Sammanfattning/AbstractSandström, Johan (2018). Skolledares bild av specialpedagogen. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragUppsatsen ämnar bidra till förståelse för hur rektorer ser på specialpedagogrollen och hur speci-alpedagogen kan nyttjas i skolans kring specialpedagogiska frågor på en individ-, grupp- och organisationsnivå. Syfte och frågeställningarUppsatsens syfte är att undersöka hur skolledare ser på specialpedagogen och dennes funktion i skolans verksamhet. Då en mer utförlig arbetsbeskrivning saknas i officiella styrdokument blir rektorn, som leder och fördelar arbetet inom skola, och dennes tolkning och förståelse för speci-alpedagogen, avgörande för hur specialpedagoguppdraget utformas.Uppsatsen utgår från följande frågeställning:•Hur uppfattar skolledare specialpedagogens kompetens, funktion och roll i verksam-heten?TeoriStudiens teoretiska ansats lutar sig mot systemteori och fenomenologisk analys. MetodUppsatsen utgår från en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden är semi-strukturerade in-tervjuer som genomförts med fem skolledare, varav tre är rektorer och två biträdande rektorer. Fyra av de intervjuade skolledarna är verksamma på gymnasienivå och en på grundskolan i högstadiet. ResultatResultatredovisning är kategoriserad i fyra huvudteman: specialpedagogens funktion, specialpe-dagogens arbetsuppgifter, skolledarnas egna erfarenheter av specialpedagoger och hur skolle-darna ser på framtiden för specialpedagoger. Sammanfattningsvis ger rektorerna överlag en bild av specialpedagogen som att ha en viktig roll i verksamhetens organisatoriska arbete, även om det mer praktiska av hur ett sådant arbete struktureras inte blir synlig under intervjuerna.Specialpedagogiska implikationerUppsatsen ämnar belysa hur skolledarna ser på specialpedagogens funktion i svensk skola och i sin egen verksamhet. Rektorernas uppfattning och vision är av stor betydelse för hur den speci-alpedagogiska verksamheten formas, även om denna inte är allenarådande. Faktorer som lärarna (och deras arbetsbelastning) samt budget och resursfördelning har också påverkan för hur arbe-tet utformas. För att specialpedagogen ska kunna göra ett arbete som speglar den kompetens som utbildningen ger är det därför viktigt att rektor och specialpedagog delar denna syn, men även att lärarna i verksamheten upplever att det organisatoriska arbetet har legitimitet.

Syftet med studien har varit att bidra med en ökad förståelsen för hur rektorer och klasslärare resonerar kring den samverkan som ska ske mellan fritidshemslärare och klasslärare under skoltid, och hur de anser att denna fungerar i praktiken. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi genom semistrukturerade intervjuer samlat in en empiri som sedan har analyserats genom Anders Perssons maktperspektiv. Perssons maktdefinition lyder ”en individuell eller kollektiv aktörs förmåga att framkalla, förändra och hindra handlande och uppnå avsedda konsekvenser” (Persson, 2014, 31). Makten kan ha olika karaktärer beroende på olika faktorer i olika relationer. Makten ligger i att kunna omsätta sina resurser i handling för att kunna uppnå avsedda konsekvenser. Sammanfattningsvis har studien visat att det råder tydliga maktstrukturer i skolan mellan rektorer och deras personal då rektorerna sitter på den beslutsfattande rollen. Det finns vidare även en maktstruktur som ger klasslärarna en något högre position i förhållande till fritidslärarna under den obligatoriska skoltiden. Detta baseras på att de ansvarar för planering av undervisning samt ansvarar för att kunskapskraven uppnås. Dock ska detta inte betraktas som något negativt, då studien även påvisar en vilja till att skapa kommunikation och delaktighet i de olika processerna kring samverkan som råder. Informanterna som deltagit i studien har vid flera tillfällen betonat att kommunikation och tydliga ramverk är viktiga parametrar för att skapa balans i samverkan. Enligt studiens informanter lämnas det gott om utrymme för fritidslärarna att påverka samverkan i den utsträckning som är möjligt.

Streblow, Heike (2019). Samverkan mellan skolan och hem. En intervjustudie om hur fyra grundskolerektorer uppfattar sin roll i samverkan med vårdnadshavare generellt, och specifikt med vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd. (Collaboration between school and home. What four principals think of their part in collaborating with legal guardians in general and with legal guardians to children in need of special education - a study of interviews).Specialpedagogprogrammet, 90 hp, Fakulteten för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet.Förväntat kunskapsbidragStudien ska bidra till ökade kunskaper om hur fyra grundskolerektorer uppfattar sin roll i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare generellt, och specifikt mellan skolan och vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd.Syfte och frågeställningarSyftet med arbetet är att öka kunskapen om hur fyra grundskolerektorer uppfattar sin roll i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare generellt, och specifikt mellan skolan och vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd. För att uppnå syftet är frågeställningar följande:-Vilka roller har rektorer i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare generellt, och specifikt mellan skolan och vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd?-I vilka sammanhang samverkar rektorer med vårdnadshavare?TeoriBronfenbrenners utvecklingsekologi används när studiens resultat analyseras eftersom teorin bedöms som lämplig då den utgår från att individens, det vill säga elevens utveckling påverkas av samspelet eller samverkan mellan individen/eleven och dess omgivning, i just den här studien skolan och elevens vårdnadshavare. Dessutom används även den genomgångna forskningen i analys som stöd.MetodStudien använder en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Fyra grundskolerektorer har intervjuats med avsikten att kunna visa på variation angående synen på grundskolerektorernas roll i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare. Studien vill tolka och förstå respondenternas perspektiv, istället för att förklara och generalisera det framkomna resultatet. Det kvalitativa synsättet har sin grund i fenomenologin och i hermeneutiken.ResultatStudiens resultat visar likheter i hur fyra grundskolerektorer uppfattar sin roll i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare generellt, och specifikt mellan skolan och vårdnadshavare med barn i behov av särskilt stöd. Grundskolerektorerna är medvetna om sin viktiga roll i att organisera samverkan mellan skolan och vårdnadshavare generellt, och med vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd. Rektorerna tycker att det i första hand är mentorn som ska initiera samverkan med vårdnadshavarna generellt men också med vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd. Rektorerna anser att även specialpedagogerna spelar en viktig roll i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare, särskilt med vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd.Specialpedagogiska implikationerDet har framkommit att såväl rektorn som specialpedagogen spelar en viktig roll i samverkan mellan skolan och vårdnadshavare generellt men framför allt när det gäller vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd. Även kontinuitet, stabilitet och uthållighet i skolan vad gäller skolledning och skolpersonal kan vara avgörande, i synnerhet för elever i behov av särskilt stöd. Dessutom är det betydelsefullt att skapa delaktighet och meningsfullhet tillsammans med barnet/eleven och vårdnadshavare.Specialpedagogen ska verka för en organisation som baseras på samförstånd och samordning, både vad gäller arbetet i skolan med skolpersonal och med elever och deras vårdnadshavare. Det kan specialpedagogen göra genom att vara en professionell samtalspartner, dels genom att handleda enskilda lärare och/eller hela arbetslag i pedagogiska frågor som till exempel ledning och stimulans, dels vara ett bollplank för vårdnadshavare såväl som för skolledningen.

Sammanfattning/AbstractExamensarbete: 15 hp Program: Specialpedagogprogrammet SPHAH 16, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hpNivå: Avancerad nivå Datum: 2019-05-20Titel: Hur uppfattar rektorer och specialpedagoger sitt ansvar för de särskilt begåvade eleverna?How do principals and special need coordinators view their responsibility regarding gifted students?

Studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet är enligt forskning viktigt för elevers ökade valkompetens. Under utbildningen och vid extraarbete har vi som författare till studien uppmärksammat att ett stort fokus läggs på den snäva vägledningen och att ansvaret till stor del läggs på den enskilda vägledaren och således inte blir hela skolans ansvar.Studies syfte ämnar utreda hur rektorer arbetar med målsättning, planering och organisering för studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet med tanke på att studie- och yrkesvägledning enligt Skolverket ska vara hela skolans ansvar. De frågeställningar som ligger till grund för studien är förkortat: På vilket sätt organiserar och planerar rektorer den vida vägledningen i grundskolan? Hur viktigt anser rektorer i grundskolan att det egna arbetet med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse är? Och vilka uppsatta mål finns kopplat till studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse och hur arbetar rektorer med dessa?Studien är kvantitativ och har baserats på en enkätundersökning där 100 rektorers svar är grunden för resultatet. För att analysera resultatet som framkommit i studien har vi använt oss av ett organisationsteoretiskt perspektiv, frirumsmodellen och implementeringsteori. Det här för att kunna visa hur politiska och organisatoriska förutsättningarna spelar roll för implementering av vid vägledning i skolan.Studiens resultat visar att rektorer värderar den vida vägledningen högt men att det å andra sidan inte arbetar med målsättning, planering och organisering i den utsträckning de hade önskat. Majoriteten av rektorerna svarar att de har uppsatta mål från huvudman/kommun att arbeta utifrån gällande studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, medan 5 av 10 rektorer som arbetar i lågstadiet inte vet om de har/inte har uppsatta mål gällande studie- och yrkesvägledning på den enskilda skolan. Vi kan se att det finns en trend av att rektorer i högstadiet i högre utsträckning arbetar med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse än rektorer i lågstadiet, vilket skulle kunna förklaras av att merparten av tid för studie- och yrkesvägledning fokuseras på högstadiets elever.

Regeringen skapade år 2016 en egen del i läroplanen för fritidshemmet, med syfte att tydliggöra fritidshemmets undervisning. Det krävs nu förstärkning på huvudmanna- rektor- och personal nivå för att fritidshemmets ska arbeta målstyrt utifrån läroplanen. Syftet med studien är att undersöka hur fritidspersonal med pedagogisk utbildning uppfattar förutsättningarna från huvudman och rektor. Utöver det vill vi undersöka fritidspersonals uppfattningar av rektorns pedagogiska ledarskap. Detta för att synliggöra hur förutsättningarna och det pedagogiska ledarskapet kan bidra till att de nationella målen i styrdokumenten uppfylls. För att undersöka detta har vi genomfört en fenomenografisk studie där basen är intervjuer med sju fritidshemspersonal med pedagogisk utbildning. Resultatet visar likheter och skillnader i respondenternas uppfattningar angående forsknings fenomenen. Förutsättningar från huvudman och rektor i form av lokaler, tid och personal visar sig vara viktiga och främjar fritidspersonalens arbete med att implementera styrdokumenten. Dessa är förutsättningar som både finns i fritidshemmen men som också önskas. En annan förutsättning är att huvudman och rektor är insatt i fritidshemmets verksamhet och styrdokument. Utöver detta menar respondenterna att det är viktigt med en rektor som är lyhörd, styrande och stöttande samt ställer krav och har förväntningar på verksamheten. Den här studien visar vikten av förutsättningar från huvudman och rektor, samt ett pedagogiskt ledarskap. Många av problemen som finns i fritidshemmets verksamhet kan förbättras med hjälp av förutsättningarna från huvudman och rektor. Dessa förutsättningar främjar en kvalitativ undervisning och fritidspersonalens arbete att uppnå de nationella målen från styrdokumenten. / <p>2020-06-08</p>

Föreliggande kvalitativa studie genomfördes i syfte att belysa rektorers uppfattning av det mångprofessionella samarbetet i elevhälsoteam. Utifrån halvstrukturerade intervjuer med sju rektorer undersöktes hur elevhälsoteamen leds och organiseras, hur de olika professionernas kompetens tillvaratas och vilka möjligheter och hinder för teamarbetet som rektorer lyfter fram. Utifrån studiens syfte användes systemteorin som teoretiskt ramverk tillsammans med ett relationellt perspektiv. Det insamlade materialet analyserades med en induktiv ansats och resultatet relaterades därefter till det teoretiska ramverket.  Genom att referera till relevant litteratur görs en redogörelse för bakgrunden till studien. Här beskrivs den samlade elevhälsans uppdrag, ledarskapets betydelse för teamarbete och grupprocessers inverkan på samarbete i team. Det redogörs även för samarbetet i elevhälsoteam specifikt. Den tidigare forskningen kring elevhälsoteamens mångprofessionella arbete belyses. Det redogörs för hur arbetet leds och organiseras och hur samarbetet inom teamet och mellan teamet och lärare fungerar. Det görs även exemplifierande internationella jämförelser med några länder vars teamarbete har likheter med den svenska elevhälsans. Resultatet visar att rektorer uppfattar att elevhälsoteamen har ett välfungerande samarbete och att den mångprofessionella aspekten har många fördelar. Resultatet visar också att rektorer framhåller personliga egenskaper som minst lika viktiga som professionskompetens inom elevhälsans arbete. Rektorerna uppfattar sitt ledarskap som viktigt och de upplever att de aktivt arbetar med att skapa förutsättningar för samarbete och för att de olika professionernas kompetens tas tillvara. Att elevhälsoteamen är en del av den ordinarie verksamheten framställs som en framgångsfaktor och det som framkommer som ett hinder är elevhälsoprofessionernas ibland bristande mandat i lärarkollegiet.

Studie- och yrkesvägledarens roll är ett ständigt frågetecken som medför skilda uppfattningar om uppdraget. Detta leder till att det råder en låg prioritering och värdering på våra grundskolor runt om i Sverige. Det primära syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning rektorer uppfattar, organiserar, prioriterar och värderar studie- och yrkesvägledningens uppdrag i grundskolan. Frågeställningarna som har undersökts handlar om hur rektorer talar kring sina kunskaper om studie- och yrkesvägledning samt hur rektorer talar kring värdering, organisering och prioritering av studie- och yrkesvägledning. Den tredje och sista frågeställningen berör hur rektorer talar kring samverkan på skolan med utgångspunkt i studie- och yrkesvägledning. För att analysera resultaten har organisationsteorin tillämpats i syfte att analysera ledarskapets betydelse för organisering av studie- och yrkesvägledningen. Insamlingen av empirin har genomförts utifrån en kvalitativ ansats där intervjuer har använts som datainsamlingsmetod där totalt sex grundskolerektorer deltog i studien. Resultatet som framkommit i studien är att det råder skiljaktiga uppfattningar kring studie- och yrkesvägledarens roll och profession inom grundskolan. Vidare visar resultatet att studie- och yrkesvägledarens roll är föränderlig och behöver därmed prioriteras och värderas högre med bland annat fokus i elevhälsan där vägledarens deltagande ska ses som en självklarhet.

Denna studie undersöker hur rektorer och specialpedagoger resonerar kring hanteringen av pandemin i grundskolan, där vi avser vidga kunskapen om pandemin i svensk skolkontext. Rektorn styr samt leder skolan och är central för hur specialpedagogens roll utformas, vilket gör bägge perspektiv relevanta för vår specialpedagogiska forskning. Studien utgår från en induktiv kvalitativ metodansats där semistrukturerade intervjuer genomförts. Intervjuerna har kodats och tematiserats utifrån tematisk analys. Resultatet visar att pandemin påverkat skolan på flera sätt och det framkommer olikheter i hur skolan har hanterat smittspridningen beroende på skolans kontext samt huvudman. Rektors ledning av skolan har haft betydelse för hur pandemin hanterats i skolan och rektorsrollen har förändrats utifrån hur nya riktlinjer hanterats. Situationen har bidragit till en större digitalisering både inom och bortom skolan. En professionalisering av specialpedagogens roll har blivit synliggjord i och med pandemin, då rollen har effektiviserats. Studien visar på hur autonomin i specialpedagogrollen är närvarande, vilket varit en framgångsfaktor under pandemin. Samverkansformer fick formuleras om, både inom och bortom skolan, där olika förutsättningar påverkade hur de praktiserades. Det framkommer att elever fått anpassa sig utifrån skolans hantering, men elever är likväl till viss del medaktörer och inverkar på hur pandemin hanterats i skolan.

Vi lever idag i ett digitaliserat samhälle och i förskolans styrdokument benämns det tydligt att verksamheten ska arbeta med digitala verktyg. Studiens syfte är att få en inblick i rektorers och förskollärares uppfattningar om deras ledarskap i relation till digitala verktyg i förskolans verksamhet. Tre rektorer och tre förskollärare har under studien intervjuats med utgångspunkt i ett fenomenologiskt perspektiv. Fenomenologin är en erfarenhetsfilosofi som utgår ifrån det subjektiva vilket innebär att allt vi människor upplever, erfar, tänker och känner bildar vår uppfattning om världen. Resultatet av studien visar att respondenterna har olika förutsättningar för att kunna bedriva undervisning med hjälp av IKT. Intresse för digitala verktyg, geografiskt läge i landet och ekonomi är faktorer som träder fram som påverkar undervisningen av IKT i förskolan. Studien visar också att det finns en samsyn hos rektorerna och förskollärarna kring utmaningar, begränsningar och för-och nackdelar med digitala verktyg och samhällets växande digitalisering.