Gamla Årstabron i Stockholm uppvisade efter 80 år i drift omfattande skador på de bärande betongkonstruktionerna enligt en utredning som genomfördes 2006 av dåvarande Carl Bro AB på uppdrag av dåvarande Banverket Region Öst. Det konstaterades att omfattande reparationer och förstärkningar av brons betongvalv var nödvändiga för framtida rationell drift av bron. Det beslutades efter vidare utredning att de första tre valven på Södermalm i Stockholm skulle renoveras med injekteringsbetong. Renoveringen av de tre valven på fastlandet på Södermalm var ett prov i full skala för att hitta den optimala metodiken för den fortsatta renoveringen av resterande 17 betongvalv. Det här examensarbetet syftar till att utvärdera metoden med injekteringsbetong med hänsyn till injekteringsbetongens egenskaper, material och produktionsteknik.   Bakgrunden till detta examensarbete är att det finns ett stort behov av att följa upp renoveringsmetoden med injekteringsbetong eftersom den inte har använts i någon större utsträckning i Sverige sedan slutet av 1970-talet. Utvärderingen av injekteringsbetongens egenskaper har utförts genom att analysera resultaten av de provningar som utförts på betongen. Provningen har gått till så att utborrade kärnor och tillverkade provkuber har provats för bland annat tryck- och draghållfasthet (vidhäftning). Utvärderingen av material och produktionsteknik har gjorts genom observationer på arbetsplatsen där rapportförfattaren praktiserade hos NCC under juni och augusti 2008. Utöver praktiken har jag närvarat vid och dokumenterat många av de injekteringar som gjorts under projektets första år.   Huvudsyftet med att använda injekteringsbetong var att få fram en betong som uppvisar tillräckligt hög tryckhållfasthet, en viss draghållfasthet och en fri krympning av högst 0,2 ‰. Tyvärr var inte provtagningen tillräckligt omfattande för att dra statistiskt säkerställda slutsatser gällande betongens egenskaper. Det som dock kan sägas är att provtagningen samt information från nyckelpersoner från beställaren (numera Trafikverket) tenderar att bekräfta det som konstaterats i de förstudier som gjordes innan brorenoveringen startade, nämligen att injekteringsbetongen uppvisar en klart lägre krympning än konventionellt gjuten brobetong. Vad gäller tryck- och draghållfasthet så uppfyller den färdiga betongen de krav som ställdes.   Blandning av ingående material i form av ballast och cementbruk samt de enskilda materialens egenskaper visade sig vara en kritisk punkt, vilket bekräftar det som framgår av litteraturen på området. Att kravet på renhet hos ballasten, stenmaterialet, är uppfyllt är av yttersta vikt för slutresultatet. Dessutom är det mycket viktigt att cementbruket som blandas med vatten precis innan det injekteras i den stenfyllda formen håller mycket hög kvalité och är stabilt. I vissa aspekter ställer också metoden högre krav på yrkesarbetare, platsledning och övrig produktionspersonal som pumpförare jämfört med att gjuta med konventionell betong. Förutom de enskilda gruppernas kompetens är också samordningen och logistiken på arbetsplatsen en mycket viktig faktor. Att använda metoden innebär dessutom att beställare och specialister måste ha kunskap och förståelse för att metoden ur vissa synvinklar skiljer från konventionell betong, särskild med tanke på den begränsade användningen av metoden i Sverige i modern tid.   Baserat på slutresultatet av renoveringen, de provningar som utförts samt omdömen från nyckelpersoner hos beställaren var injekteringsbetong rätt metod att använda för att renovera Gamla Årstabron. / According to an investigation conducted in 2006 by the former Carl Bro AB commissioned by the former Swedish railway authority (Banverket), the old Årsta bridge in Stockholm, Sweden, was  after 80 years in operation showing signs of extensive damage on the load-bearing concrete structures. It was pointed out that the concrete vaults of the bridge needed to be repaired and reinforced in order to keep the bridge in an operational state. After further investigation it was decided that the first three vaults on the north side of the bridge were to be renovated by using pre-placed aggregate concrete. The renovation of the three vaults on the north side served as a full-scale test to find the best possible methodology for the continued renovation of the concrete structures that consists of another seventeen concrete vaults. This thesis aims to evaluate the method of using pre-placed aggregate concrete regarding its properties and materials as well as the construction technology.   The reason for this thesis is that there is a great need to follow up the renovation method using pre-placed aggregate concrete since it hasn’t been used in any great extent in Sweden since late 1970’s.The evaluation of the concrete’s properties has been done by analyzing the results of the testing that has been performed on the concrete. Test specimens consisting of concrete cores and fabricated cubes have been tested for compressive and tensile (bond) strength. The evaluation of materials and construction technology has been done by practical observations on the work site where the author worked as an intern for the contractor NCC during June and August 2008. Apart from my internship I also attended and documented many of the grouting occasions during the first year of the project.   The main intention of using pre-placed aggregate concrete was to produce a concrete with high compressive strength, certain tensile strength and a free shrinkage of at most 0,2 ‰. The testing of the concrete was unfortunately not extensive enough to draw any unambiguous conclusions concerning the properties of the concrete. The results of the tests performed as well as information from key persons from the current Swedish traffic administration (Trafikverket) do however tend to confirm what was found during the pilot studies conducted before the renovation of the bridge started, namely that the pre-placed aggregate concrete has a much lower shrinkage than conventional concrete normally used in bridges. As for compressive and tensile strength, the pre-placed aggregate concrete meets the quality requirements.    The mix of included materials, aggregate and cement-based grout, as well as the properties of the materials themselves turned out to be critical for the result, which the literature in the field confirms. The purity of the aggregate is essential for the result. Moreover, it’s very important that the cement-based grout is of high quality and stable. When comparing with traditional concreting, the method imposes higher requirements on the workforce, management and subcontractors, in some aspects. Two other key factors, apart from the competence of each group, are the coordination and the logistics on the worksite. Using pre-placed aggregate concrete also implies that clients and specialists must have knowledge and understanding concerning the differences compared to traditional concreting, especially since the method hasn’t been used in any greater extent in Sweden the last 40 years.   Based on the result of renovation, tests conducted and reviews from key persons at the Swedish transport administration the decision to use pre-placed aggregate concrete was the right one.

The construction and real estate sectors are significant contributors to greenhouse gas emissions and have a profound impact on the environment. However, in recent years, construction companies have begun implementing circular practices to reduce these emissions and promote the goals of Agenda 2030. Literature suggests that these circular practices, particularly through the reuse of materials, have a substantial impact on reducing greenhouse emissions. Nevertheless, the implementation of circularity through material reuse poses numerous challenges for construction clients’ organizations. Challenges identified in the literature include legal and regulatory barriers, cost considerations, logistics and storage issues, availability of high-quality reclaimed materials, and the need for a shift in cultural attitudes towards waste reduction. This study aims to investigate these challenges and obstacles within the client’s organization by utilizing a combination of a literature review and a case study approach to gain a comprehensive understanding of the challenges faced by construction clients in implementing material reuse practices. The case study focuses on a specific construction client and examines their experiences and perspectives in reusing construction materials during renovation projects to promote circularity in construction. The findings of this study shed light on the various challenges faced by construction clients when incorporating material reuse in their projects such as economic factors, storage and logistics, knowledge, awareness, and customer demand. Additionally, the study explores the implications of these challenges and sheds light on the internal organizational dynamics, uncovering additional issues such as internal communication problems, lack of a defined strategy and commitment, unclear definition of reuse, and absence of a dedicated team within the client's organization. In conclusion, this study highlights the challenges faced by construction client’s organizationin implementing circularity through material reuse. The findings of this study contribute to the existing knowledge on sustainable construction practices through analysis of internal organizational tensions and offer practical implications for construction clients and stakeholders by identifying specific tensions and obstacles in material reuse and providing insights to inform decision-making processes, facilitating the implementation of effective strategies and practices to promote sustainability and circularity. / Bygg- och fastighetssektorerna är betydande bidragsgivare till växthusgasutsläpp och har en djupgående påverkan på miljön. Emellertid har byggföretag på senare år börjat tillämpa cirkulära metoder för att minska dessa utsläpp och främja målen för Agenda 2030. Litteraturen antyder att dessa cirkulära metoder, särskilt genom återanvändning av material, kan ha en betydande effekt på att minska växthusgasutsläpp. Trots detta medför implementeringen av cirkularitet genom materialåteranvändning många utmaningar för byggherrens organisation. Utmaningar som identifierats i litteraturen och fallstudier inkluderar juridiska och reglerande hinder, kostnadsöverskridanden, logistik- och lagerproblem, tillgång till högkvalitativa återvunna material samt behovet av en förändring av kulturella attityder till avfallsminskning.  Denna studie syftar till att undersöka dessa utmaningar och hinder inom byggherrens organisation genom att använda en kombination av litteraturöversikt och en fallstudie för att få en omfattande förståelse för de utmaningar som byggherren står inför vid implementering av återanvändning av material. Fallstudien fokuserar på en specifik byggherreorganisationoch undersöker deras erfarenheter och perspektiv på återanvändning av byggmaterial under renoveringsprojekt för att främja cirkularitet inom byggsektorn. Resultaten av denna studie belyser de olika utmaningar som byggherren står inför vid införandet av materialåteranvändning i sina projekt, såsom ekonomiska faktorer, lager- och logistikfrågor, kunskap, medvetenhet och kundkrav. Dessutom utforskar studien konsekvenserna av dessa utmaningar och belyser de interna organisationsdynamikerna genom att avslöja ytterligare frågor, såsom interna kommunikationsproblem, brist på en definierad strategi och engagemang, oklar definition av återanvändning samt avsaknad av ett dedikerat team inom byggherrens organisation. Slutsatsen är att denna studie belyser de utmaningar som byggherrens organisation står inför vid implementeringen av cirkularitet genom materialåteranvändning. Resultaten av denna studie bidrar till den befintliga kunskapen om hållbara byggpraktiker genom analys av interna organisationsmotsättningar och erbjuder praktiska implikationer för byggherre och intressenter genom att identifiera specifika spänningar och hinder vid materialåteranvändning samt insikter för att informera beslutsprocesser. Därigenom underlättas införandet av effektiva strategier och metoder för att främja hållbarhet och cirkularitet.

Följande uppsats är en undersökning av ett antal svenskars inställning till-/ och kunskap om byggnadsvård. Informationsinhämtning till uppsatsen har skett via en webbenkät och en intervju med representanter från Svenska Byggnadsvårdsföreningen. Enkätsvaren har analyserats med hjälp Huuhka och Vestergaard’s teori om byggnadsvård och cirkulär ekonomi och av tidigare utförd forskning. Enkätsvaren har granskats tillsammans med svaren på enkätens huvudfråga ”Besitter du kunskap kring byggnadsvård?”. En majoritet av respondenterna, 61%, uppskattar att de besitter kunskap om byggnadsvård. 31% uppgav att de inte innehar någon kunskap om ämnet och ca 8 % svarade att de är ”Osäker på vad byggnadsvård innebär”. Resultatet visar en trend bland respondenterna till ökat intresse för återbruk och på så sätt även cirkulär ekonomi. / The following essay is an investigation of a number of Swedes' attitudes towards-/ and knowledge of building preservation. Information gathering for the essay has taken place via a web survey and an interview with The Swedish Association for Building Preservation (Svenska Byggnadsvårdsföreningen). Analysis of the survey responses has been carried out using Huuhka and Vestergaard's theory of building preservation and circular economy, of previous research and the survey responses have been reviewed together with the answers to the survey's main question "Do you have knowledge about building preservation?". A majority of the respondents, 61%, stated when asked that they have knowledge of building preservation. 31% stated that they have no knowledge of the subject and about 8% answered that they are "Unsure of what building preservation entails". The result shows a trend among the respondents towards increased interest in recycling and thus also the circular economy.

Syftet med denna uppsats har handlat om att göra en kartläggning av hur den administrativa arbetsprocessen vid ett stambyte tillsammans med renovering av lägenheter i ett hyreshus fungerar från planering till det att åtgärderna utförs. Målet var att beskriva arbetsprocessen och identifiera eventuella flaskhalsar. Men även komma med förslag till effektivisering av arbetsprocessen och hur man kan arbeta för att undvika dessa flaskhalsar samt att ta reda på vad hyresgäster har för preferenser kring renovering vid ett stambyte. För att kunna kartlägga detta valdes det ingående att det skulle vara de juridiska, ekonomiska och praktiskt kommunikativa aspekterna vid ett stambyte med lägenhetsrenovering som skulle belysas. Informationen för dessa aspekter togs fram genom följande typer av källor. Gällande lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin för juridiken. Investeringskalkyler över olika typer av stamrenoveringar och lägenhetsrenoveringar för ekonomin. Genom intervjuer av nyckelpersoner för praktiken. För att detta arbete skulle underlättas så har det avgränsats till att endast titta på hur fastighetsföretaget Stena Fastigheter Stockholm AB har arbetat under de stambyten som de genomfört inom sina södra delar av deras fastighetsbestånd. Det arbetet kom fram till vid kartläggningen av arbetsprocessen var att processen är långt mer avancerad och har fler delar till sig jämfört med vad skribenterna trott ingående i arbetet. De flaskhalsar som upptäcktes var först och främst de långa handläggningstiderna till hyresnämnden dit fastighetsbolag vänder sig då hyresgäster inte lämnar tillstånd till förbättringsåtgärder. Men även att det finns en brist på kommunikation mellan hyresvärd och hyresgäst samt en viss kunskapsbrist hos hyresgästen om hur processen i hyresnämnden ser ut och vilka åtgärder som en hyresvärd har rätt att utföra. Hyresgästerna saknar även kunskap om hur deras chanser ser ut i prövningar hos hyresnämnden. Ett förslag till en lösning av dessa flaskhalsar som arbetet kom fram till skulle vara att göra en ändring i dagens lagstiftning, vilket förmodligen skulle vara svårt att genomföra. En annan lösning som framkom av arbetet skulle vara att utöka kommunikationen mellan hyresvärd och hyresgäst genom någon form av lättillgänglig media som kan informera hyresgästen om hur den juridiska processen ser ut vid stambyte med renovering i ett hyreshus, samt att informera om vilka åtgärder hyresnämnden ger tillstånd till hyresvärden att utföra. / The purpose of this paper has been to make a survey of how the administrative work process in the case of a pipe replacement with renovation of apartments in a tenement house goes from planning to the execution of the measures. The goal was to describe the work process and identify any obstacles. But also come up with suggestions for streamlining the work process and how to work to avoid these obstacles and to find out what tenants have for preferences regarding renovation in the event of a pipe replacement. To be able to map the administrative work process of a pipe replacement with apartment renovation the writers chose to focus on the legal, economical and a communicative practical aspect of the process. The information for these aspects was to be obtained through the following types of sources. Applicable legislation, preliminary work, practice and doctrine for the legal aspect. Investment calculations on different types of pipe renovations/replacements and apartment renovations for the economical aspect. Through interviews of key people for the practical aspect. For this work to be facilitated it has been limited to looking only at how the real estate company Stena Fastigheter Stockholm AB has worked during the pipe replacements that they have carried out in their southern parts of their property portfolio. The work that came to the fore in the mapping of the work process was that the process is far more advanced and has more parts to it compared to what the writers thought in the early stage of writing the thesis. The obstacles that were discovered are the lengthy processing time to the tenant board to which Stena Fastigheter Stockholm AB turns when tenants do not give permission for improvement measures. But also, that there is a lack of communication between the landlord and tenant as well as a certain lack of knowledge with the tenant about how the tenant's process looks and what measures a landlord is entitled to take. The tenants also lack knowledge of what their chances look like in the hearings of the tenant board. The proposed solutions to these obstacles that the work came up with would be to make a change in current legislation, which would probably be difficult to implement. Another solution that emerged from the work would be to increase the communication between the landlord and the tenant through some form of easily accessible media that can inform the tenant of what the legal process looks like in the event of a change of house renovation in a tenement house, and to inform about what measures the tenant gives permission to the landlord to perform.

Energianvändningen har ökat markant globalt sedan 1971, vilket har påverkat klimatet och orsakat global uppvärmning. För att minska energiförbrukningen och dess påverkan på klimatet har Sverige fastställt energi- och klimatmål fram till år 2030. Sektorn för bygg- och fastigheter har en stor roll att spela i att minska utsläppen av växthusgaser eftersom den stod för 15,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2020. Syftet med denna studie är att undersöka möjliga alternativa lösningar och åtgärder som kan minska både energiförbrukningen och kostnaderna samtidigt som klimatpåverkan från byggnader minskas. Fokus ligger på att tillämpa dessa åtgärder på ett småhus i Markaryd. I studien användes litteraturstudier, intervjuer och beräkningsprogram som Bidcon, energiberäkning.se och pay off-metoden. Resultaten visar att renoveringsåtgärder, såsom fönster- och dörrbyte, tilläggsisolering av vinden och installation av ett mekaniskt ventilationssystem, minskade energiförbrukningen och var ekonomiskt fördelaktiga när de kombinerades med andra åtgärder. Undersökningen visar att trä och cellulosa hade lägre klimatpåverkan än aluminium och glasull i skedena A1-A5. Renoveringsåtgärder, med rätt val av material, kan således minska energiförbrukningen och klimatpåverkan samtidigt som de är ekonomiskt fördelaktiga, vilket leder till positiva effekter för både miljön och ekonomin. / Studies indicate that renovation projects have significantly lower environmental impact compared to new constructions, with emissions reduced by up to 50 % due to the reuse of existing materials. The purpose of this study is to explore alternative solutions and strategies that can effectively reduce both energy consumption and costs, while mitigating the climate impact of buildings. The focus is specifically on applying these measures to a small house in Markaryd. The research methodology involved a combination of literature reviews, interviews, and the utilization of calculation tools such as Bidcon, energiberäkning.se, and the pay-off method. The results demonstrate that renovation measures such as window and door replacement, additional insulation in the attic, and the installation of a mechanical ventilation system effectively reduced energy consumption and proved economically viable. The investigation also revealed that wood and cellulose materials had lower climate impact compared to aluminum and glass wool in stages A1-A5. Therefore, renovating buildings with careful material selection can simultaneously achieve reduced energy consumption and climate impact, while also offering economic benefits, thereby contributing positively to both the environment and the economy.

The Candy Factory area is located at Brynäs district, and its history is known as Gävle's most important industrial area in the 1870’s. The area is under construction and plans to tie Gävle Strand with Brynäs and make the area more attractive. In the Candy Factory area in Gävle there is a building, Läkerol building that is owned by AB Gavlegårdarna, and is a part the areas renovation process. It’s exterior must be preserved but must be made more energy efficient since the building is to be used as a residential building and other activities. It is part of a cultural environment, such as national interests. The retention of its characters is particularly important, making changes to the building more complex. The starting point for this study was to investigate the effects of energy efficiency methods and costs with a focus on windows in view of conservation needs of the Läkerol building. In the implementation, characteristics of the building have been assessed along with literature research, previous research, books studied in support of the work and energy balances and cost calculations for window changes have been made. The results for this study shows what is most profitable among different efficiency methods and how different building envelope components leak heat. The windows cause great thermal losses and cost savings can be reduced by choosing the efficiency measure window with extra glass with low investment cost compared to brand new windows.

De senaste åren har frågan om hållbar utveckling tagit allt större plats i samhällsdebatter. När det gäller fastighetssektorn har denna fråga och miljömål främst riktats mot nybyggnationer. Samtidigt byggdes majoriteten av fastigheterna i Sverige innan 1970 och ersätts av nya byggnader i en hastighet på 1–3% per år. Med det i åtanke påträffas ett stort gap som den här studien har för avsikt att adressera. Detta genom att undersöka miljöaspekters påverkan vid renoveringar av byggnader och specifikt med hänsyn till materialval av golv. Studien undersöker tre olika perspektiv. Genom en litteraturstudie har ett urval av golvmaterial utretts med avseende på klimatpåverkan mätt som Global Warming Potential (GWP100), energiåtgång och kemiska restprodukter. Därefter har en analys gjorts över vilka krav och riktlinjer som ställs från miljöcertifieringssystemets sida genom en dokumentanalys och slutligen har miljöaspekternas betydelse vid renovering ur ett fastighetsbolags perspektiv undersökts genom en fallstudie hos fastighetsbolaget Hufvudstaden. Litteraturstudien visade på, för de undersökta miljöaspekterna, att linoleumgolv presterar bäst på en kort tidshorisont på 8 år och parkettgolv presterar bättre än de andra golvtyperna i en tidshorisont på över 20 år. Ett flertal av de inhämtade studierna undersökte även kemiska restprodukter, slutsatsen blev att de ämnen som studierna tog upp inte anses att vara farliga. Däremot bör det ej uteslutas att golven kan producera andra kemiska restprodukter som kan ha en negativ påverkan på sin omgivning. Gällande certifieringssystemen framgick det att material har en mindre roll i certifieringsprocessen, maximalt 12—14 % av de totala poängen. Det visade sig att de lägger vikt på att renoveringsarbete tidigt planeras för hållbara processer, bland annat genom att välja material med hållbarhet i åtanke och underhålla det med omsorg. Utifrån certifieringssystemens villkor och rekommendationer ses parkettgolv som det mest lämpade valet utav de undersökta golvtyperna. I fastighets- och byggbranschen premieras oftast parkettgolv utav de undersökta golven i detta arbete. Både IVL Svenska Miljöinstitutet och fastighetsbolaget Hufvudstaden anser att golvet är det mest lämpade vid renoveringar med en lång livslängd i åtanke. / The issue of sustainability has been highlighted more frequently in recent years. In the case of the real estate industry the environmental objectives have primarily been set with respect to new construction. However, the majority of the properties in Sweden were built before the 1970’s and buildings are replaced at a rate of only 1-3% per year. Keeping this in mind, an important research gap is present. This study aims to contribute to the narrowing of that gap by examining the environmental impacts of renovations in existing buildings and specifically with respect to the choice of flooring materials. The study was conducted through three perspectives. Firstly, by examining literature on a selection of flooring materials with regards to Global Warming Potential (GWP100), energy consumption and chemical residues. Secondly by analyzing guidelines provided by sustainability certifications through a document analysis. The last perspective was studying the choice of flooring material from a real estate company point of view, conducted through a case study. The literature study showed, for the investigated environmental aspects, that linoleum floors perform best on a short time horizon of 8 years and parquet floors perform in a longer time horizon of over 20 years. A number of the examined studies also investigated the chemical residues from the materials that may have a negative impact on the environment, but the conclusion was that the substances were not shown to be dangerous. However, it should not be ruled out that the floors may produce other chemical residues that may have a negative impact on their surroundings. Regarding the certification systems, it was found that materials play a smaller role in the certification process, a maximum of 12-14% of the total points. It turned out that certification systems place emphasis on early planning for sustainable processes in construction, including choosing materials with sustainability in mind and maintaining them with care. Based on the conditions and recommendations of the certification systems, parquet floors are seen as the most suitable choice of the floor types examined. The real estate and construction industry commend the parquet floors out of the examined flooring types, due to its ability to be maintained and its long life-span.

As the construction sector in 2019 accounted for 21% of Sweden's greenhouse gasses and 40% of Sweden's waste, recycling is something that will be required if Sweden are to become climate neutral by 2050, which has been decided upon. By reusing building materials, it contributes to a reduction of greenhouse gasses in the manufacturing, transport and recycling of building materials. Reusing means that the material does not change into anything else hence time, money and work are therefore saved compared to recycling. The project has been carried out to report the possibilities of reusing materials between Vasakronan and Atrium Ljungberg. This report delves into bricks, metal sheet roofs and suspended ceiling tiles and reports the potential for reusing them. Ceiling tiles, metal sheet roofs and bricks have all shown potential to be reused not only to reduce carbon dioxide emissions, but they have also proven to be economically viable to reuse. Metal Sheet roofs proved to be good to recycle from a carbon dioxide perspective and reusing proved economically viable even if by less of a margin than for ceiling tiles and bricks. The report is based on a literature study about reusing, as well as interviews with five participants in different companies. The report contains calculations for the profitability of reusing selected materials as well as carbon dioxide emissions in the production and transport phases. The market for reusing materials is underdeveloped in large parts of the country, but the market has begun to develop in recent years partly with initiatives from companies in the construction industry but also that Sweden's municipalities have begun to investigate the issue to help establish local markets for reusing materials. Even though not much is reused today, there is hope that material reuse will be one of the pillars in the construction industry in the future. Therefore, this rapport was done to show how such a collaboration could be operated.

Denna studie tar upp om det är mer hållbart att renovera en befintlig byggnad eller riva den nuvarande och bygga en ny ur ett klimat perspektiv. Målet är, med hjälp av livscykelanalys, undersöka ämnet. Studien har avgränsats till att fokusera på ekologisk hållbarhet och redovisar endast klimatpåverkan och energibehov. Metoden som har använts är en litteraturstudie där tidigare projekt som stått inför frågan om ätt riva eller renovera?”har beaktats. Dessutom undersöks forskningsartiklar som studerar området. Studien baseras på två svenska skrifter och tre internationella som sedan diskuteras och analyseras. Samtliga artiklar styrker argumentet att renovering är det optimala valet även då nybyggnation kan bidra till energieffektivitet vid driftstadiet. Renovering uppnår i stort sett samma resultat när det gäller energiförbrukning samtidigt som detta alternativ har en lägre klimatpåverkan. / This study will address the sustainability of renovating an existing building compared to demolishing the current one and building a new one. The scope of the study has been limited to ecological sustainability, specifically two parameters; climate impact and energy consumption. The methodology used for this project is a literature study in which previous project essays and research articles investigating the issue of to demolish or renovate?­ is taken into consideration. Where the subject was investigated using a life cycle assessment. This study is based on two Swedish publications and three international ones, which are discussed and analyzed. All included articles support the argument that renovation is the preferred choice, although new construction can contribute to energy efficiency at the operational stage. Compared to demolishing and rebuilding, renovation results in similar energy consumption, while achieving a more modest climate impact.

The renovation and maintenance projects in the “Million program” areas are currently ongoing in many parts of the country. As the stocks in many descriptions have similar conditions with regard to urban structure, construction technology and socio-economic situation, there is great potential for comparison. This means that different results from a renovation may be linked to other factors than the execution and choice of measures. In this thesis two different “Million program” areas have been compared, one in the suburbs of a big city and one in the suburbs of a small town (which will be referred to as ftS and fts in the report). The comparison will be evaluated from the three sustainability perspectives: social, ecologic and economic. To make these three perspektive interact is difficult but when all perspectives are considered as sustainable the “Point of Optimization” has been achieved. The projects that have been involved in this bachelor thesis are Nystad 1, which is owned by Svenska Bostäder, and Drabanten 3, which is owned by Nybro Bostad. Nystad 1 is placed in Akalla which is a suburb to the big city Stockholm and Drabanten 3 is placed in Kungshall which is a suburb to the small town Nybro. Both projects change the ventilation system to FTX, replace windows, put solar cell systems on the roof, renovate the kitchen and the bathroom and additional insulation to varying degrees. The scale of the renovation in Akalla is larger as the entire building to the core gets removed and rebuilt and a total refurbishment of the yard is also included in the project. The purpose of the report is to produce values linked to each perspective of sustainability that are comparable in both projects to evaluate the connection between the results and the placement in either ftS or fts. To produce results that are measurable within every aspect a customer survey was sent out, the reduced usage of energy were calculated and the economic profit was estimated. The project in Akalla is more extensive and the total cost amounts to just under 1,3 million SEK per apartment. Prior to the renovation the rent was 971 SEK/m2 which will be increased with 25% after the renovation. For Kungshall the total cost amounted to roughly 1 million per apartment and led to an increase of rent by 28% from the original rent which was 795 SEK/m2. The participation rate of the customer survey in Akalla was lower than in Kungshall which got a better result in all categories. The reduced use of energy of the project in Akalla is estimated to 32% while the project in Kungshall merly reached 21%. The use of method in this report determine that none of the projects successfully reached economic profit with their own company-specific calculation interest. However, the analysis of vulnerability shows that after 30 years Kunghall has gained a profit of 3.2 million SEK. Akalla is expected to reach sustainability from a social and ecological perspective but not from an economic perspective. In Kungshall the social and economic perspective are assessed to be sustainable while the ecological perspective is not, due to the fact that it did not reach “Klimatiniativets” goal at a reduced energy usage of 30 %. The result in this thesis concludes that the placement in either ftS or fts impacts the sustainability from the social perspective and normally also from the economic perspective, although not with the specific circumstances regarding this ftS due to Järvaavtalet. The sustainability from the ecological perspective is not connected to the placement but merely a result of choice of measures and execution. However, as the sustainable development is an interplay between the different perspectives, the result from the ecological perspective is also indirectly affected by the placement in either ftS or fts. / Renovering och underhållsprojekt i miljonprogramsområden är pågående i flera olika delar av landet. Bestånden har i många avseende liknande förutsättningar med hänseende till stadsstruktur, byggteknik och socioekonomisk situation. Det finns således stor potential för jämförelse och därför kan resultat av en renovering eventuellt kopplas till andra faktorer än utförande och val av åtgärder. I detta examensarbete jämförs två olika miljonprogramsområden, ett i förort till storstad och ett i förort till småstad, (som i rapporten benämns som ftS och fts) och utvärderas ur de tre hållbarhetsperspektiven socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Samspelet mellan dessa tre perspektiven är i många fall svårt och när samtliga perspektiv anses som hållbara så har den så kallade “Optimeringspunkten” uppnåtts. De projekt som detta examensarbete behandlar är Nystad 1, som ägs av Svenska Bostäder, och Drabanten 3, som ägs av Nybro Bostad AB. Nystad 1 ligger i Akalla som är en förort till storstaden Stockholm och Drabanten 3 ligger i Kungshall som är en förort till småstaden Nybro. Båda projekten utför byte till FTX-system, fönsterbyte, solcellsanläggning på tak, renovering av kök och badrum och tilläggsisolering i olika omfattningar. Renoveringen i Akalla utförs i större skala, hela byggnaden görs stomren och en total upprustning av gården ingår också i projektet. Syftet med arbetet är att ta fram jämförbara värden kopplat till varje hållbarhetsaspekt för att sedan kunna avgöra om resultaten som speglas i dessa värden kan kopplas till att projektet är placerat i antingen ftS eller fts. För att ta fram mätbara resultat inom varje aspekt skickades kundundersökningar ut, energiberäkningar utfördes och nuvärdeskalkyler ställdes upp baserat på material som tillhandahållits av respektive projektledare eller inhämtats från andra källor. Renoveringen i Akalla är mer omfattande och den totala projektkostnaden uppgår till strax under 1,3 miljoner per lägenhet. Innan renoveringen uppgick hyran i 971 kr/m2 och höjdes efter renoveringen med drygt 25%. Den totala projektkostnaden i Kungshall uppgick i strax över 1 miljon per lägenhet och resulterade i en hyreshöjning på strax under 28% från den ursprungliga hyran på 795 kr/m2. Akalla hade lägre deltagandeandel på kundundersökningarna och fick sämre resultat än Kungshall i samtliga kategorier. Akalla förväntas uppnå en total energibesparing på 32% medan Kungshall enbart uppnådde 21%. Inget av projekten lyckades, enligt rapportens metod, nå företagsekonomisk lönsamhet med de företagsspecifika kalkylräntor som delgetts, dock så lyckades Kungshall generera en vinst på 3.2 miljoner efter 30 år utifrån känslighetsanalysen. Akalla bedöms nå en social- och ekologisk hållbarhet men inte en ekonomisk hållbarhet. Kungshall bedöms ha nått en social- och ekonomisk hållbarhet men utefter “Klimatiniativets” mål på en energiminskning med 30 % efter renoveringen så bedöms inte en ekologisk hållbarhet uppnås.Arbetet kommer fram till att resultatet ur det sociala perspektivet är bundet till placeringen i antingen ftS eller fts. Det ekologisk resultatet beror främst på utförande och val av åtgärder men eftersom den hållbara utvecklingen är ett samspelet mellan de olika perspektiven så påverkas även det ekologiska resultatet indirekt av placeringen i antingen ftS eller fts. Det ekonomiska resultatet bedöms i normalfallet vara starkt kopplat till placeringen i antingen ftS eller fts. I detta specifika fall har placeringen i ftS eller fts inte en avgörande roll eftersom det ekonomiska resultatet för projektet i ftS beror på involveringen i Järvaavtalet.