I statens offentliga utredningar uppmärksammas styrdokumentens otydlighet kring extra anpassningar och särskilt stöd. Trots att skollagen anger att fritidshemmet innefattas i vad som gäller extra anpassningar och särskilt stöd, så upplevs att stödet till fritidshem från rektorn är bristfälligt. Under senare år har fritidspersonalen uppmärksammat att antalet barn ökat i barngrupperna på fritidshemmet medan antalet vuxna inte tillsatts i samma utsträckning. Detta medför att fritidspersonalen känner sig otillräckliga i sitt arbete att stötta eleverna. Syftet med studien var att utröna hur fritidspersonalen arbetar med extra anpassningar och särskilt stöd samt undersöka vilket stöd fritidspersonalen upplever att de får i detta arbete. Resultatet av studien fick vi genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberades, sållades ur och därefter tematiserades. För att analysera resultatet har ett sociokulturellt, relationellt och ett salutogent perspektiv används. Studiens slutsats är att det dels finns behov av utbildning i dokumentation hos fritidspersonalen för att kunna arbeta mer medvetet och systematiskt granskande. Dels att huvudmän och rektorer behöver se fritidshemmet mer som en enhet med skolan och förskoleklassen och förstå hur dessa delar stöttar och kompletterar varandra. Studiens resultat ligger i linje med tidigare utredningar och forskning som visat att fritidshemmet inte tilldelas de resurser som behövs för att tillgodose elevers behov.

Denna studie syftade till att belysa förskollärares arbetssätt och förhållningssätt till barns vila och återhämtning i förskolan samt rektors syn och påverkan på begreppet vila. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer med förskollärare och rektorer. Detta har senare transkriberats och bearbetats utifrån en tematisk analys. Studien hade det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt med fokus på samspel, kommunikation, utveckling och lärande. Det huvudsakliga resultatet var att det är viktigt att lyfta begrepp vila och återhämtning både på verksamhetsnivå och organisationsnivå, något som rektorer ansåg låg i deras yrkesroll. Förskollärare påtalade deras önskan att kunna erbjuda barn en miljö som erbjuder möjlighet till vila och återhämtning under hela dagen i förskolan för att tillgodose barns individuella behov, vilket de ansåg var svårt i dagsläget. Resultatet visade att samtliga respondenter kom fram till att vila och återhämtning kunde se olika ut för varje individ, vila för mig, är inte vila för dig. Förskollärares arbetssätt skilde sig åt i verksamheten. Syfte och val av metod för barns vila och återhämtning i förskolan utgick från förskollärares egna tolkningar och erfarenheter av begreppen. Resultatet visade även en positivitet till att påbörja diskussioner och reflektioner kring syfte med barns vila och återhämtning, vilket leder till en didaktisk planering av vilan och där vilan inte riskerar att bli en rutinsituation. Arbetet med vila och återhämtning bör börja redan med barnen för att det ska leda till ett hållbart samhälle med hälsa och välbefinnande.

The principal's assignment is a complex one, situated in a tense field between the profession and politics. Because of this multidimensional assignment, with varying tasks and contradictory expectations, a willingness to examine how principals choose to tell about their duties emerged.The purpose of this narrative study was to examine what experiences of different events have challenged principals, the support they received and/or what support they would have wanted in thesesituations. Based on the purpose of the study the following research questions were formed: -What does the principals’ choose to disclose about their duties as principals?-Which challenging events in the role as principal does the principals’ chooseto disclose?-What kind of support did the principals receive during the challenging events and what kind of support would they have wanted to receive?In this qualitative study the data is gathered through five semi-structured interviewswith active principals. By taking a narrative approach principals’ life-stories are created through the disclosed events, which in turn emanates from the research questions. The principal’s statements are analyzed by applying a social constructivist perspective where learning, knowing and acting are central elements. The principals’ life-stories testifies a number of emotions, such as vulnerability, loneliness, inadequacy, lack of understanding and lack of trust. In the conversations and reflections that arose during data collection, a lot ended up the principals themselves, what they could have done differently and why it turned out the way it did. The multidimensional assignment also emerged in the principals’ stories, such as difficulties in prioritizing tasks, that much of the time is spent on things not part of the core assignment as well as various tasks concerning matters outside their expertise.The study shows the importance of understanding how political and cultural contexts support, limit and are shaped by the personal elements that exist in identity creation. Bringing together different perspectives such as individual, group and organization to promote new knowledge and be able to adapt the knowledge to its culturaland social context is essential for school organizers to be able to create support structures based on principals’ needs.

Avsikten med denna studie var att identifiera hur rektorer beskriver relationen som ett fenomeni skolan. Studien kopplar relationens betydelse till det närvarofrämjande arbetet i skolan. Vidaresyftar studien till att undersöka hur rektorerna uppfattar sitt eget främjande arbete med lärarnasrelationskompetens. Avsikten är att identifiera relationen som en komponent som rektorer i storutsträckning får förhålla sig till i det dagliga arbetet. Metoden var en kvalitativ intervjuformmed semistrukturerade frågor. Fem rektorer som är verksamma i gymnasiet och grundskolandeltog i studien. Studiens teoretiska ram byggde på ett relationellt perspektiv. Resultatet visaratt rektorer skattar relationen högt. Personal som har en hög relationell kompetens värderas högti verksamheterna utifrån rektorernas utsagor. Relationens betydelse för det närvarofrämjandearbetet är nödvändigt och avgörande för flertalet av de intervjuade rektorerna.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur rektorer i egenskap av pedagogiska ledare bedriver grundskolans förbättringsarbete. Olika rapporter beskriver rektorsfunktionen som komplex, men få rapporter och forskning belyser rektorers erfarenheter och reflektioner över rektorsuppdraget i relation till skolförbättring. För att nå undersökningens syfte besvarades följande forskningsfrågor: Hur reflekterar rektorer över sitt pedagogiska uppdrag i förhållande till skolförbättring? Vilka tillvägagångssätt upplever rektorer är värdefulla att använda sig utav för att uppnå skolförbättring? Vad för svårigheter i det pedagogiska ledarskapet upplever rektorer att de erfar i samband med organisering av skolförbättring? En kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med tio rektorer har genomförts. Studien har utgått från en konstruktivistisk epistemologi med en hermeneutisk vetenskapsteori för analys och tolkning av datainsamlingsfrågorna.  Resultaten visar att rektorernas reflektioner och erfarenheter av rektorsuppdraget både skiljer sig åt och har gemensamma nämnare. Det pedagogiska uppdraget beskrivs som mångfacetterat av samtliga rektorer. Rektors pedagogiska ledarskap skildras som att leda processer, leda andra, skapa förutsättningar och ge vägledning. Skolförbättringsarbetet innebär att varje läsår identifiera utvecklingsområden, arbeta med dessa och följa upp genom kommunikation i olika mötes- och samarbetsstrukturer. Enligt rektorernas erfarenheter är värdefullt tillvägagångssätt för att uppnå skolförbättring att skapa gemenskap, distribuera ledarskapet, vara en närvarande skolledare och vara synlig ute i verksamheten för personal och elever. Enligt rektorernas reflektioner är delaktighet och engagemang hos lärare viktigt i förbättringsarbetet.  Yttre faktorer påverkar hur rektorer bedriver skolans verksamhet. / <p>2020-06-08</p>

Research has shown that collaboration between school librarians and teachers is an important factor for the school library to be used as a tool to increase the learning capabilities of students. MontielOverall has created a theoretical model called Teacher-LibrarianCollaboration, shortened TLC. Montiel-Overall states that it is not only collaboration between school librarians and teachers that is important to reach higher TLC levels, school librarians also need the support from the administrative management team of the school. In my thesis, I have used the TLC model as a theoretical framework to look at the relationship between school library staffand school management. My research questions are: How do school library staff and school management in the elementary schools in the municipal of Malmö experience that collaboration functions between them? And: How can school library staff and school management’s collaboration in the elementary schools in the municipal of Malmö be understood when it comes to the four different facets in the TLC model? My method was a quantitative survey that was sent out to all school principals and school library staff in elementary schools in the municipal of Malmö. I then analysed the results within the TLC framework. The result showed that even though both school library staff and school management had a positive view on collaboration, in practice they did not fulfil all the facets of the TLC model.

Research has shown that collaboration between school librarians and teachers is an important factor for the school library to be used as a tool to increase the learning capabilities of students. Montiel-Overall has created a theoretical model called Teacher-Librarian-Collaboration, shortened TLC. Montiel-Overall states that it is not only collaboration between school librarians and teachers that is important to reach higher TLC levels, school librarians also need the support from the administrative management team of the school. In my thesis, I have used the TLC model as a theoretical framework to look at the relationship between school library staff and school management. My research questions are: How do school library staff and school management in the elementary schools in the municipal of Malmö experience that collaboration functions between them? And: How can school library staff and school management’s collaboration in the elementary schools in the municipal of Malmö be understood when it comes to the four different facets in the TLC model? My method was a quantitative survey that was sent out to all school principals and school library staff in elementary schools in the municipal of Malmö. I then analysed the results within the TLC framework. The result showed that even though both school library staff and school management had a positive view on collaboration, in practice they did not fulfil all the facets of the TLC model.

Research has shown that collaboration between school librarians and teachers is an important factor for the school library to be used as a tool to increase the learning capabilities of students. Montiel-Overall has created a theoretical model called Teacher-Librarian-Collaboration, shortened TLC. Montiel-Overall states that it is not only collaboration between school librarians and teachers that is important to reach higher TLC levels, school librarians also need the support from the administrative management team of the school. In my thesis, I have used the TLC model as a theoretical framework to look at the relationship between school library staff and school management. My research questions are: How do school library staff and school management in the elementary schools in the municipal of Malmö experience that collaboration functions between them? And: How can school library staff and school management’s collaboration in the elementary schools in the municipal of Malmö be understood when it comes to the four different facets in the TLC model? My method was a quantitative survey that was sent out to all school principals and school library staff in elementary schools in the municipal of Malmö. I then analysed the results within the TLC framework. The result showed that even though both school library staff and school management had a positive view on collaboration, in practice they did not fulfil all the facets of the TLC model.

I denna studie undersöks sex rektorer i relation till vägledningsarbetet på deras skolor. Syftet med studien har varit att undersöka hur rektorerna förstår vägledning, hur rektorerna översätter vägledning ner i den egna verksamheten samt hur de förhåller sig till ansvaret för vägledningsarbetet. En kvalitativ metod har använts i studien för att möjliggöra förtydliganden och följdfrågor, samt för att få en bild av respondentens värld för att bättre kunna förstå den. Utvärderingar och uppföljningar visar att studie- och yrkesvägledningen i grundskolan är undermålig och behöver utvecklas. Styrdokumenten visar att rektorns roll är viktig för att skapa förutsättningar för vägledningens utförande i grundskolan. Teoridelen innefattar begreppen översättning och ansvar som används för att förstå respondenternas resonemang. Resultatet av studien visar att våra respondenter säger att det är viktigt med vägledning men att det respondenterna berättar om organiseringen av vägledning i sina verksamheter visar en diskrepans. Resultatet visar även att respondenterna förhåller sig till ansvar på olika sätt utifrån de förutsättningar verksamheten har, några respondenter skjuter ifrån sig ansvaret, medan andra respondenter tar ansvar med hjälp av uppföljningar som enkäter och kvalitetsundersökningar.

AbstractVår studie har genomförts under Coronapandemin som har påverkat samtliga institutioner i Sverige. Studiens syfte är att genom en kvalitativ intervjumetod undersöka förskollärares och rektors erfarenheter av arbetet på förskola och deras samverkan med och relationer till olika aktörer under den krissituation som uppstått under Coronapandemin. Vår studies frågeställningar är följande: Hur upplever förskollärarna och rektor att förskolans verksamhet har förändrats vad gäller rutiner och struktur? Hur har förskollärarna upplevt sin egen arbetssituation? Hur har förskollärarna upplevt arbetet i barngrupp och möten med barn? Hur har förskollärarna upplevt relationen och samverkan med vårdnadshavare? Hur har förskollärarna upplevt relationen med rektor? Vi analyserar relationernas betydelse utifrån ett Nel Noddings omsorgsetiska teori. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare och en rektor, i från två olika förskolor. Resultatet i vår studie har visat att relationen mellan rektor och förskollärare har varit essentiell, speciellt för förskollärarna då de har behövt stöttning och vägledning i hantering av förskolläraruppdraget. Förskollärarnas arbete med barngrupp och möte med barn under Coronapandemin har visat att deras förhållningssätt i att enbart svara på barnens frågor i enskilda möten, kan ses som en omsorgshandling. Förskollärarnas upplevelse av relationen och samverkan med vårdnadshavare har resulterat i att dialogen och lyhördheten är central under den rådande krissituation. Vår slutsats gällande hantering av förskolläraruppdraget är att en viss undervisning har försummats och en viss undervisning har tillkommit.