In Sweden there are 560 000 disabled people over the age of 16, half of those are in use of some kind of mobility device. Living with a disability means that due to injury or illness you are having trouble functioning without devices or assistance in your daily life and has a big impact on the independence of the disabled user. The everyday life for disabled parents with young children are different depending on the type of disability and mobility device. Today there is no alternative to the stroller for the disabled user who use mobility advises. This causes problems when the disabled person on there own have/want to move the child. The following statement have been the cornerstone for this project: How to make it possible for a wheelchair user to move a child, in the 0-2 year, for longer distances with a focus on independence and safety for both adult children? Due the process, of industrial design, this question and problem have been solved during 10 weeks. The process have contained parts as meeting with users, analyzing, concept development, evaluations, mock-up making, testing, shape & color development etc. This in the end have resulted in a full scale model of the appearance of a proposed product. The result is a stroller witch can be connected to the users specific wheelchair due two one time adjustments. The solution gives the user capability to move and steer the wheelchair and stroller at the same time. It also gives the user free space in the lap and avoid labor on the users body. The solution is mainly solving the problems of moving an infant, but is working as good for moving children up to two years old. The stroller and wheelchair creates a tandem witch have a breaking point in between the products. This makes it possible to move over smaller curbs by pulling the adjustable handle on stroller. The stroller can also be used separately due two extendible rear wheels. This makes it possible for a walking partner to use the same stroller and fits better for a indoor use for the disabled user. A product like this would give the chance to the wheelchair users to be more involved in there childs first years. It would be one step further to an independent life and hopefully bring a scoop of confidence. I see this product as one of many that could be developed and help in a disabled persons everyday life. By bringing this subject to the table I hope that more people become aware of this users situation and may also see the opportunities developing product and devices in this subject.

Det övergripande syftet med studien är att undersöka om förskolepedagoger är förberedda för att tillgodose alla barns behov, samt är verksamheten och förskolans miljö anpassad för att möta alla barn? Frågeställningarna lyder: Hur ser förskolepedagoger på sin utbildning och kompetens, i förhållande till arbetet med barn med en fysisk funktionsnedsättning i förskolan? Hur upplever förskolepedagoger att deras förskola är anpassad till barn med en fysisk funktionsnedsättning? Hur ser förskolepedagoger på samspelet mellan ett barn med en fysisk funktionsnedsättning och andra barn i barngruppen på förskolan?Den här studien ”En förskola för alla barn?” tar sin utgångspunkt i en teori om normalisering. En teori som i stort handlar om att alla människor ska kunna fungera normalt i samhället oavsett funktionsnedsättning, sjukdomar eller andra hinder. Det leder till en undersökning om huruvida några förskolor kan ta emot alla barn eller inte. ”Alla barn” innefattar även barn med en fysisk funktionsnedsättning så som syn- och hörselskador samt rörelsehinder. Studien omfattar tre olika förskolor där pedagogerna har fått besvara en enkät med frågor om deras egen utbildning och kompetens, förskolans miljö samt samspelet mellan barn med och utan fysisk funktionsnedsättning. En av dessa pedagoger har dessutom medverkat i en intervju för att hon dagligen arbetar med en rörelsehindrad flicka. En mycket kort redogörelse av resultatet är att de flesta pedagoger anser att de behöver mer kunskap och utbildning om olika funktionsnedsättningar. Ingen av de aktuella förskolorna i dagsläget är helt anpassade för att ta emot barn med synskador, hörselskador eller rullstolsburna barn. För att ett barn med en fysisk funktionsnedsättning ska fungera i gruppen med de andra barnen krävs det att pedagogerna har ett bra och positivt förhållningssätt gentemot barnet med funktionsnedsättningen.

Min studie innehåller förskollärares syn på inkludering och hur den tillämpas för barn med fysiska särskilda behov. Jag jämför litteratur, tidigare forskning med resultatet från min undersökning. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur förskollärare inkluderar barn med fysiska speciella behov. Min frågeställning var vad förskolläraren anses kan förbättras i verksamheten gällande anpassningar för att inkludera barn med fysiska speciella behov. Barnkonventionen syftar till att främja barns tilltro till sin egna förmåga och möjliggöra ett aktivt deltagande för barn med fysiska funktionsvariationer. Mitt intresse kring hur arbetet med barn i behov av fysiskt särskilt stöd växte fram redan för 10 år sedan när jagarbetade som personlig assistent, där intresset och nyfikenheten växte ännu mer underutbildningen för att ta reda på hur förskolan implicerar detta förhållningssätt i verksamheterna. Salamanca deklarationen (2006, s. 11) framhäver de krav som ställs på förskolan om att barn i behov av särskilt stöd ska ges tillgång till ordinarie förskolor och att dessa skall utforma en pedagogik som tillgodoser barnens behov. Deklarationen har utformat mål och en genomförandeplan i att förbättra utbildningsmiljöerna som ska vara anpassade för barn med funktionsvariationer och som skapar inkluderande lärmiljöer för alla barns olika behov. Studien grundas i kvalitativ metod, där jag använde mig av enkäter som jag skickade ut till två olika förskolor. De svarande gavs möjlighet till att svara på enkäten med öppna frågor för att få så utförliga svar som möjligt. Studien är baserad på vardagsteorier vilket innebär att man skapar teorier kring verkligheten. Detta på grund av att skapa sig en uppfattning om hur olika teorier kan passa in i vardagligasituationer på förskolan.

Detta examensarbete undersöker hur tillgänglig och användbar utemiljön är i Flagghusen i Malmö för funktions- och rörelsehindrade samt tar fram förslag på åtgärder som behövs för att göra platsen mer tillgänglig. Flagghusen är ett nybyggt område i Västra Hamnen i Malmödär kommunen satsat på hållbar stadsutveckling, därav valet av plats för vår studie.Studien av området har utgått ifrån lagar, regler och förordningar med avseende på utemiljönsutformning av tillgängligheten och användbarheten för funktions- och rörelsehindrade. Detsom undersökts i området är markbeläggning, entréer, nivåskillnader, gång- och cykelbanorsamt övergångsställen och korsningar.En kvalitativ metod används i detta arbete genom intervjuer och deltagande observationer. Föratt få kunskap om arbetsprocessen i Flagghusen har diskuterande samtal hållits med aktuellapersoner på Stadsbyggnadskontoret. En omfattande litteraturgranskning har gjorts för att fåkunskap om ämnet tillgänglighet.Att göra en plats tillgänglig för alla borde inte vara svårt, däremot är behoven olika beroendepå vilken typ av funktionshinder en person har. I denna studie har en rullstolsburen frånStadsbyggnadskontoret (Malmö kommun) och en gravt synskadad från de SynskadadesRiksförbund (SRF) undersökt tillgängligheten i området. Resultaten blev olika, för enrullstolsburen är entréerna ett problem, medan för en synskadad är det markbeläggningeneftersom den inte används på ett enhetligt sätt. Samtliga trappor i området saknarkontrastmarkering av trappstegen, många saknar även tillräcklig ledstång.I undersökningen av bostadsområdet Flagghusen har det framkommit en del större brister förbåde synskadade och rullstolsburna. Dessa hinder kan relativt lätt avhjälpas, till exempelgenom kontrastmarkeringar på trappstegen, tillföra ledstänger och enkla justeringar avmarkbeläggningen. / This thesis examines how accessible and useful the outdoor environment in Flagghusen in Malmö is for the disabled, and develop proposals on the measures necessary to make the site more accessible. Flagghusen is a newly built area in the Western Harbour of Malmö where the municipality focused on sustainable urban development, hence the choice of location for our study.The study of the area has proceeded from the laws, rules and regulations in respect of theoutdoor environment design of the accessibility and usability for the disabled. In the areasurfaces, entrances, level differences, pedestrian and cycle paths, crossings and intersectionswere examined.A qualitative method is used in this work through interviews and participatory observations.To gain knowledge of the work process in Flagghusen discussions have been held with peoplefrom the office of City Planning. An extensive literature review has been made to gainknowledge on the subject availability.Making a site accessible to all should not be difficult. The needs, however, vary depending onthe type of disability a person has. In this study, a chairbound person from the office of CityPlanning (Malmö municipality) and a person with a severe visual impairment from theVisually Impaired Association (SRF) examined the accessibility of the area. The results weredifferent, for a person in a wheelchair the entrances are a problem and for a person with avisual impairment the problem is the soil surface because it is not used in a uniform way. Allstairs in the area lacks contrast marker of steps, many lack sufficient handrail.The study of the housing area, Flagghusen, has revealed some major weaknesses for thevisually impaired and wheelchair users. These barriers can be relatively easily remedied, forexample, by contrast markings on the steps, adding handrails and simple adjustments of thesoil surface.

En enkätundersökning, en intervjustudie och en observationsstudie har gjorts. Undersökningarna handlar om talhandikappade elevers syn på sin utbildning och sin framtid. Resultatet visar att eleverna ser positivt på sin framtid och att få jobb och att eleverna känner sig kränkta i vissa situationer. Intervjuerna gjordes med tre lärare, en rektor samt en logoped, alla verksamma inom Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever. Frågeställningarna i denna uppsats var: • På vilket sätt arbetar skolan för att elever med talhandikapp ska uppfylla kursmålen för svenska? • Hur ofta och på vilka grunder används Gymnasieförordningens undantagsbestämmelser i undervisningen? • Hur ser eleverna själva på sin framtid, sin utbildning och sitt funktionshinder? Resultatet visar också att man inom verksamheten har god kunskap och erfarenhet med elever med talhandikapp och de har utvecklat strategier för at kunna ge dessa elever en så god undervisning och skolgång som möjligt. Observationsstudien visade att det är gott socialt klimat bland elever som undervisas i mindre undervisningsgrupper / A study with help of interviews, inquiries and observations has been made. The surveys is about students with speech disorders and their views on their education and their future. The result shows that pupils welcomes their future and to get jobs and that students feel wronged in some situations. The interviews were carried out by three teachers, a headmaster and a speech therapist, all active in Riksgymnasieverksamheten för rörelsehindrade elever (special schools for disabled students). Issues of this essay was: • In what way are the school working to help students with speech disorders to meet the course goals in Swedish education? • How often and on what grounds are the Act`s exemptions beeing used in teaching? • How do the students see themselves and their future, their education and their disability? The result also shows that,Riksgymnasieverksamheten have a good knowledge and experience with students with speech disorders and have developed strategies to give these students a good education and schooling. The observations showed that there are good social climate among students who are taught in smaller teaching groups

<p>Jerlinder, Kajsa (2005): Rättvis idrottsundervisning för elever med rörelsehinder –dilemma kring omfördelning och erkännande. (Justice in Physical Education forPhysically Disabled Pupils – A Dilemma of Distribution and Recognition.) Studiesfrom The Swedish Institute for Disability Research No. 12, pp. 112. LicentiateDissertation, written in Swedish with an English abstract.The educational goal of “a school for all” creates many challenges. Issues of socialjustice and equity are central tenets of the concept of inclusive education. Despitethe goal of comprehensive education for all children, for many pupils with physicaldisabilities in an inclusive school system PE (Physical Education) teaching canresult in experiences of injustice. In the struggle to achieve social equity and createeducational experiences where disability does not matter, it seams to matter verymuch.The aim of this study is to illustrate a dilemma and its potential outcomeswhere demands for justice for pupils with physical disabilities are raised in inclusivephysical education. In the study, based on theories of redistribution andrecognition, two empirical examples are presented.The first example, in the context of the decentralisation of Swedish compulsoryschools, illustrates degrees of awareness about numbers of pupils with physicaldisabilities attending compulsory schools located in a case municipality. Foursources, with varying responsibilities for disabled children, all reported differentnumbers of pupils. Thus, with no congruent data at municipality level, distribu-tion and redistribution of necessary resources becomes difficult.In the second example of a ten year old boy with a physical disability,experiences of participation in inclusive physical education are described, fromthe perspective of five different actors (the boy himself, his PE teachers (2), hisparents, classmates, and his personal assistant).Data for this case study was gathered through interviews and systematic ob-servation. In this particular case, the outcome of inclusive PE was judged to besuccessful. The example illustrates the importance of recognition needing to befulfilled at several distributive levels. The positive outcome is discussed in terms ofthe combination of identification of particular special needs, sensitive adaptation,and general respect for the child with physical disability.Dilemmas of justice for disabled pupils in physical education are best studiedwithin a multi-level context. Recognition and redistribution demands need to besimultaneously addressed in order to fulfil the goal of equitable education forpupils with physical disabilities attending PE within the compulsory school sys-tem. An attempt to combine these different ideological approaches is discussedfrom the perspective of social status.The outcome of the two empirical examples presented in this study illustrategeneral dilemmas reaching beyond the educational challenges facing pupils withphysical disabilities and the responses of the compulsory school system to them.</p><p><img src="file:///tmp/moz-screenshot.jpg" /></p>

<p>Ett rörelsehinder inskränker inte bara det funktionshindrade barnets fysiska möjligheter utan kan verka handikappande även på social nivå. Dans är ett ämne i skolan där man interagerar och får möjlighet att samarbeta och utvecklas socialt. Frågeställningen som denna uppsats undersöker lyder: Vilken betydelse kan dans i skolan ha för rörelsehindrade elevers mentala utveckling?</p><p>Frågan besvaras dels av berörd litteratur, dels av intervjurespondenter.</p><p>Det framgår att dans, som fokuserar på den funktionella kroppen, har förmåga att få de rörelsehindrade ungdomarna att se vad de har möjlighet att åstadkomma i stället för att lägga fokus på funktionsnedsättningen. Det framkommer också att de kan dansa med icke-rörelsehindrade elever och ta del av den sociala gemenskapen samt att inlärningsförmågan och kunskapsnivån höjs. Den dans som får sin rättmätiga, och i läroplanen omskrivna, plats i skolan har således mycket att bidra med för den övriga skolsituationen.</p> / <p>A motion- disability does not only restrict the physical prospects of the disabled child, but can also disable on a social level. Dance is a subject in school where you interact and are able to collaborate and socially improve. The question this paper investigates runs: Which importance may dancing in school have on motion- disabled pupils mental improvement?</p><p>The question at issue is answered partly by affected literature, partly by respondents.</p><p>It is concluded that dance, which focuses on the functional body, has the ability to make motion- disabled youths see what they are able to achieve, instead of focusing on the functional reduction. It is also clear that they can dance with normal functioned pupils and take part of the social solidarity, and also increase the learning ability and the proficiency level. The dance that gets its rightful, and in the curriculum mentioned, space in school has a lot to contribute with for the remaining school situation.</p>

Ett rörelsehinder inskränker inte bara det funktionshindrade barnets fysiska möjligheter utan kan verka handikappande även på social nivå. Dans är ett ämne i skolan där man interagerar och får möjlighet att samarbeta och utvecklas socialt. Frågeställningen som denna uppsats undersöker lyder: Vilken betydelse kan dans i skolan ha för rörelsehindrade elevers mentala utveckling? Frågan besvaras dels av berörd litteratur, dels av intervjurespondenter. Det framgår att dans, som fokuserar på den funktionella kroppen, har förmåga att få de rörelsehindrade ungdomarna att se vad de har möjlighet att åstadkomma i stället för att lägga fokus på funktionsnedsättningen. Det framkommer också att de kan dansa med icke-rörelsehindrade elever och ta del av den sociala gemenskapen samt att inlärningsförmågan och kunskapsnivån höjs. Den dans som får sin rättmätiga, och i läroplanen omskrivna, plats i skolan har således mycket att bidra med för den övriga skolsituationen. / A motion- disability does not only restrict the physical prospects of the disabled child, but can also disable on a social level. Dance is a subject in school where you interact and are able to collaborate and socially improve. The question this paper investigates runs: Which importance may dancing in school have on motion- disabled pupils mental improvement? The question at issue is answered partly by affected literature, partly by respondents. It is concluded that dance, which focuses on the functional body, has the ability to make motion- disabled youths see what they are able to achieve, instead of focusing on the functional reduction. It is also clear that they can dance with normal functioned pupils and take part of the social solidarity, and also increase the learning ability and the proficiency level. The dance that gets its rightful, and in the curriculum mentioned, space in school has a lot to contribute with for the remaining school situation.

Syftet med denna studie var att undersöka skriftspråkslärande efter nybörjarstadiet, hos elever utan eget tal; med severe speech and physical impairment (SSPI) samt alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Frågeställningarna var följande: - Hur beskriver dessa elever själva sitt skriftspråkslärande? - Vilka fruktbara arbetssätt och miljöer för dessa elevers skriftspråkslärande finns dokumenterat i forskning? Metoderna innebar en livsberättelseintervju genom computer assisted personal interviewing (CAPI), samt systematiska litteraturstudier med en kvalitativ metasyntes som mål. Resultaten visar vikten av att dessa elever når en god läs- och skrivförmåga. Möjligheter öppnar sig för lärande och inte minst kommunikation över tids-, rums- och persongränser. Avgörande för elevers fortsatta skriftspråkslärande var förväntningar, kvalitet på undervisning samt stimulans inom den grundläggande emergent literacy-fasen. Här spelar ålder mindre roll, med andra ord är det aldrig för sent att utveckla sitt skriftspråkslärande. Pedagogiska konsekvenser i form av interventionsprogram måste möta alla delar inom skriftspråkslärandet för att ge resultat. För att framgångarna ska bli bestående krävs samarbete mellan skola, hem och experter. Slutsatser är att engelskspråkig forskning visar goda resultat efter deltagande i interventionsprogram. Svensk forskning i samma anda med tvärvetenskapligt samarbete brådskar, så gör även kompetensutveckling för berörda lärare.

Licentiate dissertation, written in Swedish with an English abstract. The educational goal of “a school for all” creates many challenges. Issues of socialjustice and equity are central tenets of the concept of inclusive education. Despitethe goal of comprehensive education for all children, for many pupils with physicaldisabilities in an inclusive school system PE (Physical Education) teaching canresult in experiences of injustice. In the struggle to achieve social equity and createeducational experiences where disability does not matter, it seams to matter verymuch.The aim of this study is to illustrate a dilemma and its potential outcomeswhere demands for justice for pupils with physical disabilities are raised in inclusivephysical education. In the study, based on theories of redistribution andrecognition, two empirical examples are presented.The first example, in the context of the decentralisation of Swedish compulsoryschools, illustrates degrees of awareness about numbers of pupils with physicaldisabilities attending compulsory schools located in a case municipality. Foursources, with varying responsibilities for disabled children, all reported differentnumbers of pupils. Thus, with no congruent data at municipality level, distribu-tion and redistribution of necessary resources becomes difficult.In the second example of a ten year old boy with a physical disability,experiences of participation in inclusive physical education are described, fromthe perspective of five different actors (the boy himself, his PE teachers (2), hisparents, classmates, and his personal assistant).Data for this case study was gathered through interviews and systematic ob-servation. In this particular case, the outcome of inclusive PE was judged to besuccessful. The example illustrates the importance of recognition needing to befulfilled at several distributive levels. The positive outcome is discussed in terms ofthe combination of identification of particular special needs, sensitive adaptation,and general respect for the child with physical disability.Dilemmas of justice for disabled pupils in physical education are best studiedwithin a multi-level context. Recognition and redistribution demands need to besimultaneously addressed in order to fulfil the goal of equitable education forpupils with physical disabilities attending PE within the compulsory school sys-tem. An attempt to combine these different ideological approaches is discussedfrom the perspective of social status.The outcome of the two empirical examples presented in this study illustrategeneral dilemmas reaching beyond the educational challenges facing pupils withphysical disabilities and the responses of the compulsory school system to them.