This study examines the state of research concerning the ideology of New atheism and interactions and implications in relation to religious studies in Swedish upper secondary school. The text primarily aims to examine which the core values of New atheism are, and to what extent these core values are expressed in religious studies in Swedish upper secondary schools. The study also attempts to position new atheism in a wider socio-political context, in order to establish why it might be problematic in relation to the anti-discriminatory aspects of the Swedish school curriculum. The study concludes that there are few works specifically investigating new atheism in the context of Swedish schools. In response to this, the study has primarily focused on two themes: defining core values of New atheism and discourses on religiosity in Swedish upper secondary religious studies classrooms. The results on the former are primarily based on literature by Dr. Stephen LeDrew, and the latter from observational studies by Dr. Karin Kittelman Flensner. These results are compared, resulting in a short analysis of the prevalence of New atheism in the Swedish religious studies classroom. The results show correlations between classroom discourses and new atheist values but present no evidence of causality. Further research that examines the transmission of values through social media are suggested.

The aim of this qualitative study is to examine how teachers comprehend and interpret the subject of Religious Studies in Sweden; and how these interpretations manifest themselves practically in their teachings. The theoretical framework of the subject Religious Studies can be perceived and interpreted in different ways. This interpretation, as well as its practical implementation, is a process that is largely determined by a teacher’s knowledge of: pedagogical content knowledge, subject matter knowledge and curricular knowledge. The examination is based on eight semi-struc-tured interviews with Religious Studies teachers. Perceptions and methods were explored with each of them, the output of which has been analysed and themed. The result of the study clearly demonstrated that the main purpose of Religious Studies teaching was to increase the acceptance and tolerance of its students. It also revealed that due to the breadth and complexity of subject matter, the practical implementation of their teaching approaches varied significantly. Furthermore, its effectiveness is not only influence by the teaching approach itself, but also by individual’s own personal development.

Sociala medier har på flera sätt förändrat vårt sätt att umgås med varandra. Barn och ungdomar är idag stora konsumenter av sociala medier och detta har med stor sannolikhet påverkan på deras identitet och självbild. Syftet med studien är att utifrån Erik Homburger Eriksons psykosociala utvecklingsteori öka kunskap om hur undervisningen kring identitet och livsfrågor kan vara ett identitetsfrämjande element i religionskunskap för årskurs 4–6, och framförallt hur sociala medier kan nyttjas. För att uppfylla syftet har fyra undervisande lärare i religionskunskap intervjuats där de fått delge sina tankar om möjligheten att använda sig av sociala medier i identitetsfrämjande syfte. Studien har en kvalitativ ansats där den hermeneutiska cirkeln har använts som metod för analys av materialet.   Resultatet visar att de undervisande lärarna ser både behov och möjligheter med att använda sig av sociala medier i undervisningen, trots att ingen av dem ännu gjort det. Flera tar upp hur olika värderingar och livsåskådningar kan lyftas genom att exempelvis utgå ifrån ett klipp på sociala medier där en person pratar om hur hen ser på identitet och livsfrågor. Det finns generellt sätt en positiv attityd gentemot sociala medier, men några beskriver hur de upplever att ungdomars mående påverkas i en negativ riktning på grund av den stress och press som sociala medier kan innebära. Den största utmaningen som framkommer är att lärarna i fråga inte anser sig ha tillräckligt mycket kunskap om just de medier som eleverna konsumerar eller de förebilder som de följer. Tidsbristen blir således ett återkommande dilemma, då de tycker att de inte har tillräckligt mycket tid vid sidan av lektionerna för att sätta sig in i detta. Avslutningsvis kan det konstateras att det finns behov av fortsatt forskning inom ämnet. / Social media has in many ways changed how we socially interact with each other. The youth of today are big consumers of social media, and this might have great impact upon their identity and self-image. The aim of this study is to increase knowledge of how social media can be used in identity and existential questions in religious education in grades 4–6 to promote their identity development. It is based on Erik Homburger Erikson’s psychological development theory. To fulfil the purpose, interviews were conducted with four religious education teachers where they discuss the possibility to use social media in order to promote their students´ identity development. The study has a qualitative approach and the hermeneutic circle has been used as method for analysing the material.   The result shows that the teachers acknowledge the need and potential to use social media in their teaching, even though none of them has done so yet. Some of them talk about how different values and conceptions of life can be brought up for example by watching a clip where a youtuber or influencer talks about what he or she thinks about identity and existential questions. There is generally a positive attitude towards social media. However, some of the teachers describe how they see that the students are affected in a negative way due to stress and pressure from being constantly connected with others through the phone. The greatest challenge that emerges is that the teachers do not consider themselves to have enough knowledge about the media that the students are consuming or about the role models they follow. Lack of time is a recurring dilemma, since they do not think they have enough time for anything else but planning their classes. Finally, it is possible to establish that further research is necessary in this area.

Forskning gällande begreppen religion och sekularisering, samt hur dessa begrepp uttrycks i läroplanen är ett viktigt område att belysa eftersom jag anser att den är i behov av en utveckling, specifikt för lärare och skolans utveckling till ett öppensinnat och jämställt samhälle. Därför är syftet med den här texten att utforska den historiska utvecklingen av sekularisering i Sverige och hur sekularisering har påverkat hur religion kommer till uttryck i läroplanen för religionskunskap på gymnasiet genom att svara på frågan: Hur har sekularisering påverkat läroplanen för religionskunskap genom historien? Studiens mål är att belysa hur sekulariseringens utveckling har bidragit till formuleringen kring hur religion och olika livsåskådningar förmedlas i läroplanen mellan 1970 och 2011. Den här studien använder sig av ett socialkonstruktionistiskt perspektiv för att studera hur historiska händelser har påverkat omfattningen och definitioner av sekularisering och religion. Studien är en diskursanalys, som utförs genom att använda en kvalitativ metod. Metoden har bestått av att samla tidigare forskning i form av text som både är fysisk och elektronisk. Resultatet visade på att många historiska händelser och teorier har bidragit till sekulariseringens utveckling i det svenska samhället, som sedan har påverkat formuleringen och närvaron av religionskunskap i läroplanen. Slutsatsen är därmed att skolan har varit tvungen att anpassa sig efter samhällsförändring. Dock, i takt med samhällets utveckling har religionen aldrig försvunnit. Alternativt har religiös mångfald berikat religionsämnet med att andra religioner har fått en större plats i undervisningen samt gett möjligheten till att låta eleverna skapa egna förutsättningar. Där är mycket som har påverkat religionsämnet och hur det förmedlas i undervisningen ute bland gymnasieskolorna i Sverige. Läroplanen som är konstruerad utifrån samhällssituationen bestämmer vad som ska inkluderas.

Det didaktiska ämnesfältet gör det möjligt att undersöka vilka metoder yrkesverksamma lärare applicerar i undervisningen i religionskunskap 1 för att uppnå de krav som ämnesplanen kräver. Denna kvalitativa och kvantitativa undersökning undersöker vilka utmaningar lärare ställs inför och hur dessa utmaningar kan tacklas i religionsundervisningen samt i mångreligiösa klassrum. Denna studie grundar sig i en diskursteori och utgår ifrån en enkätundersökning samt kvalitativa intervjuer som visar på vilka utmaningar som existerar inom ämnet samt hur dessa utmaningar kan bemötas. Studien visar att tiden för undervisningen i ämnet religionskunskap 1 är bristfällig och att mycket stoff ska förmedlas på kort tid. De didaktiska metoder som lärare tillämpar berör kommunikationsfrågor, att arbeta ämnesöverskridande och att komprimera delar av material. Även elevperspektivet sätts i fokus som en didaktisk metod där undervisningen individanpassas. Studien visar också att det finns en osäkerhet kring vad lärare kan ta upp i religionsundervisningen i mångreligiösa klassrum och att lärare saknar ett stöd kring den didaktiska balansgång som råder.

This study examines which festivals, symbols and stories from Christianity, Islam and Judaism that the teachers choose to treat in religious education in primary school. The purpose is to see what the teachers do for selection of the large number of festivals, symbols and stories that are linked to the three religions based on the wording in the curriculum as the National Agency for Education does not provide a detailed explanation of what is requested or concept of festival, symbol or story. The survey takes place through an examination of the content that three teaching materials deal with in the form of festivals, symbols and stories from the three Abrahamic religions and with a survey where 118 teachers answer what content they deal with in their religious education. The survey shows that although there are a large number of festivals, symbols and stories connected to the three Abrahamic religions to choose from, teachers often choose to treat the same festivals, symbols and stories. The differences lie rather in the number of festivals, symbols and stories that the teacher deals with in his teaching. The results of the two surveys also show that teachers often deal with more festivals, symbols and stories than those found in the teaching materials examined. / Denna studie undersöker vilka högtider, symboler och berättelser från kristendomen, islam och judendomen som lärarna väljer att behandla i religionsundervisningen på lågstadiet. Syftet är att se vad lärarna gör för urval av den stora mängd högtider, symboler och berättelser som finns kopplat till de tre religionerna utifrån formuleringen i läroplanen då Skolverket inte ger någon närmare förklaring av vad som efterfrågas eller begreppsförklaring av högtid, symbol eller berättelse. Undersökningen sker genom en granskning av vilket innehåll tre läromedel behandlar i form av högtider, symboler och berättelser från de tre abrahamitiska religionerna samt med en enkät där 118 lärare svarar på vilket innehåll de behandlar i sin religionsundervisning. Undersökningen visar att trots att det finns en stor mängd av högtider, symboler och berättelser kopplade till de tre abrahamitiska religionerna så väljer lärarna ofta att behandla samma högtider, symboler och berättelser. Skillnaderna ligger snarare i mängden av högtider, symboler och berättelser som läraren behandlar i sin undervisning. Resultatet av de båda undersökningarna visar också att lärarna ofta behandlar fler högtider, symboler och berättelser än de som finns i läromedlen som granskats.

I denna kunskapsöversikt undersöks vilka problem religionslärare upplevde med att undervisa om hedersrelaterat våld och förtryck inom sex och samlevnad. I kontrast till dessa upplevda problem ämnade kunskapsöversikten även finna exempel på hur religionslärare kan bemöta dessa upplevda problem. Bakgrunden till undersökningen uppstod dels ur författarens egen kunskapsbrist och nyfikenhet kring hedersfrågor i rollen som religionslärare, dels ur att hedersrelaterade frågor nämns specifikt i Skolverkets uppdatering kring sexualundervisning. Metoden för forskningsöversikten var att med särskilt utvalda nyckelord söka inom forskningsdatabaser efter forskningsartiklar och böcker relaterat till ämnet. Sedan presenteras och analyseras det utvalda materialet. Forskningsöversiktens slutsats kring upplevda problem är att eleverna inte inkluderas mer i planeringen av sexualundervisningen. Ytterligare en slutsats är att det kollegiala samarbetet kring planeringen av sexualundervisning mellan lärare är bristande, vilket då påverkar undervisningen negativt eftersom sexualundervisning är ämnesöverskridande. Kunskapsöversiktens slutsats kring metoder var att verklighetsbeprövande religionsdidaktik var särskilt lämpat för att tackla hedersrelaterade frågor inom sexualundervisningen. Även direkt och indirekt normkritik framhävs som fördelaktiga metoder för dels inkludering av eleverna, dels ett fördelaktigt sätt att diskutera hedersrelaterade frågor.

Målet med den här studien är att analysera hur attityden till religionskunskap och dess undervisning ser ut hos fem gymnasielärare i Sverige. Studien är en kvalitativ intervjustudie vars data utgörs av ett insamlat intervjumaterial, centrerat kring studiens tre frågeställningar. I studiens resultat framkommer liknande attityder och erfarenheter vilka påverkar deras upplevda självförmåga respektive kontextberoende. Resultatet stämmer till viss del överens med tidigare forskning anger som påverkansfaktorer kring attityder, upplevd självförmåga respektive kontextberoende. Variationen i attityder uppstår på individbasis, men är också individuellt beroende på kontexter. / The goal of this study is to analyze the attitudes of five teachers of religious education in Sweden, towards religious education and teaching. The study is a qualitative interview-study, which data constitutes a collection of interviews, centered around three issues. The results of the study display similar attitudes and experiences, all of which affect the teacher’s self-efficacy and context dependency respectively. The result partially corresponds to what prior research defines as influences around attitudes, self-efficacy, and context dependency respectively. The variation in attitudes occurs on an individual basis but is also influenced on an individual basis and by contextual factors.

Den här uppsatsen undersöker på vilket sätt HBTQ-personer synliggörs och representeras inom religionskunskapsämnet i den svenska grundskolans senare år. Undersökningen baseras på en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning som riktar sig dels till elever i högstadiet samt till ämneslärare i grundskolan. I studien deltog 272 elever och 4 lärare, som visar att de flesta elever upplever att frågor och perspektiv som rör HBTQ-personer aldrig eller sällan lyfts inom religionskunskapsämnet. Studien lyfter att frågor som rör könsidentitet och sexualitet sällan diskuteras inom religionsämnet men att dessa frågor snarare diskuteras inom andra ämnen som till exempel biologiämnet. Resultatet av studien lyfter nödvändigheten av att HBTQ-frågor och perspektiv bör genomsyra alla ämnen och religionskunskapsämnet i synnerhet, då nationell såväl som internationell forskning pekar på sambandet mellan ohälsa bland unga HBTQ-personer och osynliggörande inom skolan.

Syftet med detta examensarbete är att försöka blottlägga eventuella sociala konstruktioner (normer) i relation till religionen kristendom som återfinns i bildmaterialet för läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan. Anledningen till att vi undersöker detta är på grund av den särställning som kristendomen fått i den senaste läroplanen från 2011. Vi vill undersöka om detta har härlett till att kristendom inte problematiseras i läroböckerna.För att göra detta har vi använt oss av en semiotisk bildanalys på tre läroböcker i religionskunskap för gymnasiet. Det vill säga att vi har sett på bilder och dess innehåll som ett sätt att förmedla genom symboler, sammanhang och associationer. Tillsammans bildar dessa ett meddelande. På den semiotiska bildanalysen har vi applicerat ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Det vill säga att de meddelandena vi funnit i bildmaterialet har vi sett ur ett perspektiv där dessa meddelanden speglar olika sociala konstruktioner i samhället, som i sin tur skulle kunna bilda en slags norm. Detta har vi sedan jämfört med det som tidigare forskning syftar på är norm. På så sätt har vi kunnat se om denna är problematiserad eller enbart följer “normen”.Vårt resultat visade att det fanns vissa återkommande teman i bildmaterialet som är i enlighet med det som vår tidigare forskning och teori menar är “normen”. Även om det fanns inslag av problematiserade inslag i bildmaterialet menar vi fortfarande att normen kan anses vara utgångspunkten.