This work is a study of how the principal's educational leadership designs in two different forms of organization. I have chosen to do a comparative study between how two headmasters identify educational leadership, and to what level they feel they can act as educational leaders in their school. The comparison is made between two educational organizations, and two principals’ image, one in Sweden and one in New Zealand. I have chosen interview as method and I have only two respondents on the grounds that is the person's unique perception I want to bring into focus. Since the study is small and the respondents are few I have not been able to draw any general conclusions. But under the circumstances and results of my study I have drawn my own conclusions about what educational leadership means and what impact the organization has for the rector to serve as educational leaders. Succinctly, this can be expressed as follows; Being an educational leader and to exercise educational leadership is about you as president in all your decisions based on what is best for students. And about the organization I have come to the conclusion that it does not make much difference to the principal's ability to function as educational leaders, however, is the organization that sets up guidelines for how the head teacher designs his or her educational leadership.

I debatten om den svenska skolans försämrade resultat lyser forskning och diskussion om rektorers HR-arbete med sin frånvaro. Syftet med denna fallstudie var därför att skapa förståelse för hur rektorer ser på sitt HR-arbete. Detta angreps utifrån tre olika infallsvinklar, rektorernas upplevelse av; vilken plats HR har i det övergripande uppdraget, vilket handlingsutrymme de har i HR-frågor samt den egna HR-kompetensen. Detta undersöktes i två steg: inledningsvis gjordes en kartläggning av rektorernas organisatoriska HR-kontext med hjälp av dokument från kommun och förvaltning och i steg två genomfördes intervjuer med rektorer. Intervjuerna behandlade sju olika HR-områden och analyserades därefter utifrån syftet och frågeställningarna. Slutsatser som drogs utifrån studien är att vilken plats HR-arbetet får är beroende av hur varje individuell rektor definierar sitt huvudsakliga uppdrag. Detta medför att uppdelningen av HR-arbetet mellan förvaltning och rektor blir otydlig vilket tolkas som en brist i det mål- och resultatstyrda skolsystemet. Vidare konstaterades det att handlingsutrymmet styrs av både externa och interna faktorer och att rektors upplevda HR-kompetens är avgörande för handlingsutrymmets begränsningar. Slutligen konstaterades att rektor är den som förväntas veta när det är dags att söka stöd från förvaltningen i HR-frågor och därmed är den som avgör om kompetensen är tillräcklig eller ej. Studien har kastat ljus över en ny aspekt av den svenska skolans försämrade resultat och har därmed öppnat dörrar för mer djuplodad och differentierad forskning om rektorers HR-arbete och dess relation till det nationella respektive kommunala rektorsuppdraget.

Höstterminen 2008 återinfördes speciallärarutbildningen, men nu med olika specialiseringar och ett vidare arbetsuppdrag. I dagens skolkontext ska yrkesrollen etableras för speciallärarna i matematik och frågan är hur denna yrkesroll gestaltar sig, då tidigare forskning påvisat svårigheter att förändra de specialpedagogiska yrkesfunktionerna. Vidare har rektor det yttersta ansvaret för att leda och utveckla det pedagogiska arbetet vid en skolenhet och därigenom mandat att också påverka speciallärarens yrkesroll. Med utgångspunkt i detta var studiens syfte att, utifrån speciallärares och rektorers perspektiv, beskriva arbetsuppdraget som speciallärare i matematik. Syftet var också att tolka, beskriva och analysera hur målen för speciallärarutbildningen kommer till sin rätt i den praktiska verksamheten. Med hjälp av enkät genomfördes en totalundersökning bland pedagoger som utexaminerats till speciallärare i matematik vid Umeå universitet. Ett antal rektorer, med erfarenhet av arbete med speciallärare i matematik, intervjuades också. Lite drygt 85% av speciallärarna besvarade enkäten och samtliga tillfrågade rektorer tackade ja till att delta i studien. Hermeneutiken inspirerade därefter både bearbetning och analys av det empiriska materialet och ansatsen var induktiv. Resultatet visar, från både speciallärarnas och rektorernas perspektiv, att dagens speciallärare i matematik i allmänhet verkar i ett nytt, vidare arbetsuppdrag som går i linje med examensordningen för utbildningen. Dock beskriver exempelvis en fjärdedel av speciallärarna ett komplext arbetsuppdrag och olika organisatoriska och skolkulturella hinder som kan försvåra arbetet. Resultatet visar också att det råder en förvirring beträffande skillnader och likheter mellan speciallärare och specialpedagog och att det kan vara en utmaning att få till den specialpedagogiska yrkesrollen i praktiken.

Syftet med denna studie är att undersöka rektorers förhållningssätt till digitala verktyg samt hur de väljer att integrera dem i undervisningen och i verksamheten. Enligt Sveriges skolinspektion finns det stora problem när det gäller integrering och användning av digitala verktyg ute i skolorna. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie och har därför intervjuat rektorer i en medelstor kommun, för att kunna ta reda på hur de digitaliserar sina skolor samt deras förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen. Vi vill skapa en djupare förståelse för hur de väljer att leda sin skola när det gäller arbetet med IKT. Vi har därmed utgått från ett meso-perspektiv, då studien utgår från skolledningens perspektiv till tekniken i verksamheten. Resultatet visade på att ekonomiska faktorer samt rektorernas intresse var det som påverkar hur framgångsrik integreringen av IKT blir i skolorna. Studiens resultat visar också på att skolor som har någon form av mål eller IT-strategi visar sig vara mer motiverade till att driva arbetet med IKT framåt. En slutsats som vi kom fram till efter att ha intervjuat rektorer är att en nationell IT-strategi behövs, som sätter en standard för hur variationen samt antal av digitala verktyg som ska finnas på skolor i Sverige. Vår åsikt är att om skolor ges samma förutsättningar till att bedriva arbetet med IKT, så kan detta leda till att skolledningen blir mer motiverade till att aktivt föra arbetet framåt.

I denna uppsats undersöks hur rektorer på grundskolor i Södertälje upplever arbetet för att integrera barn med utländsk bakgrund på skolan och syftet blir att kartlägga det integrationsarbete som skolorna arbetar med. De frågeställningar som studien undersöker är: Hur inplanteras de riktlinjer som mottagits från kommunens sida eller en högre instans på de egna skolan eller finns ”egna” riktlinjer för integration? Hur upplever rektorerna skolans arbete för integration fungerar och vilka möjliga hinder finns det? För att undersöka detta gjordes en intervjustudie med tre rektorer på grundskolor i Södertälje kommun.    Tidigare studier har gjorts gällande integration av elever med utländsk bakgrund ur lärares perspektiv samt ur elevers perspektiv. Där lärares uppfattning var att man skapar ett vi- och dem-tänk utifrån bakgrund, medan elever beskrev hur en ”blandning” av elever med olika bakgrund har en positiv inverkan för integrationen. Dock saknas en kartläggning av rektorers uppfattning av de integrationsarbete som utförs i deras egna skolor, vilket skapade en motivation till att utföra denna studie. Det teoretiska perspektivet för studien grundar sig på José Alberto Diaz integrationsmodell om dimensioner i en integrationsprocess och i denna studie hur dessa sju dimensioner kan ses i skolan och dess integrationsarbete. Även Anthony Giddens struktureringsteori appliceras för förståelsen av de tysta föreskrifterna som finns och lärs ut i grundskolan.     Resultatet av studien visar rektorerna inte mottagit tydliga riktlinjer från Södertälje kommun eller en högre instans, med fått tydliga målbilder om hur arbetet ska utföras. För rektorerna var kunskaperna i det svenska språket och möjligheten till att förstå och lära sig de tysta föreskrifterna och normer som finns i det svenska samhället det viktigaste i deras uppfattning om hur man bör utföra ett integrationsarbete i grundskolan.

Studiens syfte är att lyfta fram och analysera hur rektorer kan uppfatta studie- och yrkesvägledares kompetens och profession i arbeten kring elevhälsoteamet i grundskolans senare år. Vårt mål med studien är att undersöka hur studie- och yrkesvägledares roll kan få mer status och bli mer stabil om studie- och yrkesvägledare har samma villkor som de övriga professionerna i elevhälsoteamet. Frågorna vi utgått från är: Hur kan rektor uppfatta innehållet i studie- och yrkesvägledarens profession? och Hur kan rektor synliggöra studie- och yrkesvägledarens yrkeskompetens i elevhälsoteamet? Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie och använde oss av semistrukturerade intervjuer som metod för att samla in data. Våra respondenter som vi intervjuade valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Resultatet vi kom fram till är att rektorer tycker det är av stor vikt att ha en studie- och yrkesvägledare på skolan. Respondenterna ansåg att studie- och yrkesvägledares viktigaste uppdrag är att ge elever och föräldrar gymnasieinformation samt att ordna prao. Ett elevhälsoteam bör arbeta mot samma mål och respondenterna ansåg att studie- och yrkesvägledare har en naturlig roll i elevhälsoteamet. Samtliga respondenter ansåg att rektor har en avgörande betydelse för studie- och yrkesvägledarens deltagande i elevhälsoteamet.

Enligt svensk skollag ska alla elever ha tillgång till ett elevhälsoteam. Det anges i lagen vilka professioner teamet ska omfatta, men hur dessa elevhälsoteam ska organiseras och i vilken omfattning de olika professionerna ska ingå anges inte. Det är därför upp till varje huvudman att välja organisationsform.I denna studie görs en jämförelse mellan två kommuners sätt att organisera elevhälsa. Vi undersöker också vilken organisationsform som föredras av rektorer och specialpedagoger och vilka arbetsuppgifter specialpedagogerna har i de två kommunerna.Intervjuer med kommunala tjänstemän och en enkätundersökning med rektorer och specialpedagoger ligger till grund för denna studie och vi har valt situationsteori och systemteori som teoretiska utgångspunkter.Flera intressanta resultat framkom. Den ena kommunen i vår studie har en, i huvudsak, decentraliserad elevhälsa. Denna organisationsform upplevs positivt av rektorerna i båda kommunerna, de vill ha chefskapet över den specialpedagogiska kompetensen i elevhälsoteamet.En centralt samlad elevhälsa, vilket finns i den andra av våra två undersökta kommuner, är den form som huvudsakligen föredras av specialpedagogerna.Vilka arbetsuppgifter specialpedagogerna mestadels ägnar sig åt skiljer sig i de två studerade kommunerna, även om samtliga specialpedagoger i undersökningen har samma syn på vad de bör arbeta med.Resultaten visar på att specialpedagogens arbetsuppgifter påverkas av den organisationsform de är anställda i. Ytterligare forskning krävs för att utröna om det är specialpedagogens uppdrag som behöver tydliggöras eller om samtliga huvudmän bör se över elevhälsans organisationsform.

Detta är en uppsats som har för syfte att lyfta fram rektorernas förutsättningar för att skapa och upprätthålla skolans värdegrund och demokratiuppdrag. Arbetet diskuterar och problematiserar forskning som ligger till grund för den demokrati och kunskap som synliggörs i skolan. Teorierna som betonas utgör bakgrund till ett generellt perspektiv på demokrati och används vid analys av vidare studier och de resultat som framkommer. Arbetet har konkretiserats genom tre frågeställningar som berör rektorernas arbete för att ge sina anställda de verktyg som behövas för att upprätthålla de demokratiska värderingar som är utskrivna i skollag och läroplan. Studien visar att resultatet från skolinspektionens rapport 2012 har tagits på allvar och att de brister som då framkom inte enligt rektorerna kvarstår.

Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om variationen i hur rektorer använder speciallärarens kompetens i och utanför elevhälsoteamet för att säkerställa elevers läsinlärning. Denna studie vill beskriva hur speciallärarens uppdrag ser ut utifrån rektorers uppfattningar och erfarenheter. Studiens datainsamling omfattar nio kvalitativa intervjuer med rektorer från tre olika kommuner. Rektorerna arbetar i grundskolor som innefattar en skolverksamhet mot F-6 som studien riktar sig mot. Metodansatsen i studien är inspirerad av Grundad teori som är en kvalitativ metodansats där man strävar efter att utveckla teorier och begrepp genom analyser av empiriska data.Studiens resultat uttalar sig om variationer av rektorernas erfarenheter och uppfattningar. I analysarbetet synliggjordes tre olika inriktningar av de nio rektorernas organisation av elevhälsan.• Rektorerna i en grupp uttrycker en tillit och en tro på den specialpedagogiska kompetensen som finns i elevhälsoorganisationen där specialläraren ingår.• Rektorerna i en grupp som har en utbildning inom specialpedagogik uttrycker sitt engagemang av specialpedagogiken i elevhälsan och helhetssynen av eleven. De uttrycker även vikten av ett kollegialt samarbete med andra yrkeskategorier och stöd och uttalar ett inkluderande och relationellt perspektiv.• Rektorer i en grupp har en utbildning i svenska och uttrycker en koppling mellan läsinlärning och elevhälsa.Studiens syfte var även att synliggöra på vilket sätt rektorerna använder speciallärarens kompetens i relation med andra yrkesgrupper för att säkerställa elevers läsinlärning. Resultatet av detta analysarbete skapade begreppen Problemlösande dialogande och Delat ansvarstagande för att synliggöra på vilket sätt rektorerna använder speciallärarens insatser och kompetens i relation med andra yrkesgrupper. Dessa begrepp blev centrala i min användning av tidigare teorier och analysen av data. Problemlösande dialogande är ett begrepp som beskriver den dialog som sker i syfte för att lösa problem i samråd. Delat ansvarande är ett begrepp som sker efter att ett Problemlösande dialogande har ägt rum. Det innebär att det sker en ansvarsfördelning i interaktion och samarbete. Dessa handlingar sker enligt rektorerna i samarbetet inom elevhälsoteamet men också i samarbete och interaktion mellan olika yrkesgrupper utanför elevhälsoteamet nära elevens lärmiljö. Resultatet i denna studie visar att rektorerna uttrycker att speciallärarens insatser styrs initialt utifrån elevenssvårigheter och behov utifrån ett kategoriskt perspektiv i elevhälsoteamet för att därefter riktas vidare utifrån ett relationellt perspektiv till elevernas lärmiljö.

The purpose of this paper is to investigate and describe how principals in Swedish schools handle the issue concerning the participation of political parties. I want to find out a) What factors are the most  important  accordning  to  principals  when  deciding  if  political  parties  and/or  political  youth associations should be allowed in to schools or not? What are their positions on the issue? b) What does  the  process  look  like  when  schools  decide  to  invite  political  parties  and/or  political  youth associations? Who is responsible for inviting the politicians? c) How do principals view the new addition to the school law? How will it affect their work situation in the future?The study is qualitative and based on semi-structured interviews with seven principals from different schools in and around central Sweden. The main theoretical starting points are Herbert A. Simons theory of human decision making and organisational theory in the form of Michel Lipskys theory of the street-level bureaucrat. I´m also using an operationalized version of three categories highlighted by Sture Långström and Arja Virta to describe how pricipals approach the subject; the avoiders, the diggers and the tactics.My  conclusions  are  that  principals  have  a  positive  or  neutral  attitude  to  political  parties participating in schools. They percieve it as a possible tool to help shape the students into being active democratic citizens. Altough the principals are still keen on remaing in control of the day-to- day operations in the schools. Visits have to be informative for the students and a part of the regular education.  Schools  therefore  invite  more  often  for  debates  then  allow  political  parties  to  set  up tables in the corridors. Not all schools invite on a regular basis, some not at all. If schools invite it´s mostly in or around election time. Much of this can be attributed to the teachers. Principals tend to view teachers of social studies as having a special responsibility to take initiative. Teachers mostly plan invitations around election time. Therefore chances decrease that political parties also will be invited between elections.