Abstract Purpose: The purpose of this study was to investigate how older people perceive how salutogenically focused work acts on their retirement homes and how their behavior is affected by it. Method: An inductive approach with semi-structured interviews. The choice of respondents was a meaningful selection with four respondents who lived in a retirement home at the time of the interview. A manifest content analysis was used to work out categories in the result. Results: The result of the study showed that salutogenic work gave good living and increased abilities in every day living. It also showed that salutogenic work had shortcomings in chape of the residents experienced that the staff had to little time for them and also that there was not enough individualizad activities.  Conclusion: Salutogenic approach in health and care provided the elderly with a good spirit of content-rich days with self-determination. There was still a lot left to work with to achieve an optimal salutogenic care for the elderly. / Sammanfattning  Syftet med denna studie var att undersöka hur äldre människor upplever hur det salutogenfokuserade arbetet fungerar på deras vård- och omsorgsboende samt hur deras mående påverkas av det. Studien var av induktiv ansats med semi- strukturerade intervjuer. Urvalet i studien var fyra informationsrika respondenter som bodde på ett vård- och omsorgsboende som arbetade utifrån ett salutogent förhållningssätt. En manifest innehållsanalys gjordes för att få fram kategorier av resultatet. Resultatet av studien visade att salutogent arbete medförde ett bra mående, innehållsrika dagar, självbestämmande och individanpassade dagar. Dock visade resultatet att det salutogena arbetet också hade brister i form av inte tillräckligt anpassade aktiviteter och att de boende upplevde att personalen hade för mycket att göra. Slutsatsen av studien var att salutogent förhållningssätt inom vård- och omsorg gav de äldre ett bra mående med innehållsrika dagar med självbestämmande. Resultatet visade även att det fortfarande finns en del kvar att arbeta med för att uppnå en optimal salutogen omsorg för den äldre.

När mediedebatten förskoleupproret kom visade de upp ett patogent synsätt på förskollärares arbetsvardag, verkligheten för förskollärare idag. Utifrån detta har vi valt att fokusera på förskollärarnas vardag utifrån det motsatta perspektivet, det salutogena perspektivet. Samt utifrån det faktum att det finns en brist på forskning inom detta ämne. Vårt syfte med detta arbete har således varit att undersöka hur förskollärare uppfattar att salutogena hälsofaktorer påverkar deras ledarskap i barngruppen. Vilka ledaregenskaper menar respondenterna vara avgörande för att uppnå bra ledarskap och vilka salutogena hälsofaktorer finns det när de arbetar som förskollärare. Vi vill också veta om dessa salutogena hälsofaktorer påverkar respondentens ledarskap i barngruppen. Vi har intervjuat sex yrkesverksamma förskollärare genom en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjufrågor. För att analysera det insamlade datamaterialet har vi använt oss av Chelladurais multidimensionella ledarskapsteori. Utifrån ledarskapsteorin utformade vi intervjufrågorna så att vi kunna kartlägga vad det är i situationens karaktär som gör att förskollärare mår bra på arbetet. Samt vilken påverkan det får på deras beteendet och vad blir konsekvensen av det. Resultatet visar att förskollärares ledarskap påverkas av salutogena hälsofaktorer. Vilket förskollärarna kan identifiera i sin arbetsdag. Ett ytterligare resultat påvisar behovet av mer forskning inom såväl salutogenes som ledarskap för förskollärare. Detta visar sig i bristen på forskning inom våra fokusområden. Vår slutsats är således att de salutogena hälsofaktorerna har inverkan på förskollärares ledarskap och att det finns ett stort behov av mer forskning inom dessa områden.

With the background of the complexity about food and nutrition in today’s society the purpose of this study is to investigate how high school students in Sweden describes their experience of nutrition education in physical education. The study focuses on how the students talk about food and nutrition and the approaches to health that are made visible within different subjects.The study was made with a qualitative method and consisted of eleven semi-structured interviews. The respondents were students from two different Swedish high schools who all had completed the course PE1. Data were collected and categorized using a step-based model which created four main themes. These were then analyzed using a patogenic and salutogenic approach on health and Britta Tedin Jakobssons didactic operationalization of Aaron Antonovsky’s theory Sense of coherence.The results suggest that education about nutrition in PE gets minimal lesson time. The content was characterized by a pathogenic, physiological approach with a focus on food and eating habits which was good for the human body. The students experienced the content relevant and important in relation to the PE subject and wanted more education about nutrition. There was however almost no description of the content that included social and psychological approaches in relation to food. Such approaches would be important within a salutogenic approach and the SOC theory. When the students talked about food and eating habits without connection to the PE subject, they showed that it was more than just eating healthy food for the body. For the majority of the students, nutrition was part of a complex project with an aim of minimizing anxiety associated with what unhealthy food and sedentary did to the body.The conclusion of the investigation was that the students felt a kind of sense of coherence within the nutrition education. But it was relatively clear that they were talking and caught in a traditional health discourse which is common in discussions about PE. Thus, the results arouse questions if it actually is that sense of coherence some students experienced that is desirable in the subject, or if the teacher instead should open up new perspectives and visions about nutrition for the students, a kind of salutogenic approach on food. This is of importance if the nutrition education should lead to a different sense of coherence. One that makes students experience health in relation to food.

This study aims to increase knowledge of how the governance of environment work takes place within organizations from the perspective of managers and to investigate how the management of the work environment takes place from a pathogenic and a salutogenic perspective. A total of ten managers participated in the study, all of whom hold formal responsibility for management and governance of the work environment within each organization. The respondents work within different organizations with a large breadth in terms of type of business, industry but also in terms of number of employees. The empiric has been analyzed with the help of a deductive thematic analysis, the data has thus been analyzed on the basis of theories about control packages and the five control systems; cultural governance, planning, cybernetic governance, reward and compensation, and administrative governance. The analysis resulted in five themes; The cultural context, Planning of the work environment work, Accounting, follow-up and evaluation, Reward and compensation and Governing structures. The most prominent conclusion is that the governance of the work environment takes place through control packages where the various systems interact with each other. The control takes place to a greater extent through administrative control, control through planning and cultural control, and to a lesser extent based on cybernetic control and the use of reward as a means of control does not take place at all. The pathogenic perspective on the work environment in organizations dominates. Another conclusion is that a high degree of control in the work environment area gives managers increased security and clarity of role, which leads to the work environment being perceived as good. Managers who experience a low degree of control see a need for additional control, while the opposite applies to managers with a high degree of control. / Denna studie syftar till att öka kunskapen om hur styrningen av arbetsmiljöarbetet sker inom organisationer utifrån chefers perspektiv samt att undersöka hur styrningen av arbetsmiljön sker utifrån ett patogent och ett salutogent perspektiv. Totalt medverkade tio chefer i studien som alla innehar ett formellt ansvar för styrning och arbetsmiljöarbete inom respektive organisation. Respondenterna arbetar inom olika organisationer med en stor bredd gällande typ av verksamhet, bransch men även avseende antal medarbetare. Empirin har analyserats med hjälp av en deduktiv tematisk analys, datan har därmed analyserats med utgångspunkt i teorier kring styrpaket och de fem styrsystemen; kulturstyrning, planering, cybernetisk styrning, belöning och kompensation samt administrativ styrning. Analysen resulterade i fem teman: Den kulturella kontexten, Planering av arbetsmiljöarbetet, Redovisning, uppföljning och utvärdering, Belöning och kompensation samt Styrande strukturer. Den mest framträdande slutsatsen är att styrningen av arbetsmiljöarbete sker genom styrpaket där de olika systemen samverkar med varandra. Styrningen sker i högre grad genom administrativ styrning, styrning genom planering samt kulturstyrning och i lägre grad utifrån cybernetisk styrning och användandet av belöning som styrmedel sker inte alls. Det patogena perspektivet på arbetsmiljöarbete dominerar. Ytterligare en slutsats är att en hög grad av styrning på arbetsmiljöområdet ger chefer en ökad trygghet och rollklarhet vilket leder till att arbetsmiljön upplevs som god. Chefer som upplever en låg grad av styrning ser behov av ytterligare styrning medan det motsatta gäller chefer med hög grad av styrning.

Arbetslöshet bland unga vuxna är ett växande samhällsproblem. Anställda på arbetsmarknadsinsatser arbetar för att motverka denna problematik. Forskning påvisar att deltagande i arbetsmarknadsinsatser långsiktigt bidrar till komplettering av gymnasiestudier, inträde till arbetsmarknaden samt minskade symtom av psykisk ohälsa. Den tidigare forskningen presenterar även att studie- och yrkesvägledning är av relevans i arbetsmarknadsinsatserna. Vår studies syfte är att beskriva och analysera hur det salutogena förhållningssättet tillämpas av de anställda på arbetsmarknadsinsatsen för övergångar (AFÖ) i mötet med deltagare. Studien grundar sig på begrepp ur Antonovskys teori KASAM. I studien analyseras de anställdas salutogena arbetssätt med begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Kaosteorins begrepp stängda- och öppna system har bidragit till ett helhetsperspektiv på AFÖ. Studien utgår ifrån kvalitativ metod. AFÖs enkätundersökning samt två av deras resultatredovisningar har använts för att stärka samt stödja de svar som framkom från intervjupersonerna. Analysen visar att samtliga intervjuade arbetar på liknande sätt, med få undantag. En förutsättning för arbetet som bedrivs inom AFÖ är att fokusera på det friska i det sjukliga. En åtskillig del av arbetet fokuserar på att medvetandegöra deltagarna om deras inre- och yttre resurser, för att främja deras utveckling mot uppsatta mål. Det salutogena förhållningssättet bidrar till att förbättra individens kognitiva och fysiska förmågor. AFÖs mål är att deltagarna ska komma närmare sysselsättning och självförsörjning. Resultatredovisningar visar på att AFÖ når detta mål. / Unemployment among young adults is a growing problem for the society. Labor market efforts are working to counter this problem. Research shows that participation in labor market initiatives contributes to completion of high school studies, entry into the labor market and reduced symptoms of mental health. Previous research also shows that study and vocational guidance is of relevance in labor market efforts. The purpose of our study is to describe and analyze how the salutogenic approach is applied by employees in meeting with participants in the labor market effort for transitions (arbetsmarknadsinsatsen för övergångar, AFÖ). The study is based on selected concepts from Antonovsky's theory KASAM. The study analyzes the employee's salutogenic approach with the concepts of comprehensibility, manageability and meaningfulness. The Chaos Theory of Careers concept of closed and open systems has contributed to an overall perspective on AFÖ. The study is based on qualitative methodology. A survey and two result presentations from AFÖ have been used to strengthen and support the answers provided by the interviewees. Our analyzes shows that all interviewees work in a similar way, with some exceptions. A prerequisite for the work of AFÖ’s to focus on the healthiness in the sickness. An important part of the work focuses on awareness of participants about their inner and outer resources, in order to promote the development towards their set goals. The salutogenic approach helps improve the individual's cognitive and physical abilities. AFÖ’s goal is that the participants will come closer to employment and self-sufficiency. Result presentations show that AFÖ achieves this goal.

Aim The purpose of this survey is to investigate what students in grade 9 thinks what health is. How they relate to health in the subject physical education and what image they have on the subject. Questions What do students in grade 9 think about what they learn about the notion of health. How do the teachers convey their knowledge to the students about health. Do the students have a pathogen or a salutogenic perspective of health. Method To answer the questions the survey used a qulitative method with interviews. Six students from grade 9 and 3 teachers in physical education participated in the study. The interviews were semistructured because the content and questions were decided before hand but the follow up questions were adapted to the people that participated. Results The students perceived the notion of health in the subject differently. Some students connects the notion of health to different physical activities whilst some students thinks about nutrition as an important part of health. All the participating teachers used theory sessions to educate about health. However, the content could differ between the teachers. The image of what the students think about health is mainly from a salutogenic perspective. 5 of 6 students said they interpreted that they had a salutogenic perspective and only one person thought about health from a pathogen perspective. Conclusions The students interpreted the notion of health differently. The teachers used theory sessions when they educated about health. Both students and teachers thought about health from mainly a salutogenic perspective. / Syfte Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs 9 anser vara hälsa. Hur de relaterar hälsa till undervisningen i ämnet idrott och hälsa, samt vilken bild av hälsa de har. Frågeställningar: Vad anser eleverna i årskurs 9 att de lär sig om begreppet hälsa i ämnet idrott och hälsa? Hur förmedlar lärarna kunskap om hälsa till eleverna? Har eleverna en patogen eller salutogen bild av begreppet hälsa? Metod För att svara på studiens frågeställningar har en kvalitativ metod använts där intervjuer gjorts på sex olika elever i årskurs 9 och tre idrottslärare. Intervjuerna var semistrukturerade då innehåll och följd på intervjufrågor förutbestämde synsättet. Studiens teoretiska utgångpunkt tas i begreppen salutogen och patogen. Det salutogena tar fokus i människans främjande mot en bättre hälsa än vad denne har idag medan det patogena synsättet fokuserar på själva sjukdomen i sig, varför man blir sjuk. Resultat Eleverna har olika tolkningar kring begreppet hälsa i ämnet idrott och hälsa. Några elever kopplar begreppet hälsa till olika typer av fysiska aktiviteter medan andra tar in kosten som en viktig del i begreppet. Samtliga lärare använder teoriundervisning när de vill förmedla kunskap kring begreppet hälsa. Undervisningens innehåll däremot skiljer sig mellan lärarna. Eleverna har huvudsakligen en salutogen bild av hälsa. Slutsats Elevernas bild av hälsa är huvudsakligen salutogen, det vill säga man har ett hälsofrämjande synsätt i motsats till att fokusera på vad som orsakar sjukdom. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2014</p>

Syftet med denna studie var att få en ökad kunskap och förståelse om gymnasieelevers upplevelser och syn av psykisk ohälsa samt huruvida könsnormer påverkar deras förutsättningar att söka hjälp. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ forskningsmetod använts i form av sex semistrukturerade intervjuer med gymnasieelever i Sverige. Intervjupersonernas svar har presenterats, tolkats och analyserats utifrån tidigare forskning samt studiens valda teoretiska utgångspunkter, vilka är genusperspektivet och det salutogena perspektivet. Resultatet i studien har påvisat att intervjupersonerna upplevde psykisk ohälsa som något negativt, vilket kan leda till negativa konsekvenser. Bidragande faktorer till psykisk ohälsa förknippade intervjupersonerna exempelvis med dålig mentalitet, försämrat mående och skolstress. Resultatet har även visat att intervjupersonerna upplevde att könsroller och normer påverkar deras sätt att tala och hantera psykisk ohälsa. / The purpose of this study was to gain increased knowledge and understanding of upper secondary school students' experiences and views on mental illness and whether gender norms affect their ability to seek help. To achieve the purpose of the study, a qualitative research method has been used and six semi-structured interviews with upper secondary school students in Sweden were held. The interviews have been presented, interpreted, and analyzed in relation to previous research and with the help of gender theory and the salutogenic theory. The results of the study have shown that the interviewees viewed mental illness as something negative, which can lead to negative consequences. Contributing factors to mental illness were associated with, for example poor mentality, impaired well-being, and school stress. The interviewees felt that gender roles and norms affect their way of dealing with mental illness. The results have also shown that interviewees experienced that gender roles and norms affect their way of speaking and dealing with mental illness.

All schools must have access to a pupil health care team where dilemmas that arise in pedagogical practice must be treated with the aim of preventing students from getting into school difficulties. Pupil health care teams must have access to multiple professions who, based on their professional perspective, must nuance the perceived problem and find a consensus on how this should be handled in the best way. Based on guidelines from the School Act, this work must now take place from a salutogenic (health-promoting) and preventive perspective. This entails a work of change within the pupil health team that affects the school as an organization. The study has investigated how the salutogenic and preventive work of change imposed on schools affects pupil health's work in dealing with school difficulties. This qualitative study has used semi-structured interviews and observations as a method, in order to gain knowledge about the work of the pupil health teams. Six interviews were conducted with professions that belongs to pupil health team (principal, special education need teacher, school psychologist). In addition, six observations of student health meetings were carried out at three different schools. Collected data were then analyzed based on concepts related to organizational learning to create an understanding of how change of work develops. The results of the study show that there is an awareness among the pupil health professions that they are expected to work salutogenically and preventively, but they express difficulties in how this should be carried out in practice. There are questions about who should do it, how it should be structured, whether it is already being done and if they already work in this way, there is a risk of not taking care of the children who are already in school difficulties. The pupil health teams that are investigated have access to several different professions and strive for cooperation and that the different professional perspectives are taken into account. However, the interviews show that this cooperation does not always work fully and that the different professional languages can make cooperation difficult. The principal's role as the one who contributes with visions, structure and the release of resources is noticed in the study as essential for the change work to be able to lead to organizational learning and competence development for the entire organization and not just individual employees. Ways of adding competence within the college are noticed in the study such as tutoring time with a special education needs teacher or the presence of the pupil health team's professions at ”årskurslags”-meetings. The responsibility for students who have found themselves in school difficulties should not be left to the individual teacher, but should be handled in consensus with the pupil health professions.

Text in Afrikaans / Summaries in Afrikaans and English / Die doel van hierdie studie was om die verwantskap tussen persoonlikheidstipes en 'n salutogeniese konstruk naamlik sin vir koherensie te ondersoek. Persoonlikheid is vanuit 'n behavioristiese sowel as humanistiese paradigma ondersoek en sin vir koherensie vanuit 'n salutogeniese paradigma. Die studie is uitgevoer onder middelvlak bestuurders in 'n finansiele instelling waarvan die totale populasie in 'n gegewe geografiese gebied betrek is. Twee meetinstrumente, naamlik die lewensorientasievraelys (OLQ) en die Myers-Briggs tipe indikator (MBTI) is gebruik op die populasie van 57 bestuurders. Pearson produkmoment-korrel asiekoeffisiente is bereken en 'n variansie-ontleding is gedoen. Die resultate van hierdie studie toon dat daar nie 'n beduidende verband is tussen persoonlikheidstipes en sin vir koherensie nie. Die aanname word gemaak dat 'n verwantskap tussen die twee konstrukte moontlik gevind kan word indien 'n meer geografies verspreide en heterogene proefgroep gebruik word waarin al die persoonlikheidstipes verteenwoordig is. / The purpose of this study was to investigate the relationship between personality types a11d a salutogenic construct, namely sense of coherence. Personality has been investigated from a behaviouristic as well as a humanistic paradigm and sense of coherence from a salutogenic paradigm. This study has been done on persons on middle management level in a financial institution of which the total population has been approached in a given geographical area. Two measuring instruments, namely the Orientation To Life Questionnaire (OLQ) and the Myers-Briggs Type Indicator (MBTI) have been used on the population of 57 managers. Pearson product moment correlation coefficient has been calculated and a variation analysis has been done. The results of this study show that there is no significant relation between personality types and sense of coherence. It is supposed that a relationship between the two constructs might be found if a more heterogenic and geographically spread experimental group is used in such a way that all the personality types are represented. / Psychology / M.A. (Bedryfsielkunde)

Studien behandlar huruvida en del kontorsanställda akademiker upplevde stress som en konsekvens av till synes god arbetsmiljö med hög grad av krav, kontroll och gott stöd. Frågeställningen behandlar vilka arbetsmiljöfaktorer som upplevdes kunna orsaka hög stress, huruvida några av dessa faktorer var tidigare kända som salutogena samt huruvida dessa faktorer kan ligga bakom eventuella skillnader i upplevd stress mellan avdelningarna. Insamling av data utfördes med hjälp av intervjuer med tio respondenter, nio kvinnor och en man, från två olika avdelningar inom samma organisation. Frågor ställdes kring respondenternas upplevda krav, kontroll, stöd, engagemang samt stress i arbetet. Resultatet visade att graden av stress varierade mellan avdelningarna, främst på grund av obalans mellan krav och kontroll samt bristfälligt instrumentellt socialt stöd inom den ena avdelningen. Vidare fann författarna att tidigare kända salutogena faktorer så som exempelvis kontroll och sociala kontakter kan ha visat sig ge negativa konsekvenser för respondenternas mentala hälsa. Därutöver fann författarna att otydliga arbetsbeskrivningar var en bidragande faktor till arbetsrelaterad stress inom båda avdelningarna. / The study addresses whether some office working graduates experienced stress as a result of a seemingly favorable work environment with a high degree of demands, control and support. The issue concerns which work environment factors that were perceived to cause high stress, whether any of these factors were previously known as salutogenic and whether these factors could be behind any differences in perceived stress between departments. Collection of empirical data was done using interviews with ten respondents, nine women and one man, from two different departments within the same organization. Questions were asked regarding the respondents' experience of demands, control, support, commitment and work related stress. The results showed that the degree of stress varied between departments, mainly due to an imbalance between demand and control and deficient instrumental social support within one department. Furthermore, the authors found that previously known salutogenic factors, such as control and social contacts were shown to have had negative consequences for the respondents' mental health. In addition, the authors found unclear job descriptions to be a contributing factor to the work-related stress in both departments.