Bakgrund Livsmedelsverket ger rekommendationer för hur allmänheten bör äta för att förebygga folksjukdomar och ha ett hälsosamt liv. Att äta lunch ute har ökat genom åren och människor har blivit mer medvetna om att då göra hälsosamma val, trots att utbudet av detta kan variera. Studier har visat att människor tenderade att göra bättre val om restaurangerna var tydliga med att märka ut hälsosamma val på sina menyer.  Syfte Syftet var att studera hur restauranger med lunchservering planerar sina menyer, vad de förhåller sig till och hur man väljer ut vilka rätter som ska serveras.  Metod Kvalitativa intervjuer har genomförts med elva olika restauranger, där materialet sedan har transkriberats, kodats, kategoriserats och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Ekonomin och gästernas efterfrågan låg i fokus när valet av rätter till menyn planerades. Smaken var viktigare än näringsrekommendationerna samt att variation prioriterades. Även om näringsrekommendationerna inte följdes, så förhöll sig restaurangerna till riktlinjerna om råvarornas ursprung, produktion och kvalité.   Slutsats Gästens efterfrågan, råvaror och dess kvalité samt pris var centrala delar i menyplaneringen. Mer kunskap kring näringsrekommendationer behövs bland restaurangpersonal då de ansåg att smak och kvalité skulle försämras om rekommendationer skulle följas. Ansvaret för hälsosamma val ligger både hos allmänheten och restaurangerna. / Background The Swedish Food Agency has recommendations for the population to follow, in order to prevent widespread diet and lifestyle related diseases and to keep a healthy life. Through the years the habit of having lunch out has increased and people have become more aware of the healthy choices, even though those options can vary. Studies showed that people tended to make better choices if the restaurants explicitly labelled the healthy options in their menus.  Objective The aim of this study was to find out how lunch restaurants plan their menus, what dietary recommendations and guidelines they rely on and how they make the choice of what dishes they will serve.   Method Qualitative interviews have been done with eleven different restaurant owners and that material then got transcribed, coded, categorized and analyzed.  Results The economy and the guests’ demands were in focus when the choice of dishes was made and the menu was planned. Firstly, the taste was more important than nutrition recommendations, and secondly, the variation, both on the plate and over time was prioritised. Another result was that the nutrition recommendations were not followed but concerning the origin, the fabrication and the quality of the products the restaurants followed the present dietary recommendations and guidelines.  Conclusion Guests demand, ingredients and its quality and price were central parts of the menu planning. The restaurant staff need more knowledge about the nutrition recommendations, since their opinions that taste and quality are reduced because of them are wrong. The responsibility of healthy choices lies in both the society and the restaurants.

Bakgrund och problemformulering: Plattformsstrategier har blivit ett allt vanligare fenomen och i dagsläget är flera av världens största företag plattformsföretag. Digitala plattformar för beställning och leverans av mat är en typ av plattformar som ökat markant de senaste åren, speciellt i och med covid-19 pandemin då restaurangbranschen fick helt nya förutsättningar. Vi har funnit en kunskapslucka gällande restaurangers perspektiv och vilka risker som följer med att verka på digitala matleveransplattformar, samt en avsaknad av forskning kring hur dessa risker hanteras.  Syfte och forskningsfrågor: Syftet med denna studie är att bidra med kunskap och förståelse kring fenomenet plattformstrategi och hur det är att som säljare befinna sig på en plattform, genom att mer specifikt undersöka de risker restauranger som verkar på digitala matleveransplattformar upplever, samt vilka metoder de använder sig utav för att minimera eller eliminera dessa.  • Vilka risker medför det för restauranger att verka på digitala plattformar gällande matleverans?  • Vilka metoder använder sig restauranger av för att minimera eller eliminera de risker de upplever på digitala matleveransplattformar?  Resultat: Resultatet visar att de risker restauranger utsätts för då de verkar på digitala matleveransplattformar är försämrad kundkontakt, förlorad kundbas, begränsad differentiering vid exponering på plattform, påverkan på produktkvalitet samt att en felaktig bild förmedlas till kund. De metoder som restaurangerna nyttjar för att motverka dessa risker är att hota med att lämna eller ej ansluta verksamhetsenheter, skapa större marknadsandel på plattform, verka via fler säljkanaler, verka på fler plattformar, nyttja information från andra parter vid förhandling med plattform, kollektiv handling vid skapande av egen säljkanal, kollektiv avtalsförhandling med plattform och marknadsföring av egen säljkanal via plattform.  Kunskapsbidrag: Denna studie har genom att studera företag som verkar på digitala matleveransplattformar lyft deras perspektiv kring risker som uppstår då de verkar på dessa samt metoder för att motverka riskerna, vilket bidrar till att fylla den identifierade kunskapsluckan. Genom att studera en specifik bransch, bidrar denna studie ytterligare till den kunskapslucka som identifierats. Resultatet visar nya risker och strategier men bekräftar även vissa som förekommer i tidigare litteratur. / Background and formulation of problem: Platform strategy has become a more common phenomenon and many of today’s biggest companies are platforms. Digital platforms that are used for order and delivery of food are one platform type that have increased significantly during these last years, especially due to covid-19 which created challenging conditions for the restaurant industry. We have found a lack of knowledge when it comes to the perspective of restaurants and risks that arise from operating on a digital food delivery platform and how these are handled.  Purpose: The purpose of this study is to contribute with knowledge and understanding of the phenomenon platform strategy and the experience of companies operating on platform by more specifically explore perceived risks, by the restaurants, that arise when operating on a digital food delivery platform and how these can be minimized or eliminated.  What risks arise for restaurants when operating on digital food delivery platforms?  What methods are used by restaurants to minimize or eliminate risks while operating on a digital food delivery platform?  Result: Risks that have been identified in this study are worsened customer contact, lost customer base, limited possibilities to differentiate when presented on platforms, impact on the quality of products and the wrong picture gets painted to the customer. The methods that the restaurants use to counteract these risks are threaten to leave or not let business units join, create a bigger market share on the platform, participate on more sales channels, participate on more platforms, use information from other parties when negotiating with platform, collective actions to create their own sales channel, collective actions when negotiating with platform and marketing of their own sales channels via the platform.  The study's contribution of knowledge: By studying companies operating on digital food delivery platform, this study has shed light on their perspective on risks that arise from operating on a digital platform and methods used to minimize these risks, which contribute to fill the gap of knowledge that has previously been identified. Also, by studying a specific industry, which has not been done before, this study has contributed further to the knowledge within this field. The result of this study shows both strategies and methods that have and have not previously been identified in the literature.

Restaurangbesök blir allt vanligare i takt med en accelererande urbanisering och ökad ekonomisk tillväxt. Urbaniseringen och konsumtionssamhället genererar stora mängder avfall. Sverige anses som unika i sammanhanget efter att det globalt publicerats uppseendeväckande fakta om hur Sverige är i ”brist på avfall” och behöver importera avfall från andra länder. Svenskar porträtteras ofta som skickliga på att källsortera, men hur ser det ser ut på svenska restauranger? I den här intervjustudien är fokus på hur källsorteringen går till på restauranger. Totalt har 14 intervjuer genomförts, tio intervjuer med restauranganställda, tre med miljöförvaltningar från olika städer samt en avfallsanläggning för att jämföra förutsättningar och syn på källsortering på restauranger. Intervjuerna har analyserats efter två beteendeteorier kompletterat med en syn på organisationskultur och cirkulär ekonomi. Resultatet visade att det finns en stark positiv inställning till källsortering bland restaurangpersonalen men att förutsättningarna för källsortering är ett för stort hinder, vilket resulterar i att enbart hälften av alla restauranger idag sorterar. Kommunikationen mellan restaurang och kommun måste bli bättre, relation dem emellan mer jämlik och de olika parterna måste bli mer öppna för att förstå varandras svårigheter och förutsättningar. / Restaurant visits are becoming increasingly common and proportionally in line with accelerated urbanization and increased economic growth. Urbanization and the consumer society generate large amounts of waste, but is this a problem? Sweden is considered unique regarding the waste issue after a news story went viral about Sweden's "lack of waste" and need to import waste from other countries. Swedes are often portrayed as skilled at recycling, but how does Swedish restaurants handle their waste? In this interview study I have chosen to raise the issue of recycling in restaurants. Ten interviews have been conducted with restaurant staff and four with environmental administrations from three different cities to compare the conditions and views of recycling in restaurants. The interviews have been analysed following two behavioural theories and complemented with a view on organizational culture and circular economics. The result shows that there is a strong positive attitude towards recycling among restaurant staff but that the barriers found in the prerequisites are considered too large, resulting in only half of the restaurants recycling. Communication between restaurants and municipalities need to become more equal and the parties become more open to understanding each other's difficulties and conditions.

<p>Tjänsteföretag är, i större mån än företag som endast ägnar sig åt försäljning av produkter, beroende av att kundens upplevelse i tjänstemötet blir så bra som möjligt. En tjänst kännetecknas av olika karakteristika som inte gäller för produkter. Exempel på sådana är att en tjänst till högre grad är immateriell, en tjänst går inte att lagra, den är mer heterogen och är ofta svårare för kunden att utvärdera.</p><p>Det är därför viktigt för ett företag med inriktning mot tjänster att ta hänsyn till dessa aspekter av en tjänst när de utformar den fysiska miljön, inom vilken tjänsten produceras och konsumeras. Denna fysiska miljö kallas för servicescape, ett begrepp som myntats av Mary Jo Bitner. Vad vi har gjort i den här studien är att undersöka hur lunchrestauranger arbetar med servicescape och hur medvetna de är om dess påverkan på kundens upplevelse.</p><p>Vår frågeställning under studien har varit:</p><p>Hur arbetar lunchrestauranger med servicescape i syfte att öka kundens upplevda kvalitet?</p><p>Syftet med studien har varit att skapa en förståelse för hur lunchrestauranger arbetar med servicescape och hur de tänker när de utformar tjänsteutförandet. Vi ska även utifrån den insamlade teorin ge förslag på förbättringar i dessa restaurangers servicescape.</p><p>Vi har gjort en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssätt där vi genom observationer och intervjuer studerat några utvalda delar av fyra lunchrestaurangers servicescape. De fyra studerade lunchrestaurangerna är Lingonet, Björken, Rex och News. Vi har ämnat att, med hjälp av det som framkommit av den empiriska undersökningen utveckla den befintliga teorin och anpassa den till lunchrestaurangers förutsättningar.</p><p>Vi har i studien kommit fram till förbättringar för respektive restaurang men även dragit generella slutsatser om de restauranger vi undersökt. Det vi kommit fram till är att de skillnader vi sett i olika restaurangers servicescape ofta kan härledas till deras mål och vilken målgrupp de siktar på. Lunchrestaurangerna vi undersökt är väl medvetna om hur de ska arbeta med servicescape och dess påverkan på kunden.</p>

Tjänsteföretag är, i större mån än företag som endast ägnar sig åt försäljning av produkter, beroende av att kundens upplevelse i tjänstemötet blir så bra som möjligt. En tjänst kännetecknas av olika karakteristika som inte gäller för produkter. Exempel på sådana är att en tjänst till högre grad är immateriell, en tjänst går inte att lagra, den är mer heterogen och är ofta svårare för kunden att utvärdera. Det är därför viktigt för ett företag med inriktning mot tjänster att ta hänsyn till dessa aspekter av en tjänst när de utformar den fysiska miljön, inom vilken tjänsten produceras och konsumeras. Denna fysiska miljö kallas för servicescape, ett begrepp som myntats av Mary Jo Bitner. Vad vi har gjort i den här studien är att undersöka hur lunchrestauranger arbetar med servicescape och hur medvetna de är om dess påverkan på kundens upplevelse. Vår frågeställning under studien har varit: Hur arbetar lunchrestauranger med servicescape i syfte att öka kundens upplevda kvalitet? Syftet med studien har varit att skapa en förståelse för hur lunchrestauranger arbetar med servicescape och hur de tänker när de utformar tjänsteutförandet. Vi ska även utifrån den insamlade teorin ge förslag på förbättringar i dessa restaurangers servicescape. Vi har gjort en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssätt där vi genom observationer och intervjuer studerat några utvalda delar av fyra lunchrestaurangers servicescape. De fyra studerade lunchrestaurangerna är Lingonet, Björken, Rex och News. Vi har ämnat att, med hjälp av det som framkommit av den empiriska undersökningen utveckla den befintliga teorin och anpassa den till lunchrestaurangers förutsättningar. Vi har i studien kommit fram till förbättringar för respektive restaurang men även dragit generella slutsatser om de restauranger vi undersökt. Det vi kommit fram till är att de skillnader vi sett i olika restaurangers servicescape ofta kan härledas till deras mål och vilken målgrupp de siktar på. Lunchrestaurangerna vi undersökt är väl medvetna om hur de ska arbeta med servicescape och dess påverkan på kunden.

No description available.

I januari 2020 upptäcks Covid-19 viruset i staden Wuhan i Kina. Viruset sprider sig snabbt och en pandemi bryter ut i världen. En bransch som påverkats av Covid-19 pandemin är restaurangbranschen. En del av restaurangers arbete är att skapa måltidsupplevelser för sina gäster. Ett sätt att beskriva en måltidsupplevelse är genom modellen (FAMM) Five Aspect Meal Model. Syftet med studien är att undersöka restaurangers arbete med att skapa måltidsupplevelser för gästen, med utgångspunkt i de tre kärnaspekterna inom FAMM: rummet, mötet &amp; produkten under Covid-19 pandemin. Studien visar att restaurangerna behövt anpassa och förändra sitt arbete för att leverera en måltidsupplevelse till gästen trots pandemin. Några av dessa förändringar inkluderar; ommöbleringar i restaurangmiljön, det sociala mötet har förändrats och användandet av take-away har ökat. Numera upplevs måltidsupplevelsen i gästens hem istället för på restaurangen. / In January 2020, the Covid-19 virus was discovered in the city of Wuhan in China. It did not take long before the virus rapidly began to spread around the world, and it was then classified as a pandemic. One industry that has been affected by the Covid-19 pandemic is the restaurant industry. One part of a restaurant's work is to create a meal experience for the guest. A way to describe a meal experience is by using (FAMM) Five Aspect Meal Model. The purpose of this study is to investigate restaurants work with the meal experience for guests, based on three main aspects of the FAMM-model: the meeting, the product and the room during the Covid-19 pandemic. This study showed that the restaurants needed to adapt and change their work to deliver a meal experience to the guest, despite the pandemic. Some of these changes includes the restaurant environment, social encounters and the increased use of take-away. The meal experience is nowadays experienced in the guests home instead of at the restaurant.

I de tidiga månaderna av året 2020 så slogs världen av en pandemi i form av den influensaliknande sjukdomen covid-19. Till följd av detta så var ett initialt drag av ledare världen om att uppmuntra befolkningen till att hålla sig hemma i isolering och att undvika kontakt med andra människor. Medan flera länder hade olika versioner på denna lösning så visade sig en bieffekt av detta beslut snabbt. Alla verksamheter som levde på ett beroende av en stadig ström av gäster och återkommande kunder i lokalen började uppleva svårigheter att kunna bibehålla sin tidigare rutin och började blöda ekonomiskt. Denna studie studerade detta fenomen under ett spann av två månader med ett fokus på att observera hur dessa verksamheter inom restaurangbranschen valde att använda sig av digitala system för att hantera detta. Data samlades in på flera håll.  En kvalitativ netnografisk undersökning av en handfull restaurangers sociala medier och hemsidor gjordes. Netnografi utfördes även på en större grupp på Facebook vid namn “Krogvärlden”, under dessa två månader för att se hur inläggen förändrades över tiden och vad för ämnen som låg i fokus för individer som var del av den här utsatta branschen. Slutligen så skickades även en enkät ut till den här gruppen såväl som en till dylik grupp med mer specificerade frågor gällande ämnet.  Det visade sig att kommunikationssystem var det huvudsakliga typen av system som låg i fokus för att hantera denna kris. Sociala medier i sig blev prominenta på flera håll som tillät dessa verksamheter att göra många av de anpassningar som de ville göra. Också nämnvärt är framkomsten av tredje-parts-tjänster som appar och dylikt som arbetar med olika former av utkörning från restauranger till gäster. Flera av dessa tjänster visade på förändringar som gjorts för att anpassa sig till såväl restaurangbranschens behov men även gästernas behov och på så vis bidrar på de vis de kan för att hantera krisen.

Denna uppsats ämnar att undersöka den språkliga och visuella utformningen av White Guide- restaurangers menyer med avsikt att få en djupare förståelse för vissa återkommande drag som kan kopplas till restauranger med denna höga kvalitetsklassificering. Forskningsfrågorna för studien lyder: Vilka visuella skillnader och likheter, när det kommer till typografi, färgsättning, användning av ikoner samt placering av text, finns det mellan de utvalda restaurangernas menyer? Finns det några språkliga skillnader och likheter ifråga om beskrivningar av tillagningsmetod, sensoriska uttryck samt uttryck för ursprung, mellan menyerna? Materialet som analyseras har avgränsats till sex olika menyer tillhörande restauranger inom kategorin mycket god klass i White Guide 2020. Menyerna analyseras dels genom en visuell analys med hjälp av sociosemiotisk teori samt genom en språklig analys som bygger på traditionell lexikal taxonomisk semantik. I den visuella analysen undersöks typografi, färgsättning, ikoner samt textens placering i menyerna och i den språkliga analysen undersöks olika uttryck för tillagningsmetoder, sensoriska uttryck samt uttryck för ursprung i menyernas maträttsbeskrivningar. Resultatet visar att menyer inom denna kategori i White Guide skiljer sig mycket åt både språkligt och visuellt även om vissa likheter har påfunnits. Alla analyserade menyer innehåller ord som betecknar tillagningsmetoder och trots att antalet skiljer sig mycket åt mellan menyerna är tillagningsmetoderna ändå flest till antalet bland samtliga språkliga analyskategorier. Många typsnittsvarianter förekommer i de olika menyerna även om typsnittsantalet inom en meny vanligen är mellan ett till tre. Marginaljusterad eller centrerad text är det absolut vanligaste i menyerna och en stor majoritet av alla menyer har en ljus bakgrund med en mörk text, där få färger och dova färger är vanligast. Att använda ikoner som fotografier eller andra symboler förekommer även om det sker sparsamt.

År 2019 var början av den pandemi som drabbade svenska restauranger och nattklubbar i hög grad på grund av de restriktioner som infördes i landet. Denna uppsats har ämnat undersöka hur krishanteringen inom dessa branscher i Uppsala har påverkats som följd av Covid-19. Empirisk data samlades in genom kvalitativa intervjuer med sex ledare för olika verksamheter inom de studerade branscherna. Resultaten visade att verksamheterna har blivit mer riskaverta och placerat större fokus på kostnadsminimeringar, att kommunikationen med externa parter har förändrats, samt att innovativa tillvägagångssätt för att hantera coronakrisen har inneburit märkbara förändringar inom verksamheterna. Ytterligare fynd var att ledarna övergick till ett ledarskap där relationer värderades i högre grad, samt att motiven hos ledarna har en inverkande faktor för krishanteringens utformning och inriktning, vilket dels grundades i identitetsskapande och dels deras etiska förhållningssätt. Verksamheterna har således erhållit lärdomar som följd av Covid-19 som har påverkat deras krishantering inför framtiden. / The year 2019 marked the beginning of the pandemic which came to have devastating effects on Swedish restaurants and nightclubs following restrictions implemented within the country. This essay has examined how crisis management within these businesses in Uppsala has been affected as a result of Covid-19. Empirical data were collected through qualitative interviews with six leaders within the studied industries. Results indicated that the organizations have become more risk averse and put greater focus on cost minimizations, a change in communication with external parties, and that innovative approaches to the corona crisis resulted in significant organizational changes. An additional discovery indicated a change in leadership style which prioritized relationships. The leaders’ motives were also shown to influence the design and direction of the crisis management, and rooted in identity formation as well as ethical philosophy. The organizations have thus gained insights following Covid-19 which will affect their future crisis management.