subject in school.</p><p>The survey has carried out on 28 pupils in a 5th grade, with help of a questionnaire survey. Their teacher has been interviewed and I have studied their local course-plans and also the pupils’ schoolbooks in No.</p><p>The result of the questionnaire survey indicates that the pupils had insufficient knowledge within the areas of plants’ life and pollution, something their teacher had a presentiment about.</p><p>The conclusion is that they need to go out more often in the nature and see how the plants and the environment are affected by different factors. Since the school have a school-forest it should be excellent too use in teaching. This should however be no worry since the school books are following the course-plans goals.</p> / <p>Syftet med denna undersökning är främst att studera om eleverna har tillräckliga kunskaper om vattnets kretslopp och växtfysiologi samt vilka begrepp de har, för att kunna diskutera miljöförstöring inom dessa områden. En jämförelse mellan elevernas kunskaper och vad som står i kursplanerna gjordes då det framkommit genom andras undersökningar att det finns brister inom det naturorienterande (No) ämnet i skolan.</p><p>Undersökningen har genomförts på 28 elever i årskurs 5, med hjälp av en enkätundersökning. Deras lärare har intervjuats och jag har studerat deras lokala kursplaner samt elevernas grundskoleböcker i No.</p><p>I resultaten av enkätundersökningen framkommer att eleverna hade brister inom områden gällande växtens liv och miljöförstörning, vilket även deras lärare hade en föraning om.</p><p>Slutsatsen är att de behöver komma ut mer i naturen och se hur växter och miljön påverkas av olika faktorer. Då skolan har en skolskog, är denna utmärkt att utnyttja. Vidare behöver man inte oroas över elevernas bristande kunskaper eftersom elevernas grundskoleböcker följer kursplanernas mål.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka attityder elever i grundskolans senare år har gentemot den praktiska undervisningen i de naturorienterande ämnena sett ur ett genusperspektiv.</p><p>För att studera elevernas attityder har enskilda semistrukturerade intervjuer valts som metod. Semistrukturerade intervjuer ger intervjuaren möjlighet att följa upp respondenternas svar med olika följdfrågor, som kan varieras relativt fritt vilket bidrar till att intervjuaren kan bilda sig en uppfattning om respondenternas attityder.</p><p>De attityder gällande praktisk undervisning i de naturorienterande ämnena som påträffats var främst positiva och samtliga respondenter var eniga om att den praktiska undervisningen hjälper till att öka förståelsen. Undersökningen visade att flickorna föredrog biologi eftersom detta inte ansågs vara lika svårt som fysik och kemi, medan pojkarna i undersökningen fann mer intresse i fysik och teknik. Meningarna huruvida den praktiska undervisningen examineras gick isär.</p><p>Slutsatsen som kan dras från uppsatsens undersökning blir således att pedagoger bör försöka att utveckla en praktisk undervisning som passar alla dagens ungdomar, oavsett kön, samt att tydliggöra syftet och målet innan det praktiska arbetet inleds.</p> / <p>The aim of this dissertation is to study the attitudes that exist among secondary-school pupils, to practical education in natural science, through a gender perspective.</p><p>Semi-structured interviews were chosen as method of studying the pupils’ attitudes. A semi- structured interview gives the interviewer a possibility to follow up the answers given by the respondent with varied attendant questions. For the interviewer this contributes to develop an insight of the attitudes.</p><p>The interviews reveal that most of the pupils have a positive attitude towards practical education in natural science and all of the respondents agreed on the fact that practical education helps to improve their understanding. The research showed that girls prefer biology since they find it less difficult than physics and chemistry, while boys on the other hand prefer physics and technology. There is a disagreement among the respondents on whether or not examinations exist in practical education.</p><p>The conclusion of the dissertation is that pedagogues need to develop a practical education suited for all youths irrespective of gender, as well as stating the aim and purpose before the practical education starts.</p>

<p>In Sweden the latest curriculum, Lpo 94 was released in 1994. This document revolutionized the teaching profession. The school system was changed from a governmental control into a communal control. The earlier curriculums were controlled by rules; Lpo 94 is controlled by aims. This has led to a big spectrum of teaching styles which all of them agrees with the Lpo 94.</p><p>Our purpose with this report is to illustrate two different leadershipstyles regarding the subject Swedish. We also want to illustrate how the individual teacher motivates their choice of leadership.</p><p>The report takes place in three questions at issue:</p><p>· What teaching style agrees best with the Lpo 94?</p><p>· How do the two teachers understand their leadership styles?</p><p>· What are the pupils’ opinions of the leadership styles?</p><p>Our final conclusion is that the pupils prefer the traditional teacher who dictates the terms in the classroom, teaching as well as work procedures. However, the curriculum is relatively modern and the school as an institution has not been able to catch up with the Lpo 94.</p>