<p><strong>Syfte:</strong> Studiens syfte är att analysera och undersöka om det finns något samband mellan den finansiella risken och lönsamheten. Det övergripande syftet är att se om valet av finansiell risk fungerar som finansieringsstrategi i verkligheten.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien bygger på den deduktiva ansatsen där teorier kommer att testas och analyseras mot empiriska data tagna från årsredovisningar. Den kvantitativa metoden används då data från 305 stycken årsredovisningar ska användas för att finna om det finns samband och variation mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som vinstmarginal, <em>Rt</em> och <em>Re</em>. Årsredovisningarna utgörs av sekundärdata som samlats in från databasen Retriever. De statistiska metoder som används är bland annat medelvärde, standardavvikelse, regressions- och korrelationsanalys, hypotesprövning och <em>t</em>-test.</p><p><strong>Resultat och slutsats: </strong>Såväl korrelation- och regressionsanalys som hypotesprövning och <em>t</em>-test visar att det finns samband mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som <em>Re</em>. Studien visar även att det finns inget samband mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som vinstmarginal eller <em>Rt</em>. Valet av finansiell risk fungerar alltså som finansieringsstrategi i verkligheten om lönsamheten är definierad som <em>Re</em>.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> Resultaten påvisade att det finns samband mellan finansiell risk och <em>Re</em> precis som teorin förespråkar.</p>

Syfte: Studiens syfte är att analysera och undersöka om det finns något samband mellan den finansiella risken och lönsamheten. Det övergripande syftet är att se om valet av finansiell risk fungerar som finansieringsstrategi i verkligheten. Metod: Studien bygger på den deduktiva ansatsen där teorier kommer att testas och analyseras mot empiriska data tagna från årsredovisningar. Den kvantitativa metoden används då data från 305 stycken årsredovisningar ska användas för att finna om det finns samband och variation mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som vinstmarginal, Rt och Re. Årsredovisningarna utgörs av sekundärdata som samlats in från databasen Retriever. De statistiska metoder som används är bland annat medelvärde, standardavvikelse, regressions- och korrelationsanalys, hypotesprövning och t-test. Resultat och slutsats: Såväl korrelation- och regressionsanalys som hypotesprövning och t-test visar att det finns samband mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som Re. Studien visar även att det finns inget samband mellan finansiell risk och lönsamhet definierad som vinstmarginal eller Rt. Valet av finansiell risk fungerar alltså som finansieringsstrategi i verkligheten om lönsamheten är definierad som Re. Uppsatsens bidrag: Resultaten påvisade att det finns samband mellan finansiell risk och Re precis som teorin förespråkar.

Från 1900-talets början har banker och låneinstitut använt nyckeltal som hjälpmedel vid bedömning och kvantifiering av kreditrisk. För dagens investerare är den ekonomiska miljön mer komplicerad än för bara 40 år sedan då teknologin och datoriseringen öppnade upp världens marknader mot varandra. Bedömning av kreditrisk idag kräver effektiv analys av kvantitativa data och modeller som med god träffsäkerhet kan förutse risker. Under 1900-talets andra hälft skedde en snabb utveckling av de verktyg som används för konkursprediktion, från enkla univariata modeller till komplexa data mining-modeller med tusentals observationer. Denna studie undersöker om det är möjligt att prediktera att svenska företag kommer att gå i konkurs och vilka variabler som innehåller relevant information för detta. Metoderna som används är diskriminantanalys, logistisk regression och överlevnadsanalys på 50 aktiva och 50 företag försatta i konkurs. Resultaten visar på en träffsäkerhet mellan 67,5 % och 75 % beroende på vald statistisk metod. Oavsett vald statistisk metod är det möjligt att klassificera företag som konkursmässiga två år innan konkursens inträffande med hjälp av finansiella nyckeltal av typerna lönsamhetsmått och solvensmått. Samhällskostnader reduceras av bättre konkursprediktion med hjälp av finansiella nyckeltal vilka bidrar till ökad förmåga för företag att tillämpa ekonomistyrning med relevanta nyckeltal i form av lager, balanserad vinst, nettoresultat och rörelseresultat. / From the early 1900s, banks and lending institutions have used financial ratios as an aid in the assessment and quantification of credit risk. For today's investors the economic environment is far more complicated than 40 years ago when the technology and computerization opened up the world's markets. Credit risk assessment today requires effective analysis of quantitative data and models that can predict risks with good accuracy. During the second half of the 20th century there was a rapid development of the tools used for bankruptcy prediction. We moved from simple univariate models to complex data mining models with thousands of observations. This study investigates if it’s possible to predict bankruptcy in Swedish limited companies and which variables contain information relevant for this cause. The methods used in the study are discriminant analysis, logistic regression and survival analysis on 50 active and 50 failed companies. The results indicate accuracy between 67.5 % and 75 % depending on the choice of statistical method. Regardless of the selected statistical method used, it’s possible to classify companies as bankrupt two years before the bankruptcy occurs using financial ratios which measures profitability and solvency. Societal costs are reduced by better bankruptcy prediction using financial ratios which contribute to increasing the ability of companies to apply financial management with relevant key ratios in the form of stock , retained earnings , net income and operating income.

Bakgrund och problem: Finanskrisen hemsökte företag, och påverkade även företags CSR-kommunikationer världen över. Studien har etablerat att det finns alternativa utgångar för företag som kommunicerade ut CSR under finanskrisen. Den ena stigen skildrar CSR-kommunikation i dystert manér, på så sätt att åtagandet bortprioriterades under finanskrisen, medan en annan stig skildrar att CSR-kommunikation användes som ett sätt att dra ekonomiska fördelar. Det kan därmed poneras att finanskrisen har påverkat svenska företags CSR-kommunikationer. En ytterligare annan stig skildrar dock att finanskrisen inte påverkade företags CSR-kommunikationer. Syfte: Studiens syfte är att undersöka om och hur och varför eller varför inte finanskrisen har påverkat CSR-kommunikationer i Sverige, genom att fokusera på indikatorer för CSR och ställa frågor till företagsansvariga. Metod: Studien utgår från en kvantitativ undersökningsmetod, därvid data samlades in genom datoriserad innehållsanalys och webbenkäter. Ett populationsurval med 126 företag verkandes i Stockholmsbörsens Large Cap och Mid Cap studerades. Hypoteser skapades utifrån etablerade teorier, med avsikt att besvara studiens ställda syfte. Slutsatser: Svenska företags CSR-kommunikationer förhöll sig desamma, alternativt ökade smått under finanskrisen. Däremot påverkades inte svenska företags CSR-kommunikationer signifikant av finanskrisen. Webbenkäterna svarade särskilt på varför inte finanskrisen påverkade CSR-kommunikationer i Sverige. Svaren visade tendenser på att svenska företag erfor att det inte fanns affärsmöjligheter att inhämta under finanskrisen. Svenska företag visade dessutom tendenser på att ha CSR-kommunikation som en långsiktig strategisk fråga. Detta kan förklara varför svenska företags CSR-kommunikationer inte bortprioriterades under finanskrisen.

Denna studies syfte var att analysera sex nyckeltal och se vilka samband dessa hade på riskbuffert sysselsatt kapital. Studien utfördes på 796 små byggbolag i Sverige under perioden 2009–2016 med hjälp av en binär logistisk regressionsanalys. Som teoretisk referensram användes working capital management och finansiell oro. Studien resulterade i att kapitalets omsättningshastighet, skuldränta och rörelsekapital/totala tillgångar uppvisade signifikanta negativa samband med riskbuffert sysselsatt kapital. Räntetäckningsgrad och avkastning på totalt kapital resulterade i signifikanta positiva samband med riskbuffert sysselsatt kapital. Skuldsättningsgrad resulterade intressant nog i ett icke signifikant negativt samband. Slutligendiskuterades byggbolagens sannolikhet för finansiell oro utifrån respektive nyckeltal. / The aim of this study was to examine the relation between six independent key ratios with riskbuffer on capital employed. The study was conducted on 796 small construction enterprises in Sweden during 2009–2016 with a binary logistic regression model. As theoretical framework, working capital management and financial distress was applied. The study concluded that the capital turnover rate, interest payable and working capital to total assets had significant negative relations with riskbuffer on capital employed. However, the interest cover ratio and return on total assets were both significant positively related withriskbuffer on capital employed. Debt-to-equity ratio resulted interestly enough in a nonsignificant negative relation. Lastly, with regards taken to every respective key ratio, the probability of financial distress among the construction firms was discussed.

The purpose of this study was to determine the limiting nutrient in a set of coastal areas and estuaries in the Baltic Sea. Although the subject as been studied for several decades, no clear consensus has been reached in the scientific community as to whether primary production is limited by phosphorus or nitrogen. A total of five coastal areas, all located on the east coast of Sweden, were assessed regarding their limiting nutrient by using three methods. The first method was applying linear regression analysis on measured TP and TN concentration together with chlorophyll-a and Secchi depth. The data was collected from sampling programs stretching back to the 1970s and 80s, studying the summer period May to September for all sites but one, were the period April to October was studied. The second method calculated the TN/TP ratio during the summer period and compared it to the Redfield ratio. Thirdly, basic mass-balance calculations were carried out, with empirical data on the external loads and calibrated with the yearly average concentration in the surface water (0–10 m). From the calculations, both the annual external and internal load of TP and TN was obtained. The different TP and TN loads were likewise tested for a correlation with the measured summer chlorophyll-a concentration and Secchi depth. The results of using linear regression analysis on measured concentrations were mostly inconclusive, as the TP and TN concentrations for all sites and most years were related to each other. Consequently both nutrients often gave equal correlation coefficients. Similarly the TP and TN loads also matched each other for most sites and years, inherently obtaining the same inconclusive, but also contradictory results, as when using the measured concentrations. The TN/TP ratio indicated, for one site that it was limited by phosphorus and another site possibly nitrogen limitation. The ratio in the other sites periodically dropped between nitrogen and phosphorus limitation over the years. Thus it was difficult to draw an overall conclusion as to what nutrient was the limiting one for all the sites. However analysing the results from the individual sites showed that three of the five sites had signs of phosphorus limitation. Two factors were deemed as being the main reasons as to why the methods did not achieve more conclusive results. The first factor was the empirical data, which varied in frequency and extent over the studied time periods and between sites, making representative concentrations difficult to calculate and evaluate. The second was the matching trends between both the concentrations and the loads of TP and TN. To achieve a better result one nutrient could be increased or decreased while one remains relatively constant. The problem with such an experiment would be controlling the inflow of nutrients from the adjacent sea. / Syftet med detta projekt var att bestämma det begränsande näringsämnet för ett antal kustområden i Östersjön. Frågan huruvida fosfor eller kväve är det begränsande näringsämnet i kustområden runt Östersjön har varit omdiskuterad under flera år och undersökts vid ett flertal tillfällen. I denna studie testades tre metoder, i fem olika kustområden, med syftet att fastställa det begränsande näringsämnet. Först användes linjär regressionsanalys med uppmätta värden på TP och TN koncentrationer tillsammans med klorofyll-a och Secchidjup. Empirisk data insamlades från övervakningsprogram där prover tagits sedan 1970- och 80-talet. Medelvärden beräknades för perioden maj till september för alla områden förutom ett, där undersöktes perioden april till oktober. Sommarmedelvärdena för TN/TP kvoten analyserades också för alla områden med avseende på Redfield kvoten. Slutligen genomfördes massbalansberäkningar med data för de externa belastningarna av TP och TN, dessa beräkningar kalibrerades sedan med uppmätta värden på koncentrationen i ytvattnet (0–10 m). Utifrån beräkningarna erhölls värden på den externa och den interna belastningen. Dessa belastningar testades med linjär regression för ett samband med de uppmätta värdena på Secchidjup och klorofyll-a. Metoden att använda linjär regressionsanalys med empiriskt uppmätta koncentrationer och djup, gav generellt ett oklart resultat. Detta var en följd av att halterna av både TP och TN i regel följdes åt, vilket fick konsekvensen att korrelationskoefficienterna för TP och TN ofta var lika stora. Samma problem uppstod för regressionsanalysen med belastningarna, då även dessa ofta följde varandra, men även motsade resultatet med koncentrationerna. Analysen av TN/TP kvoten tydde på att ett område var fosforbegränsat och ett område möjligen var kvävebegränsat. För de övriga tre områdena skiftade TN/TP kvoten under åren mellan kväve- och fosforbegränsning. De oklara resultaten gjorde det svårt att dra en övergripande slutsats. Däremot vid analysen av de enskilda områdena uppvisade tre av de fem områdena tecken på fosforbegränsning, även om detta inte kunde med säkerhet fastställas. Det var huvudsakligen två faktorer vars inverkan anses ha haft stor betydelse för det oklara resultatet. Den första faktorn var uppmätt data, vars frekvens och omfattning skiljde sig avsevärt mellan år och platser. Följaktligen försvårades beräkningarna av koncentrationerna och tillförlitligheten i hur representativa värdena var. Den andra och avgörande faktorn var de matchande trenderna hos både koncentrationerna och belastningarna. För att förbättra resultatet kan ett näringsämne ändras, medan det andra näringsämnet hålls relativt konstant. Problemet med att genomföra ett sådant experiment skulle vara att kontrollera inflödet av näringsämnen från närliggande hav.

The distance between home and work has increased in recent decades. By the development of infrastructure and public transport, jobs farther from home have become more accessible and this development has in turn increased commuting. Commuting travellers often pass over administrative boundaries which often serve as borders for public transport pricing. Also the market control prices. Research shows that travel times and costs significantly affect commuting choice. Many people have an upper limit of 60 minutes commuting distance between home and work. How commuting costs affect the individual's choice of commuting will vary depending on the individual's income and housing costs. The aim of our study was to see how public transport costs and travel times may vary geographically. GIS, Geographic Information System was used to make a network analysis which showed time distances and travel costs on maps. We also examined whether there was a link between towns accessibility by public transport and housing market which we did with help of correlation and regression analysis. In order to answer our questions we started from a study area consisting of Uppsala County with its surrounding commuting area. The maps showed how accessibility to larger towns varies among the smaller towns. The access is often best between bigger towns while there is less accessibility between smaller towns. The distance to bus stops or railway station also has a significant effect on how long the total travel time will be. Urban areas with access to rail services had the best opportunities to reach larger cities and that give also better access to labour market. From our study of the Uppsala County with a monocentric structure, we could indicate a link between accessibility to the bigger cities and housing prices in the surrounding towns. The higher commuting costs and longer travel time to the central place the lower the housing prices. A similar study of Stockholm which has a polycentric structure showed that the relationship between accessibility and house prices not are applicable to all regions. Here we can conclude that housing markets depends on many other factors than access to rapid public transport. House prices can depend on things like closeness to nature and water. / Avståndet mellan bostad och arbete har ökat under de senaste decennierna. Utvecklingen av infrastruktur och kollektivtrafik har lett till att arbetsplatser längre från hemmet har blivit mer tillgängliga och denna utveckling har i sin tur bidragit till en ökad arbetspendling i samhället. Pendlingsresenärer passerar ofta över administrativa gränser och dessa gränser styr ofta över kollektivtrafikens prissättning men även efterfrågan kan styra priset. Forskning visar att restider och kostnader i hög grad påverkar pendlingsvalet. Många människor föredrar ett pendlingsavstånd, mellan hem och arbete på högst 60 minuter. Hur pendlingskostnader påverkar individens val till pendling varierar bland annat beroende på individens inkomst och boendekostnader. Syftet med vår studie var att se hur kollektivtrafikens kostnader och restider kan variera geografiskt. GIS, Geografiska Informationssystem, användes vid utförandet av en nätverks- och kostnadsanalys vilket visade tidsmässigt avstånd och kostnad på kartor. Vi undersökte också om det fanns ett samband mellan orters tillgänglighet med kollektivtrafik och bostadsmarknaden genom att utföra korrelations- och regressionsanalyser. För att svara på våra frågeställningar utgick vi från ett undersökningsområde bestående av Uppsala län med pendlingsomland. Kartbilderna visade tydligt hur tillgängligheten till större städer varierar mellan olika orter och att tillgängligheten ofta är bäst mellan större tätorter medan det är sämre tillgänglighet mellan mindre tätorter. Avståndet till hållplatser har också betydande påverkan på hur lång den totala restiden blir. Tätorter med tillgång till järnvägstrafik hade det bästa möjligheterna att nå större tätorter och därmed blir arbetsmarknaden större för dessa orter. Från vår studie över Uppsala län som kan anses ha monocentrisk struktur kunde vi även tyda ett samband mellan tätorters tillgänglighet till centralorten och orternas bostadspriser. Ju högre pendlingskostnad och längre restid till centralorten desto lägre var orternas bostadspriser. En likadan studie över Stockholm som har en mer polycentrisk struktur visade dock att detta samband mellan tillgänglighet och bostadspriser inte gäller för alla regioner. Här kan vi dra den slutsatsen att bostadsmarknaden styrs av många andra faktorer än tillgång till snabb kollektivtrafik och att vissa områdens bostadspriser mer styrs av exempelvis närhet till natur och vatten.

Based on the previous studies, the hypothesis of this research is that the higher the level of gender equality in a state, the higher level of its peacefulness. It is a quantitative study using linear regression analysis with three variables, namely Global Peace Index (GPI) as a dependent variable, Gender Inequality Index (GII) as an independent variable and Human Development Index (HDI) as a control variable. The data of 139 states from year 2013 were submitted into Statistical Package for Social Sciences (SPSS) software. The result shows a significant and positive linear relationship between gender inequality and a high level of conflict, which confirms the hypothesis. However, HDI shows to be less reliable as a control variable due to issues with multicollinearity (heavily related independent variables). Further studies should replace the HDI with another control variable.

Industrial manufacturing companies are working in a greater extent than before to optimize processes as well as reduce variation to build in quality in their products. SCA Munksund produces kraftliners with high variability for the strength measurements bursting strength and SCT-CD, together called strength potential. Variability in these strength measurements leads to either higher quality than requested by customers or to products being scrapped due to substandard quality. The variation in the strength measurements leads to unnecessary production costs according to SCA Munksund. To investigate the variation in strength measurements of a specific grammage of a kraftliner (170 g/m2), the problem-solving methodology DMAIC in Six Sigma was used. DMAIC can be used to translate a complex production problem into a more manageable statistical problem. Design of Experiments (DoE) can be used together with DMAIC to identify casual relationships and can also be applied to increase process knowledge. DoE is a powerful tool when studying how effects of multiple process parameters affect quality parameters in a process. In this master thesis, DMAIC was applied as a method to illustrate how a complex production problem can be tackled. The purpose of this master thesis work was to exemplify how statistical tools and methods can be applied in a manufacturing industry to achieve increased process knowledge. The purpose was applied practically at SCA Munksund kraftliner production site to create increased understanding of the subprocesses where the strength measurements bursting strength and SCT-CD can be affected. DMAIC was initially used to define the problem and DoE was used to generate models that could explain the strength potential. To help answer the thesis question, historical data were analysed to identify potential experimental factors. Appropriate experimental levels were checked in a test before the experiments. Then the experimental factors for bursting strength were determined to A: Läppläge vertikal topplåda, B: Alun bas and C: Koncentration inloppslåda bas and the factors for SCT-CD to A: Läppläge vertikal topplåda, B: Utloppsdifferens top and C: Utloppsdifferens bas. The experiments used a 23 factorial design with three center points. Alun bas and Utloppsdifferens top could on a 10 percent significance level be identified as significant effects. Regression models were developed to describe which factors and factor interactions that affect the strength potential in a kraftliner. The case study results thus illustrates how statistical tools and methods can be applied in a manufacturing industry to increase process knowledge. The result show that the bursting strength and SCT-CD increased with 2,4 % and 1,3 % respectively compared to normal levels during the experiment at the same time as lower operating costs can be achieved. SCA Munksund can save 143 700 SEK per year if the recommended level of Alun bas is followed. / Industriellt tillverkande företag arbetar i större utsträckning än tidigare med optimering av processer samt för minskad variation kring uppsatta toleransgränser i syfte att bygga in rätt kvalitet i sina produkter. SCA Munksund producerar kraftliner med hög variation för styrkemåtten sprängstyrka och SCT-CD. Variationen leder till att kraftlinerrullar antingen kan säljs med bättre kvalitet än efterfrågat eller så kasseras de på grund av bristande kvalitet. I båda avseendena anser SCA Munksund att variationen för styrkemåtten leder till onödiga kostnader vid produktionen. För att utreda variationen i styrkemåtten hos en specifik ytvikt av kraftliner, 170 g/m2, användes Sex Sigmas problemlösningsmetodik DMAIC som förkortat står för Define, Measure, Analyze, Improve och Control. DMAIC används för att översätta ett komplext produktionsproblem till ett mer hanterligt statistiskt problem. Inom problemlösningsmetodiken kan försöksplanering användas för att identifiera kausala samband och kan tillämpas för ökad processkunskap. Försöksplanering är ett kraftfullt verktyg för att kunna studera hur effekterna av flera processparametrar påverkar kvalitetsparametrar i en process. Vid examensarbetet användes DMAIC för att angripa ett komplext problem. Syftet med examensarbetet var att exemplifiera hur statistiska verktyg och metoder kan tillämpas inom en tillverkande industri för att nå ökad processkännedom. Syftet applicerades praktiskt vid SCA Munksunds kraftlinertillverkning för att skapa ökad förståelse inom de delprocesser där styrkepotentialen kan påverkas. DMAIC användes för att initialt kunna definiera problemet och försöksplanering användes för att skapa regressionsmodeller som kan förklara styrkepotentialen. För att uppnå syftet analyserades historisk data för att identifiera potentiella försöksfaktorer. Lämpliga försöksnivåer kontrollerades vid ett test innan experimenten. Därefter kunde försöksfaktorerna fastställas för sprängstyrkan till A: Läppläge vertikal topplåda, B: Alun bas och C: Koncentration inloppslåda bas och faktorerna för SCT-CD till A: Läppläge vertikal topplåda, B: Utloppsdifferens topp och C: Utloppsdifferens bas. Experimentet genomfördes enligt en 23 försöksplan med tre centrumpunkter. Alun bas och Utloppsdifferens toppkunde med 10 % signifikansnivå identifieras som signifikanta effekter. Anpassade regressionsmodeller skapades i syfte att beskriva vilka faktorer och samspel mellan faktorer som påverkar styrkepotentialen i kraftlinern. Fallstudien illustrerar därmed hur statistiska verktyg och metoder kan tillämpas inom en tillverkande industri för att nå ökad processkännedom. Jämfört mot normala nivåer visar resultaten från de experiment som genomfördes i fallstudien att sprängstyrkan ökade med 2,4 % och SCT-CD med 1,3 % samtidigt som lägre driftskostnader kan uppnås. Efterföljs den rekommenderade nivån för alun i kraftlinerns basskikt leder det till en besparing på 143 700 SEK per år. Besparingen av alun är endast beräknad på den studerade kraftlinern med ytvikt 170 g/m2, vilket innebär att ytterligare besparingar bör vara möjliga för resterande 18 ytvikter.

This is a study on the effect of management and CEO stock ownership on company performance. A regression analysis is performed on panel data consisting of a sample of 30 companies listed on OMX Stockholm Mid Cap. A total of 210 and 2520 observations is considered on a yearly and monthly basis, respectively, for seven years (2010-2016). The Hausman test is applied for determining between the fixed effects and random effects regression models. Results show that management relative stock ownership has a significant positive effect on company net income growth and return on assets. The effect is not significant for CEO stock ownership, which is contrary to what commonly has been shown for large companies in previous research. Moreover, alternative methodology is discussed for the benefit of the future researcher. The authors illustrate how the selection of dummy variables can be vital for final model outcomes, and it is thus an important aspect to consider when performing panel data analysis. / I den här studien undersöks hur aktieinnehav hos ledning och den verkställande direktören i ett företag påverkar företagsutvecklingen. Studien genomförs med regressionsanalys på paneldata som består av 30 företag, samtliga noterade på OMX Stockholm Mid Cap. Totalt samlas 210 och 2520 observationer på årsbasis respektive månadsbasis över sju år (2010-2016). Hausman-testet används för att bestämma vilken av fixed effects-modellen och random effects-modellen som ska användas i regressionen. Resultaten visar att relativt aktieinnehav hos ledningen har en positiv signifikant påverkan på ett företags nettoinkomstutveckling och avkastning på tillgångar. Den verkställande direktörens aktieinnehav visas inte vara signifikant, vilket är motsatt till det som generellt har visats för stora företag i tidigare forskning. Regressionerna genomförs även med alternativa metoder, vilka det resoneras kring i en diskussion som bör vara till gagn för vidare forskning. Författarna illustrerar hur val av dummy-variabler kan ha en avgörande betydelse för regressionsanalysen, och att det således är en viktig aspekt att ta hänsyn till när regressioner genomförs på paneldata.