Studiens syfte har varit att undersöka hur brottsutsattheten hos taxiförare i Örnsköldsvik, Sundsvall, Hudiksvall och Gävle ser ut, att undersöka om situationella åtgärder kan tänkas minska risken för brottsutsatthet samt att få en inblick i taxiförarnas egna tankar kring hur risken för brottsutsatthet kan minskas. Detta har gjorts genom en enkätundersökning och materialet har analyserats genom univariat analys och innehållsanalys. Resultatet visar att brottsutsattheten skiljer sig mellan taxiförarna kopplat till ålder, kön, etnicitet och yrkeserfarenhet, att larm och kamera kan tänkas minska risken för brottsutsatthet samt att taxiförarna föreslår brottsförebyggande åtgärder såsom att installera övervakningskamera och att få utbildning i kundbemötande. De viktigaste slutsatserna som har dragits är att brottsutsatthet hos taxiförare fortfarande är ett problem och att säkerhetsåtgärder i form av larm och övervakningskamera samt utbildning i kundbemötande är önskvärt. / The purpose of this study has been to examine how the crime victimization among taxi drivers in Örnsköldsvik, Sundsvall, Hudiksvall and Gävle looks, to examine if situational measures conceivably reduce the risk of crime victimization and to get insight in what the taxi drives themselves think about how to reduce the risk of crime victimization. This has been examined through a questionnaire survey and the data has been analyzed through univariate analysis and content analysis. The results show that the crime victimization differs between the taxi drivers regarding age, sex, ethnicity and professional experience, that alarms and surveillance cameras conceivably reduce the risk of crime victimization, and that the taxi drivers suggest crime prevention measures such as installing surveillance cameras and education in customer service. The most important conclusions that have been drawn are that crime victimization among taxi drivers is still a problem and that safety measures in terms of alarms and surveillance cameras as well as education in customer service are desirable.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett uppdrag från Christina Innala vid Örebropolisen undersöka huruvida det går att utläsa beteendemönster hos svenska mordbrännare som kan ligga till grund för vidare geografiska analyser. I uppsatsen kommer vi att se närmre på mordbrännare och geografisk profilering utifrån svenska förhållanden. Materialet som ligger till grund för uppsatsen består av domslut gällande mordbränder och dessa analyseras och kategoriseras. De domslut som i materialet har omfattat seriemordbrännare har analyserats utifrån geografisk profilering med hjälp av mjukvaran GeoProfile. Detta för att undersöka hur brottplatser förhåller sig till fasta punkter för svenska seriemordbrännare.Sammanfattningsvis kan man utifrån vårt material identifiera sex stycken kategorier av mordbrännare. Dessa kategorier stämmer överrens med tidigare forskning. Utifrån våra geografiska profileringar kan man dra slutsatsen att seriemordbrännare tenderar att anlägga sina bränder i anslutning till en eller flera fasta punkter. Den svenska mordbrännaren är alltså inte en irrationell individ som slumpmässigt och oberäkneligt anlägger bränder. Bränderna tenderar ofta att uppstå inom en gärningsmans rutinaktivitetsområde, det vill säga att gärningsmannen vanligtvis begår brott i områden som denne känner till. / As an a assignment from Christina Innala at the police in Örebro, this paper aims to investigate whether it is possible to discern behavioral patterns of Swedish arsonists as a point of departure for further spatial analysis. In this paper geographic profiling based on Swedish conditions will be studied. The material that is the basis for the essay consists of judicial decisions regarding arson and these will be analyzed and categorized. The judicial decisions that in the material has included serial arsonists has been analyzed based on geographic profiling using the software GeoProfile. We want to examine wheatear crime scenes are related to anchor-points for Swedish serial arsonists.In summary, based on our material we were able to identify six categories of arsonists. These categories match those of previous research. Based on our geographic profiling it can be concluded that the serial arsonists tend to set their fires in connection with one or more anchor-points. The Swedish arsonist is not an irrational individual that randomly and unpredictably set fires. Fires tend to occur within a criminals routine activity area, in other words the offender usually commits the offense in areas that is known for him/her.

Studien syftar till att undersöka hur fyra respondenter beskriver att pengar tvättas i Sverige. Vidare syftar studien till att undersöka vilka möjligheter och svårigheter respondenterna upplever i deras arbete mot penningtvätt. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts där fyra respondenter har intervjuats. Respondenterna var vid intervjutillfällena verksamma vid Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket samt inom banksektorn. Intervjuerna har analyserats med analysmetoden tematisering. Studiens empiri tolkas med rutinaktivitetsteorin som utgår från att tre element behövs för att ett brott ska vara möjligt att begå. Studiens empiri antyder att penningtvätt i Sverige har påverkats av internetanvändningen och samhällets tekniska utveckling. Användningen av internet och annan teknik i penningtvättsprocessen har bidragit till möjligheten att spåra digitala transaktioner, vilket är viktigt i arbetet mot penningtvätt. Internet och teknikanvändningen har även bidragit till att det är enklare att överföra pengar, inte minst till andra länder, vilket kan försvåra respondenternas arbete mot penningtvätt. Utifrån den teoretiska tolkningen av empirin tvättas pengar då möjligheten finns. Den teoretiska tolkningen antyder även att pengar kan tvättas med hjälp av internet då det saknas kapabla väktare som hörhindrar att brottet begås. / The study aims to investigate how four respondents describe that money is laundered in Sweden. Furthermore, the study aims to investigate what opportunities and difficulties the respondents experience in their work against money laundering. A qualitative method with semi-structured interviews has been used where four respondents have been interviewed. During the interviews, the respondents were active at the Swedish Environmental Crime Agency, the Swedish Tax Agency and in the banking sector. The interviews were analyzed with the analysis method thematization. The empirical study is interpreted with the routine activity theory, which assumes that three elements are needed for a crime to be possible to commit. The empirical study suggests that money laundering in Sweden has been affected by internet use and society's technological development. The use of the internet and other technology in the money laundering process has contributed to the ability to track digital transactions, which is important in the work against money laundering. The Internet and the use of technology have also contributed to making it easier to transfer money, not least to other countries, which can make it difficult for respondents to work against money laundering. Based on the theoretical interpretation of the empirical data, money is laundered when the opportunity arises. The theoretical interpretation also suggests that money can be laundered with the help of the internet as there are no capable guards who prevent the crime from being committed.

This study aims to investigate how physical planning can prevent crime and increase safety in an urban environment, with the theoretical starting point in Crime prevention through environmental design, CPTED, and the Vivalla area. Vivalla is located in Örebro and was chosen because it is a particularly vulnerable area. The district is under reconstruction with a completely renovated quarter, Visgatan. The questions and purpose are fulfilled through a literature study and document study supplemented with an interview and a location observation. The interview was held in place at Örebro Bostäder's office and the interviewees were the company's district manager and a project developer. The theoretical part of the report aims to provide an understanding of how safety, security and crime are connected to the physical urban environment. Also how planners can make use of different theories and apply these in practice to achieve as safe and secure an environment as possible. The results of the study show that the project did not follow any theoretical model in terms of physical design, but that several of the CPTED-principles can still be connected to the reconstruction of Vivalla. The analysis chapter describes how the principles have been implemented and to what extent. The case study leads to the conclusion that the safety on Visgatan has increased after the redevelopment and there are fewer crimes on Visgatan than the rest of Vivalla, which could potentially be due to the measures taken during the redevelopment. / Detta arbete syftar till att undersöka hur den fysiska planeringen kan förebygga brott och öka tryggheten i en stadsmiljö, med teoretiska utgångspunkten i Crime Prevention through environmental design, CPTED, och området Vivalla. Vivalla ligger i Örebro och valdes på grund av att det är ett särskilt utsatt område. Stadsdelen är under ombyggnation med ett färdigrenoverat kvarter, Visgatan. Frågeställningarna och syftet uppfylls genom en litteraturstudie och dokumentstudie kompletterat med en intervju och ett platsbesök. Intervjun hölls på plats på Örebro Bostäders kontor och de som intervjuades var bolagets distriktschef och en projektutvecklare.  Rapportens teoridel syftar till att ge en förståelse kring hur trygghet, säkerhet och brottslighet hänger ihop med den fysiska stadsmiljön. Även hur planerare kan ha användning av olika teorier och tillämpa dessa i praktiken för att uppnå en så trygg och säker miljö som möjligt. Studiens resultat visar att projektet inte följt någon teoretisk modell vad gäller fysisk utformning, men att flera av CPTED-principerna ändå går att koppla till ombyggnationen av Vivalla. Analysavsnittet redogör hur principerna har implementerats och i vilken utsträckning. Fallstudien leder fram till slutsatsen att tryggheten på Visgatan har ökat efter ombyggnationen och det sker färre brott på Visgatan än övriga Vivalla, vilket potentiellt skulle kunna bero på åtgärderna som vidtagits under ombyggnationen.

I dagens samhälle har den brottslighet som drabbar företagen blivit vardag och de efterföljande konsekvenserna är många. I Landskrona kommun har ungefär hälften av handelsidkarna blivit utsatta för brott och en majoritet är oroliga för att drabbas. Till följd av denna problematik syftar studien till att fördjupa förståelsen gällande Landskronas handelsidkares upplevelser av oro och utsatthet för brott, hur de arbetar mot problematiken idag samt vilka åtgärder de önskar implementeras. Utifrån resultatet har även åtgärdsförslag utarbetats. För att uppnå studiens syfte tillämpades åtta kvalitativa intervjuer med handelsidkare i Landskrona. En tematisk analys av intervjuerna resulterade i sex teman; oro för utsatthet, utsatthet, förändring, tillämpade åtgärder, rättssystemet och önskade åtgärder. Resultatet visade att majoriteten av handelsidkarna inte upplevde en oro att utsättas för brott samt att det skett en positiv utveckling i Landskrona. Alla deltagare vittnade om en utsatthet för brott där stöldbrottslighet drabbade dem främst. Dock polisanmäldes endast vissa brott och det framkom ett missnöje gällande att anmälningar sällan resulterade i något. Från intervjuerna framträdde även en okunskap gällande hur och när polisanmälningar kan och bör genomföras. Handelsidkarnas åtgärder inkluderar bland annat kamerabevakning, väktare, skalskydd, kommunikation, uppmärksamhet mot kunder och larm. Deltagarna önskar främst mer poliser och väktare i stan, fler bevakningskameror och förbättrad kommunikation. För att öka tryggheten och minska brottsutsattheten bland handelsidkare i Landskrona föreslås 1) utbildningsinsatser om polisanmälan och andra lagar och regler som är av relevans för handelsidkare, 2) ökad kommunikation via appen Säkerhetscenter och 3) ökad samverkan mellan kommun, skola, polis och handelsidkare. Förslag på framtida forskning inkluderar bland annat att liknande studier genomförs i andra städer eller med andra deltagare. / Crime affects businesses everyday, and the consequences that follow are numerous. About half of the retailers in Landskrona were victims of crime, with many fearful of victimization. As a result of this problem, the study aims to deepen the understanding of Landskrona’s retailers’ experiences of fear of crime and crime victimization, how they are currently addressing the problem, and what measures they would want to see implemented. Based on the results, three crime prevention strategies have been proposed. The research questions were answered by conducting eight qualitative interviews with retailers in central Landskrona. A thematic analysis of the interviews resulted in six themes: fear of crime, experiences of victimization, development, implemented measures, the legal system, and desired actions. The results indicated that a majority of retailers did not experience a significant fear of being victimized and that the overall development in Landskrona has been positive. All participants had been victims of crime and theft were the most common. However, few crimes were reported to the police and the retailers expressed discontent with the fact that reports rarely result in anything. The result also showed a lack of knowledge regarding how and when a crime should be reported. Crime prevention strategies used by the retailers include surveillance cameras, security guards, exterior protection, communication, attentiveness to customers, and alarms. There was a desire for enhanced police and security guards on patrol, increased camera surveillance, and communication with other retailers. To reduce fear of crime and victimization among retailers in Landskrona, this study proposes 1) educational initiatives regarding reporting crime, 2) improved communication through an app, and 3) increased collaboration between the municipality, schools, police, and retailers. Proposals for future research include among other things that similar studies are conducted in other cities or with other participants.

Det pågår många brottsförebyggande arbeten idag i Sverige och dessa sker oftast genom sociala insatser, men det är allt för få satsningar som avser den fysiska miljön. Den påverkar oss människor mer än vad vi tror. Syftet med denna studie är att göra en systematisk analys av den fysiska miljön i tre särskilt utsatta områden och undersöka hur dessa miljöer kan skapa brottsmöjligheter. Områdena Bergsjön, Rinkeby och Vivalla undersöks i denna rapport, dessa är valda till särskilt utsatta områden och där finns en rådande problematik och även en högre koncentration av kriminella (Polisen, 2017). Fakta och teorier som bland annat rutinaktivitetsteorin, CPTED och Jane Jacobs stadsplaneringsidéer behandlas i studiens bakgrund. Likheterna mellan områdenas fysiska miljöer sammanställs genom kartjämförelser, platsanalyser och intervjuer.    Metoden visade att trafiksepareringen hade skapat många mörka gångtunnlar in till områdena som skapade oattraktiva och otrygga inträden. Att områdena var bilfria ledde ytterligare till att många ställen blev ödsliga, obevakade och otrygga. Områdenas byggnader var vidare inte varierade och det kunde förekomma flera likadana hus bredvid varandra, till och med över hela områden. För en brottsling är det enklare att begå brott i en enkel detaljfattig miljö, eftersom det då är färre saker att hålla koll på och det blir mycket enklare att begå brottet när övriga människor inte ser sig omkring sig. En annan likhet var gatustrukturen, till exempel hade de tre områdena återvändsgator som inte sammanvävde vägarna med varandra. Detta bidrog till segregerade områden och svårigheter för polisen att komma fram och utföra sina insatser på ett effektivt sätt. Även byggnadernas placering mot gatan påverkade huruvida det skapades naturlig övervakning som kunde motverka brottslighet. Därmed blev slutsatsen att likheterna i den fysiska miljön mellan de tre områdena kan underlätta möjligheterna för att begå brott. / There is many jobs today in Sweden for crime prevention and these happen often through social efforts, but there is way too few of these for the physical environment that actually affects us more than we think they do. The purpose with this study is to make a systematical analysis of the physical environment in three deprives areas and examine if these environments can create crime opportunities. The chosen places are Bergsjön, Rinkeby and Vivalla with current problematic and high crime concentration (Polisen, 2017). Fact and theories such as the Routine Activity Theory, CPTED and Jane Jacobs’s urban ideas is treated in the study’s background. Similarities between the areas physical environment is compiled through map comparisons, place analysis and interviews.   The methods result showed that the traffic separation created many dark tunnels into the areas, which caused unattractive and insecure entries. The buildings in the areas were also not varied and there could be a several of similar houses next to each other or over the whole field. It can be easier for a criminal to commit crimes in a simple surrounding without details, because it is fewer things to keep track of and it becomes much easier to commit the crime when people doesn’t look around themselves. Another similarity was the street structures, for example the three areas had blind alleys that didn't interweave the streets with each other. This contributed to segregated areas and difficulties for the police to arrive and perform their efforts effectively. Even the buildings placement to the street affected whether they had a natural surveillance that could prevent crime. This concluded that the physical environment in these three deprived areas can affect the emergence of crime.