No description available.

Denna studie syftar till att undersöka förskollärares och barnskötares uppfattningar om ett fungerade samarbete mellan hem och förskola. Tidigare forskning visar att relationsskapande ligger till grund för ett fungerade samarbete, däremot saknas forskning kring hur goda relationer mellan pedagoger och vårdnadshavare skapas. Materialet samlandes in genom kvalitativa intervjuer med barnskötare och förskollärare från kommunala förskolor i Mälardalen.  Resultatet har analyserats utifrån fenomenografin och det didaktiska begreppet educare. Begreppet lägger vikt vid omsorgshandlingar och omsorg som förhållningsätt. Resultatet visar att vårdnadshavares inflytande och delaktighet är viktigt för arbetet kring ett relationsskapande. Det leder till att pedagoger ges förståelse för barns utveckling och lärande.  En skillnad mellan förskollärare och barnskötare som framkommer av resultatet är att samtliga förskollärare betonar trygghet för barnet under introduktionen medan barnskötarna istället fokuserar på trygghet för vårdnadshavaren. Resultatet visar också att förskollärares och barnskötares arbete kompletterar varandra i förskolan.

Studien handlar om skolfrånvaro och digitala lösningar. Syftet med studien var att undersöka några specialpedagogers roller och arbete med elever i problematisk skolfrånvaro samt de digitala verktygens uppfattade betydelser och effekter i detta arbete. Även andra yrkesverksammas roller och arbete undersöks i studien. En kvalitativ forskningsansats användes. Data samlades in genom 15 semistrukturerade intervjuer, två fokusgruppsamtal och fyra observationer. Data analyserades utifrån en induktiv innehållsanalys. Vi valde Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och Vygotskijs artefakter som ramverk. Resultatet beskriver att digitala verktyg används på skolor och att elever i problematisk skolfrånvaro därför kan följa med i undervisningen. Resultatet visar även att specialpedagoger och andra yrkesverksamma fungerade som spindeln i nätet, som en länk mellan elev och lärare, som ett namn på ett dokument och som samverkanspersoner med andra professioner. Några betydelser i resultatet var att de digitala verktygen kunde vara plattformar för lärande och utveckling, verktyg för information, samtal och feedback samt relationsskapande. De uppfattade effekterna var ökad uppfyllelse av mål och kunskapskrav, möjlighet för återgång i skolan och risk för ökad frånvaro. En implikation till specialpedagoger är att, i det främjande arbetet, stötta lärarna i användandet av relationsskapande digitala verktyg.

Syftet med studien är att synliggöra professionellas beskrivningar av betydelsefulla aspekter i mötet och arbetet med sexuellt utnyttjade barn. Studiens teoretiska ansats är relationellt och punktuellt perspektiv eftersom perspektiven kan synliggöra professionellas förhållningssätt i arbetet med barn. Studien har en kvalitativ ansats och en hermeneutisk vetenskapstradition. Datainsamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer. Resultatet tyder på att de mest betydelsefulla aspekterna i mötet med ett sexuellt utnyttjat barn är skapa relation mellan den professionella och barnet, skydd samt att använda ett barnanpassat bemötande. Det är även framträdande att öppna frågor, följdfrågor samt hur frågorna ställs är en viktig del i förhållningssättet. Studien belyser vikten av att använda sig av ett relationsskapande förhållningssätt och en tydlig hållning gentemot barnet för att skapa trygghet. En annan slutsats synliggör vikten av att myndigheter behöver samverka, samt vikten av en utbildad personal.

Studiens syfte är att kartlägga hur de studie- och yrkesvägledare som är aktiva inom högskola, universitet och vuxenutbildning upplever att de grävande, samt de relationsskapande processerna fungerar under ett vägledningssamtal som sker på distans via digitala plattformar jämfört med i ett fysiskt vägledningssamtal. De frågeställningar som ämnar besvara studiens syfte är: Hur upplever studie- och yrkesvägledarna att den grävande samtalsmetodiken i ett vägledningssamtal fungerar när det sker på distans via en digital plattform jämfört med i ett fysiskt vägledningssamtal?; Hur upplever studie- och yrkesvägledarna att det fungerar att skapa ett empatiskt samtalsklimat i ett vägledningssamtal som sker på distans via en digital plattform jämfört med i ett fysiskt vägledningssamtal?; samt Hur upplever studie- och yrkesvägledarna att relationsskapandet mellan studie- och yrkesvägledaren och den sökande fungerar i ett vägledningssamtal som sker på distans via en digital plattform jämfört med i ett fysiskt vägledningssamtal? Problemformuleringen grundar sig i att digital vägledning historiskt sett använts mer till att förmedla information snarare än att förmedla valkompetens. Problematiken handlar således om huruvida det empatiska samtalsklimatet, de relationsskapande processerna, samt den grävande samtalsmetodiken (probing) är lika högkvalitativ i ett digitalt vägledningssamtal som i ett fysiskt. Studien använder sig av en kvalitativ metod där sex studie- och yrkesvägledare aktiva inom högskola, universitet eller vuxenutbildningen intervjuas genom semistrukturerade intervjuer. Empirin analyseras utifrån Egans The skilled helper model, samt Malténs kommunikationsteori. Resultaten visar att informanterna generellt inte upplever någon betydande kvalitetsskillnad när grävande samtalsmetodik används i ett digitalt vägledningssamtal jämfört med i ett fysiskt vägledningssamtal. De upplever också att de relationsskapande processerna, den personliga kontakten, och samtalsklimatet är annorlunda i det digitala samtalet jämfört med i det fysiska. Det går dock inte att dra några slutsatser kring om detta är hämmande för det digitala vägledningssamtalets kvalitet.

This study aims to investigate how social study teachers within SiS perceive their students' vision of the future, their view of civic participation, and how the teachers work to promote a positive view among their students. The study is based on teachers' perspective on teaching in SiS-schools, both in youth homes and closed youth care. The material is based on seven currently working social study teachers, from seven different schools. The method used to make the teachers' perspectives visible has been implemented through a qualitative method with semi- structured interviews. The work has been analyzed using three theoretical frameworks, which are Anthony Gidden's theory of identity in modernity, Martin Buber's I and Thou philosophy, and John Dewey's reasoning about pragmatism. The first part of the study presents teachers ́ perceptions of students ‘vision of the future as well as their view of civic participation. The second part of the study presents teachers' perspectives and methods, in which they emphasize their pedagogical approaches and teaching methods. The results show that a large proportion of the students ́ have inadequate self-confidence, often due to the previous school failures that many have experienced. The inadequate self-confidence was a reason to the students' poor vision of the future. Furthermore, the teachers were also able to show that there was a lack of trust among the students for adults and society, which affected the students' willingness to participate in society. Based on the teachers ‘descriptions of the students, the teachers base their work on the ideas that exist among the students. The study shows that the teachers' relationship- building efforts will be decisive for how the students experience the teachers and society's adults in general. They function as an extension of the society in which they previously had no confidence, which contributes to a positive view of being part of the participating aspects. Based on the study, it can be stated that the teachers primarily work to promote the view of the student himself, to be able to promote the view of society. Therefore, teachers work a lot to let the students succeed, by using the students' experiences and valuing them.

Bakgrund: Tvångsåtgärder som fenomen visar sig i tidigare studier vara en företeelse som av både sjuksköterskor och patienter upplevs negativt, men som inte helt kan tas bort. Tidigare studier visar att vårdrelationen är det som utgör basen i vårdandet och kan vara en avgörande faktor genom hela förloppet att utföra tvångsåtgärder. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av den vårdande relationens betydelse relaterat till tvångsåtgärder inom rättspsykiatrisk slutenvård. Metod: Data insamlades via åtta semistrukturerade intervjuer på ett rättspsykiatriskt sjukhus i Mellansverige. Samtliga deltagare hade specialistutbildning inom psykiatrisk vård. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes. Stöd av fenomenologisk hermeneutisk analysmetod togs i framskrivandet av temat. Resultat: Resultatet redovisas i fem kategorier: Att känna en annan människa, Att våga ha tillit till sina beslut, Att lära av varandra, Att finnas där, Att dra nytta av samarbetet. I kategorierna finns totalt elva tillhörande subkategorier. Kategorier och subkategorier bildade tillsammans temat Att bygga en bro för att korsa det hotande vattnet tillsammans. Slutsatser: Den vårdande relationens betydelse relaterat till tvångsåtgärder visar sig vara viktig för att förebygga tvångsåtgärder såväl som i utförandet och i efterförloppet. Den vårdande relationen är fundamental för att se hela människan och nå en förståelse för personen för att kunna tillgodose bästa möjliga vård.

Det finns brister i skolans studie- och yrkesvägledning, bland annat när det gäller tillgänglighet och styrning, konstaterar en statlig utredning. I skolan måste undervisningen anpassas för att bli tillgänglig för alla elever, men görs detta med vägledningen? Funderingar uppstår kring hur kvalitén kan höjas och hur vägledningen kan tillgängliggöras. Studiens syfte är att bredda kunskapen om hur studie- och yrkesvägledare i skolan arbetar för att nå alla elever med vägledning. Syftet är även att undersöka hur studie-och yrkesvägledare resonerar kring och beskriver sitt arbete med snäv vägledning och hur den kan anpassas för att göras tillgänglig för alla elever. Forskningsfrågorna är: Vilka konkreta arbetssätt använder studie- och yrkesvägledare för att nå alla elever med snäv vägledning, hur ser studie- och yrkesvägledare på det enskilda samtalet, dess betydelse och möjligheterna till anpassning samt vilka faktorer påverkar möjligheterna att anpassa och tillgängliggöra den snäva vägledningen i skolan? Sex studie- och yrkesvägledare intervjuades i studien och det som genomsyrar resultatet är deras inkännande och empatiska förhållningssätt. Respondenterna beskriver att de anpassar samtalet och mötet med eleven efter individen. Flera vägledare tar upp relationsskapande, som en förutsättning för att kunna nå eleverna med vägledning. Samarbete lyfts fram som centralt och att vägledningen med fördel kan starta i klassrummet, för att sedan fångas upp i samtal hos SYV. I studiens resultat framkommer att flera olika faktorer påverkar möjligheten att anpassa och tillgängliggöra vägledningen. I analys och diskussion besvaras forskningsfrågorna utifrån studiens resultat och en diskussion förs kring orsaker och möjliga lösningar. Kompetensutveckling, relation som metod, samarbete och fokus på vägledningens innehåll ur ett helhetsperspektiv diskuteras. Framtida forskning skulle kunna vara att undersöka elevers uppfattningar om hur vägledningen kan anpassas.

I fritidsverksamheten finns barn som alla är unika individer och alla har rätt att bemötas utifrån sina egna förutsättningar. I studien har fokus riktats mot de barn som ”inte syns”, det vill säga inte utmärker sig i olika sammanhang och som sällan tar egna initiativ. I den här studien kommer de att benämnas osynliga barn. Syftet med studien var att öka kunskapen om hur fritidslärare arbetar för att göra de osynliga barnen synliga och delaktiga i verksamheten. Studiens empiri redovisas genom en kvalitativ metodansats där semistrukturerade intervjuer låg till grund. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom meningskoncentrering och kodning, vilket ledde till att olika teman framträdde.Två teoretiska perspektiv, det relationella- och systemperspektivet har tillämpats i analysarbetet. Studien slutsatser är att det finns många vägar till att skapa en verksamhet som öppnar upp så att alla barn kan känna sig synliga och delaktiga, men att det är ett viktigt och medvetet arbete när det gäller relationsskapande från fritidslärarna. Stora barngrupper och barn med utagerande beteende kan ses som ett hinder för ett fritidshem där alla känner sig sedda och delaktiga i verksamheten, men forskning visar att det även kan bero på fritidslärarens inställning.

Syftet med studien är att undersöka hur studenter vid svenska högskolor och universitet utövar samt förhåller sig till informationssökning om potentiella partners i sociala medier samt i tjänster som Lexbase och Ratsit. Studien har genomförts med utgångspunkt i teorier om privat och offentligt i sociala medier samt uses and gratification. Studien undersöker vilken typ av information som eftersöks av studenter, hur informationen tolkas, samt hur studenter förhåller sig till att själva utsättas för informationssökning av potentiella partners. I enkätstudien deltog totalt 127 respondenter från 17 olika högskolor eller universitet, och undersökningen visar att informationssökning om potentiella partners i sociala medier är överväldigande vanligt. Hela 89% av studenter i Sverige bedriver informationssökning, och gör det ofta redan vid första kontakt med en potentiell partner. Informationssökningen motiveras ofta av nyfikenhet, men vid informationssökning i offentliga handlingar spelar motiv som säkerhet även en viktig roll. Undersökningen visar att informationssökning är något som även sker ömsesidigt, och studenter är medvetna om och accepterar att potentiella partners kan komma att söka information om studenterna själva. Slutligen visar undersökningen att studenter vid svenska högskolor och universitet betraktar informationssökning som en naturlig del av skapandet av alla nya relationer. / The purpose of this study is to examine how students at Swedish colleges and universities exercise and relate to information seeking about potential partners in social media and in services such as Lexbase and Ratsit. The study examines the types of information sought by students, how the information is interpreted, and how students relate to themselves being made subject of the information seeking process. The study was conducted on the basis of theories about private versus public in social media as well as uses and gratification. A total of 127 participants from 17 different colleges and universities took part in the survey, and the results show that searching for information about potential partners in social media is overwhelmingly common. As many as 89% of students in Sweden conduct information searching, and often do so already at first contact with a potential partner. The search for information is often motivated by curiosity, but when searching for information in public documents, motives such as security also play an important role. The survey shows that information seeking is something that takes place mutually, and students are aware of and accept that potential partners may seek information about the students themselves. In conclusion the study shows that students in Sweden consider information seeking a natural and given part of creating new relationships.