Text in Afrikaans / Die studie fokus op die effek van krisiswerk op die helper in terme van stres, die uitbrandingsindroom en posttraumatiese stresversteuring (PTSV). Salutogeniese konstrukte as moderatorveranderlikes in die stres-siekte-verhouding word ook ondersoek. 'n Beskikbaarheidsteekproef van 52 ambulansmanne en 52 kontrolegroepwerkers is verkry. Biografiese, koherensie-, uitbrandings-, PTSV- en stresvraelyste is ingevul en statisties verwerk. Resultate dui daarop dat ambulansmanne hul werk as buitengewoon stresvol beleef en dat meer ambulansmanne diagnoseerbare PTSV vertoon. Daar blyk geen verskil tussen die twee groepe te wees nie met betrekking tot die voorkoms van uitbranding en streservaring. 'n Negatiewe verband tussen koherensiebelewing en die voorkoms van stressimptome en uitbranding is verkry. Ambulansmanne het 'n buitengewoon stresvolle werk en vertoon meer simptome van stresversteurings as mense in ander beroepe. Aanbevelings word gedoen oor hoe om die negatiewe konsekwensies van stres te verminder. / The study focuses on the effect of crisis work on the assistant in terms of stress, the burnout syndrome and post-traumatic stress disorder (PTSD). Salutogenic constructs as moderator variables in the stress-illness relationship are also investigated. An availability sample of 52 ambulancemen and 52 control group workers was obtained. Biographic, coherence, burnout, PTSD and stress questionnaires were completed and statistically processed. Results indicate that ambulancemen experience their work as exceptionally stressful and that more Ambulancemen display diagnosable PTSD. There appears to be no difference between the two groups in respect of the incidence of burnout and experience of stress. A negative connection between the experience of coherence and the incidence of stress symptoms and burnout was obtained. Ambulancemen have an exceptionally stressful job and display more symptoms of stress disorders. Recommendations are made on how to reduce the negative consequences of stress. / Industrial and Organisational Psychology / M. Com. (Bedryfsielkunde)

The research has worked towards the general aim of generating a synthesis of burnout in the nursing profession, and also towards coming to a synthesis of burnout in nursing from the perspective of the salutogenic paradigm. Existing knowledge from the literature has been consolidated and integrated, and 'new knowledge' of the phenomenological experience of the causes and symptoms of burnout and how nurses stay healthy, were presented. Firstly was discovered that burnout, over time is caused by various factors that are individual and personal and therefore not easily discovered by other than the phenomenological method, where the life world of each individual is described. Secondly, the study ofthe strengths that nurses exhibit in order to manage the tension and stress in their lives and not to succumb to illness, proved to be a sound and descriptive paradigm with great utilisation possibilities. Three answers to the salutogenic question, namely sense of coherence, hardiness and learned resourcefulness were presented in great detail. Thirdly, it was stated that the individual nurses and the nursing practice in general be made aware of: (1) the existence of burnout, (2) the contributing factors to burnout, (3) the various manifestations ofburnout at work and in the organisation, and (4) the coping strategies available to counter this problem in a positive and salutogenic manner. The phenomenological results of this research revealed a number of issues that have implications for both the prevention and treatment of burnout in nurses. The results especially established how nurses can operationalise their inherent salutogenic qualities. Specific salutogenic coping strategies emerged via the respondents. The research took a broad view of personality in health research. It studied the psychological processes underlying the observed connections between psychological variables and health outcomes. In order to study the operationalisation of these processes, a phenomenological, person-based approach was followed. They study focussed on health phenomena and the individual nurse was retained as the unit of analysis. This approach represented a movement away from a fragmented science, infatuated with technology and linked to a singular epistemology, towards a focus on the process and dynamics of personal experience. / Psychology / D. Litt. et Phil. (Psychology)

Die studie foku.s op die verwantskap tussen sin vir koherensie as 'n intrinsieke hanteringsbron aan die een kant, en elk van streshantering, algemene gesondheid en sielkundige uitbranding aan die antler kant. Vraelyste wat hierdie veranderlikes meet is aan 200 bestuurders gegee om te voltooi. Die bevindinge van hierdie studie toon aan dat bestuurders met 'n hoi! sin vir koherensie goeie algemene gesondheid geniet. Die bestuurder met 'n hoi! sin vir koherensie behoon dus meer e.ffektief te junksioneer in die werksiruasie as die bestuurder met 'n lae sin vir koherensie. Voons is ook bevind dar 'n hoi! sin vir koherensie nie noodwendig aanleiding gee tot lae vlakke van stres of van sielkundige uitbranding nie. Aanbevelings word gedoen oor hoe om die negatiewe gevolge van stres en sielkundige uitbranding te venninder en algemene gesondheid te bevorder, ten einde die bestuurder se potensiaal optimaal benut. / This study focuses on the relationship between sense of coherence as an intrinsic coping mechanism. and work stress, general health and psychological burnout. To measure these variables, questionnaires were completed by 200 managers. The findings of this study indicate that managers with a high sense of coherence experience good general health. The manager with a high sense of coherence should therefore junction more efficiently in a work situation·than the manager with a low sense of coherence. It was also found that a high sense of coherence does not necessarily lead to low levels of stress nor of psychological burnout. Recommentfations are made on how to reduce the negative effects of stress and psychological burnout and how to improve general health in order to make optimal use of the manager's potential. / Industrial and Organisational Psychology / MCom (Bedryfsielkunde)

Problem: Arbetsmiljön är viktig för människors välbefinnande. Hälsofrämjande faktorer antas inte bara styrka individens fysiska och psykiska hälsa, utan även företagets konkurrenskraft och lönsamhet. I uppsatsen undersöker vi hur företaget SSAB i Borlänge arbetar med hälsa genom att tillämpa ett hälsofrämjande perspektiv och utgå från teorin om Känslan av sammanhang (KASAM). Ledarskapsvärderingar har betydelse för medarbetares hälsa (Hanson, 2004) och vi undersöker vilken uppfattning ett antal chefer har om sina roller i det hälsofrämjande arbetet och deras syn på medarbetarundersökningen HälsoSAM som företagshälsovården på SSAB bedriver. Arbetsbelastningen på medarbetare och chefer ökar till följd av sparkrav, samtidigt som resurserna minskar (Gatu, 2003). Följden blir en större risk för ohälsa och ett sätt att minska sjukfrånvaron är att genomföra hälsofrämjande insatser (Prevent, 2001). Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv förklara vad chefer har för möjligheter att skapa förutsättningar för att främja medarbetarnas hälsa på SSAB i Borlänge. Metod: Den metod som ligger till grund för uppsatsen baseras på ett kvalitativt angreppssätt där semistrukturerade intervjuer samt litteraturstudier genomförts för att samla information. Analys: Ledarens beteende påverkar medarbetarna. Hög arbetsbelastning på SSABs chefer leder till lägre närvaro bland medarbetarna, vilket i sin tur ger sämre förutsättningar för att främja hälsan. HälsoSAM kartlägger medarbetarnas hälsoläge, både välbefinnande och arbetskapacitet. Resultaten är vägledande i det hälsofrämjande arbetet men överbelastning, tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna bidrar till att uppföljningen inte blir systematisk. För ett väl fungerande hälsoarbete krävs systematik. Slutsats: Hälsofrämjande processer i arbetslivet skapas genom balans mellan krav och resurser. På SSAB i Borlänge hindras hälsoarbetet av tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna. Kostnadsbesparingar påverkar hälsoarbetet negativt och systematiken i uppföljningsarbetet blir lidande. Ansvaret för hälsoarbetet läggs på företagshälsovården, men utan stöd från chefer blir inte hälsoarbetet en naturlig del i verksamheten. Det är viktigt att i rådande situation se vad främjande av hälsa kan ge tillbaka till företaget i både ekonomiska och kvalitativa termer. Insikt om detta ökar chefernas incitament att prioritera hälsofrämjande processer och organisera arbetet så att människor har förutsättningar att hantera, kontrollera och klara av sina uppgifter. / Problem: The working environment is essential for human well-being. Health factors are assumed not only to strengthen the individuals’ physical and mental health, but also the company’s competitiveness and profitability. In the paper, we examine how the company SSAB in Borlänge is working with health by applying a health perspective and by applying the theory of sense of coherence (SOC). Leadership values are important for employees’ health (Hanson, 2004) and we are examining the perception a number of managers have of their roles in health promotion, and their views of the employee survey HälsoSAM, which the occupational health services at SSAB perform. Employees and managers workload is increasing due to cutbacks, while resources are decreasing (Gatu, 2003). The consequence is a greater risk of ill health and a way to reduce sick leave is health promotion (Prevent, 2001). Purpose: The purpose of the study is from a health perspective explain managers’ opportunities to create conditions to promote employees' health at SSAB in Borlänge. Method: The methodology underlying this study is based on a qualitative approach in which semi-structured interviews and literature studies are conducted to gather information. Analysis: Managers’ behavior affects the employees. High workload on SSAB's managers leads to lower attendance among , which in turn provides fewer opportunities for health promotion. HälsoSAM maps employees' health status. The results are indicative of the health promotion work, but overload, lack of time and lack of knowledge among managers contribute to that the follow-up does not become systematic. Well-functioning health work requires systematic work. Conclusion: A health-promoting process at work is created by the balance between demands and resources. The health-promoting process at SSAB in Borlänge is prevented by lack of time and lack of knowledge among managers. Reorganizations and cost savings negatively affect health promotion in the workplace and the systematic in the follow-up work suffers. Responsibility for health work is placed on occupational health, but without support from managers, the health work does not become a natural part of the business. In the current situation, it is important to see what health promotion can give in return in both financial and qualitative terms. If the managers realize this, it increases the incentives to prioritize the process of health promotion and organize the work so employees have the ability to handle, control and manage their work.

Die studie foku.s op die verwantskap tussen sin vir koherensie as 'n intrinsieke hanteringsbron aan die een kant, en elk van streshantering, algemene gesondheid en sielkundige uitbranding aan die antler kant. Vraelyste wat hierdie veranderlikes meet is aan 200 bestuurders gegee om te voltooi. Die bevindinge van hierdie studie toon aan dat bestuurders met 'n hoi! sin vir koherensie goeie algemene gesondheid geniet. Die bestuurder met 'n hoi! sin vir koherensie behoon dus meer e.ffektief te junksioneer in die werksiruasie as die bestuurder met 'n lae sin vir koherensie. Voons is ook bevind dar 'n hoi! sin vir koherensie nie noodwendig aanleiding gee tot lae vlakke van stres of van sielkundige uitbranding nie. Aanbevelings word gedoen oor hoe om die negatiewe gevolge van stres en sielkundige uitbranding te venninder en algemene gesondheid te bevorder, ten einde die bestuurder se potensiaal optimaal benut. / This study focuses on the relationship between sense of coherence as an intrinsic coping mechanism. and work stress, general health and psychological burnout. To measure these variables, questionnaires were completed by 200 managers. The findings of this study indicate that managers with a high sense of coherence experience good general health. The manager with a high sense of coherence should therefore junction more efficiently in a work situation·than the manager with a low sense of coherence. It was also found that a high sense of coherence does not necessarily lead to low levels of stress nor of psychological burnout. Recommentfations are made on how to reduce the negative effects of stress and psychological burnout and how to improve general health in order to make optimal use of the manager's potential. / Industrial and Organisational Psychology / MCom (Bedryfsielkunde)

<p>Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på om KASAM-begreppet, trots att det har några år på nacken, fortfarande ses som betydelsefullt. Vi utgick från personalens perspektiv gällande KASAM's betydelse för barn 0-12 år, placerade på institution eller med någon form av insats från öppenvården. Genom kvalitativa intervjuer tog vi del av personalens erfarenheter av KASAM's betydelse för barnen, hur de arbetar och om de metoder de använder sig av , ger möjlighet att skapa en känsla av sammanhang för barnen. Vid tolkningen av vårt intervjumaterial utgick vi från tre teman baserade på våra frågeställningar. Det som framkom av materialet var att KASAM har stor betydelse för barnens välbefinnande. KASAM-begreppet är högst närvarande i de metoder som används inom verksamheterna, även om personalen inte talar om det i termer av KASAM.</p><p> </p>

Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på om KASAM-begreppet, trots att det har några år på nacken, fortfarande ses som betydelsefullt. Vi utgick från personalens perspektiv gällande KASAM's betydelse för barn 0-12 år, placerade på institution eller med någon form av insats från öppenvården. Genom kvalitativa intervjuer tog vi del av personalens erfarenheter av KASAM's betydelse för barnen, hur de arbetar och om de metoder de använder sig av , ger möjlighet att skapa en känsla av sammanhang för barnen. Vid tolkningen av vårt intervjumaterial utgick vi från tre teman baserade på våra frågeställningar. Det som framkom av materialet var att KASAM har stor betydelse för barnens välbefinnande. KASAM-begreppet är högst närvarande i de metoder som används inom verksamheterna, även om personalen inte talar om det i termer av KASAM.

Antalet äldre blir idag allt fler och behovet av vård flyttas upp i åldrarna. Det kräver att insatser inom äldrevård och omsorg håller hög kvalité och placerar människan i centrum för att skapa förutsättningar för äldre att leva ett värdigt, meningsfullt liv och känna välbefinnande. Frågan om mat, trygghet, identitet, social interaktion, anpassning och KASAM är faktorer som påverkar äldres tillvaro på äldreboende. Syftet med studien var att få djupare kunskap och förståelse i äldres livsvärld på äldreboende, hur man som boende upplever sin vardag och vilken betydelse äldreboendet som institution har för deras hälsa. Två livsberättelseintervjuer genomfördes under en timme var med två äldre, en man och en kvinna boende på ett äldreboende i Mellansverige. Resultatet tolkades och analyserades utifrån tidigare forskning, salutogent och patogent perspektiv på hälsa och teorier som KASAM, Maslows behovstrappa och immanent pedagogik. Resultatet visade att deltagarna är väldigt nöjda med sin vistelse på äldreboendet och hänvisar till aspekter som uppskattning av hjälp med mat, trygghet och tillit. Tidigare livserfarenheter och livsförhållanden lyfts fram i samband med uppskattningens betydelse. Dock framgår det även att tillvaron består av begränsningar som gör att personernas viktiga, betydelsefulla områden i livet inte fullt tillgodoses, vilket påverkar de äldres möjlighet att uppleva meningsfullhet i tillvaron. De äldres hälsotillstånd, tidsaspekt gällande personalens möjlighet att tillgodose behov, en fråga om mindre spontanitet och de äldres uppfattningar att inte kunna fodra hur mycket hjälp som helst är påverkande faktorer.

Hälsa skapas inte i ett vakuum utan i relation mellan individer och omgivning. Skolan är därför en viktig arena för barn och ungdomar eftersom de tillbringar större delen av sin vakna tid där. Tidigare forskning har framförallt riktats mot riskfaktorer relaterade till barn och ungas psykiska ohälsa, mindre mot vad som främjar och stärker möjligheterna till deras positiva hälsa. Genom ett salutogent perspektiv kan kunskap erhållas om faktorer som bidrar till en stödjande miljö för hälsa. För att få förståelse för nya generationers behov och värderingar behöver elever göras delaktiga i studier och utveckling av sin egen vardagsmiljö. Avhandlingens syfte var att studera skolan som en stödjande miljö för hälsa genom att involvera elever och att finna metoder för att studera de positiva aspekterna av hälsa. Artiklarnas syften inkluderade utmaningar och möjligheter att använda en metod för ökad delaktighet, fördjupa förståelsen om aspekter som främjar hälsa och lärande, med särskilt fokus på delaktighet och stöd samt hur positiv hälsa kan mätas. Elever på en gymnasieskola valdes som deltagare i två kvalitativa studier. Metoden photovoice studerades genom ljudinspelning av elevernas dialog under arbetet med photovoice och deras och lärarnas synpunkter under fokusgruppsintervjuerna. Data analyserades med innehållsanalys (I). Grundad teori användes för att studera elevernas syn på vad som var viktigt för hälsa och lärande (II). En enkät användes för att ta fram en positiv hälsoskala och för att studera faktorer associerade till hälsa bland elever årskurs 6-9. Enkäten besvarades av 1527 elever (52,3% flickor, 47,7% pojkar) i årskurs 6-9 i skolorna i Östersunds kommun. Svarsfrekvensen var 80%. En principalkomponentanalys användes anpassa och validera en positiv hälsoskala till åldersgruppen 12-16 år (III). För att studera associationen mellan faktorer som kunde vara associerade till positiv hälsa valdes multipel logistisk regressionsanalys (IV). Resultatet visade att photovoice fungerade som en metod i gymnasieskolan för ökad delaktighet i frågor relaterade till hälsa och lärande. Metoden behövde dock anpassas till elevgruppen. Photovoice upplevdes som stimulerande men också utmanade av både lärare och elever. Kritiska aspekter för metodens användbarhet var knutna till lärarrollen och den demokratiska organisationen (I). Elevernas syn på vad som främjade hälsa och lärande var relaterat till bemötande, personligt och pedagogiskt stöd samt möjligheter till återhämtning. Resultatet visade också att eleverna upplevde att skolan bidrog till att skapa skillnad mellan dem som upplevde sig vara låg- respektive högpresterande (II). Den positiva hälsoskalan (PHS) visade sig vara valid för elever 12-16 år och skalan bör kunna användas i ett sytematiskt hälsofrämjande arbetet där utgångspunkten är ett salutogent perspektiv (III). Faktorer associerade till positiv hälsa bland flickor och pojkar, 12-16 år, var: upplevd delaktighet i klassrummet, stöd från lärare och kamrater samt stöd från båda föräldrarna. Socioekonomisk status, mätt som att ha pengar som kompisar, visade sig vara oberoende associerat till positiv hälsa (IV). Slutsatsen var att betydelsefulla faktorer för en stödjande miljö för hälsa i skolan är; elevers upplevelse av och möjlighet till delaktighet i klassrummet och i skolans arbetsmiljö, personligt stöd från lärare såväl som stöd i undervisningen, stöd från kamrater och förutsättningar för återhämtning under och efter skoldagen. Samtidigt visade resultatet att det finns skillnader mellan olika grupper av elever relaterat till hälsa och stöd. För att utveckla en stödjande miljö för hälsa i skolan kan photovoice användas för att involvera eleverna och upptäcka unika aspekter på den enskilda skolan. Med hjälp av den positiva hälsoskalan (PHS) kan främjande faktorer kartläggas, vilket ökar möjligheterna till ett systematiskt hälsofrämjande arbete med ett salutogent perspektiv. / Health is not created in a vacuum but in the relationship between individuals and their surroundings. School is therefore an important arena for children and youth since they spend the majority of their waking hours there. Earlier research has been particularly focused on risk factors related to mental illness in children and youth, rather than what promotes and strengthens their possibilities for positive health. Through a salutogenic approach, one can obtain knowledge about factors that contribute to a supportive environment for health. In order to gain understanding of the needs and values of new generations, students need to be made a part of their studies and the development of their own everyday environment. The aim of the dissertation was to study school as a supportive environment for health by involving students and finding methods of studying the positive aspects of health. The aim of the articles included challenges and possibilities for using a method to increase participation, deepen the understanding about aspects that promote health and learning, with a special focus on participation and support and how positive health can be measured. Students in a high school were chosen to be the participants in two qualitative studies. The method of photovoice was studied through sound recordings of the students’ dialogue during their work with photovoice and their points of view as well as the teachers’ during the focus group interviews. Data was analyzed by using content analysis (Paper I). Grounded theory was used to study the students’ view of what is important to health and learning (Paper II). A survey was used to create a positive health scale and to study factors associated with health among students in grades 6-9. The survey was taken by 1527 students (52,3% girls, 47,7% boys) in grades 6-9 in schools in the municipality of Östersund. The response rate was 80%. A principal component analysis was used to adjust and validate a positive health scale for the age group 12-16 (Paper III). In order to study the association between factors that might be associated with positive health, a multiple logistic regression was chosen (Paper IV). The results showed that photovoice worked as a method in high school to increase participation in matters related to health and learning. However the method needed to be adjusted to the student group. Photovoice was perceived as stimulating but also challenging by both teachers and students. Critical aspects were tied to the teacher role and the democratic organization (Paper I). The students’ view of what promoted health and learning were related to treatment, personal and pedagogical support and the potential for recovery. The results also showed that students regarded school as something that creates distinction between those who perceived themselves as under or over achievers (Paper II). The positive health scale (PHS) proved to be valid for students 12-16 years old and the scale should be useful for work with systematic health promotion where the starting point is a salutogenic perspective (Paper III). Factors associated with positive health among girls and boys age 12-16 were: a perceived participation in the classroom, support from teachers and friends and support from both parents. Socioeconomic status, measured as having as much money as pupils, was shown to be independently associated with positive health (Paper IV). The conclusion was that important factors for a supportive environment for health were; students’ perception of and possibility to participate in the classroom and in the school’s work environment, personal support from teachers and support in their education, support from friends and conditions that permit recovery during and after school. At the same time the results showed that there are distinctions between different groups of students in relation to health and support. In order to develop a supportive environment for health in schools, photovoice can be used to engage students and discover unique aspects of the individual school. With the help of the positive health scale (PHS), promoting factors can be examined, which increases the possibilities for systematic health promoting work with a salutogenic perspective.

The primary aim of this research was to determine whether there is a relation between locus of control, transformational leadership and management success. One hundred and one shift overseers completed selfevaluation questionnaires on locus of control and transformational leadership. Thereafter, in turn, the managers completed evaluation questionnaires on the work performance of the shift overseers. The Pearson correlation coefficient showed statistically significant interrelations between internal locus of control, autonomy and transformational leadership. The three scales of management success also showed a strong positive correlation. Canonical correlations indicated that only one variant could be interpreted and that high internal control and high autonomy are associated with high transformational leadership and laissez faire leadership style. According to the literature overview, a positive relation exists between internal locus of control, transformational leadership and management success as well as organisational performance. An attempt is made to account for these diverse findings in terms of the relevance of a performance model within an organisational context. / Die primere doel van hierdie navorsingstudie was om te bepaalof daar 'n verband is tussen lokus van beheer, transformasionele leierskap en bestuursukses. Eenhonderd en een skoftoesighouers het selfbeoordelings-vraelyste oor lokus van beheer en transformasionele leierskap voltooi. Daarna het die bestuurders beoordelingsvraelyste oor die skoftoesighouers se werksprestasie voltooi. Die Pearson korrelasietoets het getoon dat daar statisties beduidende verbande is tussen interne lokus van beheer, outonomie en transformasionele leierskap. Die drie skate van bestuursukses het onderling sterk positief gekorrelleer. Kanoniese korrelasies het aangedui dat slegs een variaat interpreteer kan word en dat hoe interne beheer en hoe outonomie geassosieer is met hoe transformasionele leierskap en lae laissez faire-leierskapstyl. Die literatuurstudie het getoon dat daar 'n positiewe verband is tussen interne lokus van beheer, transformasionele leierskap en bestuursukses asook organisasie-prestasie. Verklarings vir hierdie teenstellende bevindings word gegee aan die hand van die relevansie van 'n prestasiemodel binne 'n organisasiekonteks. / Industrial and Organisational Psychology / M.A. (Industrial and Organisational Psychology)