<p>Många barn leker rollekar en stor del av sin tid på förskolan. Om du lyssnar noga kan du höra att de använder sig av ett speciellt grammatiskt språk. Barnen byter tempus och använder ömsom presens och preteritum. När och hur byter barnen tempus, samt om det är någon skillnad på flickor och pojkars sätt att byta tempus i rolleken, är frågor som jag har studerat. Genom ett flertal observationer, främst med videons hjälp, har jag konstaterat att barnen använder presens när de är i lekrollen t.ex. mamma i en familjelek. Preteritum används när barnen regisserar leken, kommer med förslag på vad som ska hända. Jag har inte kunnat märka någon speciell skillnad på flickor och pojkars tempusbyten i rolleken.</p>

This study is about exclusion and childrens role-play in Swedish preschools. 8 preschool teachers, in 4 different preschools, have been interviewed about exclusion and low and high rating roles in children's role-play. The interviews was recorded and then analyzed. Relevant research in this study was from Corsaro, Tellgren and Löfdahl amongst others, and the results of the interviews is what this study is based on. The study showed that one of the most common roles in childrens role-play is the role of mother and that the roles children play are based on social norms and values. Children wants the roles with the highest status, because they want the power that comes with that role. Other commons roles was father, child and pets, and characters from children movies, such as Spiderman and Anna and Elsa from Frozen. This study also includes researchers and preschool teachers views on childrens role-play and free play.

Syftet med studien har varit att undersöka barns lek med identitet i rollrummet utifrån den dramaturgiskt perspektiv och den psykosociala teorin. Frågeställningarna som används i studien är:1.     Hur uppfattar förskollärare rollrummet och dess funktion?2.     Vad har rekvisitan för roll i leken i rollrummet?3.     Vad sker med barns identitet i leken i rollrummet?Två kvalitativa metoder har använts för att lyfta både olika perspektiv på ämnet. Intervjuer har gjorts med fyra förskollärare för att lyfta deras perspektiv och två observationer har gjorts för att själv kunna tolka barnens lek. Den insamlade empirin har sedan analyserats med hjälp av teoretiska perspektiv och tidigare forskning inom ämnet. Som tidigare forskning har följande ämnen presenterats: rollek, fantasi, genus, miljö och rekvisita.Resultatet från studien visade att barnen påverkas av den fysiska miljön och dess innehåll, sociala relationer, barnets fantasiutveckling och erfarenheter. Det var även skillnad på barnens lek utifrån deras genus vilket visade att pojkar använder sig av fantasiroller medan flickorna väljer att gestalta roller som har en omsorgskaraktär. Barnen lekte även med mer rekvisita på förmiddagen än på eftermiddagen. Resultatet är även att rollrummets funktion i verksamheten kan vara att erbjuda barnen en miljö med möjligheter för barnen att kunna leka olika lekar och samtidigt utveckla förmågor och egenskaper hos sig själva och varandra.

Vi har i arbetet undersökt skillnader och likheter i leken på två skolgårdar, vi har med undersökningen velat studera samspelet mellan skolgårdsmiljöns utformning och barns lek, och om det finns lekar som hänger ihop med den uppbyggnad den specifika skolgården har. Vår frågeställning har under arbetets gång varit; Hur ser skolgårdsmiljön ut? Vad leker barnen? Vilka skillnader och likheter finns det i leken på de olika skolgårdarna? Hur ser pedagogen på skolgården och leken där?Undersökningen har genomförts med hjälp av observationer av barns lek på skolgården, kompletterat med intervjuer av barn om hur de ser på sin skolgård och vad de brukar göra där. Vi har valt att intervjua barnen för att se hur våra observationer stämmer med det barnen berättar för oss. Vidare har vi skickat ut en enkät till pedagogerna för att få med deras syn på skolgården och dess betydelse för barnens lek.Vår undersökning har visat att skolgårdens uppbyggnad och utformning har stor betydelse för leken som bedrivs där. Vi har sett en stor skillnad när det gäller regellek och rollek, även om båda typer av lekar är representerade på skolgårdarna så har skolgårdens utformning och uppbyggnad visat sig påverka.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om hur barn i förskolan resonerar om lek och ifall de uppfattar ett lärande i lek. Studien grundar sig i kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med barn i förskolan som informanter. Den insamlande empirin har analyserats utifrån Vygotskijs sociokulturella teori, styrdokument samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att barnen gärna talar om sin lek och kan lättsamt resonera om lekar de själva har skapat. En slutsats som dras av studien är att barnen ser leken som viktig och lustfylld. Det framkommer även att pedagogers förhållningssätt, material och miljön på förskolan är avgörande för barnens möjlighet till lek. Barnen som deltar i studien håller även rolleken som en stor del av deras vardag. Rollekarna är både klassiska lekar och lekar som de själva har hittat på. Samtliga barn i studien uttrycker att det finns ett lärande i lek, även om vissa av barnen inte kan besvara vad de lär sig. De lärdomar som däremot framkommer utifrån barnens uttalanden är både praktiska och sociala färdigheter.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur begreppet familj framställs i förskolan, eftersom vi idag möter en rad olika familjekonstellationer i förskolan, så som kärnfamiljer, regnbågsfamiljer och stjärnfamiljer. För att studera framställningar av familj i förskolan har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av en fokusgruppsintervju. Genom fokusgruppsintervjun, får vi syn på förskollärarnas reflektioner gällande begreppet familj samt hur de arbetar med familjekonstellationer i förskolan. Fokusgruppen bestod av fyra förskollärare från olika geografiska platser i Skåne. Förskollärarna kom från tre olika förskolor där barnantalet samt förskolans storlek skiljde sig åt. För att analysera och tolka gruppintervjun utgick vi från queerteorin, heteronormativitet samt tidigare forskning som berör familjekonstellationer samt samhällets normer gällande familjekonstellationer.    Vår studie visar att familjekonstellationer inte synliggjordes i den utsträckning som förskollärarna önskade. Studien visade även att pedagogerna hade olika föreställningar om betydelsen av begreppet familj och vad familj symboliserade. Likaså framkom hur pedagogernas arbete varierade i möjliggörande och synliggörande av olika   familjekonstellationer, vilket potentiellt sett kan medföra kunskapsskillnader hos barnen.

<p>Denna studie avser att genom några observationer utförda på en förskola resonera kring vad som händer i leken, vad rolleken består av och vilka faktorer som styr turtagning och rollfördelning i rolleken. Uppsatsen redogör även för vad litteratur och förskolans läroplan säger om detta fenomen.</p><p>Resultatdelen visar hur jag har tolkat dessa observationer utifrån läroplanen, centrala begrepp utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt några vanliga lekteorier.</p><p>Denna studie har visat att det finns några faktorer som styr turtagning och rollfördelning av barns rollek utifrån observationer som är utförda. Dessa faktorer berör bakgrund, erfarenhet, självkänsla och trygghet i barngrupp och övrig verksamhet i förskolan.</p>

<p>Forskning visar att det är viktigt för barn i förskoleklass att få språklig stimulering i sin vardag. I vår studie jämförde vi två pedagogers språkstimulerande arbete i två förskoleklasser. Vi ville se om pedagogerna arbetade efter samma metoder som de förespråkade. Därför observerade vi naturliga situationer i två förskoleklasser samt intervjuade en pedagog ur varje klass. Jämförelsen visade att pedagogerna hade kunskap om den språkliga medvetenheten och arbetade medvetet för att stimulera detta hos barnen. De arbetade båda enligt Bornholmsmodellen som är en komplett metod för att öka barns språkliga medvetenhet. Den ena pedagogen arbetade även efter en ny metod kallad FonoMix, en metod som kopplar ihop munrörelser och bokstavsljud. Den andra pedagogen arbetade medvetet med tecken som stöd, då hennes förskoleklass var en språkförskoleklass för barn med språkliga avvikelser.</p>

<p>I detta forskningsarbete har vi velat belysa barns fria lek i åldersindelade grupper på förskolan. Vi har utgått från frågeställningarna vilka lekar barnen väljer, vem de leker med och vilket lekmaterial de väljer. Vidare vad det är som påverkar dem i deras val av lek. De åldersintergrerade grupperna i vår undersökning har varit ett till tre år och tre till fem år.</p><p>Vi har använt oss av så kallad kvalitativ metod i vår undersökning. Undersökningen genomfördes på två förskolor, där vi var och gjorde vår studie för att undersöka hur leken ser ut. De tre metoder vi använt oss av är observationer, intervjuer med pedagoger och samtal med barn. Vi inledde studien med att observera barnen i deras fria lek för att få ett bra underlag till våra kommande intervjuer och samtal.</p><p>Resultatet som vi fann är att barnens fria lek skiljer sig mellan de olika åldersgrupperna. På ett till treårsavdelningen leker barnen mer spontant, de sysselsätter sig inte med samma aktivitet under längre tid utan växlar ofta. Det förekom inga tydliga könsskillnader i val av lek, lekmaterial och lekkamrater. Medan det på tre till femårsavdelningen var mer synligt att barnen valde lek, lekmaterial och lekkamrater utifrån sitt kön. Barnens lek var här mer fokuserad på en specifik lek som till exempel rollek, konstruktionslek och skapande lek. Gemensamt för de båda åldersgrupperna var att barnens valmöjligheter ökar i deras utelek så som val av lekmaterial och plats för leken.</p>

<p>Denna uppsats är en undersökning av barns aktiva deltagande i rollek. Syftet är att försöka förstå vilka strategier barn i förskolan kan använda sig av för att nå ett aktivt deltagande i rolleken samt hur rollfördelningen sker i rolleken. Vi vill dessutom undersöka vilken syn förskolepersonal har angående barns samspel och deltagande i leken. Frågeställningarna för uppsatsen lyder; Vilka strategier kan barn använda sig av för att få en aktivt deltagande roll i rolleken? Vilka faktorer styr och ligger bakom rollfördelningen i leken? På vilka sätt fördelas rollerna i rolleken? Vi använde oss av två kvalitativa metoder för att genomföra vår undersökning. Dessa var skriftliga intervjuer via e-post och observationer med löpande protokoll. Resultatet visar att barn använder sig av olika strategier för att nå ett aktivt deltagande i leken. Vilka strategier barn använder kan bero på deras ålder, språkutveckling, social förmåga samt lekfärdigheter. Exempel på strategier som barn använder kan vara övertalning, självinvitation, kommunikation, hot/muta och säga till personalen. Rollfördelningen kan ske på olika sätt, till exempel genom förhandling, delegering samt att barn tar den roll de vill ha. Det finns flera faktorer som styr och ligger bakom rollfördelningen. Några av faktorerna är lekfärdigheter, fantasi, förmåga till socialt samspel och aktuell utvecklingsnivå. Vad gäller informanternas syn på barns samspel och deltagande i leken, är de medvetna om sin egen betydelse när det gäller att stödja barns samspel och deltagande samt att de besitter en hel del kunskap om rollek.</p>