Purpose: The purpose of the study is to analyze which psychosocial workenvironment factors are crucial for employee health and how managers shouldwork to improve employees´s perception of the psychosocial work environment.  Method: This study is characterized by a deductive approach. The researchmethod used is a qualitative research strategy. The selection was made inaccordance with a targeted selection and the data collection consists ofinterviews.  Conclusion: The study has shown that leadership affects the psychosocial workenvironment in different ways and is a situation based phenomenon that should beadapted to the actual context. The study has identified several specific factors inthe leadership and leadership behaviors that should be fulfilled to accomplish agood psychosocial work environment. / Syfte: Syftet är att undersöka vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som äravgörande för arbetstagares hälsa samt hur chefer bör arbeta för att förbättraarbetstagares upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön Metod: Studien präglas av en deduktiv forskningsansats. Den forskningsmetodsom använts är kvalitativ forskningsstrategi. Urvalet är baserat på ett målinriktaturval och datainsamlingen består av intervjuer.  Slutsats: Studien har visat på att ledarskap påverkar den psykosocialaarbetsmiljön på flera olika sätt och är ett situationsberoende fenomen som böranpassas efter rådande kontext. Studien har dock identifierat specifika faktorer iledarskapet och ledarbeteenden som bör uppfyllas för att uppnå en godpsykosocial arbetsmiljö.

Målsättningen med föreliggande studie är att bidra med kunskap om elevers upplevelser av stödinsatser och delaktighet i grundskolan. Det är sällan som elevernas upplevelser lyfts fram i forskning och syftet med denna studie är därför att belysa hur några elever som inte varit behöriga att söka in på ett nationellt gymnasieprogram, ser på de stödinsatser de fått, eller önskat att de fått, i grundskolan samt deras upplevelse av delaktighet under samma period. Studien bygger på en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor, där fem respondenter bidrar med sina upplevelser. De teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån är relationellt- respektive kategoriskt perspektiv, samt salutogent- respektive patogent perspektiv. Resultatet visar på att elevernas upplevelser var övervägande negativa under låg- och mellanstadiet och mer positiva under högstadiet. Detta förklaras framför allt med att de inte kände sig delaktiga, och upplever att stödinsatserna inte var adekvata i förhållande till stödbehovet. Insikterna som framkommit i studien handlar om vikten av att lyssna in varje enskild elevs upplevelse och beakta dessa när det kommer till att utforma och utvärdera stödinsatser. Elevers upplevelser kan ha en stor påverkan på det specialpedagogiska området och bidrar i arbetet med att utveckla lärmiljön i grundskolan för att främja delaktighet. / The aim of this study is to contribute to the understanding about students' experiences of support measures and participation in compulsory school. It is rare that students' experiences are highlighted in research and the purpose of this study is therefore to shed light on how some students who have not been eligible to apply for a Swedish national high school program, look at the support measures they received, or wished they had received, in primary school and their experience of participation during the same period. The study is based on a qualitative interview study with semi-structured questions, where five respondents contribute with their experiences. The theoretical perspectives on which the study is based are relational and categorical perspectives, as well as salutogenic and pathogenic perspectives. The results show that the students' experiences were predominantly negative during elementary school and more positive during middle school. This is mainly explained by the fact that they did not feel participation, nor that the support efforts were adequate in relation to their need for support. The insights that emerged in the study are about the importance of listening to each individual student's experience and taking these into account when it comes to designing and evaluating support measures. Students' experiences can have a major impact on the special education area and contribute to the work of developing the learning environment in compulsory school to promote participation.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för om hög arbetsbelastning bidrar till ohälsa ochsjukfrånvaro bland anställda inom vård och omsorg i hemmet. Vidare kommer olika faktorersinverkan på arbetsbelastning och hälsa att kartläggas för att åstadkomma förslag som kan inverkapositivt på medarbetarnas upplevda hälsa. Metod: Studien har utgått från en kvantitativ metod med en deduktiv forskningsansats. Empiriskdata har samlats in med hjälp av två olika frågeformulär där det ena riktar sig till enhetscheferoch det andra till anställda inom vård och omsorg i hemmet. Den teoretiska referensramen utgårfrån vetenskapliga artiklar och litterära källor. Slutsats: I studien konstaterades det att hög arbetsbelastning delvis har negativ inverkan påmedarbetarnas hälsa. Vidare framgick det att obalans mellan krav och kontroll samt avsaknad avhälsofrämjande åtgärder påverkar medarbetarnas upplevda arbetsbelastning samt hälsa i negativ aspekt.

Tobaksbruket hos ungdomar har minskat senaste tiden men är fortfarande på höga nivåer. Under tidiga tonåren sker oftast tobaksdebuten som ger indikationer på att det bör implementeras hälsofrämjande arbeten under skoltiden. Speciellt då ett tobaksbruk har såväl kortsiktiga- som långsiktiga skadliga effekter på såväl individens fysiska som psykiska mående. Syftet med studien är att undersöka om hälsoundervisning har gett några positiva effekter. Studien undersöker om hälsoundervisning kring tobak och tobaksbruk har en påverkan på tobaksbruk hos elever, samt om hälsoundervisning och tobaksbruket har en påverkan på elevernas psykiska välmående. Studien använde en kvantitativ metod som bestod av ett enkätutskick till elever tre år efter genomförd hälsoundervisning om tobak och tobaksbruk. De jämfördes sedan med en kontrollgrupp som inte erhållit samma hälsoundervisning. Resultatet gav indikationer på att hälsoundervisningen inte gett en effekt på antalet som börjar med ett tobaksbruk. Däremot har det gett effekt kring vad som brukas och vilken ålder tobaksdebuten inträffat. Studien fann inget samband mellan att hälsoundervisningen gav effekt på ungdomars psykiska välmående jämfört med kontrollgruppen. Hos de elever med ett tobaksbruk fann studien klara indikationer på att de upplever ett nedsatt psykiskt välmående. Studiens slutsatser indikerar att tobaken är en riskfaktor för psykisk ohälsa samt att hälsoundervisning har en påverkan på vad som brukas. Hos de som fått hälsoundervisning kring tobak och tobaksbruk kan en förskjutning i tobaksdebuten observeras. Däremot fanns inga belägg för att hälsoundervisning har en påverkan på ungas hälsa och välmående. / Tobacco use among adolescents has declined recently but is still at high levels. During the early teens, the onset of tobacco usually occurs, which gives indications that health-promoting work should be implemented in school. Especially when tobacco use has both short-term and long-term harmful effects on both the individual’s physical and mental health. The purpose of the study is to investigate whether health education has the desired effects. The study examines whether health education about tobacco and tobacco use has an impact on tobacco use among students in year nine, and whether health education and tobacco use has an impact on students’ mental wellbeing. The study uses a quantitative method that consisted of a questionnaire sent to students three years after receiving health education about tobacco and tobacco use. They were then compared with the control group which did not receive the same health education. The results gave no indication that health education influenced the amount that started tobacco use. However, it has influenced what is consumed and the age at which the tobacco debut occured. The study found no connection between that the health education influenced the adolescent’s mental wellbeing compared to the control group. The students that had acquired tobacco use, the study found clear indications that they had a decrease in mental wellbeing in both negative symptoms and the positive feeling that was observed. The study's conclusion indicates that tobacco use is a risk factor for mental illness, and that health education influences what is consumed. Among those students who have received health education about tobacco and tobacco use a shift in the onset of tobacco can be observed. However, there was no evidence that health education has an impact on adolescents' health and well-being.

Denna kvalitativa studie syftade till att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter yrkesverksamma inom estetiska ämnen hade om hur kulturellt deltagande påverkar ungdomars psykiska hälsa. Intervjuer genomfördes med sex personer som arbetade inom kultursektorns olika områden riktade mot barn och unga, med särskilt fokus på ungdomar. Dataanalysen utfördes med tematisk analys. Resultatet visade att ungdomar som deltar i kulturella aktiviteter kan uppleva flera fördelar som främjar deras psykiska hälsa men kan också fungera som ett förebyggande verktyg mot psykisk ohälsa. Studien tyder också på att viktiga faktorer som påverkar tillgången till aktiviteterna inkluderar stöd från familjen och socioekonomisk status, vilket kan skapa ojämlikhet. Dessutom kan högpresterande miljöer, bristande kunskap inom samhället och ekonomiska begränsningar utgöra ett hinder för att skapa gynnsamma förutsättningar för ungdomars psykiska hälsa, och därmed försvåra arbetet med hållbar utveckling. Slutsatsen från denna studie är att kulturens betydelse för ungdomars psykiska hälsa borde ges hög prioritet och inte begränsas. Med tanke på de omfattande hälsofördelarna de erbjuder är det av yttersta vikt att främja och stödja kulturella aktiviteter för ungdomar. Vidare understryker studien behovet av att skapa tillgängliga och inkluderande möjligheter för ungdomar att delta i sådana aktiviteter, vilket kan fungera som ett kraftfullt komplement till skolan och befintliga insatser för att stödja deras välbefinnande och utveckling. / This qualitative study aimed to examine the perceptions and experiences of professionals in aesthetic fields regarding how cultural participation affects the mental health of young people. Interviews were conducted with six individuals working in various cultural sectors focused on children and youth, with a particular emphasis on adolescents. Data analysis was performed using thematic analysis. The results indicated that youth participating in cultural activities may experience several benefits that promote their mental health and serve as a preventive tool against mental illness. The study also suggests that significant factors influencing access to these activities include family support and socioeconomic status, which may create inequalities. Furthermore, high-performance environments, societal knowledge gaps, and economic constraints can present impediments to the establishment of conducive conditions for the mental well-being of youth, thus hindering endeavors toward sustainable development. The conclusion drawn from this study is that the significance of culture for the mental health of young people should be prioritized and not restricted. Given the extensive health benefits they offer, it is crucial to promote and support cultural activities for youth. Furthermore, the study underscores the need to create accessible and inclusive opportunities for young people to engage in such activities, which can serve as a powerful complement to school and existing interventions in supporting their well-being and development.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Uppsatsen syftade till att undersöka elevers uppfattningar kring begreppet hälsa, ur ett salutogent och patogent perspektiv. De frågor som ställdes var: har eleverna en salutogen eller patogen bild av hälsa, var får eleverna sin uppfattning kring hälsa ifrån samt förmedlar lärare i idrott och hälsa en salutogen eller patogen bild av hälsa enligt eleverna? Metod 10 elever (7 flickor och 3 pojkar) i årskurs 9 från tre skolor i västra och södra delen av Stockholm deltog alla i en halvstrukturerad intervju. Intervjuerna genomfördes på respektive elevs skola i ett avskilt rum. Deras svar kategoriserades och analyserades med utgångspunkt i Antonovskys teorier, och Quennerstedts utvecklingar av dessa, kring salutogent och patogent. Resultat 5 av 10 elever ansågs ha en patogen bild av hälsa, 3 av 10 en salutogen bild medan 2 av 10 ansågs ha en tvetydig/oklar bild av hälsa där både ett salutogent och patogent perspektiv fanns representerat. 9 av 10 elever angav att Undervisning i idrott och hälsa var en källa som de hämtade information kring hälsa från. 8 elever angav Vänner, 6 elever angav Familj. Flest elever uppgav att deras huvudsakliga källa till information kring hälsa var Undervisning i idrott och hälsa. 4 av 10 elever ansågs visa på att deras lärare hade ett patogent synsätt på hälsa och 6 av 10 elever svarade på ett sätt som ledde till bedömningen att deras lärares synsätt på hälsa hade inslag av både salutogent och patogent. Slutsats Både salutogena och patogena inslag förekom i såväl elevernas syn på hälsa som i den bild de förmedlade att deras lärare hade. Dock förföll de patogena perspektiven dominera i bägge fall. Eleverna hämtade i huvudsak sin information kring hälsa från undervisningen i idrott och hälsa, familjen och vänner. Det är därför av relevans för lärare att fundera kring vilken syn på hälsa de förmedlar då det kan ha inverkan på elevers uppfattning kring begreppet hälsa. / Aim The thesis aimed to investigate students perceptions of the concept of health from asalutogenic and pathogenic perspective. The questions asked were: does students have asalutogenic or pathogenic view on health, where do students get their opinion about the healthand does teachers in physical education convey a salutogenic or pathogenic view of health according to the students? Method 10 students (7 girls and 3 boys) in grade 9 from three schools in the western and southern partof Stockholm all participated in a semi-structured interview. The interviews were conducted at each student's school in a secluded room. Their response was categorized and analyzed on the basis of Antonovskys theories, and Quennerstedts developments thereof, around salutogenetic and pathogenic. Results 5 out of 10 students were considered to have a pathogenic view of health, 3 of 10 a salutogenic view while 2 out of 10 were considered to have an ambiguous/unclear view of health in which both salutogenic and pathogenic perspectives were represented. 9 out of 10 students indicated that Teaching in physical education and health was a source that they retrieved information about health from. 8 students answered Friends, 6 students answered Family. Most students stated that their main source of information about health comes from Teaching in physical education and health. 4 out of 10 students were considered to show that their teachers had a pathogenic approach to health and 6 of the 10 students responded in away that led to the assessment that their teachers' approach to health had elements of both salutogenic and pathogenic. Conclusion Both salutogenic and pathogenic element were present in both the students' views on health and in the approach they conveyed that their teachers had on health. However, the pathogenic perspectives dominate in both cases. Students mainly got their information about health from teaching in physical education and health, family and friends. It is of relevance for teachers to reflect on what view on health they convey as it can have an impact on students' perception of the concept of health.

Till följd av NPM (New public management) och de ökade kraven på produktivitet och effektivitet har sjuksköterskors arbetssituation försämrats alltmer under de senaste decennierna. Det har resulterat i en försämrad hälsa hos sjuksköterskorna och många sjuksköterskor har valt att lämna yrket. Det har bland annat genererat brist på erfarna sjuksköterskor på akutvårdsavdelningarna som bedrivs dygnet runt i regionerna och detta anser Socialstyrelsen utgöra ett hot mot patientsäkerheten. Ett bra verksamhetsnära ledarskap, i regionerna benämns dessa som första linjens chefer, är en betydande faktor för sjuksköterskors hälsa och vilja att stanna kvar på sin arbetsplats. Det är därför av intresse att undersöka vilka ledaregenskaper som krävs för att erfarna sjuksköterskor skall arbeta kvar på vårdavdelningar som är öppna dygnet runt. Syftet med studien är att utröna vad som är viktiga hörnstenar i det hälsofrämjande ledarskapet för att bibehålla erfarna sjuksköterskor i dygnet runt verksamhet. Som metod användes semistrukturerade kvalitativa intervjuer med en induktiv ansats, åtta intervjuer utfördes totalt. Råmaterialet analyserades med hjälp av innehållsanalys och meningsbärande enheter, koder, kategorier och teman identifierades. Resultatet utmynnade i tre teman: individuellt stöd, teamarbete och kommunikation. Informanterna lyfte bland annat individanpassade scheman, kompetensutveckling och temaarbete som viktiga aspekter för att kvarstanna på arbetsplatsen. Ett salutogent förhållningssätt och specifika hälsofrämjande ledarskapsegenskaper är grunderna för att bibehålla erfarna sjuksköterskor i verksamheter som bedrivs dygnet runt. Cheferna i en dygnet runt-verksamhet bör besitta följande förmågor: rak och tydlig kommunikation, förmåga att skapa tillit, vara lyhörda, kunna entusiasmera, prestigelöshet, vara drivna och målfokuserade samt inneha ett coachande förhållningssätt. Definition av erfarna sjuksköterskor, se sida 7 under Metod. / As a result of NPM (New public management) and the increased demands on productivity and efficiency, the work situation of nurses has deteriorated more and more in recent decades. This has resulted in a deterioration in the health of the nurses and a number of staff have chosen to leave the profession. Among other things, it has generated a shortage of experienced nurses in the Swedish emergency departments with twenty-four seven operations in the regions, and the Swedish National Board of Health and Welfare considers this to be a threat to patient safety. A leadership with the adjacent connection to the ward and the staff, are referred to as first-line managers in the Swedish regions. These mangers are significant factors for nurses' health and willingness to stay in their workplace. It is therefore of interest to investigate what leadership qualities are required for experienced1 nurses to continue working in wards that are open twenty-four seven. The purpose of the study is to find out what are important cornerstones in the health promoting leadership in order to retain experienced nurses in twenty-four seven operations. As a method, semi-structured qualitative interviews with an inductive approach were used, eight interviews were performed. The raw material was analyzed using content analysis and meaningful units, codes, categories and themes were identified. The result resulted in three themes: individual support, teamwork and communication. The informants highlighted, among other things, individualized schedules, skills development and team work as important aspects for staying in the workplace. The result was that specific health promoting leadership qualities and a salutogenic approach are the foundations for retaining experienced nurses in twenty-four seven operations. The managers in a twenty-four seven operations should possess the following abilities: straight forward and clear communication, the ability to create trust, be responsive, be able to enthuse, lack prestige, be driven and goal focused and have a coaching attitude. For a definition of experienced nurses, see page 7 under Method.

The study examines how a small-scale formative intervention and concepts from both activity theory and salutogenic perspective can be used to support teachers' transformative agency and school development work. The research questions have focused on capacity for change, sense of coherence (SOC) and the significance of local conditions for change initiatives.  The theoretical and methodological framework in the study stems from third generation activity theory and salutogenic perspective. The study has a qualitative approach and was conducted through a formative intervention with six teachers, in collaboration with a municipal secondary school. Data have been collected through participant observation, reflection logs and semi-structured interviews, and processed through thematic analysis based on the theoretical standpoints. In addition, the studied school and the intervention group have been analysed as two interacting activity systems. The results show that the prevailing conditions of the individual school greatly affect development initiatives and change processes, as well as the teachers' transformative agency. Furthermore, it appears that emotional aspects and intra- and interpersonal factors have a significant impact on the actions of both teachers and school management. The results also suggest that the SOC concept can be incorporated in formative interventions, both as a facilitating instrument and as a secondary stimulus. / I studien undersöks hur en småskalig formativ intervention och koncept från både aktivitetsteori och salutogent perspektiv kan användas för att stödja lärares transformativa agentskap och skolans utvecklingsarbete. Forskningsfrågorna har fokuserat på förändringskapacitet, känsla av sammanhang (KASAM) och de lokala villkorens betydelse för förändringsinitiativ. Studiens teoretiska och metodologiska ramverk utgår från tredje generationens aktivitetsteori och salutogent perspektiv. Undersökningen har en kvalitativ ansats och genomfördes inom ramen för en formativ intervention med sex lärare, i samarbete med en kommunal högstadieskola. Data har samlats in via deltagande observation, reflektionsloggar och semistrukturerade intervjuer, och bearbetats genom tematisk analys utifrån de teoretiska utgångspunkterna. Därtill har den studerade verksamheten och interventionsgruppen analyserats som två interagerande aktivitetssystem. Resultatet visar att den enskilda skolans rådande villkor i hög utsträckning påverkar utvecklingsinitiativ och förändringsprocesser, liksom lärarnas transformativa agentskap. Vidare framgår att emotionella aspekter och intra- och interpersonella faktorer har en betydande inverkan både lärarnas och skolledningens agerande. Resultatet tyder också på att KASAM-konceptet kan inkorporeras i formativa interventioner, både som ett möjliggörande instrument och som sekundär stimulus.